156 IMPERIALISM OCH VÄRLDSKRIG GU LAG Gulag är samlingsnamnet på de sovjetiska arbetsoch fånglägren. De utgjorde en mycket viktig del av Sovjetunionens förtryck av sin befolkning under tidsperioden 1923-1960. Redan under tsartiden fanns det dock fångläger i Sibirien. Framväxten av Gulag När kommunisterna tog makten 1917 började de skicka sina motståndare, de så kallade "klassfienderna", till arbets- och fångläger. Under inbördeskriget 1917-1923 hade lägren som syfte att bryta ned motståndet och hjälpa till att vinna kriget. Under 1920-talet växte idéer fram om att "omskola människor. Icke-kommunisterna skulle lära sig att arbeta och de skulle omvandlas till kommunister. 1923 byggdes lägren ut och de kom att kallas Gulag. Under åren 1934-1941 ökade andelen fångar med högre utbildning då soyjetledarna var misstänksamma mot de högutbildade. I Sibirien fanns mängder av råvaror såsom olja, gas, trä och malm. Sibiriens kalla klimat lockade dock inte många arbetare att flytta dit. För att snabbt kunna industrialisera den delen av landet fängslades människor och skickades dit för att utföra slavarbete. Minsta lilla brott straffades med Gulag. Även barn skickades dit. Läger byggdes inte bara i Sibirien utan de fanns över hela Sovjetunionen och som mest fanns det tusentals olika läger. Olika typer av fångar Arbets- och fånglägren i Gulag användes som bestraffning for olika sorters "brott". Det fanns många olika sorters fångar. Politiska fångar Motståndare till Sovjetregimen dömdes ofta snabbt i den hemliga polisen NKVD:s domstolar. Vanliga brottslingar Majoriteten av fångarna i de olika lägren var vanliga brottslingar. Fångar på väg till Gulag. De flesta i lägren dog av hårt arbete eller svält. Redan under transporten var det mycket ont om mat och många kom aldrig fram. Sovjetunionen^ 1920-tal.
IMPERIALISM OCH VÄRLDSKRIG 157 ^^ tb"-, 1929-1953 beräknas däremot antalet människor i lägren till sammanlagt 14 miljoner. Antalet fångar var som minst under andra världskriget eftersom Sovjetunionens behov av soldater var stort då. Vid Stalins död 1953 befann sig mellan 1, 7 och 2,5 miljoner människor i fångläger. Arbets- och levnadsförhållanden I alla läger var arbetstakten hög och arbetsdagarna långa. De värsta lägren fanns i Sibirien. Fångarna var dåligt klädda och undernärda. I barackerna var det ont om plats och smittsamma sjukdomar spreds lätt. Undernäringen bland fångarna och den dåliga kvaliteten på verktygen och maskinerna gjorde slavarbetet ineffektivt. En Gulag-fånge producerade endast hälften av det en sovjetisk arbetare gjorde. I stället för att öka matportionerna bestämde NKVD att ännu mindre mat skulle delas ut under åren 1941-1948 i ett försök att få fångarna att arbeta hårdare. Författaren Alexander Solzjenitsyn satt åtta är t fängelse. Han gjorde Gulag känt utanför Sovjetunwnen genom sina böcker. Sovjetunionen, 1953. Krigsfångar Under andra världskriget skickades polska och tyska krigsfångar till Gulag. "Socialt skadliga element" En annan typ av fångar kallades "socialt skadliga element". Dit räknades bland annat tiggare och prostituerade. Antalet fångar Det är svårt att veta hur många människor som skickades tiu Gulag under de första åren eftersom det saknas arkivmaterial. Under tidsperioden Hög dödlighet Dödligheten i lägren var hög. Enligt en rysk studie från 1993 dog över en miljon människor i Gulag 1934-1953. Andra forskare har beräknat sif6orna till mellan 1,6 och 10 miljoner dödsoffer. Systemet avvecklas långsamt Efter Stalins död 1953 började Gulag avvecklas och många fångar släpptes. 19S9 beslutades det att Gulag skulle avvecklas. De politiska fångarna i Sovjetunionen span-ades nu i stället ofta in på mentalsjukhus. Vid 1970-talets mitt fanns cirka 10000 politiska fångar. De blev allt färre, men det fanns ett stort antal politiska fångar ända fram till Sovjetunionens fall.
