Rosenholm-Bubbetorp Kulturlandskapsutredning

Transkript

1 Rosenholm-Bubbetorp Kulturlandskapsutredning Blekinge museum 2003

2 Bakgrund Blekinge museum har på uppdrag av Karlskrona kommun genomfört en översiktlig kulturlandskapsutredning inom området Rosenholm-Bubbetorp. Utredningen är föranledd av kommande omvandling av Rosenholmsområdet och är avsedd att fungera som kommunalt planeringsunderlag. Arbetet har omfattat en översiktlig fältrekognoscering med registrering av forn- och kulturlämningar samt genomgång och analys av äldre kartmaterial, arkivalier och topografisk litteratur. Analysen av områdets kulturmiljövärden innefattar även rekommendationer för den fortsatta hanteringen av området. Utredningen har utförts av 1:e antikvarie Thomas Persson. För digital kartbehandling svarar antikvarie Stefan Flöög. Utredningsområdet Utredningsområdet (UO) omfattar en yta om ca 4 km 2 och består av det delvis nedlagda regements- och övningsområdet kring Rosenholm samt angränsande område omedelbart norr därom. Landskapsavsnittet är varierat och har en delvis starkt bruten karaktär. I den sydvästra delen dominerar låglänta gräsbevuxna dalsänkor, som tidigare varit odlade. Ekskogsbevuxna moränhöjder bildar i väster en övergång mot de flacka strandängarna i anslutning till Silletorpsån. I norr och öster vidtar skogklädda, av sprickdalar genomkorsade bergshöjder. Längst i norr öppnar sig åter landskapet och övergår i öppen, låglänt odlingsmark. Merparten av bebyggelsen finns i den sydvästra delen av UO och består av kaserner och anläggningar tillhörande det år 2000 nedlagda Karlskrona kustartilleriregemente, KA 2. Inom övriga delar av området finns ett stort antal ensamliggande förrådsbyggnader. Betydande delar av området disponeras ännu av Försvaret. Rosenholms gård används av Försvarets frivilligorganisationer. Inom övningsområdet finns vidare ett flertal skjutbanor och andra anläggningar för militärt bruk. Inom övriga delar av UO finns bebyggelse endast i anslutning till Bubbetorps gård. UO skärs i söder av väg E 22 samt av Kustbanan. Rapportens uppläggning Enligt överenskommelse har utredningen i första hand fokuserats på den södra delen av området, för vilket historiska kartöverlägg tagits fram. Övriga delar har behandlats mera summariskt och har i huvudsak endast blivit föremål för en översiktlig fältrekognoscering. I tre tidsbilder, 1900-talet, talen samt förhistorisk tid-medeltid, beskrivs översiktligt områdets utveckling med utgångspunkt från fysiska lämningar, kartor, arkivalier och litteraturuppgifter. Efter analys och sammanvägning av de tre tidsskikten sammanfattas områdets kulturmiljövärden och rekommendationer lämnas för den fortsatta hanteringen av området.

3 Översiktskarta Kulturlandskapsutredning Rosenholm-Bubbetorp N meter 1:20000 Utsnitt ur Fastighetskartan blad 3F6h Skärva/ Torskors BLEKINGE MUSEUM Kulturmiljövård

4 Områdets historiska utveckling 1900-talet Gårdarna Rosenholm och Silletorp inköptes av Kronan 1915 som övningsområde för Karlskrona Grenadjärregemente. Regementet uppsattes 1902 och var förlagt till Gräsvik. Inom Rosenholmsområdet nyuppfördes till en början endast ett antal enklare barackbyggnader i övrigt återanvändes befintlig gårdsbebyggelse. Bland annat ombyggdes den tidigare foderladan på Rosenholms gård till manskapsbarack. Byggnaden finns alltjämt kvar och disponeras idag av Förvarets frivilligorganisationer. Grenadjärregementet lades ner 1927 och Rosenholms övningsområde övertogs av ett detachement ur Kronobergs regemente i Växjö (I 11 K). Detachementet lades ner redan Under 1940-talet användes Rosenholm som övningsområde för olika enheter ur armén, främst hemvärnet. Under beredskapsåren tillkom ett antal baracker. I slutet av 1960-talet inköpte Kronan ytterligare områden inom Måstad och Bubbetorp norr om det ursprungliga fältet. Karlskrona kustartilleriregemente, KA2 sattes upp 1902 som en del i organisationen Karlskrona fästning. Regementet var från 1943 förlagt till Gräsvik men hade också vissa enheter på Oscarsvärn. I samband med att nya infarten till staden byggdes kring 1970 stympades Oscarsvärnsområdet och en flyttning av KA2 ut till Rosenholm inleddes togs Robotskolan i bruk, 1973 följd av två kaserner, matsal, vaktlokal m m. Fr o m 1981 har ytterligare byggnader tagits i bruk som t ex motorhall, idrottshall, förråd m m. Regementet lades ner år 2000 och byggnadsbeståndet övertogs av Vasallen AB. Betydande delar av övningsområdet norr och nordöst om kasernbebyggelsen disponeras alltjämt av Försvaret. Rosenholm. KA2:s kasernetablissement. Foto 2003

