Frågor och svar till tentamen i Kravhantering

Relevanta dokument
Problem 1-1,5p Två av följande metoder för kravspecifikation är ej lämpade att använda vid ett COTSprojekt,

Tentafrågor Grupp C. Fråga 1

Eventuella felaktiga svar kanselerar motsvarande mängd rätta svar

Skriftlig tentamen den 25 oktober 2014 Kravhantering, ETS672, 7,5 hp

Inlämning 2 - Förslag till tentamensfrågor i Kravhantering, Grupp A. Kompletterar de kursavsnitt som inte täcktes av förra inlämningen.

För varje par av påstående/anledning svara med ett av följande alternativ (½ p per rätt svar):

Tentafrågor 1. Grupp. B

Kurs: ETS 170 Kravhantering. Tentauppgifter. Grupp G Christian Andersson Jacob Gradén Björn Nilsson. Lund,

Inlämning 1 - Tentafrågor. Projektgrupp A

Frågor och svar till tentamen i Kravhantering. Del 2. Kravhantering (ETS170), LTH Grupp B

1) Kravhantering varför? (1.5p)

Fråga 1 Skriv in vilken kravnivå kravet tillhör i rutan under varje krav.

Fråga 1. A) Domain-requirement analysis B) Questionaires C) Focus groups D) Design workshop C) Stakeholder analysis. Svar: C, D

Skriv namn på varje inlämnat papper!

Skriftlig tentamen den 21 oktober 2008 Kravhantering, ETS672, 7,5 hp

Förslag till tentamensuppgifter

Skriftlig tentamen den 16 januari 2015 Kravhantering, ETS672, 7,5 hp

Enligt IEEE Std har en bra kravspecifikation en mängd fordringar att uppfylla. Kravspecifikationen skall vara;

Tentamensproblem A Grupp H

Inkapsling (encapsulation)

Lite om databasdesign och modellering

Objektorientering. Grunderna i OO

Webprogrammering och databaser. Konceptuell datamodellering med ER-modellen

* Rätt svar A. * Motivering De flesta hushållsmaskiner har en på- och avstäningsknapp och inte endast en av-knapp.

Att fastställa krav. Annakarin Nyberg

Webprogrammering och databaser. Konceptuell datamodellering med ER-modellen

Introduktion till objektorientering. Vad är objektorientering egentligen? Hur relaterar det till datatyper? Hur relaterar det till verkligheten?

Databaser design och programmering. Fö 2: Design processen, ER-modellering

Inlämning 2 - Tentamensfrågor

Skriv namn på varje inlämnat papper!

Skriv namn på varje inlämnat papper!

produkters egenskaper och innehåll

Fråga 2 (3p): Läs påstående och anledning och välj det alternativ som passar bäst.

Databaser design och programmering. Design processen ER- modellering

Inlämning 2 - Tentafrågor. Projektgrupp A 1 december 2010

Introduktion till objektorientering. Vad är objektorientering egentligen? Hur relaterar det till datatyper? Hur relaterar det till verkligheten?

Anledning: Generellt så undviker QUPER att göra fullständiga förutsägelser för relationerna mellan ett systems fördelar, kostnad och kvalitet.

Objektorienterad analys och design

Kravhantering (ETS170) Tentamensproblem 1. Grupp F 20 november 2013

Nätkurs Design & konstruktion av användargränssnitt 1MD113 Sid 1 (5) Lektion 11 Användare, uppgifter och krav del

Objektorientering Användning

Föreläsning 2. Objektorienterad analys och design. Analys: att modellera världen. Design: att strukturera program.

Övningstenta, Examinationsfrågor

Objekt-orienterad utveckling. Objektorienterad analys och design. Objekt-orienterad programutveckling. Objekt-orienterad analys och design: Litteratur

Databasdesign. E-R-modellen

Analys och design. Objekt. Klass. med hjälp av CRC. Klassdiagram

Skriv namn på varje inlämnat papper!

Joppes djurfamilj v2. Planering. Genomförande. Utvärdering och dokumentation

INFORMATIONSMODELLERING

Coridendro ett verktyg för att grafiskt åskådliggöra incidensen av malignt melanom inom olika släkter

Introduktion. Byggstenar TDBA

Rätt ifylld bokstav ger 0.5 poäng och fel ifylld bokstav ger 0.5 poäng i avdrag. Rätt svar: Alternativ A, C, D, A, C uppifrån.