158 IMPERIALISM OCH VÄRLDSKRIG FÖRINTELSEN 1933-1945 Nazisternas folkmord på judarna i Europa 1933-1945 kallas Förintelsen. Totalt dödades cirka sex miljoner judar. En miljon av dem var barn. Målet var att utrota Europas alla judar. Folkmord på andra grupper under kriget Nazisterna utförde också folkmord på hundratusentals romer. Dessutom dog fyra miljoner polacker, vitryssar och ukrainare på grund av slavarbete i Tyskland under andra världskriget. Nazisterna mördade även kommunister, socialdemokrater och andra politiska motståndare samt Jehovas vittnen, homosexuella, personer med funktionsnedsättning och "asociala" personer såsom tiggare och gatuförsäljare. Vissa historiker anser att allt systematiskt dödande av judar, romer, kommunister, homosexuella och andra grupper är en del av Förintelsen. Totalt mördades cirka elva miljoner människor. Antisemitism i historien Hat och fördomar mot judar kallas antisemitism. Under medeltiden sågs judarna som en avvikande grupp eftersom de inte var kristna. De fick därför inte äga mark eller ägna sig åt vissa yrken. Under kriser och krig utsågs judar till syndabockar och de utsattes för massakrer och förföljelser. Under 1800-talet genomfördes flera pogromer, våldsamma upplopp riktade mot judar, i Ryssland. Judarna levde ofta i särskilda stadsdelar, getton. Under 1800-talet avvecklades de då städerna moderniserades. Nazismens antisemitism Nazisterna lade skulden på judarna för Tysklands nederlag i första världskriget, för de kommunistiska revolutionerna och för att kontrollera den tyska ekonomin. Enligt nazismen har det sedan länge pågått en kamp mellan olika "raser", främst mellan "arier" och judar om vilka som ska styra världen. Nazist- R3ä^*"i:;" "' *" '!!li'l-. ;... :^. :. A*ufc cfem ehrbaren WftuwKavfiiwmi! Minnesmonumentet i centrala Berlin är tillägnat alla judar som blev mördade under Förintelsen. Den tyska handeln måste bli ren!" Antisemitisk propaganda, 1930-tal.
IMPERIALISM OCH VÄRLDSKRIG 159 Utsvultna fångar befriade ur Ebensee koncentrationsläger. Ebensee, 7 '-8 maj 1945 > erna gick så långt som att kalla Förintelsen för ett försvarskrig. Judeförföljelser ityskland under 1930-talet Den l april 1933 genomfördes en bojkott mot judiska företag i hela Tyskland. Utanför de judiska affärerna hotades kunderna av nazister. Den 7 april 1933 förbjöds judarna från att utföra flera yrken, till exempel lärare, läkare och advokater. Det spreds antisemitisk propaganda där judarna framställdes som skadedjur. Koncentrationsläger Judar, romer och andra icke önskvärda personer skickades till koncentrationsläger. Ett koncentrationsläger är ett slags fängelse. Fångarna är dock inte dömda för något brott. Taggtråd och beväpnade vakter gjorde det nästintill omöjligt för fångarna att fly från lägren. Koncentrationslägren låg ofta nära gruvor, stenbrott eller fabriker. Fångarna arbetade som slavar. Både privata och statliga tyska företag hyrde fångarna som slavarbetskraft. Väntan på tåget till koncentrationsft. Staty i Berlin. Nazisterna använde sig av koncentrationsläger under åren 1933-1945. Det fanns över 25 större koncentrationsläger, så kallade huvudläger, och över 1000 mindre läger, så kallade satellitläger, i tyskkontrollerade områden under kriget. Förhållandena i koncentrationslägren Förhållandena i koncentrationslägren var fruktansvärda. Fångarna fick för lite och för dålig mat. De som valdes ut till hårt arbete överlevde ofta endast några få månader. Fångarnas namn användes inte utan de identifierades med ett nummer. Fångarna var klädda i tunna kläder och sov i dåligt uppvärmda baracker. Det var dessutom svårt att sköta sin hygien. SS-soldaterna som bevakade lägren bestraffade minsta "brott" med stor grymhet. En mycket stor del av våldet skedde helt godtyckligt utan att något som helst fel hade begåtts. I lägren valdes de sjuka och de svaga fångarna ut för att mördas. I flera koncentrationsläger utfördes mycket brutala experiment på fångar, även på barn.