5 Rosenholm-Silletorp samt Bubbetorp under och 1800-talen Redan i början av 1700-talet förvärvar borgare, ämbetsmän och officerare i Karlskrona gårdar i Silletorps by, vars läge i stadens omedelbara närhet gjorde området särskilt attraktivt. Egendomarna var länge av begränsad omfattning och hade till en början närmast karaktären av sommarställen. Efter enskiftet 1819 koncentrerades ägandet genom markköp och två större enheter Rosenholms respektive Silletorps gård blev mera rationella produktionsenheter. I samband med ett intensivare jordbruk förändrades även kulturlandskapet. De tidigare omfattande ängsmarkerna dikades och lades under plogen. Också gårdsanläggningarna gavs en mera ståndsmässig prägel, där inte minst parkanläggningarna blev ett viktigt inslag. Bubbetorp genomgick en liknande utveckling. Gården förvärvades 1812 av handlanden Martin Thunell i Karlskrona, som några år senare uppförde den herrgårdsliknande mangårdsbyggnaden med tillhörande trädgårdsanläggning. Ekonomibyggnaderna kring gården samt i anslutning till ån tillkom under 1800-talets lopp. I samband med storskifte och enskifte, resp , upprättades storskaliga kartor över samtliga ägor till Silletorps by. Kartorna ger en detaljerad bild av bebyggelsens lokalisering samt av markanvändningen i området. Utvecklingen under 1800-talet avspeglas i häradskartan från Silletorps gård. Foto 1973

6 Rosenholms gård. Foto 1973 Storskiftet i Silletorp genomfördes på initiativ av en av gårdsägarna, häradshövding Anders Håkansson. Byn var uppdelad i tre åbolotter. Bebyggelsen låg längs höjdsträckningen i östra kanten av den öppna ytan norr om det nuvarande kasernområdet. Platsen för den nordligaste gården sammanfaller med nuvarande Rosenholms gård. Byns inägomark, d v s åker och äng, låg samlade mellan Silletorpsån och de idag skogbevuxna bergshöjderna söder och öster därom. Merparten av inägomarken upptogs av äng. Stora arealer sanka ängsmarker, s k sidvallsäng fanns längs Silletorpsåns östra strand. Åkern låg spridd i ängsmarken. Genom byns södra del gick via Sillebro allmänna landsvägen mot Kalmar resp. Karlskrona. Av kartan framgår även att Silletorpsåns lopp i stort var identiskt med nuvarande förhållanden. Åren genomgick Silletorps by enskifte. Byns hemman omfattade sammanlagt 564 tunnland, varav en tiondedel utgjordes av åker. Ängsarealen uppgick till 137 tunnland. Vid skiftet flyttades en av byns gårdar ut till nytt läge invid Silletorpsån. Den södra gården, senare benämnd Silletorps gård, hade en herrgårdsliknade mangårdsbyggnad i timmer i en våning under brutet tak samt försedd med frontespis och hög fritrappa. Byggnaden revs Till anläggningen hörde en park, som 1862 omvandlades i engelsk stil. Den norra gården, tillhörande skeppsbyggmästare Couleur, benämnes från 1846 Rosenholm. Egendomen, bebygd med ett större korsverkeshus, eger tvenne trädgårdar, ett vattenfall, och en skattlagd qvarn belägen vid Silltorps å På 1890-talet genomgick mangårdsbyggnaden en omfattande ombyggnad och fick då sitt nuvarande utseende. Även här fanns en större engelsk park, av vilken fortfarande betydande rester finns kvar. Vid tiden kring sekelskiftet tillkom även den ännu kvarvarande stenladugården samt en foderlada, som 1914 omvandlades till manskapsbarack i samband med det militära övningsområdets tillkomst.

