FÖRFATTNINGSSAMLING (6-2-7) Enskilda Avlopp Policy för bedömning av enskilda avloppsanordningar i Orust kommun Dokumenttyp Policy Giltighetstid fr. o. m. t. o. m. 2017-05-18 - Gäller tills vidare Gäller för målgruppen Miljö- och byggnadsförvaltningen Antagen av Miljö- och byggnadsnämnden Dokumentansvarig i förvaltningen Antagande dnr, beslutsparagraf (första beslutsdatum) MBN/2017:121 94 (2017-05-18) Senast reviderad dnr, beslutsparagraf (beslutsdatum) MBN/2017:121 94 (2017-05-18) Miljöchef Kontakt om styrdokumentet Kommunstyrelseförvaltningens stab, telefon 0304-33 40 00 e-post: kommun@orust.se
Innehåll Inledning... 3 Policyns syfte och målgrupp... 3 Bakgrund... 3 Detta regleras inte av policyn... 5 Relaterade styrdokument... 5 Tillämpning i Orust kommun... 5 Krav på nya avlopp... 5 Krav på befintliga avlopp... 6 Gällande skyddsavstånd... 6 Prioritering vid tillsyn... 6 Förvalta policyn... 6 Säkerställa styrdokument... 6 Avvikelser och förslag... 7 Bilaga 1 Ordlista... 8 Bilaga 2 Lagstiftning... 11 Bilaga 3 Vägledning... 13 Bilaga 4 Skyddade områden enligt vattenförvaltningsförordningen... 17 Bilaga 5 Skyddade områden enligt vattenförvaltningsförordningen... 18 Bilaga 6 Skyddade områden... 19 Bilaga 7 Statusklassning Orust kommun... 20 2
Inledning Miljö- och byggnadsnämnden har ett tillsynsansvar för små avloppsanläggningar inom kommunen. Detta omfattar anläggningar för 1 till 200 hushåll, såväl enskilda som samfälliga. En av de stora riskerna med utsläpp av otillräckligt renat avloppsvatten är övergödning och för att minska övergödningen och hushålla med resurser så bör närsalterna från små och enskilda avloppsanläggningar ingå i ett kretslopp. Avloppsvatten riskerar dessutom att förorena grundvatten och dricksvattentäkter och dåligt fungerande avloppsanordningar kan sprida smittämnen till sjöar och vattendrag där människor och djur badar eller vistas. Avloppsvatten skall enligt miljöbalken (SFS 1998:808) 9 kap 7 avledas och renas eller tas omhand så att olägenhet för människors hälsa eller miljön inte uppkommer. Det är fastighetsägarens skyldighet att detta uppfylls. Miljö- och byggnadsnämndens ansvar är att bedriva ändamålsenlig tillsyn. Denna policy är framtagen med avsikten att uppfylla de lagkrav som ställs samt att få en enhetlig bedömning och handläggning på enskilda avloppsanläggningar i Orust kommun. Policyn är en del i det löpande arbetet med avlopp inom Orust kommun och utgör ett komplement till kommunens VA-plan. De mål och åtaganden som finns i VA-planen och som berör nämndens tillsynsansvar arbetar nämnden med i en löpande åtgärdsplan. Policyn och åtgärdsplanen kompletteras av rutiner och riktlinjer för handläggning och bedömning på tjänstemannanivå. Policyns syfte och målgrupp Syftet med policyn är att bedömning och handläggning av enskilda avlopp ska: uppfylla de regler och krav som finns för att skydda människors hälsa och miljön. vara rättssäker, med likartade bedömningsgrunder i alla ärenden öka tydlighet mot fastighetsägare/ ägare av avloppsanordningar/verksamhetsutövarna ge snabbare handläggning med tydliga rutiner underlätta för kommuninvånarna att veta vad som gäller. Målgrupp: handläggare, beslutande politiker, fastighetsägare, sökande, vid planering och exploatering. Bakgrund I Orust kommun är en stor andel av hushållen, ca 6500, anslutna till enskilda avloppsanordningar. Därutöver finns en sttörre mängd hushåll som är anslutna till enskilda gemensamhetsanläggningar med fler än 5 hushåll. Övriga hushåll är anslutna till kommunalt vatten och avlopp. Bedömning att hög skyddsnivå enligt HVMFS 2016:17 skall tillämpas avseende hälsoskydd baseras främst på kravet att skydda dricksvattnet vars tillgång är begränsad i stora delar av kommunen. Högre krav ställs vid skydd av områden med samfällda vattentäkter. 3