160 IMPERIALISM OCH VÄRLDSKRIG Censur och kulturförstörelse Det organiserades bokbål där böcker skrivna av judiska författare och av motståndare till nazismen brändes. I slutet av 1934 hade över 5000 olika titlar förbjudits. Musik, teater, film och radio kontrollerades av den nazistiska censuren. Om en utländsk tidning skrev kritiskt om Tyskland skickades en protest till det landets regering. Niirnberglagarna Efter nazistpartiets möte i Niirnberg 1935 infördes flera antisemitiska lagar. I lagarna framgick tydligt vem som ansågs vara jude. Judarna fråntogs dessutom sitt tyska medborgarskap. Äktenskap och sexuella relationer förbjöds mellan judar och arier, mellan arier och främmande raser såsom romer och svarta samt mellan friska tyskar och tyskar med mental eller ärftlig sjukdom. De judiska flyktingarna och omvärlden Syftet med den antisemitiska politiken var att judarna skulle emigrera, det viu säga lämna Tyskland. I slutet av 1930-talet försökte allt fler judar att fly. Det var dock endast ett fåtal länder som ville ta emot de judiska flyktingarna. Hösten 1938 framförde både Schweiz och Sverige önskemål om att de tyska judarna skulle ha ett J stämplat i sina pass. Då skulle de judiska flyktingarna snabbare kunna avvisas vid gränsen. Novemberpogromerna och kristallnatten 1938 Den 7 november 1938 sköts en tysk ambassadtjänsteman i Paris till döds av en polsk jude. Mordet utnyttjades av nazisterna som en ursäkt för novemberpogromerna. Pogromerna, som pågick 7-13 november, organiserades och leddes av nazister. 7500 judiska affärer, 1400 synagogor och flera bönehus förstördes i Tyskland. Dessutom mördades 400 judar. Pogromerna var som värst natten mellan den 9 och 10 november. På grund av allt krossat glas har den natten fått namnet kristallnatten. Böcker som ansågs vara kritiska till nazismen eller böcker for fattade av judar bränns. Berlin, 10 maj 1933. Judiska kvinnor tvingas ha på sig plakat med texten Jag har uteslutits urfolkgemenskapen" under Novemberprogomen i Linz. Österrike, november 1938.
IMPERIALISM OCH VÄRLDSICRIG 161 Judarna krävdes sedan på en miljard mark i skadestånd för all förstörelse. Samma månad deporterades 30000 judiska män till koncentrationslägret Dachau utanför Miinchen. Rashygien Nazisterna ville skapa ett"rasrent" Tyskland bestående av friska och starka "arier". Därför genomfördes så kallad rashygien. Syftet var att rensa ut "oönskade element" ur den "anska rasen". Dit räknades människor med olika sjukdomar och funktionsnedsättningar. Under 1930-talet tvångssteriliserades cirka 400 000 människor tillhörande "fel ras" eller med avvikande beteende. Friska och starka arier uppmuntrades däremot att föda fler barn och abort s. Personer med funktionsnedsättning 70000 människor med fysisk eller psykisk funktionsnedsättning mördades under åren 1939-1941 som en del av rashygienen. Läkare valde ut offren som därefter förgiftades eller gasades ihjäl. 1941 avslöjades morden med protester som följd. Bland annat katolska ledare riktade hård kritik mot dem. Efter avslöjandet fortsatte morden, men under hemlighet. Totalt mördades 275 000 människor med funktionsnedsättning. Homosexuella Homosexualitet hos män sågs som ett hot mot den "ariska rasen". Homosexuella män registrerades, dömdes till fängelse, avrättades eller kastrerades. Ogifta kvinnor och kvinnor utan barn sågs som förrädare. Tiotusentals homosexuella, bisexuella och transpersoner deporterades till koncentrationsläger under andra världskriget. Massmord i krigets början Den tyska armén ockuperade Polen 1939. Det fanns då ungefär tre miljoner judar i Polen. De samlades i särskilda getton. Insatsgmpperna, som bestod av tyska SS och poliser, utförde massmord på judarna i östra Europa, främst på männen. Den tyska arméledningen protesterade mot det, men utan framgång. t^c-...-» AJ Romer blir intervjuade av "rasforskaren" Eva Justin. Tyskland, 1938. Judiska barn på flykt har anlänt till Har-wich. Storbritannien, 1938.
