Vården i fokus Sverigedemokraternas förslag till landstingsplan och budget (LPB) för Landstinget i Uppsala län 2016 2018 1
Innehåll 1. Hälso- och sjukvård s. 4 Ansvarsfull hantering En akutvård utan köer Utveckla ambulansverksamheten Hembesök Friskvårdsavtal Missbrukspolitik Likabehandling en självklarhet Hyrläkare En svensk sjukvård utan könsstympningar Förebyggande behandling av prostatacancer Värna rätten till liv Säkerställ tryggheten på landsbygden Förbättra säkerheten på sjukhusen Översyn av fastighetsbeståndet Kvinno- och mansfrid Utöka antalet vårdplatser Bristen på barnmorskor Tillgängliga vårdcentraler 2. En återupprättad psykiatrivård s. 9 Läget är akut Nollvision för självmord Förebyggande arbete Fler vårdplatser 3. Kulturpolitik s. 11 Satsa på kulturarvet Gamla Uppsala Museum Avsluta folkhögskoleverksamheten Studieförbundens roll Konst och arkitektur 4. Kollektivtrafik, miljö och mat s. 13 Klimatneutral verksamhet Hela länet ska leva Öka kollektivtrafikens attraktivitet En realistisk kollektivtrafik Höga krav på maten Energieffektivisering 5. Regional utveckling s. 15 Samverkan för turism Levandegör kulturarvet Nej till storregion 2
Regionförbundet, Mälardalsrådet och Samordningsförbundet 6. Ansvarsfull invandringspolitik garanterar sjukvården s. 17 Fokus på kärnverksamheten Inga gräddfiler för tillståndslösa utlänningar Riv upp asylöverenskommelsen Upprätta ett mångkulturellt bokslut Motverka nya sjukdomar Hälsokontroller för asylsökande Kostnader för tolkverksamhet Beräkning av intäktsförlust för nyinvandring med asylskäl Beräkning av kostnadsökning för nyinvandring med asylskäl 7. Ett öppet, demokratiskt och tillgängligt landsting s. 22 Flytta makten närmare folket Inför medborgarförslag och allmänhetens frågestund Öppna sammanträden Avsluta utskottsverksamheten Utveckla e-förvaltningen 8. Personal s. 23 God personalpolitik Höga språkkrav en nödvändighet Personalens säkerhet i främsta rummet Kompetens framför kvotering Förbud mot heltäckande slöja Bättre arbetsvillkor Centrala förtroendemannakostnader 9. Bilagor s. 25 Resultatbudget Verksamhetens anslagsramar Kalkylunderlag Redogörelse för ekonomiska skillnader mot majoriteten 3
1. Hälso- och sjukvård Ansvarsfull hantering Sverigedemokraterna känner ett stort ansvar för att vården ska förbättras och att skattepengarna används på ett sätt som medborgarna finner rimligt. Partiets grundsyn är att hälso- och sjukvården ska vara solidariskt finansierad och ges efter behov. De brister i framför allt likvärdighet och tillgänglighet som finns idag måste rättas till för att få en sjukvård av bästa kvalitet. Uppföljningen och kontrollen av landetingets ekonomi måste förbättras. I landstingets ekonomiska rapporter är idag utgifter och intäkter redovisade i så pass stora konton att det är omöjligt att läsa sig till en djupare förståelse. Detta är något som måste ses över. att landstingsskatten för 2016 lämnas oförändrad och således fastställes till 11,16 kronor per skattekrona att landstingsstyrelsen uppdras att utarbeta ett tydligare system för uppföljning av ekonomin En akutvård utan köer Långa väntetider medför onödigt lidande och innebär kostnader för både vårdtagare och vårdgivare. När man drabbas av sjukdom och snabbt behöver komma i kontakt med vården är det orimligt att man ska behöva sitta i ovisshet i många timmar på en akutmottagning. Akutavdelningarnas platser får inte minskas. Att korta kötiderna måste istället ha hög prioritet. God tillgänglighet innebär närhet till vård i både tid och rum. Akutvården lider av platsbrist, vilket leder till längre vårdtider, högre dödlighet och att förtroendet för vården försämras. Som en följd av detta äventyras patienternas vård och hälsa. Det är också ur ekonomisk synvinkel viktigt att vårdgarantin upprätthålls för att erhålla större resurser från regeringens kömiljard. att en strategi för att korta köerna inom akutvården utarbetas och implementeras att arbetet för att uppfylla vårdgarantin kraftigt intensifieras Utveckla ambulansverksamheten Med väl utrustade ambulanser som innehåller den senaste högteknologin och specialistutbildade ambulanssjuksköterskor som får använda sin kunskap fullt ut blir ambulansen den första viktiga länken i vårdkedjan. Behandling påbörjas redan i ambulansen, och patienten kan tas direkt till rätt avdelning utan att behöva passera akuten. Detta innebär en avlastning för akutmottagningen och en enorm förbättring för patienten, som slipper vänta och lida i onödan. Landstinget bör utreda möjligheterna för detta. Idag utgår ambulanser från ett fåtal orter i länet. Det leder till att skillnaden i väntetid på ambulans är stor. Medianinsatstiden är 8,25 minuter i Uppsala samt mellan 25 och 30 minuter på flera orter i länet. Medianinsatstiden i hela länet är 12,06 minuter. Ambulanser måste stationeras på fler orter i länet för att skapa jämlikare tillgång till vård. att möjligheterna till att utveckla ambulansverksamhetens teknologi och bemanning utreds att utöka antalet utgångsorter för ambulans för att minska skillnaderna i insatstid 4