7 Rosenholm. Det militära övningsfältet. Foto omkring 1930 Vid den fältrekognoscering, som genomförts i samband med utredningen har några områden med fossil odlingsmark registrerats i södra delen av UO. Omedelbart norr om väg E 22 finns två smärre stenröjda områden med kraftigt övertorvade röjningsrösen. Dateringen är oviss men sannolikt är de exempel på lyckodlingar inom byns utmark under historisk tid. Söder om järnvägen finns spår av stadsfarmen Mossen, tillkommen under tidigt 1800-tal. Strax väster om gårdstomten finns ett område med fossil åkermark i form av små, fyrsidiga, åkrar begränsade av diken. Ytterligare ett stycke söderut finns ett ännu bevarat torp samt ytterligare ett exempel på lyckodling i utmarken. I den södra delen av UO har även några resta stenar registrerats, samtliga av allt att döma från senare historisk tid. De bifogade kartorna redovisar landskapsutvecklingen i den södra delen av området från 1700-talet fram till det militära övningsfältets tillkomst. På översiktskartan anges samtliga registrerade kulturlämningar inom området.

8 Silletorps by Storskifte 1792 Silletorpsån Silletorps by Sillebro #S Utmark Kalmarvägen Karlskronavägen N meter 1:20000 Utsnitt ur Fastighetskartan blad 3F6h Skärva/ Torskors (Lantmäteriet, Karlskrona: Lösen sn akt 35) BLEKINGE MUSEUM Kulturmiljövård Teckenförklaring: #S Bro Bygräns Väg Byggnad Ej känt markslag Impediment Våtmark Å Åker

9 Silletorps by Enskifte 1821 Silletorpsån Silletorps by Sillebro #S#S Utmark Kalmarvägen Karlskronavägen N meter 1:20000 Utsnitt ur Fastighetskartan blad 3F6h Skärva/ Torskors (Lantmäteriet, Karlskrona: Lösen sn akt 60) BLEKINGE MUSEUM Kulturmiljövård #S Bro Teckenförklaring: Bygräns Dike Väg Byggnad Ej känt markslag Gårdstomt Impediment Å Åker Äng

10

11 Kulturlämningar Stensättning Skjutvall Minnesstenar Fossil odlingsmark Fossil odlingsmark Rest sten, gränssten Kustlandsvägens gamla sträckning Rest sten, gränssten? Rest sten, gränssten? Stensättning Fossil odlingsmark T$ Stadsfarm Fossil odlingsmark Torp N meter 1:20000 Utsnitt ur Fastighetskartan blad 3F6h Skärva/ Torskors BLEKINGE MUSEUM Kulturmiljövård

12 Förhistorisk tid- medeltid Äldsta skriftliga belägget på ortnamnet Silletorp är från omkring 1570, då platsen benämns Sildtorp. Namnet antyder närmast en ensamgård kanske med rötter i vikingatid och sannolikt belägen i samma terrängavsnitt som den sentida byn Redan i Engelbrektskrönikan från slutet av 1400-talet omtalas Silda bro, som beteckning på kustlandsvägens passage över Silletorpsån. Sild antas vara det ursprungliga namnet på vattendraget. I åmynningen fanns en av landskapets många s k bondehamnar, d v s en lastageplats för traktens bondeskeppare men också för mera långväga besökare. Hamnen omnämns första gången i en kunglig förordning Verksamheten där överflyttades till Nättraby under 1500-talets andra hälft. Inga arkeologiska undersökningar är gjorda i området, varför ett försök att teckna en bild av den förhistoriska utvecklingen på platsen får bygga på topografiska förhållanden samt på de sporadiska fysiska spår som finns kvar. I sammanhanget kan nämnas att den långvariga militära närvaron förorsakat betydande markingrepp, vilket försvårar tolkningen av de historiska spår i landskapet. Under Litorinahavets tid, ca f Kr, ligger Östersjöns strandlinjer 5-7 m över nuvarande vattenyta. Vikar sträcker sig då in i området, dels utefter Silletorpsåns dalgång dels in i södra delen av det centrala området, där nu kasern- och matsalskomplexet ligger. Längs stränderna av dessa vikar torde erfarenhetsmässigt boplatslämningar från perioden kunna förväntas. En lösfunnen stenyxa från stenålderns slutskede i området strax norr om Rosenholms gård bekräftar antagandet. Ytterligare fynd finns från gården ägor, bland annat en s k kärnyxa från en äldre fas av stenålder. Från brons- och järnålder finns ännu bevarade gravanläggningar inom fyra terrängavsnitt. På höjdryggen omedelbart öster och söder om Rosenholms gård ligger ett gravröse samt två stensättningar i markanta krönlägen. Mellan dessa båda lokaler finns uppgifter om nu borttagna resta stenar i anslutning till den 1973 rivna Silletorps gård. De förra anläggningarna tillhör närmast bronsålder-äldre järnålder, ca 1500 f Kr Kr f. medan de senare torde vara rester av ett gravfält från järnålder, kanske från vikingatid. Gravanläggningarnas läge alldeles invid den sentida byplatsen antyder en lång kontinuerlig bosättning i terrängavsnittet. I östra delen av UO finns ytterligare två fornlämningslokaler, ett gravröse och en stensättning. Båda ligger i krönlägen och torde ha tillkommit under bronsålder. Gravarnas perifera läge i förhållande till lämplig odlingsmark tyder närmast på att de haft en funktion också som revirmarkeringar. Detsamma synes vara fallet med de två registrerade fornlämningarna i norra delen av UO, likaså ett röse och en stensättning. En nyregistrerad stensättning i sydöstra delen av UO har ett tydligt samband med ett flertal liknande gravanläggningar inom nuvarande Backabo, där såväl förhistorisk bosättning som odling torde ha funnits. Med hänsyn till topografin och de bevarade gravanläggningarna kan inom den centrala delen av UO lämningar efter förhistorisk-medeltid bosättning i första hand förväntas inom de högre liggande partierna på ömse sidor om den tidigare odlade dalgången. På den bifogade kartan redovisas såväl kända fornlämningar som terränglägen där boplatslämningar m m kan förväntas.