162 IMPER. IALISM OCH VÄRLDSKRIG Tvångsförflyttning tiu getton Judar från Tyskland, Österrike, Polen och Baltikum tvångsförflyttades till getton i Polen och Baltikum. Syftet var att skilja judarna från den övriga befolkningen. Runt varje getto fanns murar eller taggtråd. Allt bevakades av SS och den lokala polisen. Invånarna i gettona tvingades till fabriksarbete. Varje getto styrdes av ett judiskt råd som tvingades utföra nazisternas order, till exempel att välja ut vilka som skulle deporteras till koncentrationsläger. Levnadsförhållandena var extremt svåra. De flesta getton var överbefolkade och det saknades ofta vatten och avlopp. Matransonerna var mycket små och räckte bara till en tiondel av dagsbehovet. Många dog på grund av sjukdom, svält och våld. Folkmord i Sovjetunionen Tyskland angrep Sovjetunionen den 22 juni 1941. Insatsgrupperna påbörjade omedelbart massmordet på judiska män, kvinnor och barn i de erövrade områdena. Insatsgrupperna fick hjälp av den tyska armén, den lokala polisen och civila. Judarna letades upp och samlades därefter ihop. De tvingades ofta till att först gräva en stor grop och sedan till att klä av sig nakna. Därefter sköts de och föll ner i gropen. I Babi Yar, i nuvarande Ukraina, mördades 33 771 män, kvinnor och barn på det här sättet 29-30 september 1941. 1, 5 miljoner judar och hundratusentals andra sovjetmedborgare mördades från och med sommaren 1941 fram till våren 1943. I mars 1942 påbörjade nazisterna sitt arbete med att försöka dölja spåren av massmorden. Förintelseläger I Polen byggdes sex förintelseläger. I förintelselägren kunde tusentals människor dödas varje dag. Det första förintelselägret började användas i slutet av 1941. Syftet med förintelselägren var att effektivisera massmordet. Förintelselägren Chelmno, Belzec, Sobibor och Treblinka var enbart avsedda för massmord. Majdanek och Auschwitz var däremot kombinerade förintelse- och koncentrationsläger. Barn på gatan. Warszawageftof, 1941. Ukrainska judar tvingas gräva sin egen grav. Sovjetunionen/Ukraina, juli 1941.
IMPERIALISM OCH VÄRLDSKRIG 163.waa^fKQåi Baracker i förintehelägret Birkenau. Auschwitz, januari 1945. Den "slutgiltiga lösningen Den 20 juni 1942 höll ledande nazister en konferens i Wannsee utanför Berlin. Där planerades hur alla judar i hela Europa skulle utrotas. Planen kallades för den "slutgiltiga lösningen. Före Wannseekonferensen var nazisterna öppna med sina antisemitiska lagar och åtgärder. Därefter dolde de vad de gjorde. Deportationerna till koncentrations- och förintelselägren sades vara en förflyttning österut för att dölja det egentliga syftet. Vid ingången till flera av koncentrationslägren satt skyltar med texten "arbete ger frihet". En del fångar tvingades skriva till sina anhöriga och berätta att de hade det bra. Auschwitz Det största och i efterhand mest ökända förintelselägret var Auschwitz. Under åren 1940-1945 deporterades 1,3 miljoner människor till lägret. 1, 1 miljoner av dessa var judar. Cirka en miljon mördades, de flesta i gaskammare. Övriga dog på grund av svält, utmattning och våld. Bland offren fanns också 100000 krigsfångar, polska och sovjetiska motståndare samt tusentals romer. I Auschwitz skiljdes männen från kvinnorna och barnen. En SS-läkare avgjorde vilka som skulle mördas direkt och vilka som skulle arbeta. Ungefär 30 procent skickades till arbete. Gamla, sjuka och svaga skickades direkt till gaskamrarna. Många Ivan Dudnik^ en 15 årig rysk pojke., får hjälp. Befrielsen av Auschwitz, februari 1945, En befriad rysk finge pekar ut en vakt som hade misshandlat fångarna brutalt. Auschwitz, april l 945.