Hembesök Akutbils- och hembesöksverksamheten bör vara det naturliga komplementet till primärvården då vårdcentralerna håller stängt. Dessa verksamheter tillgodoser behovet av läkarbesök i hemmet och riktar sig i första hand till äldre och barnfamiljer som har svårt att ta sig till närakuterna. Därmed kan akuten avlastas ytterligare. att akutbils- och hembesöksverksamheten utvidgas Friskvårdsavtal Möjligheterna bör utredas till att erbjuda friskvårdsavtal även inom sjukvården i likhet med det avtal som finns inom tandvården. Målet är att stimulera användningen av större hälsoundersökningar genom att patienter abonnerar på dessa och därigenom delar upp betalningen eftersom de inte omfattas av högkostnadsskyddet, då de inte är kopplade till ett direkt vårdbehov. Detta kan vara ett bra medel i det förebyggande arbetet inom vården. att möjligheterna till att erbjuda friskvårdsavtal inom sjukvården utreds Missbrukspolitik Att det förebyggande arbetet mot narkotika, tobak och alkohol prioriteras är av yttersta vikt. Landstinget ska ha en absolut nolltolerans mot narkotika. Därför ska inte ett sprututbytesprogram införas i landstingets regi framöver. Ett sådant program skulle innebära en acceptans av missbruket och sända ut fel signaler från samhällets sida. att det förebyggande arbetet mot missbruk intensifieras att beslutet om ett så kallat sprututbytesprogram inom landstinget upphävs Likabehandling en självklarhet Arbetet med korrekt mottagande och värdig behandling av patienter är en viktig del i en välfungerande vård. Att alla patienter ska behandlas lika är en självklarhet, men landstinget bör inte heller särbehandla vissa minoritetsgrupper. Därför ska den så kallade hbt-certifiering som finns i landstingets verksamheter idag avskaffas till förmån för allmänt och fördjupat arbete med lika, rättvist och värdigt bemötande. Istället för att peka ut enskilda grupper som i särskilt utsatta, utan att påvisa att ett behov föreligger, bör landstinget arbeta med bemötandefrågor på generell nivå. att arbetet med allmän likabehandling fördjupas att avbryta all hbt-certifiering av landstingets verksamheter Hyrläkare Det fria och egna vårdvalet ska bejakas, det vill säga att vårdtagaren ska ha möjlighet att välja vårdgivare. Inhyrda så kallade stafettläkare är mycket dyra och måste på sikt fasas ut genom att universitetens läkarutbildningar får fler platser och därmed kan utexaminera fler läkare. Landstinget bör prioritera anställning av fler både AT- och ST-läkare. 5
att frågan hur behovet av och kostnaderna för hyrläkare kan minskas utreds En svensk sjukvård utan könsstympningar Hälso- och sjukvården i landstinget ska genomsyras av demokratiska och svenska värderingar. Den som ställer religiösa, kulturella eller etniska särkrav får vända sig till annan vårdgivare på egen bekostnad. Landstinget kan aldrig acceptera könsstympning av vare sig flickor eller pojkar. Varje människa äger rätten till sin egen kropp, vilket innebär att alla former av dylika övergrepp måste motverkas. att religiösa, kulturella eller etniska särkrav inom vården, såsom könsstympning, inte accepteras Förebyggande behandling av prostatacancer Landstingets arbete beträffande upptäckt och behandling av bröstcancer är positivt, men ett liknande arbete behövs för prostatacancer hos män. Varje år får cirka 10 000 män i Sverige beskedet att de har prostatacancer. Det betyder att det är den vanligaste cancerformen hos män. Därför är det viktigt inte minst för den enskilde drabbade, men även ur folkhälsosynpunkt, att tidigt upptäcka sjukdomen och därefter kunna sätta in behandling. Landstinget ska undersöka möjligheten att erbjuda kostnadsfria och regelbundna undersökningar med screening och prostatacancerprov (PSA) till alla män som uppnått medicinskt betingad ålder. Fler informationskampanjer för detta ändamål och förebyggande insatser även mot testikelcancer behövs. att möjligheten att erbjuda kostnadsfria och regelbundna prostatacancerundersökningar utreds Värna rätten till liv Kampen mot det stora antalet oönskade graviditeter, aborter och sexuellt överförbara sjukdomar måste prioriteras. Landstinget bör inta en mer offensiv roll i det arbetet. Det kan inte nog betonas hur viktigt det är med information och kunskapsförmedling. att arbetet med att sprida information kring oönskade graviditeter, aborter och sexuellt överförbara sjukdomar intensifieras Säkerställ tryggheten på landsbygden De förändrade kriterierna för så kallade IVPA-larm (i väntan på ambulans) i samband med ambulansdirigering har lett till negativa konsekvenser. Det är viktigt att alla länsmedborgare, även de som bor på landsbygd, har en grundläggande trygghet. Därför bör landstinget återgå till de kriterier för IVPAlarm som gällde före 2009. Det var ett misstag från första början att förändra kritierna. Förändringarna har riskerat många människors liv. att landstinget återgår till de kriterier för IVPA-larm i samband med ambulansdirigering som gällde före 2009 6
Förbättra säkerheten på sjukhusen De problem som uppmärksammats på Akademiska sjukhuset kring sabotage mot steriliserade verktyg kan förebyggas genom att tillgång till dessa lokaler endast ges genom tjänstekort och att inloggningarna registreras. Samtidigt bör landstinget undersöka möjligheterna till ytterligare kameraövervakning med inspelning. att säkerheten kring sjukvårdsutrustning skärps att möjligheterna till utökad kameraövervakning utreds Översyn av fastighetsbeståndet För att förhindra att obehöriga ockuperar övergivna landstingslokaler bör landstinget utarbeta en plan och initiera ett tätare samarbete med Polismyndigheten i Uppsala län kring dessa frågor. En komplett översyn och förteckning över de fastigheter som landstinget äger och förvaltar måste också ske och ständigt uppdateras och övervakas. Övergivna och mögelskadade hus ska antingen renoveras grundligt eller rivas omgående. att ett samarbete med Polisen för att förbättra