Avdelning 06 DOM 2017-10-04 Meddelad i Stockholm Sida 1 (5) Mål nr 2154-17 KLAGANDE Transportstyrelsen Väg- och Järnvägsavdelningen Box 267 781 23 Borlänge MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Stockholms dom den 23 mars 2017 i mål nr 26478-16, se bilaga A (här borttagen) SAKEN Taxiförarlegitimation KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE Kammarrätten avslår överklagandet. Dok.Id 410003 Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Box 2302 Birger Jarls Torg 5 08-561 690 00 08-14 98 89 måndag fredag 103 17 Stockholm E-post: kammarrattenistockholm@dom.se www.kammarrattenistockholm.domstol.se 08:00 16:00
DOM Sida 2 YRKANDEN M.M. Transportstyrelsen yrkar att kammarrätten upphäver förvaltningsrättens dom och fastställer myndighetens beslut. Till stöd för sin talan anför Transportstyrelsen i huvudsak följande. I kammarrättspraxis har konstaterats att brottet otillåten taxitrafik är ett sådant brott som innebär att man är olämplig att inneha taxiförarlegitimation. AA är dömd för det allvarligare brottet olaga taxitrafik. Han har därigenom visat sig inte respektera, eller i vart fall varit okunnig om, de regler som gäller just för taxitrafik. För innehav av taxiförarlegitimation krävs att sökanden väl känner till de regler som styr taxitrafiken och är mån om att följa dessa. Kravet på taxitrafiktillstånd har till syfte att bland annat säkerställa att verksamheten utövas på ett trafiksäkert sätt. Att bedriva yrkesmässig taxitrafik utan taxitrafiktillstånd utgör således en överträdelse av en från trafiksäkerhetssynpunkt väsentlig regel. Den brottsliga gärning som AA gjort sig skyldig till innebär därför att han är olämplig att inneha taxiförarlegitimation. Att det brott han dömts för skett inom ramen för en verksamhet som organiserats av UberPop är inte att anse som förmildrande vid bedömningen. Att som taxiförare använda sig av UberPop är inte olagligt i sig, men att yrkesmässigt ställa fordon och förare till allmänhetens förfogande för transport av personer kräver förutom taxiförarlegitimation även taxitrafiktillstånd. AA beviljades taxiförarlegitimation den 9 mars 2015 och hade alltså vid gärningstillfället innehaft legitimation under samma tid som han kört för UberPop. Han måste därför också ha haft insikt om att taxiverksamhet är en reglerad och tillståndspliktig verksamhet. AA har dömts för brott som innebär att han med hänsyn till bristande laglydnad inte är lämplig att inneha taxiförarlegitimation. Brottet är av sådan karaktär att det inte är
DOM Sida 3 tillräckligt att meddela honom en varning. Det ska då särskilt beaktas att AA:s agerande haft samband med hans yrkesutövning, vilket i hög grad rubbar tilliten till honom som taxiförare. AA bestrider ändring av förvaltningsrättens dom. Han anför bland annat följande. Att köra för UberPop var ett misstag han gjorde omedvetet. Han jobbar lagligt och utför ett bra jobb, och bör inte straffas på grund av att han fått fel information medan företaget fortsätter som vanligt. Han har aldrig gjort några fel när det gäller hans andra jobb eller hans körkort. SKÄLEN FÖR KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE Frågan om återkallelse av taxiförarlegitimation aktualiseras enligt 4 kap. 6 taxitrafiklagen (2012:211), TTL, bland annat om innehavaren genom brottslig gärning har visat sig olämplig att tjänstgöra som förare i taxitrafik. Av utredningen framgår att AA är dömd för att vid ett tillfälle ha bedrivit taxitrafik enligt TTL utan tillstånd. I 2 kap. 5 TTL anges att taxitrafiktillstånd endast får ges till den som med hänsyn till bland annat yrkeskunnande bedöms vara lämplig att bedriva verksamheten. Av förarbetena till bestämmelsen framgår att med yrkeskunnande avses främst förmågan att driva en ekonomisk rörelse med beaktande av bland annat arbetsrättsliga regler och fullgörandet av skyldigheter mot det allmänna (prop. 1987/88:78 s. 40 ff. och prop. 1985/86:126 s. 132 ff.). Av 2 kap. 8 TTL framgår dock att proven för yrkeskunnande även omfattar trafiksäkerhet. I de fortfarande aktuella förarbetena till tidigare lagstiftning angående taxitrafik betonas också att bestämmelser för att främja trafiksäkerheten hänger så intimt samman med en taxiförares yrkesutövning att överträdelser av sådana tveklöst ska vägas in i bedömningen av en persons lämplighet som förare. Överträdelser av de
DOM Sida 4 författningar som reglerar yrkestrafik pekas särskilt ut som grund för återkallelse av taxiförarlegitimation, i syfte att eliminera risken för motstridiga bedömningar vad gäller lämplighet för trafiktillstånd respektive taxiförarlegitimation (prop. 1997/98:63 s. 69 och 90 f.). Det är därför även ur ett trafiksäkerhetsperspektiv av vikt att den som bedriver taxiverksamhet uppfyller kraven för taxitrafiktillstånd. Kammarrätten anser följaktligen att det finns skäl att ifrågasätta AA:s lämplighet att tjänstgöra som förare i taxitrafik med anledning av det brott han dömts för. Därmed har kammarrätten att ta ställning till om omständigheterna kring brottet inte är så allvarliga att taxiförarlegitimationen bör återkallas utan om varning i stället kan meddelas. För att återkallelse ska ske bör krävas att brottet rubbar förtroendet för taxiföraren att svara för resenärernas trygghet (RÅ 2008 ref. 49). En taxiförare förväntas ha god insikt i och följsamhet av de regler som gäller för taxiverksamhet. Att företaget bakom UberPop marknadsfört sin modell som förenlig med svensk lagstiftning förändrar inte den saken. Emellertid anser kammarrätten att det som lagts AA till last trots detta inte är allvarligare än att en varning kan meddelas i stället för att legitimationen återkallas. Vid den bedömningen har kammarrätten beaktat att det inte kommit fram någonting som tyder på att AA framfört sitt fordon på ett trafikfarligt sätt eller att omständigheterna kring den visserligen i sig olagliga verksamheten i övrigt utgjort en fara för passagerarnas säkerhet. Inte heller finns det enligt kammarrättens bedömning anledning att befara att han i framtiden kommer att missköta sin tjänstgöring som taxiförare. Det är således tillräckligt att han tilldelas en varning. Överklagandet ska därför avslås.
DOM Sida 5 HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B (formulär 1). Margareta Berg Rolf Bohlin Klas Granlund kammarrättsråd kammarrättsråd tf. kammarrättsassessor ordförande referent Sven Hogebrandt kammarrättsfiskal föredragande