164 IMPERIALISM OCH VÄRLDSKRIG kvinnor i arbetsför ålder och barn skickades också direkt dit. Nazisterna ville till varje pris förhindra att judiska barn växte upp och att judiska kvinnor födde fler barn. Förintelsen i Auschwitz Majoriteten av alla som deporterades till Auschwitz skickades direkt till gaskamrarna. Fångarna fick veta att de skulle duschas och avlusas. De tvingades klä av sig och leddes sedan in i gaskammaren som var byggd som en dusch. Ibland förstod fångarna vad som väntade och upplopp förekom, men lägervakterna tvingade in dem med våld. När dörrarna hade stängts slogs den dödliga gasen pä. Efteråt tömdes gaskammaren av manliga fångar som förde kropparna till stora krematorier där de brändes. Eftersom dessa fångar visste exakt vad som pågick mördades de också efter en kort tid. Samarbete I alla länder som Tyskland ockuperade under kriget förekom samarbete med nazisterna. Enskilda individer angav till exempel judar som gömde sig. I flera länder gick övertygade nazister frivilligt med i SS. I delar av Frankrike hjälpte polisen till att deportera judar till Auschwitz. I Baltikum och i Ukraina var antisemitismen utbredd och frivilliga deltog i folkmordet. Nazistvänliga organisationer i Rumänien, Kroatien och Ungern samarbetade med Tysklands ledning. I Rumänien dödades hälften av landets judar av rumänska och tyska insatsgrupper som samarbetade med varandra. <ÉMOIRE DES ENI te*n^)e CHTE te( 1 DÉPORTÉS DE 1942 A 1944 PAKCE QU'ILS ÉTAIENT NES JUIFS, - VICTIMES 1NNOCENTES DE LA BARBAR1E NAZIE AVE(?'@yC OMPUCITÉ ACTIVE DU COBSERNEMENT DE VICHY. t ILS FCRENT EXTERMINES DANS LES CAMPS DE LA MÖRT. Judarnas situation i västra Europa Tyskland införde antisemitiska lagar i de ockuperade länderna i västra Europa. Judarna tvingades bära en Davidsstjärna på sina kläder med undantag för judarna i Danmark och Norge. Judiska företag "ariserades", vilket innebar att judarna tvingades sälja sina företag till "arier". Judarna avskedades ocksä från statliga yrken. Den 28 mars 1942 skedde den första deportationen av 1012 judar från Frankrike till Auschwitz. NF LES OUBLIONS JAMAIS t Lelljanvier2003 "Till minne av de barn, elever på denna skola, deporterade från 1942 till 1944 [... ] De förintades i dödslägren. Låt oss aldrig glömma dem. Minnesmärke vid skola i Paris., Frankrike. Koncentrationsläger i Kroatien När Jugoslavien ockuperades av Tyskland 1941 splittrades landet. Den kroatiska delen förblev självständig från Tyskland. Där tog i stället fasciströrelsen Ustasja makten. Ustasja ansåg att Kroatien bara skulle befolkas av katoliker och muslimer. Judar, romer och serber förföljdes därför och mördades.