säkerheten inleds att utveckla översynen av landstingets fastighetsbestånd Kvinno- och mansfrid Landstingets arbete med kvinnofrid är lovvärt, men det behövs även ett utökat ekonomiskt stöd till mansmottagningar för att garantera mansfriden och förebygga uppslitande vårdnadstvister och påfrestningar på barn och ungdomar, vilket senare kan ge en belastning för hälso- och sjukvården. att arbetet med mansfrid utökas och förbättras Utöka antalet vårdplatser Akademiska sjukhuset har idag brist på vårdplatser. Det leder till att patienter upplever att de blir hemskickade för tidigt, och i vissa fall försämras vården när tillsyn skulle behövas. Detta medför också att många patienter tvingas söka sig till andra landsting. Att tvinga människor i behov av vård till miljöer långt hemifrån är ett onödigt mänskligt lidande. Antalet vårdplatser måste bli fler. att utreda hur fler vårdplatser inom specialistvården kan skapas Bristen på barnmorskor Ett återkommande problem sommartid är bristen på barnmorskor. Det leder till att kvinnor tvingas söka sig till andra landsting för att förlösa. Att föda barn är ett stort steg och innebär påfrestningar därefter. Dessa kvinnor behöver inte utsättas för ytterligare stress och orosmoment, som fallet blir när de tvingas leva i ovisshet kring kapaciteten hos Akademiska sjukhuset sommartid. att utreda hur bristen på barnmorskor under vissa tider på året kan förebyggas 7
Tillgängliga vårdcentraler Vårdcentraler saknas idag på många orter i länet. Tillgängligheten till vården är därmed sämre på flera orter jämfört med andra. En svårtillgänglig vård leder till att viljan att uppsöka vård i god tid minskar. Fler avvaktar längre innan de söker vård. Sjukdomstillståndet riskerar därför att vara mer kritiskt för de människor som väntar längre med att uppsöka vård. Detta skapar onödigt lidande samt merkostnader. En jämlik tillgång till vårdcentraler leder till minskade vårdkostnader. att vårdcentraler ska finnas på fler orter i länet 8
2. En återupprättad psykiatrivård Läget är akut Psykisk ohälsa har blivit ett akut folkhälsoproblem. Depressioner har blivit allt vanligare, och särskilt oroande är den utbredda ohälsan hos ungdomar. Barn- och ungdomspsykiatrin är kraftigt eftersatt och måste rustas upp. På vissa håll i landet kan till och med brottsdömda ha fler vårdplatser än unga. Detta leder bland annat till att barn får vårdas tillsammans med vuxna, trots att det är förbjudet enligt lag, eller att man erbjuds vård i andra landsting. Nollvision för självmord Den psykiska ohälsan hos ungdomar leder också till självmordsförsök och självmord, vilket idag är den vanligaste dödsorsaken bland unga. För de som ligger i riskzonen att drabbas krävs det tidiga terapeutiska insatser och en samverkan mellan kommuner och landsting. Genom samverkan med socialtjänst och skola samt genom en effektivisering och ökad flexibilitet kan psykiatrin dels agera förebyggande, dels ge rätt vård i rätt tid. Landstinget måste inneha en nollvision vad gäller självmordsförsök, i synnerhet bland unga. att landstinget inför en nollvision vad gäller självmordsförsök att samverkan med kommuner, socialtjänst och skola intensifiera det förebyggande arbetet mot psykisk ohälsa Förebyggande arbete Primärvården behöver bli bättre på att hjälpa människor med begynnande psykiska besvär. Ett tätt samarbete mellan psykiatrin och primärvården behövs för att tillgodose vårdtagarnas behov. Både de med lindrig psykisk ohälsa och de med allvarligare psykiska sjukdomar ska bli hjälpta på adekvat sätt. I dagsläget förekommer det att många som har behov av terapi enbart ges medicinsk behandling. Om en sådan person får samtalsterapi kan denne bli hjälpt för många år framöver medan medicinsk behandling i många fall inte löser problem långsiktigt utan ger en tillfällig lindring under den tid medicineringen pågår. att samtalsterapi erbjuds i ökad omfattning Fler vårdplatser Tidigare psykiatrireformer har misslyckats, och nedmonteringen av institutionsvården har fått negativa konsekvenser för vårdtagare och samhället som följd. Därför behöver nya inrättningar skapas så att de som behöver hjälp verkligen får det och att samhället skonas från farliga personer som idag begår allvarliga brott. Många psykiskt funktionshindrade är i stort behov av struktur i sin vardag och skulle med fördel kunna bo på mer avskilda inrättningar i en harmonisk miljö istället för dagens pendling mellan sjukhus, öppet boende och statliga institutioner. Samarbetet med både öppen och sluten vård måste förbättras. Det är inom psykiatrin som behovet av kontinuitet och samarbete mellan olika vårdgivare är som störst. Samtidigt måste inflytandet för anhöriga och vårdtagare öka vad gäller behandlingsmetod och vårdgivare. 9
Ett annat område inom psykiatrivården som är kraftigt ersatt är barn- och ungdomspsykiatrin. Många barn och ungdomar far idag psykiskt illa, och det måste även tillskapas fler BUP-platser så att man kan hjälpa barn och ungdomar i god tid. att antalet platser inom den slutna psykiatriska vården utökas att antaler platser inom barn- och ungdomspsykiatrin utökas 10