Utsläpp av avloppsvatten får inte medverka till en väsentligt ökad risk för smitta eller annan olägenhet, t.ex. lukt, eller där människor kan exponeras för det, exempelvis genom förorening av dricksvatten, vattendrag, grundvatten eller badvatten. Hantering av restprodukter från anordningen som äger rum på fastigheten, ska skötas på ett hygieniskt acceptabelt sätt. Exempelvis kan det finnas behov av att förbjuda vissa utsläpp eller att göra utsläppspunkten mer svårtillgänglig. Det kan även finnas behov att öka anordningens robusthet eller att lägga till reningssteg som ytterligare reducerar föroreningsinnehållet alternativt öka uppehållstiden, utjämna varierande flöden eller ta emot eventuellt bräddat vatten. Miljö- och byggnadsnämnden har slagit fast att det i utgångsläget råder en hög skyddsnivå i hela Orust kommun, både med avseende på hälsoskydd och miljöskydd. Detta innebär att kommunen beslutat att arbeta aktivt med att minimera effekten av wc-utsläpp, samt att arbeta för att viktiga näringsämnen tas omhand och återförs till marken. Emellertid skall det i samtliga fall göras en enskild bedömning av de lokala förutsättningarna och i undantagsfall kan en bedömning göras som avviker från beslutad skyddsnivå. Vid enstaka fall där man bedömer att skyddsnivån är särskilt hög t.ex. inom Natura2000 eller områden med biotopskydd kan dessutom nollutsläpp tillämpas. EU:s medlemsstater har enats om att skapa en likartad förvaltning av sina vatten genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område (ramdirektivet för vatten). Länsstyrelsen har med anledning av detta statusklassat vattenkvaliteten i sjöar, vattendrag och grundvatten i hela landet. Statusklassningen är tänkta att ligga till grund för de miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram som beslutats. Statusklassificeringen av ekologisk status är en bedömning av bland annat kvaliteten på och förekomsten av växt- och djurarter. För att illustrera den ekologiska statusen på vatten använder man sig av fem nivåer: hög, god, måttlig, otillfredsställande och dålig. Regeringen har beslutat att landets vatten skall ha statusen god ur ekologisk status år 2015. Då detta inte uppnåtts har ett undantag i form av en tidsfrist till den 22 december 2027 införts. Havsvattnet, sjöar, och vattendrag runt och på Orust kommun har statusen otillfredsställande eller måttlig (se bilaga 7). Hela Orust kommuns avrinningsområde ligger i ett havsområde som är tydligt påverkat av övergödning. De geologiska förutsättningarna på Orust gör att utsläpp av vatten från avloppsanordningar har en kort tillrinningstid till recipient som inte uppnår god ekologisk status, oavsett om det är havet, sjö eller vattendrag. Båda dessa aspekter gör att hög skyddsnivå enligt HVMFS 2016:17 skall tillämpas med avseende på miljöskydd i hela kommunen. Krav som tillkommer vid hög skyddsnivå är bland annat att tillämpa teknik som begränsar användningen av vatten t.ex. vattensnåla armaturer och att man använder fosfatfria tvättmedel och hushållskemikalier. Avloppsanordningen kan förväntas uppnå minst 90 % reduktion av organiska ämnen (mätt som BOD7)3, minst 90 % reduktion av fosfor (tot-p) samt uppnå minst 50 % reduktion av kväve (tot-n). Avloppsanordningen ska dessutom möjliggöra återvinning av näringsämnen ur 4
avloppsfraktioner eller andra restprodukter. Åtgärder skall dessutom vidtas för att minimera risk för smitta eller annan olägenhet för djur. Detta regleras inte av policyn Fastigheter som är anslutna till kommunalt VA-nät. Relaterade styrdokument Den lagstiftning som styr arbetet med enskilda avlopp är miljöbalken och då främst 9 kap 7, 1 kap 1 och 2 kap 5. Särskilt viktigt är att belysa 2 kap 5 där det framgår att både resurshushållning och möjlighet till kretslopp ska möjliggöras. Förordning om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd är en annan lagstiftning som styr, främst 12, 13 och 14. EU:s ramdirektiv (2000/60/EG) reglerar kvaliteten för vatten, där framgår att vatten som inte klarar kraven ska åtgärdas. Områden kan skyddas enligt 3 