IMPERIALISM OCH VÄRLDSKRIG 165 Ungerska judar anländer till Auschwitz-Birkenau, juni 1944. 1941 byggdes det första koncentrationslägret i Kroatien. Det största var Tasenovac där 80000-120000 människor mördades. Lägren befriades av jugoslaviska partisaner i maj 1945. Ungern I Ungern Infördes antisemitiska lagar 1938. I augusti 1941 deporterades 18000 judar utan ungerskt medborgarskap till Ukraina. Där mördades de av SS. Även den ungerska polisen och militären utförde massakrer på judar. Fram till mars 1944 dödades 63 000 judar och ett okänt antal romer. Situationen i Ungern förvärrades när landet ockuperades avtyskland i mars 1944. 600 SS-män ansvarade för folkmordet på Ungerns judar, men hundratusentals frivilliga ungrare hjälpte SS att tvångsförflytta judarna till getton och därefter att deportera dem till Auschwitz. Omvärlden visste då vad som skedde och flera internationella ledare protesterade. Raoul Wallenberg Flera neutrala länders ambassader delade ut skyddspass till judarna i Ungerns huvudstad Buda- Minnesmärke över Raoul Wallenberg i Göteborg. pest, bland annat Sverige, Schweiz, Portugal, Spanien och Vatikanstaten. Ett skyddspass gav en person ett tillfälligt medborgarskap i det land som hade delat ut det. Tiotusentals judar kunde räddas på det här sättet. Svensken Raoul Wallenberg utsågs till särskilt sändebud i Budapest. Han fick ekonomiskt stöd av den amerikanska Världsflyktingstyrelsen. Wallenberg och hans medarbetare arbetade hårt för att rädda så många judar som möjligt. Sverige köpte upp hus i Budapest där judar kunde få beskydd. De mutade nazisterna och förhandlade med dem för att få stopp på deportationerna. Att rädda Ungerns judar blev svårare från och med oktober 1944 då de fascistiska Pilkorsama tog makten i landet. Pilkorsarna var mycket antisemitiska och de hann mörda 10000-15 000 judar innan deras ledare flydde från Budapest l dccember 1944.
166 IMPERIALISM OCH VÄRLDSKRIG Judarnas situation i Grekland och Italien Våren 1941 ockuperades Grekland av Tyskland. 1942 deporterades 10000 grekiska judar till arbetslager. Tyskarna tog även över judiska egendomar. Allt fler judar tvingades bo i getton. Därifrån deporterades de vidare till Auschwitz. 60 000 av Greklands 76 000 judar mördades under Förintelsen. Efter krav från Hitler införde Italien antisemitiska lagar 1938. Judarna deporterades dock inte till koncentrationsläger, men de förföljdes av fascisterna. Norra Italien ockuperades av Tyskland i september 1943. Därifrån deporterades de italienska judarna till Auschwitz från oktober 1943 till november 1944. Folkmordet på Europas romer Parallellt med folkmordet på judarna genomfördes också ett folkmord på romerna. Romerna var sedan länge en utsatt och förföljd folkgrupp. Under 1930-talet undersöktes de tyska romerna av så kallade rasforskare som skulle avgöra vilken "ras" de tillhörde. Redan 1933 deporterades de första romerna till olika koncentrationsläger. Från och med december 1942 deporterades romer mer systematiskt. I östra Europa avrättades många romer av olika insatsgrupper. I Ungern, Kroatien och Rumänien mördades de i stället av fascisterna. Romerna i Auschwitz Romerna som deporterades till Auschwitz fick bo tillsammans med sina familjer i en särskild del av lägret. Precis som de andra fångarna mördades de genom gasning. Många dog av svält och sjukdomar. Natten mellan den 2 och 3 augusti 1944 bestämdes det att de sista 3 000 romerna som var kvar i lägret skulle mördas. Det dröjde mycket länge innan romerna erkändes som offer för folkmord. Johann Trollmann, 1907-1943^ var ty&k-romsk boxare. Han sköts fil! döds i koncentrationslägret Neuengamme. Dödsmarscherna januari-maj 1945 Vid årsskiftet 1944-1945 var Tyskland på väg att förlora kriget. I takt med den sovjetiska arméns framgångar tömde SS koncentrationslägren i östra Europa. Hundratusentals fångar tvingades iväg på dödsmarscher västerut. Sammanlagt dog cirka 250000 människor under dödsmarscherna på grund av våld, utmattning, svält, kyla och avrättningar. Syftet med dödsmarscherna var att SS ville förhindra fångarna från att vittna om koncentrationslägren inför de allierade. Ett annat syfte var behovet av arbetskraft. En del inom SS ville dessutom