3. Kulturpolitik Satsa på kulturarvet Kulturella satsningar är viktiga såväl regionalt som lokalt och nationellt. Det svenska kulturarvet bör, med anledning av dess utsatthet i dagens Sverige, prioriteras och stärkas. Vad vår kultur behöver är en långsiktig, medveten och kontinuerlig upprustning. Den historiska kulturen i Uppsala län är eftersatt, och därför måste fler kultursatsningar inom landstinget syfta till att utveckla och bevara det lokala, regionala och nationella kulturarvet. att satsningar på att lyfta fram och stärka det svenska och uppländska kulturarvet inleds Gamla Uppsala Museum Som ett led i en satsning på uppländsk kultur krävs en större upprustning av Gamla Uppsala Museum. Sedan museets invigning 2000 har besökarantalet sjunkit och intresset svalnat, vilket är beklagligt. Idag står Riksantikvarieämbetet för driften av museet, men i takt med regionaliseringen av kulturområdet bör det finnas utrymme för att verksamheten sköts lokalt. Landstinget bör därför undersöka möjligheterna att ta över driften av Gamla Uppsala Museum och ta kontakt med Riksantikvarieämbetet och Kulturdepartementet i frågan. Nödvändiga kunskaper i landstinget bör finnas för att kunna sköta driften av museet. Samtidigt behövs en kraftig satsning både på att renovera och marknadsföra museet samt göra det mer attraktivt för besökare och turister. att landstinget undersöker möjligheten för att överta driften av Gamla Uppsala Museum Avsluta folkhögskoleverksamheten Landstinget ska inte syssla med folkhögskoleverksamhet eller annan utbildningsverksamhet med undantag för sådan utbildning som gynnar kärnverksamheten. Inte heller stöd till sådan verksamhet ska förekomma om inte landstingets egen verksamhet direkt gynnas av sådant stöd. Därför ska det ekonomiska stödet till folkhögskolor dras in. att det ekonomiska stödet till folkhögskolor dras in Studieförbundens roll I vårt landsting går kulturbidrag till studieförbund. Den verksamhet som studieförbunden bedriver ligger inte inom landstingets vare sig ansvars- eller intresseområde. Därför bör sådana bidrag omedelbart upphöra. att bidragen till studieförbunden dras in Konst och arkitektur Klassisk arkitektur, klassisk konst och tilltalande estetik bör genomsyra landstingets nybyggnation och inredning i landstingslokaler. Konst vars enda syfte är politiskt eller provokativt bör inte finansieras med skattemedel. Länets medborgare, som betalar för och ska njuta av dess utsmyckning, bör ges möjlighet att 11
uttrycka sig vid val av landstingsbyggnaders fysiska utformning. Landstinget bör hitta lämpliga fora för detta. Vid byggnation ska en halv procent av investeringen användas till konstutsmyckning för att bidra till en trevlig och inbjudande miljö. att klassisk konst och arkitektur ska genomsyra landstingets verksamhet att utreda möjligheterna för medborgardialog vid utsmyckning av landstingets lokaler att enprocentsregeln ersätts med en halvprocentsregel 12
4. Kollektivtrafik, miljö och mat Klimatneutral verksamhet Landstinget spelar en viktig roll i miljöarbetet. En välplanerad kollektivtrafik, hushållning med resurser och val av miljövänliga alternativ är områden där landstinget kan bidra till ett miljövänligt samhälle. Landstingets arbete och verksamhet ska inte påverka miljön eller klimatet på ett negativt sätt. Ett steg i detta är att ställa krav på läkemedelsindustrin att erbjuda läkemedel som inte är skadliga för miljön. Landstinget bör införa en nollvision avseende läkemedelsrester i mark, vatten och luft. att landstinget inför en nollvision avseende läkemedelsrester i naturen att en handlingsplan för nollvisionen framarbetas Hela länet ska leva Landstinget bör ha som vision att hela Uppsala län ska leva och att landstinget ska bedriva en aktiv och inkluderande landsbygdspolitik. För att nå det målet är det viktigt att ha en välfungerande kollektivtrafik. I samband med att landstinget tagit över ansvaret för kollektivtrafiken i länet finns goda förutsättningar för detta, inte minst vad gäller tillgängligheten till kollektivtrafiken. Det är viktigt att mindre orter inte missgynnas. En förstudie bör genomföras för att undersöka möjligheterna för ett antal tågförbindelser. Städerna Uppsala och Enköping har vuxit under flera decennier och förväntas fortsätta växa. Mellan dessa två orter är det naturligt att skapa en tågförbindelse. Mellan Örbyhus och Östhammar finns spår redan mellan Örbyhus och Gimo. Förutsättningarna för att förlänga tågförbindelsen fram till Östhammar bör utredas. att möjligheterna för en tågförbindelse mellan Uppsala och Enköping utreds att möjligheterna för en tågförbindelse mellan Uppsala och Östhammar utreds att möjligheterna för en tågförbindelse mellan Örbyhus och Östhammar utreds att skapa förutsättningar för Upptåget att börja stanna för på- och avstigning i Vänge, Järlåsa och Vittinge Öka kollektivtrafikens attraktivitet Resor med kollektivtrafik ska vara bekväma, prisvärda och tillgängliga för alla länets medborgare för att vara ett attraktivt alternativ till bilåkande. Därför behövs en satsning på ökad turtäthet och en upprustning av bussarna med bättre luftkonditionering och komfort, vilket är särskilt viktigt under sommarmånaderna. För att göra kollektivtrafiken ännu mer attraktiv för passagerarna bör möjligheten utredas till att införa kostnadsfritt trådlöst Internet på Upptåget. Landstinget bör även verka för att återföra stadstrafiken till området kring Akademiska sjukhuset, då dagens situation med borttagna busslinjer komplicerar och gör att exempelvis äldre får väldigt svårt att ta sig till sjukhusområdet om man saknar tillgång till biltransport. Enstaka avgångar med nuvarande så kallade mjuka linjer är inte på långa vägar tillräckligt för tillgängligheten. att turtätheten inom busstrafiken förbättras att möjligheterna till kostnadsfritt trådlöst Internet på Upptåget utreds att tillgängligheten till Akademiska sjukhuset via buss utökas 13