kap 2 förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön och finns då upptagna i registret över skyddade områden. Hela eller delar av Orust kommun skyddas av flera olika direktiv, t.ex. nitratkänsliga områden enligt nitratdiektivet, Natura 2000-områden enligt Art och habitatdirektivet samt Fågeldirektivet och musselvatten enligt vattendirektivet. Se tydligare beskrivning av aktuell lagstiftning i bilaga 2. Det finns även vägledning i form av allmänna råd, handbok till de allmänna råden, nationella miljömål, praxis från domslut i Mark- och miljööverdomstolen samt yttranden och beslut från Länsstyrelsen, se bilaga 3. Utöver nationell lagstiftning uppfylls policyn genom rutiner för verkställande (beslut), bedömningsriktlinjer för miljö- och byggnadsförvaltningens handläggare, tillsynsplan samt kommunens VA-plan, renhållningsföreskrifter och kommunens Lokala skyddsföreskrifter för människors hälsa och miljön. Tillämpning i Orust kommun Orust kommun har ansvar för att kommunens invånare har tillgång till bra dricksvatten och att avloppshantering från bostäder och verksamheter sköts på ett säkert sätt, både med hänsyn till människors hälsa och miljön. Denna policy anger hur kommunen vill och bör agera, givet de förutsättningar som finns, för att uppnå en långsiktigt hållbar vatten- och avloppsförsörjning. För att Orust kommun skall tillstyrka en ansökan om att få inrätta en avloppsanordning måste anläggning uppfylla följande krav Krav på nya avlopp Vid nybyggnation eller på en fastighet där det sedan tidigare saknats WC-utsläpp tillåts endast nyanläggning av avloppsanordningar utan lokalt utsläpp från vattentoalett till grund- eller ytvatten. Möjligheten att ansluta till befintliga kommunala eller samfällda reningsverk ska alltid beaktas i första hand. 5
I andra hand skall möjligheten att anlägga ett enskilt avlopp utredas och då skall en kretsloppsanpassad lösning, med en separat och sluten hantering av avloppsvatten eftersträvas. För att kunna separera toalettvattnet från övrigt hushållsspillvatten ställs krav på två rör ut. Om en sådan lösning i det enskilda fallet innebär orimliga kostnader jämfört med andra godtagbara avloppslösningar, så kan undantag medges (skälighetsprincipen). Krav på befintliga avlopp På fastigheter med ett befintligt WC-utsläpp med bristfällig rening kan det vid tillsyn eller i samband med bygglovsprövningar ställas krav på bättre rening. Skäl till krav på befintliga anläggningar är att de är för gamla och/eller för små för att klara dagens krav på hög skyddsnivå antingen med avseende på miljöskydd och/eller hälsoskydd. Vid förbättringar av avloppsanordningar skall inkoppling till kommunalt VA alternativt gemensamma lösningar för flera fastigheter eftersträvas. Om det saknas möjlighet till en gemensam lösning så kan en enskild avloppsanordning med en rening som minskar närsaltbelastningen till recipienten tillåtas. Prioriteringsordning för val av enskild avloppslösning: 1. Kretsloppsanpassad metod: Sluten tank för toalettvatten alternativt en toalettlösning som behandlar fekalier och urin utan vatteninblandning. Bad-, disk- och tvättavloppet löses på lämpligt sätt, antingen genom en markbaserad eller genom en prefabricerad lösning. 2. Reningsmetod: Om det inte finns möjlighet för kretsloppsanpassad lösning bör en avloppsanordning användas där bakterier, näringsämnen m.m. reduceras utifrån krav i skyddsnivå innan vattnet leds vidare till lämplig utsläppspunkt. Gällande skyddsavstånd Horisontellt skyddsavstånd från avloppsanordning till dricksvattentäkt bör motsvara grundvattnets transportsträcka under två till tre månader vid maximalt vattenuttag. Krav kan ställas på att sökande skall låta utföra en hydrogeologisk undersökning som visar på att relevanta skyddsavstånd kan uppnås. Prioritering vid tillsyn Vid tillsyn av avloppsanordningar skall anordningar med utsläpp från vattentoalett prioriteras. I första hand kommer krav på åtgärder att ställas på anordningar som saknar efterföljande rening (direktutsläpp). Förvalta policyn Säkerställa styrdokument Dokumentansvarig chef i förvaltningen ansvarar för att verksamheten har en rutin för att styrdokument är aktuella och publiceras på rätt sätt. Dokumentansvarig chef har också ansvar för att medarbetarna är informerade om styrdokumenten. Målgruppen för policyn ansvarar för att ta del av och efterleva den. 6