IMPERIALISM OCH VÄRLDSKRIG 167 Bild från koncentrationslägret Buchenwald. På bilden finns Elie Wiesel som fick Nobels fredspris 1986. använda lägerfångarna som gisslan i förhandlingarna med de allierade for att få behålla det nazistiska styret efter krigets slut. Befrielsen av Auschwitz Den 27 januari 1945 kom den sovjetiska armén fram till Auschwitz. De sovjetiska soldaterna möttes av utsvultna fångar på gränsen till döden. De såg gaskammare, krematorier och mängder av döda människor. Det överträffade alla grymheter de hade upplevt under kriget. De få ägodelar som judarna hade tillåtits att ta med sig under deportationerna hade noga sorterats vid ankomsten till lägret. Glasögon, skor, löständer, resväskor, kläder och avklippt hår i enorma mängder berättar utan ord om hur många som dog där. Föremålen har bevarats i Auschwitz som idag är ett museum. Flera koncentrationsläger har bevarats och kan besökas. De vita bussarna I slutet av andra världskriget skickade Röda Kors- Visning av en av de vita bussarna för en skolklass. Stenstorf, 2015. et i Sverige vitmålade bussar till Tyskland för att rädda överlevande fångar i koncentrationslägren. Norge och Danmark hade bett Sverige att rädda de norrmän och danskar som satt i koncentrationsläger. I första hand räddades skandinaver, men även judiska kvinnor från bland annat koncentrationslägret Ravensbriick. De vita bussarna hämtade lägerfångar från mars till maj 1945. Sammanlagt kunde cirka 15 000 människor räddas. Overlevare De människor som mot alla odds överlevde koncentrationslägren var i mycket dåligt skick när lägren befriades av de sovjetiska, brittiska och amerikanska styrkorna. En del före detta koncentrationslägerfångar fick vård i andra länder efter kriget, till exempel i Sverige. En del överlevare valde att bo kvar i sina hemländer medan andra valde att utvandra till länder såsom USA och Palestina/Israel. Några överlevare har valt att berätta om Förintelsen, bland annat i svenska skolor, för att omvärlden Inte ska glömma.
168 IMPERIALISM OCH VÄRLDSKRIG Andra som hjälpte judar Det fanns många som hjälpte judar att gömma sig eller att fly från olika länder. I Polen, Italien och Nederländerna fanns organisationer som hjälpte judar. I Ukraina gömde sig både judar och motståndare i skogen. I Frankrike lyckades judiska och kristna grupper rädda majoriteten av de judiska barnen undan Förintelsen. Barnen togs om hand av familjer eller gömdes i kloster. I Danmark levde 8000 judar som den danska regeringen försökte skydda. 1943 skulle de danska judarna deporteras. De flesta lyckades dock fly till Sverige. Flykten skedde över Öresund med hjälp av danska och svenska fiskare. Majoriteten av de 481 danska judarna som deporterades från Danmark överlevde. Det berodde troligen på att danska myndigheter krävde att få besöka dem i koncentrationslägren. Förintelsen och omvärlden Innan "den slutgiltiga lösningen inleddes var nazisterna öppna med sin antisemitiska politik. Det rapporterades om händelser i Tyskland runt om i världen, men efter att kriget hade brutit ut 1939 blev det svårare att få ut information. Trots det läckte nyheter om judeförföljelserna ut. Judiska och polska organisationer lyckades smuggla ut rapporter om Förintelsen, bland annat från förintelselägret Belzec. Den 17 november 1942 fördömdes judeförföljelserna av de allierade. Trots att de allierade i ett ganska tidigt skede kände till massmorden på judarna gjorde de inte mycket för att hjälpa dem. Förbrytare inför rätta Det var många människor som deltog i genomfårandet av Förintelsen. Förutom Hitler och hans närmaste, som var ytterst ansvariga, deltog hundratusentals medlemmar i SS och Gestapo, olika insatsgrupper, poliser och militärer. I de ockuperade länderna hjälpte dessutom enskilda människor och ibland även regeringarna nazisterna på olika sätt. Leo Alexander pr esenterar bevis for att vara så glada och avslappnade efter vad de hade gjort påvisa att medicinska experiment ut fördes på fångar. och sett? Nurnbergrättegångarna, 1946. Anställda i Auschwitz på semester. Hur kunde de Läkaren