En realistisk kollektivtrafik Kollektivtrafiken bidrar till ett klimatsmart resande. Tåg och buss utgör stommen i kollektivtrafiken i Uppsala län och ska utvecklas. Det finns alternativ till dessa som tunnelbana och spårvagn. Att bygga för tunnelbana är varken klimatsmart eller ekonomiskt för en stad med cirka 150 tusen invånare. Spårvagnstrafik har Uppsala haft tidigare under 1900-talet. Denna kollektivtrafikform byggdes bort för att bana väg för annan infrastruktur. Utvecklingen som följt därefter har medfört ytterligare komplikationer för att finna fysisk plats, varför Landstinget i Uppsala län inte ska investera i infrastruktur för spårvagnstrafik. att Landstinget i Uppsala län verkar för att projektering av spårvagnstrafik i Uppsala stad inte genomförs Höga krav på maten Landstinget ska garantera en god, näringsriktig, närproducerad, lokalt tillagad och hälsosam kost. Varken gmo-livsmedel eller kött som genomgått religiös slakt, eller på annat sätt inte uppfyller de svenska djurskyddskraven, ska upphandlas eller tillåtas serveras. att en kostpolicy utarbetas där livsmedel som är genmodifierad, har genomgått religiös slakt, eller framställts på annat oetiskt vis inte används i landstingets verksamhet att patientmaten är varm, aptitlig, näringsriktig, närproducerad och ekologisk Energieffektivisering Landstinget bör eftersträva energieffektivisering och arbeta för att förebygga onödiga förluster av energi, i synnerhet vid nybyggnation. Vidare är det högst osäkert och direkt miljöskadligt av landstinget att investera i vindkraft som energikälla. Vindkraften är en problematisk energikälla, och landstingets resurser inte ska gå till sådana investeringar. att arbetet med energieffektivisering utökas att landstinget inte bidrar till utbyggnad av vindkraft 14
5. Regional utveckling Samverkan för turism Landstinget bör samarbeta med andra aktörer, exempelvis länets kommuner, och även utveckla sin egen verksamhet för att förbättra, stärka och medvetandegöra varumärkena Uppsala län och Uppland. En klar prioritering bör vara att attrahera fler turister till länet genom effektiv marknadsföring och ett gott omhändertagande av besökarna med tydlig information om historia och kulturarv ur ett lokalt och regionalt perspektiv. att samarbetet med andra aktörer för att stärka turismen förbättras Levandegör kulturarvet Turistnäringen till länet och dess orter behöver öka, i synnerhet i semestertider och under turistsäsongerna. Inte minst kulturarvet i Uppsala, som tidigare utgjort huvudstad i Sverige och som har en rik kulturell historia, måste levandegöras mer. En särskild satsning på Gamla Uppsala och andra fornminnen i Uppsala län samt på det uppländska landskapet och dess unika historia krävs. I detta arbete har landstinget en viktig roll att spela. att svenskt och uppländskt kultuarv lyfts fram i en särskilt turismsatsning Nej till storregion Alla förslag på att slå samman vårt landsting med andra landsting eller regioner till en storregion måste avvisas. Som fristående landsting kan vi utvecklas i nära samarbete med varandra. Ansvarskommitténs förslag har redan avvisats, och det florerar i dagsläget ett större antal olika förslag på regionbildningar samtidigt som regeringen avvisat vårt landstings ansökan i frågan. En större region innebär att avståndet mellan beslutsfattare och medborgare växer och att Uppsala läns och upplänningarnas intressen inte tillvaratas i lika hög utsträckning och dess regionala, kulturella och historiska identitet urvattnas. Beslutet är inte förankrat ens hos samtliga politiska partier i landstingsfullmäktige och än mindre någon större del av länsmedborgarna, varför det saknar demokratisk legitimitet. Bland de partier som stöder förslaget i landstinget hörs protester från kommunal och nationell nivå. Länets medborgare, de som direkt berörs av ett sådant beslut, har inte fått tillräckligt med information om bland annat vilka stora konsekvenser en sådan omorganisation skulle innebära. Opinionsmätningar i andra delar av landet har visat att invånarna i andra län och landsting är mycket skeptiska till storregioner. Att flytta makt allt längre bort från medborgarna tycks vara ett signum för såväl EU som politiker som tappat kontakt med de medborgare som de säger sig företräda. Om det ska till en större regionbildning ska den föregås av en folkomröstning som kan få medborgarna delaktiga och att det på så vis skapas förståelse och insikt i regionfrågan. Som det är nu agerar politikerna på en arena medan medborgarna är varken delaktiga eller införstådda i projektet. 15
att landstinget framgent avvisar förslag på att bilda en storregion med något annat landsting att länets medborgare tillfrågas i storregionfrågan genom en folkomröstning ifall det blir aktuellt Regionförbundet, Mälardalsrådet och Samordningsförbundet Landstingets medlemskap i Mälardalsrådet ska avslutas. Detta organ fyller ingen större funktion idag utan är en ytterligare byråkratisk koloss utan demokratisk insyn och ett sätt att anpassa verksamheten efter en storregion i framtiden. De skattemedel som medlemskapen innebär lämpar sig bättre på annat håll i landstingets verksamhet. På samma sätt bör verksamheten i Regionförbundet Uppsala län effektiviseras. Samordning med andra aktörer är ett viktigt arbete för att minska risken att människor hamnar mellan stolarna. Anslagen för Samordningsförbundet har historiskt varit större än vad förbundet haft behov av. Konsekvensen har blivit att förbundet finansierat verksamheter som inte varit tilltänkta eller prioriterade. att landstinget ansöker om utträde ur Mälardalsrådet att landstinget verkar för att Regionförbundet Uppsala län effektiviseras att Samordningsförbundet rationaliserar sin verksamhet 16