Avvikelser och förslag Den som läser policyn och upptäcker avvikelser eller har kännedom om sådant som påverkar policyn såsom förändringar i lagstiftning, avvikelser eller har förslag till förändringar meddela kontaktperson för policyn. 7
Bilaga 1 Ordlista Ordlista Nedan följer en beskrivning av begrepp och förkortningar som förekommer i samband med enskilda avlopp Avloppsanordning Avloppsfraktioner Avloppsslam Avloppsvatten BDT-vatten BOD Dagvatten Dräneringsvatten Enskilt avlopp/enskild VA-anläggning Fosforfälla Fördelningsbrunn Förmultningstoalett Gemensamhetsanläggning Hushåll Med detta avses detsamma som avloppsanläggning. Avloppsanläggningen är samtliga delar som ingår i anläggningen: ledningar, slamavskiljare, tankar, infiltrationsanläggningar, m fl. komponenter. Avloppsslam, toalettvatten, urin, fekalier och innehåll i slutna tankar samt filterbäddsmaterial från filterbäddar eller fosforfällor. Slam från avloppsreningsverk, slamavskiljare eller liknande anordningar som behandlar avloppsvatten från hushåll eller tätorter, eller från andra reningsverk som behandlar avloppsvatten med liknande sammansättning. Avloppsvatten utgörs av spillvatten från hushåll och industrier samt dagvatten. Dagvatten utgörs av regn och smältvatten som inte infiltrerar till grundvattnet eller tas upp av vegetation, utan istället rinner av från hårdgjorda ytor såsom tak, vägar och parkeringsplatser. Dagvatten får inte ledas till en avloppsanläggning avsedd för toalett- och/eller BDT-vatten. För små avlopp används ofta spillvatten och avloppsvatten synonymt. Bad- Disk- och Tvättvatten från hushåll. Även kallat gråvatten. Biokemisk syreförbrukning; parameter som anger vattnets innehåll av syreförbrukande organiskt material. BOD 7 är biokemisk syreförbrukning mätt under sju dygn. Ytligt avrinnande regnvatten och smältvatten. (Dränvatten) är markvatten och grundvatten som samlas upp och tas omhand i en dräneringsledning. Avloppsanläggning utanför kommunalt VA-område. Oftast för ett hushåll, men kan också behandla avlopp från en grupp av hushåll. Anordning som avskiljer fosfor från avloppsvattnet. Brunn som fördelar avloppsvattnet jämnt över alla spridningsledningar, vilket krävs om fler än en spridningsledning används. Liten biologisk toalett där avfallet samlas i en mindre behållare under toaletten; kräver vanligtvis placering i uppvärmt utrymme och elanslutning. Är en enskild VA-anläggning (se ovan) som inrättats för två eller flera fastigheter gemensamt. Ett hushåll motsvarar 5 personekvivalenter (pe). 8
Hushållsspillvatten Infiltration Kretslopp Latrin Luftare Markbädd Minireningsverk Multrum Närsalter Pe Sakkunnig Slamavskiljare Små avlopp Spillvatten Stenkista Syreförbrukande ämnen T-rör Spillvatten från bostäder och serviceinrättningar som till övervägande delen utgörs av toalettvatten och/eller bad-, disk- och tvättvatten (BDT-vatten). Rening av avloppsvattnet genom att det sprids över ett lager av makadam eller motsvarande, och sedan rinner genom naturliga jordlager och diffust sprids via marken till grundvattnet. Återföring av avloppets närsalter till odlad mark. Urin och/eller fekalier samt eventuellt toalettpapper som samlas upp från torra toaletter och liknande. Vertikala rör som monteras på en spridarledning och som mynnar ovan marknivå. Ger en god syresättning av bädden. Rening av avloppsvattnet genom filtrering genom sand, grus och/eller makadam. Vattnet samlas sedan upp och leds ytligt ut till ett dike, en å, en sjö eller till havet. Prefabricerad