Socialt arbete för Mänskliga Rättigheter?! Erfarenheter och perspektiv från den svenska kontexten Pia Redlund, socionom Föreläsare/ konsult/ rådgivare Mail: pia.redlund@hotmail.com Ordförande i SER-Social och Ekonomisk Rättighetsrådgivning www.sersverige.org
Innehåll Presentation av Pias socialarbetarbakgrund Inledning MR en global överenskommelse Det normativa sociala arbetet Professionens plats i välfärdssamhället Lagstiftningens roll
Pias socialarbetarbakgrund Inspirerad av socialt arbete i Berlin socialt arbete-kultur-juridik Arbetat inom ideell sektor som verksamhetsutvecklare och chef parallellt med direkt konkret arbete med människor i behov Arbetat i projekt för arbetslös ungdom med konst som verktyg Koordinerat civilsamhällets insatser på ett stor flyktingsluss med plats för nästan 1000 asylsökande Organiserat introduktionsprogram i ideell regi för 240 asylsökande som fått uppehållstillstånd för vägar in i det svenska samhället
Utvecklat arbetsmetod för socialjuridisk rådgivning i kombination med psykosocialt stöd Varit representant för den ideella sektorn i den statliga utredningen Från socialbidrag till arbete SoU 2007:2 Varit med och skrivit fram den nationella överenskommelsen inom integrationsområdet från 2010 mellan ideell sektor, regeringen och Sveriges kommuner och landsting Funnits med i fackföreningen Akademikerförbundet SSR s referensgrupp för etiska riktlinjer för socialarbetare samt deltar i referensgrupp med anledning av översyn av svensk sociallag
Idag Arbetar som frilansande föreläsare/ rådgivare/ konsult Grundat och är ordförande för den ideella organisationen SER-Social och Ekonomisk Rättighetsrådgivning där erfarna socionomer tillsammans med socionomstudenter ger rådgivning till människor som lever i fattiga omständigheter och som har svårt att tillvarata sina rättigheter inspirationskälla bland annat norska JussBuss
Inledning
FN s deklaration om de mänskliga rättigheterna Artikel 1. Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De har utrustats med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av gemenskap. Artikel 2. Var och en är berättigad till alla de rättigheter och friheter som uttalas i denna förklaring utan åtskillnad av något slag, såsom på grund av ras, hudfärg, kön, språk, religion, politisk eller annan uppfattning, nationellt eller socialt ursprung, egendom, börd eller ställning i övrigt. Ingen åtskillnad får heller göras på grund av den politiska, rättsliga eller internationella status som råder i det land eller det område som en person tillhör, vare sig detta land eller område är oberoende, står under förvaltarskap, är icke-självstyrande eller är underkastat någon annan begränsning av sin suveränitet.
Artikel 25. 1. Var och en har rätt till en levnadsstandard tillräcklig för den egna och familjens hälsa och välbefinnande, inklusive mat, kläder, bostad, hälsovård och nödvändiga sociala tjänster samt rätt till trygghet i händelse av arbetslöshet, sjukdom, invaliditet, makas eller makes död, ålderdom eller annan förlust av försörjning under omständigheter utanför hans eller hennes kontroll.
Socialt arbete och lagstiftning Värderingsstyrt Synen på människan och det omgivande samhället skiftar över tid. Ex. synen på barnaga, HBTQ personer, tiggeri eller insatser som tvångssterilisering Lagstiftningen är alltid en eftersläpning och en kompromissprodukt socialt arbete kan vara både konserverande och radikalt
Professionens plats i välfärdssamhället är ibland ifrågasatt/ osynliggjord Brist på kunskap om vad vi kan inom professionen vad en lärare, polis eller sjuksköterska gör vet de flesta Brist på respekt gällande våra yrken alla kan arbeta med människor Brist på starka företrädare i samhällsdebatten
Längtan efter enkla lösningar för komplexa sociala problem
Robot istället för socialsekreterare Många socialsekreterare i Kungsbacka säger upp sig när en robot om några månader ska över arbetsuppgifter i kommunen. 12 av 16 socialsekreterare slutar i protest. Kristina Karlstrand är en av dem. - Den största anledningen till att jag sa upp mig är att jag är rädd föratt kommuninvånarna inte ska få den hjälp de behöver. Jag har svårt att tro att en robot klarar av att göra individuella bedömningar, säger Kristina Karlstrand