6. Ansvarsfull invandringspolitik garanterar sjukvården Fokus på kärnverksamheten Landstingets huvudsakliga fokus ska ligga på att garantera en god och tillgänglig hälso- och sjukvård. Övriga verksamheter bör prioriteras efter detta. Idag finns en rad verksamheter i landstingets regi som måste ses över för att garantera mer budgetmedel till välfärdens kärna. I enlighet med fokus på kärnverksamheten bör Enheten för transkulturell psykiatri (ETP), Centrum för integration och hälsa samt Cosmos läggas ned. att Enheten för transkulturell psykiatri (ETP), Centrum för integration och hälsa samt Cosmos läggs ned Inga gräddfiler för tillståndslösa utlänningar Det är djupt orättvist mot laglydiga svenska skattebetalare att utlänningar som vistas tillståndslöst i landet har rätt till fri tand- och sjukvård. Det är även orättvist att behandla utlänningar olika. De utlänningar som vistas i länet som turister erbjuds inte samma förmånliga villkor som de utlänningar som är här illegalt. Det är dock principiellt viktigt att de folkbokförda invånarna i länet erbjuds bäst villkor i sitt eget trygghetssystem och inte tvärtom. att landstingsstyrelsen tillskriver regeringen om att ta bort gräddfiler för tillståndslösa utlänningar inom vården att landstinget söker tätare samverkan med Polisen för att verka för att färre tillståndslösa utlänningar ska vistas i länet att personal och chefer ges stöd i utarbetandet av rutiner för akutvård, fakturering och övrig hantering av tillståndslösa utlänningar Riv upp asylöverenskommelsen Den överenskommelse som landstingsstyrelsen tecknat med Länsstyrelsen i Uppsala län om att delta i samarbetet kring kommunernas asylmottagande ska rivas upp. Till dess att en ansvarsfull och reglerad invandringspolitik implementeras på nationell nivå ska landstinget säga upp överenskommelsen med länsstyrelsen för att sända en signal till politiker i regering och riksdag om att en kursändring av den nuvarande invandrings- och integrationspolitiken måste komma till stånd. att landstingets överenskommelse med Länsstyrelsen i Uppsala län om asylmottagande rivs upp att landstinget verkar för att länets kommuner river upp överenskommelser med Länsstyrelsen i Uppsala län om asylmottagande Upprätta ett mångkulturellt bokslut Landstingsstyrelsen ska årligen upprätta ett så kallat mångkulturellt bokslut, där asylmottagandets såväl ekonomiska som sociala och andra konsekvenser för landstingets verksamhet redovisas. Ett sådant bokslut ger adekvata fakta och nödvändig information till både politiker, tjänstemän och allmänhet i bedömningen av effekterna av det mångkulturella samhället. att ett mångkulturellt bokslut upprättas 17
Motverka nya sjukdomar Genom nya resvanor och stor invandring har nya sjukdomar hittat sin väg till Sverige, inklusive sjukdomar som tidigare varit utrotade i vårt land och vårt landsting, exempelvis tuberkulos (tbc). Även hiv/aids har ökat i Sverige de senaste decennierna. Gränsskyddet vad avser kontrollen av smittsamma sjukdomar måste därför stärkas. Detta är dock ett i huvudsak statligt ansvar. att arbetet med att bevaka spridningen av nya sjukdomar intensifieras Hälsokontroller för asylsökande Landstinget bör inleda ett tätare samarbete med Migrationsverket för att garantera att utökade hälsokontroller för asylsökande sker för att säkerställa att smittsamma sjukdomar upptäcks tidigt, minska smittspridningen och behandla dessa patienter på ett tidigt stadium för att därigenom på längre sikt frigöra vårdplatser. att ett samarbete med Migrationsverket inleds för att utföra hälsokontroller på asylsökande Kostnader för tolkverksamhet Vårdtagare som så önskar har rätt att ha med sig tolk. Denna ska dock inte finansieras av landstinget om inte särskilda skäl föreligger. Om tolk behövs under en asylsökandes vistelse i Sverige ska Migrationsverket finansiera detta. att landstinget inte erbjuder tolkverksamhet annat än när särskilda skäl föreligger Asylsamordnare En asylsamordnare är inte ett ansvar för landstinget. Asylsamordnaren ska därför avvecklas då landstinget dessutom är i ett ekonomiskt läge där resurserna behöver koncentreras till de verksamheter som ligger inom landstingets uppdrag att utföra. att asylsamordnaren avvecklas Beräkning av intäktsförlust för nyinvandring med asylskäl Av Statistiska centralbyråns rapport Integration utrikes födda på arbetsmarknaden från 2009 framgår att nyanlända med asylskäl efter ett år i landet har introduktionsersättning eller försörjningsstöd som sin huvudsakliga inkomstkälla. Introduktionsersättning betalas av staten via kommunen och försörjningsstöd betalas direkt från kommunen. 18
Varken introduktionsersättning eller försörjningsstöd leder till inbetalningar av inkomstskatt till landstinget. Det leder till att den skattebetalande andelen av denna invandringskategori är 10 procent efter ett år, 15 procent efter två år och 25 procent efter tre år. I beräkningen antas alla med ett arbete, a-kassa eller förtidspension betala lika mycket skatt, oavsett vistelsetid i landet eller andra faktorer. Skatteintäkten per invånare år 2015 beräknas bli 23 082 kr. Antalet invånare i beräkningen är det antal SCB redovisade för 2014-12-31, d.v.s. 348 942 st. Med uppräkning för de nästkommande åren blir beräkningen per invånare för 2016 24 328 kr, för 2017 25 374 kr och för 2018 26 440 kr. Uppräkningen baseras på SKL:s Planeringsförutsättningar för åren 2015 2018 från april 2015. 19