anläggning som bygger på nedskalad teknik från stora reningsverk, ofta mekanisk, biologisk och kemisk rening, ibland bara biologisk eller bara kemisk rening. Biologisk toalett där avfallet samlas i en stor behållare under toaletten där det bryts ned biologiskt; systemet kan även ta hand om det komposterbara hushållsavfallet. Växtnäringsämnen såsom fosfor, kväve och kalium. Personekvivalent. Med en personekvivalent menas den mängd BOD som motsvarar det genomsnittliga dagliga BOD-utsläppet per person. En pe motsvarar 70 g BOD/dygn. Person som genom yrkeserfarenhet, deltagande i utbildningar eller på annat sätt har tillräckliga kunskaper för att utföra det arbete som avses. Behållare där fasta partiklar och fett avskiljs från avloppsvattnet. Anordningar för behandling av hushållsspillvatten eller fraktioner av detta, från enstaka hushåll och gemensamhetsanläggningar dimensionerade för upp till 200 personekvivalenter (pe). Samlingsnamn för allt avloppsvatten i ett hushåll, se även avloppsvatten. Mycket enkel infiltrationsanläggning med otillräcklig rening. Får endast användas för dagvatten. Organiska ämnen i avloppsvatten som förbrukar syre när de bryts ned och därför kan ge upphov till syrebrist i vattendrag. T-format rör som monteras på utloppet från en slamavskiljare. Sörjer för en god ventilering av anläggningen och hindrar eventuellt flytslam från att ledas till efterföljande reningssteg. 9
Torrtoalett Tot-N Tot-P Trekammarbrunn Tvåkammarbrunn Urinsortering Toalett som inte använder vattenspolning. Total kvävehalt i vatten (både partikelbunden och löst) Total fosforhalt i vatten (både partikelbunden och löst). Slamavskiljare där vattnet passerar genom tre kammare. Slamavskiljare där vattnet passerar genom två kammare. Avskiljning av urin i toaletten. Vakuumtoalett Toalett där vatten inte används för att transportera avfallet utan endast för att skölja skålen. Undertryck i ledningarna skapas med hjälp av vakuumpumpar, ejek 10
Bilaga 2 Lagstiftning Miljöbalken (SFS 1998:808) 9 kap 7 Avloppsvatten ska avledas och renas eller tas omhand så att olägenhet för människors hälsa eller miljön inte uppkommer. 1 kap 1 Miljöbalken skall tillämpas så att mark, vatten och fysisk miljö används så att från en ekologisk, social, kulturell och samhällsekonomisk synpunkt långsiktigt god hushållning tryggas och återanvändning och återvinning liksom annan hushållning med material, råvaror och energi främjas så att ett kretslopp uppnås. 2 kap 5 Alla som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd skall hushålla med råvaror och energi samt utnyttja möjligheterna till återanvändning och återvinning. Förordning om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (1998:899) 12 Det är förbjudet att i vattenområde släppa ut avloppsvatten från vattentoalett eller tätbebyggelse, om avloppsvattnet inte har genomgått längre gående rening än slamavskiljning. 13 Det krävs tillstånd för att inrätta en avloppsanordning som en eller flera vattentoaletter ska anslutas till, eller ansluta en vattentoalett till befintlig anordning. 14 Det är förbjudet att utan anmälan till den kommunala nämnden ändra sådana avloppsanordningar som avses i 13, om åtgärden kan medföra väsentlig ändring av avloppsvattnets sammansättning. EU:s ramdirektiv (2000/60/EG) Ramdirektivet för vatten reglerar också kvaliteten på våra sjöar, vattendrag och kustnära havsområden, men däremot inte öppet hav. Direktivet innebär att samma regler gäller för alla och att bedömningar görs på samma sätt för alla vatten. Ramdirektivet vill värna ett naturligt växtoch djurliv i vatten och säkerställa tillgången på rent vatten att dricka. Vatten som inte klarar kraven ska åtgärdas. Arbetet med direktivet löper på i 6-årscykler; tillståndsbeskrivning, åtgärder, uppföljning och rapportering med syftet att säkerställa en god vattenkvalitet för vattnet. I åtgärdsprogrammet för år 2016-2021 har Vattenmyndigheten Västerhavet