Föreläsning 3.1: Datastrukturer, en översikt

! Webprogrammering. ! Databasteori och praktik. ! Fö, le, la + projekt. ! Examination (tenta, dugga + labb, ! Studera användarna och deras problem

Övningshäfte 2: Induktion och rekursion

Mjukvarudesign. Designprocessen. Teknisk design. Konceptuell design

Sätt att skriva ut binärträd

Rätt svar och poängsättning: 0,5p per rätt svar, max 2,5p A. 2 B. 5 C. 3 D. 6 E. 4

Webprogrammering och databaser. 729G28 Webprogrammering och databaser. Kursöversikt. Praktisk info. Webprogrammering. Ändringar mot förra året

27 september Finansieringsguiden. Sammanställning och slutleverans Verksamt Värmland

UML. Tomas Czarnecki Institutionen för Informationsbehandling Åbo Akademi,FIN Åbo, Finland url:

Varje rätt svar ger 0.5 poäng. (max 3p)

Tentamen NOA011 Systemarkitektprogrammet. 51 poäng

Arbetsuppgifter. Vad gör du? Egentligen? Vad behövs? Gruppincheckning

TDDE10 TDDE11, 725G91/2. Objektorienterad programmering i Java, Föreläsning 4 Erik Nilsson, Institutionen för Datavetenskap, LiU

TENTAMEN TDDB77 Databaser och Bioinformatik 15 mars 2002, kl 14-18

VAD GÖR DU / VEM ÄR DU?

Objektorienterad analys och design

Föreläsning 5: Analys och tolkning från insamling till insikt. Rogers et al. Kapitel 8

Föreläsning 6: Analys och tolkning från insamling till insikt

729G75: Programmering och algoritmiskt tänkande. Tema 3, föreläsning 2

Objektorienterad konstruktion

Programmeringsteknisk översiktskurs för yrkeshögskoleprogram

(N) och mängden av heltal (Z); objekten i en mängd behöver dock inte vara tal. De objekt som ingår i en mängd kallas för mängdens element.

Tentamen. DD2385 Programutvecklingsteknik vt 2013 Onsdagen den 22 maj 2013 kl Hjälpmedel: penna, suddgummi, linjal

Webservice & ERP-Integration Rapport

Objektorienterad Systemutveckling 1 (7,5 hp)

Publicera material i Learn

Interaktionsteknik och Design, 7,5hp

Lösningsförslag till Tentamen i 5B1118 Diskret matematik 5p 14 augusti, 2002

Abstrakta Klasser 2. Kodning är bara en liten del i programvaruutvecklingen 6% 1% 6% Abstrakta Klasser - deklaration. Programutveckling sker i faser

Process- och metodreflektion Grupp 5

Hållbar utveckling A, Ht. 2014

Slutrapport Get it going contracts

LATHUND TILL GOOGLE SITES

(Data)Modellering. nikos dimitrakas rum 2423

Det finns ingen bortre tidsgräns för när kursen ska vara klar, det bestämmer du själv.

Föreläsning 11, Planera utvärdering. Att planera utvärdering. Vetenskapliga experiment. Kapitel i kursboken

PA1415 Programvarudesign Second Resit

TENTAMEN För kursen. Databasteknik. Ansvarig för tentamen: Anna Palmquist. Förfrågningar: Anslås inom 3 veckor

Viktigt! Glöm inte att skriva tentamenskod på alla blad du lämnar in.

Riktlinjer för. INFORMATIONSMODELLER I Sparx EA 1.0

Datainsamling Hur gör man, och varför?

OCTOPUS utvecklingsmetod samt relaterade frågeställningar och diagram

729G06 Föreläsning 1 Objektorienterad programmering

Föreläsning 7, Interak2on

Design för användbarhet Designexempel, hur tänkte man vid designen?

När? Varför? För vem? Resultat? (Artefakter?)