IMPERIALISM OCH VÄRLDSKRIG 169 Aren 1945-1949 ställdes ledande nazister inför rätta för brott mot mänskligheten. Till brott mot mänskligheten räknas mord, folkmord, slaveri, deportationer, tortyr och våldtäkt. Några högt uppsatta nazister såsom Hitler, Himmler och Goebbels hade redan hunnit begå självmord. En del nazister tog livet av sig i fångenskap, andra frikändes och ytterligare andra lyckades rymma till bland annat Sydamerika. Under åren 1945-1949 dömdes sammanlagt 5052 personer i Västtyskland för sin medverkan i Förintelsen. Ytterligare personer dömdes i Osttyskland. Sammanlagt har 80000 tyskar dömts för brott mot mänskligheten under andra världskriget. Krigsförbrytare dömdes också i andra länder. I Polen dömdes 40000 krigsförbrytare. Ytterligare tiotusentals personer som samarbetade med nazisterna har dömts i olika länder. '^^2 Den ansvarige for koncentrationslägret i Landsberg står bland sina offer, april 1945. Ledande nazister och Adolf Eichmann Reinhard Heydrich Heinrich Himmler Adolf Hitler Rudolf Höss Joseph Goebbels Irma Grese Hermann Göring Ilse Koch Josef Mengele Philippe Pétain Leni Riefenstahl Albert Speer några som samarbetade med dem 1906-1962 Organiserade deportationen av Europas judar. 1904-1942 Organiserade novemberpogromerna 1938. 1900-1945 Chef för SS och ansvarig för Förintelsen. 1889-1945 Tysklands diktator och Fuhrer. 1900-1947 Kommendant i Auschwitz. Okade takten i Förintelsen. 1897-1945 Propagandaminister. 1923-1945 Lägervakt. Ansvarig för tortyr och vidriga experiment på fångar. 1893-1946 Hitlers ställföreträdare. Grundaren av Gestapo. 1906-1967 Lägervakt, känd som "Buchenwalds häxa. 1911-1979 SS-läkare i Auschwitz. Utförde dödliga experiment på barn. 1856-1951 Ledde Vichyregimen. Samarbetade aktivt med Tyskland. 1902-2003 Skådespelarska och filmare. Gjorde propagandafilmer. 1905-1981 Minister för krigsindustrin och senare även krigsminister.
170 IMPERIALISM OCH VÄRLDSKRIG NÅGRA KONCENTRATIONS- OCH FÖRINTELSELÄGER Dachau, Tyskland Buchenwald, Tyskland Ravensbruck, Tyskland Theresienstadt, Tjeckoslovakien Natzweiler, Frankrike Bergen-Belsen, Tyskland Mauthausen, Österrike Neuengamme, Tyskland Drancy, Frankrike Sachsenhausen, Tyskland 1933-1945 Ett läger främst för politiska motståndare, romer och "arbetsskygga". 1937-1945 Ett läger med fabrik för den tyska krigsindustrin. 1939-1945 Ett läger för endast kvinnor och deras barn. 1941 1941 1940. 1938 1938-1939- 1936. 1945 1945 1945 1945 1945 1944 1945 Exempel på uppror och motstånd i läger [Treblinka 2 augusti 1943 Babi Yar 29 september 1943 ISobibor 14 oktober 1943 Uanowska 19 november 1943 [Auschwitz 7 oktober 1944 Ett så kallat mönsterläger som kunde visas upp för omvärlden med syftet att lura besökare att tro att judarna behandlades bra. Ett läger vid ett stenbrott där fångarna bröt granit som användes till nazistiska monument. Många motståndskämpar deporterades dit. Ett koncentrationsläger först avsett för endast krigsfångar. Anne Frank dog där i mars 1945. Ett läger där nazisterna använde sig av "utrotning genom arbete". Extrema arbetsförhållanden medförde att många fångar tog livet av sig. Mot slutet av kriget skickades skandinaviska fångar från andra läger hit. Flera av dem räddades tack vare de vita bussarna. Ett interneringsläger för politiska fångar och motståndare samt transitläger for franska judar innan de deporterades vidare till Auschwitz. Ett läger som efter kriget användes av sovjetiska NKVD. Där fängslades nazister och sedan motståndare till Sovjetunionen. ^si Anne Frank med delar av sin familj på stranden i Zaandvoort. Nederländerna, 1934.