gett kommunerna i uppdrag att ställa krav på begränsade utsläpp av fosfor och kväve där det behövs för att miljökvalitetsnormerna för vatten ska kunna följas. Det finns 8 fastlagda åtgärder som kommunerna ska arbeta med. 4 av dem berör enskilda avloppsanordningar och de åtgärderna är: Kommunerna ska säkerställa minskade utsläpp från enskilda avlopp genom att ställa krav på begränsade utsläpp av fosfor och kväve och genom att prioritera tillsyn av enskilda avlopp Kommunerna ska säkerställa ett långsiktigt skydd för den nuvarande och framtida dricksvattenförsörjningen. Kommunerna behöver särskilt o Anordna erforderligt skydd för allmänna och enskilda dricksvattentäkter som försörjer fler än 50 personer eller där vattentäktens uttag är mer än 10 m3/dygn o Göra en översyn av vattenskyddsområden som inrättats före miljöbalkens införande och vid behov revidera skyddsområdets avgränsningar och tillhörande föreskrifter så att tillräckligt skydd uppnås o Bedriva systematisk och regelbunden till syn över vattenförsörjningsplaner o Säkerställa att tillståndspliktiga allmänna yt- och grundvattentäkter har tillstånd för vattenuttag Kommunerna ska upprätta och utveckla vatten- och avloppsvattenplaner 11
Kommunerna ska utveckla planer för hur dagvatten ska hanteras inom kommunen med avseende på kvalitet och kvantitet 3 kap 2 förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön Varje myndighet ska se till att det för vattendistriktet finns register över skyddade områden i enlighet med artikel 6 i direktiv 2000/60/EG och utsläpp och spill enligt artikel 5 i direktiv 2008/105/EG. Bl.a. finns krav på att registret ska omfatta följande typer av skyddade områden: Områden som har fastställts för skydd av livsmiljöer eller arter där bevarandet eller förbättrandet av vattnets status är en viktig faktor för deras skydd, inklusive relevanta Natura 2000 områden som fastställts enligt direktiv 92/43/EEG (art och habitatdirektivet) och direktiv 79/409/EEG (fågeldirektivet) Områden som har fastställts för skydd av ekonomiskt betydelsefulla vattenlevande djureller växtarter t.ex. musselvatten Områden som är känsliga för näringsämnen, inklusive områden som fastställts som sårbara enligt direktiv 91/676/EEG (nitratdirektivet) Lokala föreskrifter till skydd för människors hälsa och miljön 2 Det krävs tillstånd för installation av avloppsanordning utan vattentoalett i följande fall: 1. Områden som är markerat som tätbebyggt på kartbilaga 2. Område för vilket detaljplan antagits 3. Område som är markerat som särskilt vattenområde på kartbilaga 3 Förmultningstoalett, förbränningstoalett eller övriga torrtoaletter med latrinkompostering får inte inrättas utan anmälan till miljö- och byggnadsnämnden. 12
Bilaga 3 Vägledning Havs- och vattenmyndighetens allmänna råd om små avloppsanordningar för hushållsspillvatten (HVMFS 2016:17) Allmänna råd är Havs- och vattenmyndighetens tolkning av gällande lagstiftning och innehåller generella rekommendationer om tillämpning av lagar och regler. Kraven på rening finns för att skydda människors hälsa och för skydd av miljön. Skydd av människors hälsa Avloppsvatten innehåller mycket smittämnen. Viktigaste kravet på avloppsrening är att den ska minimera risken för utsläpp av smittämnen till grundvattnet (och därmed till dricksvattnet) eller till ytvattnet. Reningen ska också minska risken för dålig lukt. Skydd av miljön De största miljöproblemen med avlopp är utsläpp av syreförbrukande och gödande ämnen som kan leda till t.ex. algblomning eller att sjöar växer igen. Krav ställs framförallt på att minska dessa utsläpp. I de allmänna råden finns beskrivning av hög och normal skyddsnivå för både miljö- och hälsoskydd. Om ett eller flera av följande kriterier är uppfyllda bör hög skyddsnivå gälla för det skyddade intresset. 1. Utsläppet från anordningar av aktuell typ kan befaras ha negativ inverkan på det skyddade intresset i ett område som enligt 3 kap. 2 förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön är upptaget i registret över skyddade områden. 