Föreläsning 4, Användbarhet, prototyper

Transkript:

Frågor och svar till tentamen i Kravhantering Del 1

Frågor & svar Frågor&svar till tentamen 1 Datamodeller (0.5p) När man tar fram data krav skriver Lausen i sin bok, gällande data modeller, att det finns olika sätt att beskriva relationer mellan olika objekt. För att vara mer specifik om en viss relation måste man beskriva kardinaliteten (cardinality) i den relationen. Vad betyder följande kardinalitet? Välj ett alternativ: A B Varje A har noll eller fler B:n. Varje B har ett A Varje A har ett eller fler B:n. Varje B har ett A Varje A har ett eller fler B:n. Varje B har noll eller ett A Varje A har ett B. Varje B har noll eller ett A Varje A har fler B:n Varje B har fler A:n 1 Svar Varje A har ett eller fler B:n. Varje B har noll eller ett A Motivering: Frågan testar inlärningsmål 15, färdighetsmålet: flera olika tekniker för elicitering. Frågan testar om studenten har förstått den del av terminologin som tar upp relationer i datamodeller. Ämnet tas upp i kapitel 2.2 s. 49 där man diskuterar enkel terminologi kring databaser och datamodellering. 2 Mer om datamodeller (0.5p) I kapitel 2 i Soren Lausens bok tas det upp ett antal tekniker för att elicitera fram data krav. En av teknikerna är framtagandet av datamodeller. Vilket påstående är korrekt gällande nackdelarna med datamodeller? (Välj ett alternativ) De säger lite om data som används i datamodellen, och de hanterar ickeuppgiftsbaserade aktiviteter på ett dåligt sätt. Datamodellering tar lång tid att lära sig. Det kan vara svårt att vet hur pass mycket detaljer man ska inkludera i modellen. - 1 -

För vissa system blir data modellen för stor och dåligt ifylld, till exempel där de flesta celler innehåller uttrycket inte genomförbart. Datamodeller är dåliga på att beskriva data som kommuniceras mellan olika aktörer, trots att de har notation för att sända omkring objekt Det är ett problem att data modeller är så enkla att formulera, för det gör att kunder fantiserar upp så många funktioner att hela systemet blir orealistiskt. 2 Svar Datamodellering tar lång tid att lära sig. Det kan vara svårt att vet hur pass mycket detaljer man ska inkludera i modellen. Motivering: Frågan testar förståelsen inlärningsmål 1, kunskapsmål: syfte och svårigheter med kravhantering, i det här fallet svårigheter med datamodeller. Studenten tvingas att välja mellan nackdelar med andra aktiviteter och nackdelar med datamodeller. Dock har aktiviteternas namn bytts ut mot ordet datamodell (er) där de nämns i de andra alternativen än det rätta. Det kräver en kunskap om de andra aktiviteterna och testar därmed ett antal olika områden. Mer om datamodeller går att läsa i kapitel 2.2 s. 54. 3 Vitual windows (0.5p) Om du inte är van vid virtuella fönster (Virtual Windows) tekniken, kan den lätt ta upp mer tid än motiverat för kravhanteringen. Varför? (Välj ett alternativ). Oerfarna utvecklare tenderar att översätta de virtuella fönstren till produkt funktioner vilket leder till för många fönster Oerfarna utvecklare tenderar att designa riktiga knappar, menyer, etc. vilket inte är relevant för virtuella fönster. Oerfarna utvecklare tenderar att ta för lång tid på sig att göra virtuella fönster, vilket I sin tur gör det svårt att avgöra när de är tillräckligt bra. Oerfarna utvecklare tenderar att specificera sina virtuella fönster i bilagor vilket gör det svårt för kunden att utvärdera förslagen. Oerfarna utvecklare tenderar att starta med de svåra bitarna med virtuella fönster, sådana delar som de inte vet hur de ska förklara. 3 Svar Oerfarna utvecklare tenderar att designa riktiga knappar, menyer, etc. vilket inte är relevant för virtuella fönster. Motivering: Frågan testar förståelsen inlärningsmål 1, kunskapsmål: syfte och svårigheter med kravhantering, i det här fallet svårigheter med virtuella fönster. Den testar dessutom - 2 -