Trots skarpa protester och massuppsägningar ska en robot en algoritm från och med maj i år ta hand om ansökningarna om försörjningsstöd i Kungsbacka. Processen kommer att bli helt automatiserad. Projektledaren Staffan Hallström menar att förändringen är nödvändig. Dessutom så tror jag att rent kvalitetsmässigt så kommer det blir en högre kvalitet efter det att man har automatiserat, säger han. Källa Sveriges Radion 8/1-2018
I samhällsdebatten Under svensk valrörelse 2018 fanns stort fokus på problem med säkerhet och kriminalitet i vissa bostadsområden i Sverige. Politikens lösningar var mer poliser, strängare straff, fler kameror. Polisen själv pekar på andra områden som behöver åtgärdas Företrädare för det sociala arbetet hördes inte alls
Från polisens rapport om sk utsatta områden 2017 Ett utsatt område är ett geografiskt avgränsat område som karaktäriseras av en låg socioekonomisk status där kriminella har en inverkan på lokalsamhället. I dessa områden finns en mängd riskfaktorer som kan leda till en bristande framtidstro såsom arbetslöshet, ohälsa och misslyckad skolgång. Riskfaktorerna kan även bestå i strukturella faktorer som bostadsområdets fysiska miljö och en upplevd oro bland etniska grupper då historiska och globalt aktuella konflikter ger lokalt avtryck. Därtill finns en stor riskgrupp med unga personer som lätt påverkas av normbrytande beteenden, ett stort antal kriminella aktörer och en genomsnittlig lägre kollektiv förmåga
Lagstiftningens roll för människors livsvillkor/ livsprojekt Exempelvis: Kostnadsfri utbildning, rätt till studielån, migrationslagstiftning, föräldraledighet, nivå sjukförsäkring, äldrestöd
Individualiseringen av sociala problem vid brist på ex. arbete och bostad
Sveriges grundlag Kap 1 2 Den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella välfärd ska vara grundläggande mål för den offentliga verksamheten. Särskilt ska det allmänna trygga rätten till arbete, bostad och utbildning samt verka för social omsorg och trygghet och för goda förutsättningar för hälsa.
Fattigas rätt till försörjning villkoras
4 kap. 1 2 Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt. Den som inte kan försörja sig men som kan arbeta har rätt till försörjningsstöd enligt första stycket om han eller hon står till arbetsmarknadens förfogande. Om det finns godtagbara skäl har den enskilde rätt till försörjningsstöd även om han eller hon inte står till arbetsmarknadens förfogande. Vid prövningen av behovet av bistånd för livsföringen i övrigt får hänsyn inte tas till den enskildes ekonomiska förhållanden om rätten att ta ut avgifter för biståndet regleras i 8 kap. Den enskilde ska genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet ska utformas så att det stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv. Denna lag trädde i kraft den 1 juli 2016.
Om man inte uppfyller kraven som den lokala socialtjänsten bestämmer Stor sannolikhet att bli helt utan ekonomisk hjälp faller genom samhällets yttersta skyddsnät Har ej rätt till rättshjälp för att tillvarata sina rättigheter vid ett avslag Kan misstänkliggöras att vara en dålig förälder för att man saknar inkomster för att betala sin bostad
Utdrag från Socialtjänstens brev till ensamstående mamma som riskerar hemlöshet pga arbetslöshet och som kontaktat socialtjänsten för att få hjälp Du har ett föräldraansvar gentemot dina barn att planera för ett hållbart boende. Din förmåga att på ett tillfredsställande sätt planera för ett hållbart boende för barnen kan ifrågasättas. Undertecknad är skyldig att anmäla till utredningsenheten när barn riskerar att hamna i en situation där de saknar boende.
Sanktioner istället för rätt till grundläggande social trygghet Nygammalt tankegods från förr speglas i den politiska debatten. Inte så mycket diskussioner inom kåren. Man anpassar sig. Måste det vara så? Jag får syn på ett annat angreppssätt i Finland
Nyhetsartikel Hufvudstadsbladet 2 oktober 2018 Tre visioner för välfärden Att lapptäcket av sociala bidrag i Finland ska reformeras är följande stora politiska fråga, och nu görs en stor beredning av alternativen. Det finns stark vilja att frångå strafftänkandet, säger projektchef Liisa Heinämäki
Sammanfattningsvis
Socialt arbete för mänskliga rättigheter!!! Mänskliga rättigheter som plattform och vision för det sociala arbetet Kräver att vi gör oss medvetna hur vi arbetar och om det stämmer överens med MR Vår kår behöver ta mer plats i välfärdsbygget Vi behöver vara observanta när synsätt och regelverk riskerar att kränka de mänskliga rättigheterna Vi måste när så sker agera och arbeta för förändring
TACK!