13 Registrerade fornlämningar, och terrängpartier inom vilka fornlämningar under mark kan förväntas Registrerad fornlämning T$ Registrerad fornlämning Registrerad fornlämningar (Gravrösen) Terrängpartier inom vilka fornlämningar under mark förväntas Registrerad fornlämning (Gravröse) Registrerad fornlämning Registrerad fornlämning Registrerad fornlämning Registrerad fornlämning (Gravröse) N Registrerad fornlämning (Milsten) meter 1:20000 Utsnitt ur Fastighetskartan blad 3F6h Skärva/ Torskors BLEKINGE MUSEUM Kulturmiljövård

14 Områdets kulturmiljövärden Sammanfattning och rekommendationer Området har i första hand präglats av två historiska skeden, den militära närvaron under 1900-talet samt av tillkomsten av storgårdar under 1800-talet. Det är angeläget att spåren av båda dessa epoker beaktas. Till detta kommer givetvis de sparsamma lämningarna från äldre perioder.. Följande strukturer är av grundläggande betydelse: Det centrala kasernområdet med matsalen Tillkommet 1973 är komplexet en del av landets yngsta militära kasernanläggning och har som sådan ett klart kulturhistoriskt intresse inte minst i ett lokalt perspektiv. Med sin väl sammanhållna gestaltning har byggnaderna dessutom en för området stor karaktärsskapande betydelse. Det öppna övningsfältet mellan Rosenholms gård och kasernområdet Fältet avspeglar tillsammans med grenadjärernas manskapsbarack och 1970-talets kaserner den långa militära närvaron och bör också i fortsättningen hållas öppet.. Rosenholms gård med tillhörande ekonomibyggnader och parkanläggning ett tydligt exempel på storgårdarna kring Karlskrona. Den gamla inägomarken Byns tidigare inägomark har under den militära epoken hävdats genom bete och bör även fortsättningsvis hållas öppen. De ekbevuxna moränkullarna i väster samt de låglänta maderna längs ån bör likaså hävdas. De bevarade förhistoriska gravanläggningarna - viktiga historiska dokument som berättar om den långa kontinuiteten i landskapet. Skyttevärn m m över hela området finns spår av den militära övningsverksamheten. I den mån inte olycksrisk föreligger bör dessa lämningar lämnas för framtiden.

15 Redovisning av intressereområden Bubbetorps Gård Inägor Rosenholms Gård Övningsfält Byplats Kaserner N meter 1:20000 Utsnitt ur Fastighetskartan blad 3F6h Skärva/ Torskors BLEKINGE MUSEUM Kulturmiljövård

16 Källor Lantmäterikontorets arkiv i Karlskrona: akt 35, storskifte Silletorps by akt 60, enskifte Silletorps by Blekinge museums arkiv: Handlingar rörande Rosenholm Fornminnesinventering i Lösens sn, Riksantikvarieämbetets fornminnesinventering i Lösens sn, 1969 Äldre fotomaterial Häradskartan 1817 Ekonomiska kartan 1972 Litteratur i urval Fagerlund, E., Beskrifning om Augerums och Lösens socknar i Blekinge. Karlskrona 1863 Falk, Hj., Kungl. Karlskrona Greandjärregemente Karlskrona 1928 Leander, S:, Kungl Kronobergs Regementes Detachement i Karlskrona, Karlskrona 1939 Kustförsvar. Från kustbefästningar till amfibiekår. Västervik 2002 Palmgren, B., Nättrabyetymologi. Blekingeboken 1992