studentens förmåga att kunna avgöra vad som gäller för virtuella fönster och vad som gäller för andra aktiviteter. I de alternativ som inte är korrekta har ordet virtuella fönster ersatt den riktiga aktiviteten. Detta gör det svårt att gissa sig till rätt svar. Mer om virtuella fönster går att läsa i kapitel 2.5 s.66. 4 Funktionella krav (2.5p) Sätt kryss för de påstående som är korrekta: A: Skärm bilder kan vara bra att inkludera i en kravspecifikation för ett COTS-baserat system. B: Uppgiftsbeskrivningar (Task descriptions) definierar de uppgifter som systemet utför som reaktion på användarinput. C: Uppgiftsbeskrivningar (Task descriptions) är en utmärkt källa till att ta fram testfall för ett system. D: En erfaren interaktionsdesigner kan med hjälp av logik och gott omdöme ta fram bra skärmbilder som kan användas som goda krav på ett system. E: Att ta fram krav i form av egenskap (Features) utifrån uppgiftsbeskrivningar (task descriptions) kan göra det lättare för kunden att validera systemet. 4 Svar Sant: C, E Falskt: A, B, D Motivering: Frågan ger en insikt i om studenten har kunskap om olika typer av krav och deras fördelar och nackdelar. Det relaterar till inlärningsmålet 3. Know about different types of requirements and understand in what way the classes of requirements differ. Specifikt så behandlas avsnitten 3.5-3.12 i Software Requirements Styles and techniques av S. Lauesen. 5 Funktionella krav, stilar (2p) Numrera följande alternativ utifrån hur lätt det är för kunden att validera kraven som är specificerade, börja med den form som är lättast att validera: A: Uppgifter med data (Tasks with data) B: Skärmbilder och prototyper (Screens and prototypes) C: Uppgiftsbeskrivningar (Task descriptions) D: Produkt egenskaper (Features) - 3 -

5 - Svar Lätt-svårt C: är lätta att validera eftersom de talar beställarens språk, man kan även lätt hantera specialfall, D: Det är väldigt lätt för kunden att se att alla egenskaper finns med men kan vara svårt att se om egenskaperna hjälper kunden att nå sina affärsmål B: Lätt för kunden att se om alla uppgifter går att utföra men detta räcker inte, man bör även analysera uppgifterna och göra usability test för att se om bilderna är välgjorda. A: Kunden kan validera och se att alla datatyper som behövs finns med men det blir aldrig exakt eftersom datatyperna är abstrakt beskrivna. Motivering: Frågan ger en insikt i om studenten har kunskap om olika typer av krav och deras fördelar och nackdelar. Det relaterar till inlärningsmålet: 4. Know about different types of requirements and understand in what way the classes of requirements differ. Specifikt så behandlas avsnitten 3 i Software Requirements Styles and techniques av S. Lauesen. 6 Klassdiagram (0.5p) Ett klassdiagram beskriver en datamodell, där olika entiteter har data och kan göra något. Detta är en metod som framförallt lämpar inte lämpar sig för noviser, då det kan vara svårt att tolka. Hur skulle man visa, i ett klassdiagram, att varje Service bara har 1 Stay och varje Stay kan ha hur många Service, eller inga Service alls. Välj ett alternativ. 6 - Svar Alternativ 1 är korrekt. Motivering: För att kunna förstå UML-diagram korrekt är det viktigt att förstå hur UMLnotationen fungerar. Denna fråga testar om man förstått hur storlekar visas i ett diagram. Klassdiagram diskuteras bland annat i kapitel 4.7 (s. 182 187). - 4 -

7 Mer om klassdiagram (2.5p) För att riktigt förstå klassdiagram är det viktigt att veta vad man ska ha med i ett klassdiagram. Frågan är alltså; Vad ska finnas med inne i en entitetsruta i ett klassdiagram? Välj det eller de alternativen du tycker är korrekta. Namnet på programmet Attributen till objektet Operationerna som kan utföras på objektet Namnet på objektet Hur många förekomster av objektet det finns i programmet (Totalt 2.5p, 0.5p / korrekt ifylld eller lämnad ruta) 7 Svar Alternativ 2, 3 och 4 är korrekta. Motivering: För att kunna rita upp ett klassdiagram korrekt, måste man veta vad som ska finnas med i diagrammet. Klassdiagram diskuteras bland annat i kapitel 4.7 (s. 182 187). 8 - Att välja rätt eliciteringsteknik (2p) För följande saker att elicitera, välj en teknik som är bättre än de andra, enligt Lauesen. 8.1 Nuvarande problem Brainstorming Fokusgrupp Prototypskapande Förhandlingar Riskanalys 8.2 Mål och nyckelfrågor Intressentanalys Observation Pilotexperiment Dokument studies Fråga leverantörer 8.3 Realistiska möjligheter Domänkravsanalys Intressentanalys Uppgiftsdemonstration - 5 -