Länstalet för nyinvandring med asylskäl är 2 325 st år 2015. Antalet kan komma att revideras under budgetperioden för de enskilda åren, men i beräkningen förväntas länstalet vara konstant. Beräkningen utförs därmed enligt följande: andel nyanlända med asylskäl med socialbidrag genomsnittlig skatteintäkt per invånare länstal = skatteintäktsbortfall intäktsbortfall år 2016: 0,9 24 328 kr 2 325 = 50 906 340 kr intäktsbortfall år 2017: 0,9 25 374 kr 2 325 + 0,85 25 374 kr 2 325 = 103 240 463 kr intäktsbortfall år 2018: 0,9 26 440 kr 2 325 + 0,85 26 440 kr 2 325 + 0,75 26 440 kr 2 325 = 153 682 500 kr Beräkning av kostnadsökning för nyinvandring med asylskäl Beräkningar som gjorts av riksdagens utredningstjänst, RUT, visar att det finns ett större behov av vård bland nyanlända än bland befolkningen i övrigt. I rapporten förekommer ett flertal variationer av överrepresentation. I denna beräkning sätts överrepresentationen av vård till 1,5, det vill släga ett 50 procent högre vårdbehov. Länstalet för nyinvandring med asylskäl är 2 325 st år 2015. Siffran kan komma att revideras under budgetperioden för de enskilda åren, men i beräkningen förväntas länstalet vara konstant. Kostnaden för hälso- och sjukvård per invånare beräknas genom att summera anslaget till hälso- och sjukvårdsstyrelsen med resultaten för densamma, Akademiska sjukhuset, Primärvården och Lasarettet i Enköping. Summan divideras med SCB:s beräkning av antal invånare i Uppsala län per 2014-12-31, det vill säga 348 942 st. vårdkostnad per invånare år 2014: (7 453 000 000 + 158 293 000 345 983 000 3847 000 + 10 291 000) / 348 942 = 20 839 kr Kostnadsutvecklingen inom vården är år 2015 2,4 procent, år 2016 2,7 procent, år 2017 2,8 procent och 2018 3,3 procent. Det innebär att vårdkostnaden per invånare år 2016 är 21 915 kr, år 2017 är 22 528 kr och år 2018 är 23 272 kr. Uppräkningen baseras på SKL:s Planeringsförutsättningar för åren 2015 2018 från april 2015. 20
Beräkningen utförs enligt följande: genomsnittskostnad per invånare överrepresentation länstal = överrepresentativ kostnad för nyanlända med asylskäl överrepresentativ kostnad år 2016: 21 926 kr 0,5 2 325 = 24 488 975 kr överrepresentativ kostnad år 2017: 22 528 kr 0,5 2 325 2 = 52 377 600 kr överrepresentativ kostnad år 2018: 23 272 kr x 0,5 2 325 3 = 81 161 100 kr att landstinget verkar för att en invandringspaus införs i länet och att ingen invandring sker av kategorin nyanlända med asylskäl under budgetperioden 21
7. Ett öppet, demokratiskt och tillgängligt landsting Flytta makten närmare folket Landstinget bör verka i en direkt- och närdemokratisk riktning där största möjliga hänsyn tas till medborgarnas och folkets vilja, i synnerhet som landstingsfullmäktige endast har 71 ledamöter och sammanträder så sällan. Inför medborgarförslag och allmänhetens frågestund Liksom två tredjedelar av Sveriges primär- och sekundärkommuner bör även vårt landsting införa möjligheten till medborgarförslag. Landstingsstyrelsen bör också utreda möjligheten till att införa någon form av allmänhetens frågestund i landstingsfullmäktige. I synnerhet som landstingsfullmäktige sammanträder så sällan bör utrymme för detta finnas. att möjligheten att lämna medborgarförslag införs att landstingsfullmäktige inför allmänhetens frågestund Öppna sammanträden Samtliga sammanträden med styrelser, nämnder och utskott bör vara öppna för allmänheten i de fall lagen så tillåter. Det är viktigt att länets medborgare ges möjlighet till insyn i den politiska verksamheten och de beslut som berör dem direkt i deras vardag. En sådan åtgärd kan också syfta till att väcka intresset för landstingspolitiken, ett intresse som idag är tämligen lågt bland stora grupper av medborgare i vårt län. att möjligheten till öppna styrelse-, nämnd- och utskottssammanträden införs där lagen så tillåter Avsluta utskottsverksamheten Verksamheten för Utskottet för demokrati, jämställdhet och integration bör läggas ned då utskottets arbete inte säkerställer kvalitet eller ger en nyttoeffekt för landstingets verksamhet. De relevanta frågor utskottet arbetat med kan med fördel behandlas av andra organ. att Utskottet för demokrati, jämställdhet och integration läggs ned Utveckla e-förvaltningen Landstinget måste bli ledande på e-förvaltning. Redan idag görs stora insatser på detta område, bland annat genom förlängning av recept och tidsbokning men även när det gäller e-journaler. För landstingets förtroendevalda måste möjligheten att få samtliga handlingar i elektroniskt format istället för per post finnas, inte minst av miljöskäl och ekonomiska skäl då pappersförbrukningen i och med detta skulle minska. Samtidigt som landstingets e-tjänster ökar måste även dess telefontillgänglighet förbättras eftersom vissa inte har tillgång till dator och Internet eller inte har kunskaper om hur man använder tjänsterna. att landstingets e-förvaltning utvecklas 22