2. Andra yt- eller grundvattentäkter för dricksvatten än sådana som avses i 1, finns inom anordningens påverkansområde och anordningen kan befaras bidra till olägenheter vad beträffar tillgången till vatten eller vattnets kvalitet i dessa täkter såsom dricksvatten till djur. 3. Skyddsintresset för områden som är skyddade enligt 7 kap. MB medför ett behov av särskilda försiktighetsmått. 4. Utsläpp av renat avloppsvatten sker direkt, utan föregående fördröjning i exempelvis dike, till känsligt ytvatten, t.ex. nära badplats. 5. Den sammanlagda belastningen i området är eller riskerar att bli hög på grund av antalet utsläppskällor; exempelvis inom s.k. omvandlingsområden där fritidsbebyggelse har omvandlats till permanentbostäder och där detta kan medföra successivt försämrad vattenkvalitet eller -kvantitet. 6. Recipient eller omgivning är känslig av andra skäl. Naturvårdsverket har gett ut Små avloppsanläggningar, Handbok till allmänna råd (2008:3) och där anges exempel på områden som kan hänföras till de 6 punkterna ovan. Skyddsvärda områden tas upp under både punkt 1, 3 och 6 ovan. Punkt 1 innefattar sådana områden som är skyddade enligt direktiv, exempelvis Natura 2000-områden enligt art och habitatdirektivet (1992/43/EEG) och fågeldirektivet (1979/409/EEG), fiskevatten enligt fiskevattendirektivet (2006/44/EG), musselvatten enligt vattendirektivet (2000/60/EEG), badplatser enligt badvattendirektivet (2006/7/EG), nitratkänsliga områden enligt nitratdirektivet (1991/676/EEG) samt vatten som är skyddade enligt vattenförvaltningsförordningen för uttag av dricksvatten. Inom Orust kommun finns det flera områden som skyddas av ett eller flera av dessa direktiv. 13
Natura 2000-områden finns t.ex. vid Stigfjorden och Halsefjorden. Båda är stora områden som har höga naturvärden och bedömningen är att de påverkas negativt av övergödning. Det finns även fler mindre områden inom Orust kommun, se bilaga 4. Musselvatten finns utmed större delen av kusten runt Orust, se bilaga 5. Hela Orust kommun är utsedd som nitratkänsligt område. I de utsedda nitratkänsliga områdena ställs bl.a. högre krav på jordbruket jämfört med områden utanför nitratkänsliga områden. Områden som faller under punkt 2, är t.ex. vattenskyddsområdet runt den kommunala vattentäkten Rödsvatten, se bilaga 6. Punkt 3 syftar på områden där kriterierna för hög skyddsnivå kan uppfyllas om områdena är skyddade enligt 7 kap MB, t.ex. naturreservat eller miljöskyddsområden som skyddar vatten och vattenberoende arter. Områden som skyddas enligt miljöbalken inom Orust kommun framgår av bilaga 6. Exempel på områden som kan uppfylla kriterium 6 för hög skyddsnivå är områden vars recipient eller omgivning är känslig av andra skäl såsom särskilda skyddande områden enligt internationella eller nationella mål om skydd för naturområden. Enligt bl.a. miljömålen Hav i balans samt levande kust och skärgård och Levande sjöar och vattendrag ska vattenförekomster ha god ekologisk status. Enligt den senaste statusklassningen av ytvattenförekomster på och runt Orust kommun bedöms ingen ha god ekologisk status, se bilaga 7. För hög skyddsnivå gäller följande krav Hälsoskydd Utsläpp av avloppsvatten ger inte väsentligt ökad risk för smittspridning, lukt etc. Restprodukter, t.ex. slam eller latrin, hanteras på ett hygieniskt sätt. Ytterligare skydd utöver den huvudsakliga behandlingen i anläggningen, t.ex. mer svårtillgänglig utsläppspunkt, mer robust anläggning, fler reningssteg som tar bort smittämnen etc. Reducera bakterier och smittämnen till ett absolut minimum Miljöskydd Vattensnål teknik, t.ex. vattensnåla blandare, används. Fosfatfria tvättmedel och hushållskemikalier används. Minst 90 % avskiljning av organiskt material (BOD). Minst 90 % avskiljning av fosfor. Minst 50 % avskiljning av kväve. Åtgärder vidtas för att minimera risk för smitta eller annan olägenhet för djur. Det är möjligt att återvinna näringsämnen ur avloppet. 14