Fokusgrupp 8.4 Prioritering Liknande företag Frågor&svar till tentamen Intressentanalys Kontnad/nyttoanalys Frågeformulär Prototypskapande Riskanalys (Totalt: 2p, 0.5p / rätt svar) 8 - Svar 8.1) Fokusgrupp: Att arrangera fokusgruppsmöten är ett av de bästa sätten att få fram problem. En situation där alla intressenter uppmuntras klaga fritt och alla synpunkter välkomnas samt skrivs upp på exempelvis en whiteboard leder oftast till framgång på denna punkt. Att brainstorma är en del av fokusgruppsmötet, men är inte i sig en teknik för att hitta problem. Förhandlingar kan vara inblandade i processen, men är fortfarande inte jämförbart med fokusgruppen. De resterande används inte alls för att hitta problem. 8.2) Intressentanalys: Även om pilotexperiment och att fråga leverantören kan ge en viss fingervisning om vad målen och nyckelfrågorna är, så är en ordentlig intressentanalys det överlägset bästa av alternativen. En god förståelse av intressenterna, vilka de är, vad de vill, vilka problem de ser osv. är en förutsättning för att mål och nyckelfrågor skall kunna hittas. 8.3) Liknande företag: De andra teknikerna är värdefulla för mycket annat, men när det gäller att hitta vad som är möjlighet så är en analys av liknande företag något av det bästa man kan göra. Detta gäller i synnerhet de företag som ligger i framkanten av utvecklingen inom det område systemet kommer verka. 8.4) Kostnad/nyttoanalys: Att alla vill ha allt är inte ovanligt, inte heller att intressenter har kolliderande krav. Att svart på vitt kunna visa vad den faktiska kostnaden är jämfört med nyttan kan snabbt gallra bort det egentligen är överflödigt, prioritera det som återstår samt hjälpa olika intressenter förstå varandra. Motivering: Denna fråga testar en övergripande känsla för hur man skall tillämpa de tekniker som kursen tar upp för elicitering, vilket har en direkt anknytning till inlärningsmål 11 att effektivt kunna elicitera krav. Mer finns bl.a. att läsa i Lau:8.2 (s 338-348). 9 Mer om eliciteringstekniker (4p) I följande två frågor kan det finnas flera korrekta alternative. Kryssa i de alternativ som stämmer! 9.1 Dessa är rekommenderade aktiviteter under ett fokusgruppsmöte Dåliga erfarenheter Prioritera Modellera systemdesignen Föreställa sig framtiden - 6 -

9.2 I en kostnad/nyttoanalys används termerna hårda respektive mjuka faktorer. Vilka av följande är hårda faktorer? Fler ordrar IT-flexibilitet Leverantörens pris Utbildning av personal (Totalt: 4p, 0.5p / korrekt ikryssad eller lämnad ruta) 9 Svar 9.1) Alla är korrekt utom en, Modellera systemdesingen : Detta är inte vad som skall öras i en fokusgrupp målet är att få fram vad som är fel och vad som önskas, inte exakt hur detta skall lösas. Övriga tre alternativ är alla delar av en vanlig fokusgrupp, såsom Lauesen bekriver det. 9.2) Alla är korrekta utom en, IT-flexibilitet : Alla de andra är hårda och kan mätas direkt i pengar, medan ett flexibelt IT-system är dolt och istället ger en indirekt (men mycket möjligt viktig) påverkan på ekonomin genom lägre kostnader vid t.ex. expansion av systemet. Motivering: Dessa frågor tittar på två viktiga eliciteringstekniker och ser att man förstått grundläggande syfte/innehåll samt terminologi. Bland annat berörs inlärningsmål 5 att förstå skillnaden mellan krav och design, samt inlärningsmål 11 att effektivt kunna elicitera krav. Relevanta stycken i boken är t.ex. Lau:8.4 (sid 352-354) samt Lau:8.6 (sid 360-363). - 7 -