8. Personal God personalpolitik Personalen är vårdens viktigaste resurs. Därför måste löner och arbetsvillkor vara attraktiva och arbetsmiljön god, trivsam och hälsosam. All personal ska uppträda professionellt i sin yrkesroll och agera på föredömligt sätt. Goda karriärsvägar ska finnas inom landstinget. Höga språkkrav en nödvändighet Den medicinska säkerheten kräver att alla vårdtagare har rätt till vård utförd av personal som förstår och talar god svenska. Goda kunskaper i det svenska språket i både tal och skrift är ett absolut måste för alla som arbetar inom landstingets verksamhet. Erfarenheter från andra landsting i landet där patienter fått felaktig medicin eller behandling och till och med avlidit på grund av språkförbistringar i vården är avskräckande exempel. Patientsäkerheten måste alltid komma främst. att all personals kunskaper i svenska säkerställs och verifieras Personalens säkerhet i främsta rummet Alla landstingsanställdas skydd i tjänsten måste säkerställas. Att ambulanspersonal och busschaufförer utsätts för stenkastning är helt oacceptabelt. Landstinget bör kontakta andra landsting i landet som har erfarenhet på området, exempelvis Region Skåne och Stockholms läns landsting, och inhämta kunskap om hur detta kan förebyggas och stävjas. Möjligheten till övervakning kring ambulansbilar bör utredas. att åtgärder för att öka fordonspersonalens säkerhet utreds Kompetens framför kvotering Det är en persons yrkeskompetens, erfarenheter och andra kvaliteter som bör bedömas vid rekrytering och anställning. Landstinget ska starkt ta avstånd från form av kvotering, oavsett om det rör sig om kön, etnicitet, ålder eller någon annan grund för kvoteringen. Kvotering är i detta sammanhang att betrakta som en annan form av diskriminering. Kompetensen ska alltid komma i första hand. att kompetens alltid sätts främst vid nyanställningar Förbud mot heltäckande slöja Ett förbud av bärande av heltäckande slöjor för personal i hälso- och sjukvården ska införas. Det är viktigt för kommunikationen och tryggheten att patienten kan identifiera personalen. att heltäckande klädsel förbjuds inom landstingets verksamhet om den inte är medicinskt betingad Bättre arbetsvillkor Landstinget i Uppsala län har under ett antal år haft svårt att rekrytera personal. Många medarbetare 23
arbetar hårt och har även en god utbildning. Trots arbetsbördan och utbildningsgraden hos många medarbetare är lönerna orimligt låga. För att behålla personal och underlätta för nyrekrytering bör lönerna höjas. Dessutom måste rätt till heltid och möjlighet till deltid införas på bred front i landstinget. Delade turer som inte är önskvärda ska upphöra. att löner för sjuksköterskor ska höjas att lägstalönerna inom Akademiska sjukhuset ska höjas att rätten till heltid och möjlighet till deltid införs i hela landstinget att ofrivilliga delade turer upphör Centrala förtroendemannakostnader De politiska momenten inom landstinget ska vara kostnadseffektiva. Många medborgares förtroende för politikerna är idag lågt. Det finns en bild av att politiker inte tar ansvar men gärna bra betalt för sina insatser. För att öka legitimiteten och förtroendet bör de ekonomiska förutsättningarna mellan förtroendevalda och anställda i verksamheterna minska. Den politiska organisationen inom landstinget har inte något effektiviseringskrav på sig likt andra verksamheter. Detta möjliggör goda rationaliseringsmöjligheter. Det är rimligt att politiker ställer krav på effektiviseringar på hälso- och sjukvård samt kollektivtrafik först när besparingarna även omfattar politiken. att justera det belopp i landstingets arvodesreglemente som utgår från riksdagsmannaarvodet till att utgå från prisbasbeloppet istället att resurstilldelningen per mandat för anställningar halveras 24
25
26
27
Redogörelse för ekonomiska skillnader mot majoriteten (tkr) Kostnader Akademiska sjukhuset Kortare vårdköer +20 000 Högre löner för sjuksköterskor och låglönegrupper +10 000 Barnmorskor sommartid +1 000 Avveckling av Enheten för transkulturell psykiatri (ETP) 2 600 Minskade tolkkostnader 2 300 Summa +26 100 Primärvården Avveckling av Cosmos 5 194 Minskade tolkkostnader 30 Utökat anslag för kunskapsspridning om oönskade graviditeter, abort och sexuellt överförbara sjukdomar +500 Summa 4 724 Habilitering och hjälpmedel Forskning och utveckling 3 000 Minskade tolkkostnader 1 300 Centrum för hälsa och integration 5 426 Summa 9 726 Folktandvården Forskning och utveckling 1 500 HBT-certifiering 25 Vård till tillståndslösa utlänningar 80 Summa 1 605 Kultur- och utbildningsnämnden Minskat ekonomiskt stöd till studieförbunden 9 400 Minskat ekonomiskt stöd till Upplandsmuseet 4 000 Minskat ekonomiskt stöd till Wiks folkhögskola 14 725 Minskat ekonomiskt stöd till Nordens folkhögskola Biskops-Arnö 1 164 Svensk och uppländsk kultursatsning +1 000 Halvering av enprocentsregeln 6 200 Summa 34 489 Regional verksamhet Utträde ur Mälardalsrådet 550 Regionförbundet, effektivisering 10 360 Summa 10 910 28
Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Avveckling av asylsamordnare 350 Utökat anslag för arbetet med mansfrid +500 Inget sprututbytesprogram 3 000 Summa 2 850 Centrala förtroendemannakostnader Sänkta arvoden i landstingsfullmäktige inklusive presidiet 1 000 Sänkta arvoden i landstingsstyrelsen 850 Sänkta arvoden inom landstingsrådsorganisationen 10 300 Sänkta bidrag till partigrupperna inklusive utbildningsstöd 700 Minskat ekonomiskt stöd till partipolitiska ungdomsförbund 200 Avveckling av utskottet för demokrati, jämställdhet och integration 450 Sänkta övriga förtroendemannakostnader under landstingsstyrelsen 200 Summa 13 700 Landstingets resurscentrum Vård till tillståndslösa utlänningar 2 000 Summa 2 000 Landstingets ledningskontor Minskade tolkkostnader 2 500 Summa 2 500 Landstingsstyrelsen Minskade anslag till Samordningsförbundet 2 800 Summa 2 800 Totalt 59 204 29