De allmänna råden anger att kommunen bör skapa förutsättningar för att hushållsavfall som utgörs av avloppsfraktioner nyttiggörs, exempelvis genom att inrätta system för insamling, behandling och lagring samt överlåtelse till jordbrukare, eller genom att vägleda om nyttjande på den aktuella fastigheten med vidmakthållande av hygien och minimering av potentiell smittspridning. Nationella mål Avloppsvattenhanteringen, liksom det övriga miljöarbetet i Sverige, styrs i allt högre grad av de miljökvalitetsmål som beslutats av riksdagen. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd för Sveriges miljö, natur- och kulturresurser som är ekologiskt hållbara på lång sikt. De miljökvalitetsmål som främst gäller för avloppsvattenhanteringen är: Grundvatten av god kvalitet - Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Levande sjöar och vattendrag - Sjöar och vattendrag har minst god ekologisk status eller potential och god kemisk status i enlighet med förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön. Myllrande våtmarker - Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden. Hav i balans samt levande kust och skärgård - Västerhavet och Östersjön ska ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och den biologiska mångfalden ska bevaras. Kust och skärgård ska ha en hög grad av biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Näringar, rekreation och annat nyttjande av hav, kust och skärgård ska bedrivas så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar. Ingen övergödning - Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningar för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten. Giftfri miljö - Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället ska inte hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Halterna av naturfrämmande ämnen är nära noll och deras påverkan på människors hälsa och ekosystemen är försumbar. Halterna av naturligt förekommande ämnen är nära bakgrundsnivåerna. God bebyggd miljö - Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Vägledande praxis från domslut i Mark- och miljööverdomstolen Mark- och miljööverdomstolen har i mål nr M 5822-16 fastställt att hög skyddsnivå för miljöskydd ska ställas med tanke på bland annat recipientens statusklassning. MÖD fastslog även att hänsyn ska tas till förhållanden i ett större område inom vilket fastigheten ingår i. Det vill säga att vid prövning inte enbart bedöma avloppsanordningens påverkan på vattenförekomsten utan även beakta följden av att det kan bli fråga om flera avloppsanordningar inom området som inte motsvarar hög skyddsnivå. Domstolen påpekar också under domskälen att den rening som sker i våtmarken nedströms avloppsanordningen inte kan inräknas eller ha betydelse vid bedömning av påverkan från den 15
aktuella avloppsanordningen. Bedömningen skall göras utifrån avloppsanordningens utsläppspunkt. Beslut och yttranden från Länsstyrelsen Västra Götalands län Länsstyrelsen har vid ett flertal tillfällen gjort bedömningen att inga nya WC-utsläpp kan tillåtas vid nyinstallationer av WC i områden där recipienten inte uppnår god ekologisk status. De har gjort bedömningen bl.a. utifrån att statusen inte uppnår god status med avseende på problem med övergödning och där näringsbelastningen från enskilda avlopp bedöms ha stor påverkan. 16
Enskilda Avlopp policy Bilaga 4 Skyddade områden enligt vattenförvaltningsförordningen Vattenrelaterade Natura 2000 art och habitat- samt fågeldirektivet 17
Enskilda Avlopp policy Bilaga 5 Skyddade områden enligt vattenförvaltningsförordningen Musselvatten - skaldjusrdirektivet 18
Enskilda Avlopp policy Bilaga 6 Skyddade områden Vattenskyddsområden, djur- och växtskyddsområden samt naturreservat 19
Enskilda Avlopp policy Bilaga 7 Statusklassning Orust kommun Vattendrag, sjöar samt kustvatten 20