Arkeologi. Arkeologi i Sunderbyn

Relevanta dokument
RAPPORT Arkeologisk förundersökning/schaktkontroll. Gammelstaden 5:5, Gamla Hamngatan 7 RAÄ 330, Nederluleå sn Norrbottens län, Västerbotten

RAPPORT Arkeologisk förundersökning/schaktkontroll

ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING GAMMELSTADEN 1:58

Arkeologi. Ny kilvinda på brunnsplatsen i Gammelstad

RAPPORT Arkeologisk förundersökning/schaktkontroll

RAPPORT Arkeologisk förundersökning/schaktkontroll

RAPPORT Arkeologisk förundersökning/schaktkontroll

RAPPORT Arkeologisk utredning. Kurravaara 1:11, 1:100 och 1:102 Jukkasjärvi sn Kiruna kn Lappland, Norrbottens län

RAPPORT Förundersökning/schaktkontroll. Nederluleå kyrkovall 1:1, Kyrkstuga 317 Raä 330, Nederluleå sn Norrbottens län, Västerbotten

RAPPORT Arkeologisk förundersökning/schaktkontroll. Västervägen Gammelstaden 1:78 och 1:40 RAÄ 330, Nederluleå sn Norrbottens län, Västerbotten

Schaktning för avlopp i Årdala

RAPPORT Arkeologisk utredning

RAPPORT Arkeologisk besiktning. Kengis bruk RAÄ 15, Pajala sn Norrbottens län, Västerbotten

Arkeologi. Elledning mellan kyrkstugorna 549 och 551 Jordbrogränd

Arkeologi. Elskåp och elkablar. Davidsgränd, Framlänningsvägen och Skolgränd

arkivrapport Inledning Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp Nyköping Sörmlands museum, Ingeborg Svensson

Arkeologisk förundersökning inför uppställning av kraftledningsstolpe samt schaktning intill gravfältet RAÄ Frösunda 46:1, Vallentuna kommun.

Telefonstolpar i stensträngsland

ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING BAKIGATAN 10

ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2011:21 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING

Parkeringsplats, Helgö

Arkeologi. Gång- och cykelväg i Hietaniemi

Ekbackens gård. Arkeologisk förundersökning. Om- och tillbyggnation vid fd. Vångdalens kriminalvårdsanstalt. Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland

Hamnen 21:147, Innestaden 1:14 Malmö stad, Malmö kommun.

M Uppdragsarkeologi AB B

NORR ROMME 7:53 vid schaktning för elkabel inom fornlämningar 190:1 och 414:4, Stora Tuna socken, Borlänge kommun, Dalarnas län 2016

Borgmästargatan Stora hotellet i Nora

Lisselberga. Antikvarisk kontroll. Fornlämning Västerås 1371 (f.d. 710, Skerike socken) Lisselberga 3:5 Västerås socken Västmanland

Rapport 2006:66. Arkeologisk förundersökning. Konungsund 7:1. RAÄ 4 och 7 Konungsund socken Norrköpings kommun Östergötlands län.

arkivrapport Inledning Målsättning och syfte Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Urban Mattsson Nyköping Sörmlands museum, Peter Berg

Stiftelsen Kulturmiljövå. ård Rapport 2012:35. Fornlämning. Ripsa 127 2:6 Ripsa socken

Arkeologisk utreding vid Prästgården i Bollebygd

Rapport 2015:6. Hove 9, Åhus. Fornlämning nr 23 i Åhus socken, Kristianstad kommun Arkeologisk förundersökning, 2015.

Lindesberg Lejonet 16

Utredning vid Kulla. Arkeologisk utredning. Östra Ryds socken Österåkers kommun Stockholms län Uppland. Jonas Ros

Kv Tandläkaren 5 Spångerumsgatan 37

Kvarteret Mars i Nora

RAPPORT Särskild arkeologisk utredning. Fastigheterna Hakkas 2:28 och 31:1, Gällivare socken, Gällivare kommun, Lappland, Norrbottens län

Elkabel vid Rogslösa bytomt

Kallmora bergtäkt ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:09 SÄRSKILD ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1

Fiberkabel i Ekhammar och Korsängen

Kvarteret Hägern, Nora

Rapport 2004:32. Arkeologisk utredning etapp 2. Händelö 2:1. f d S:t Johannes socken Norrköpings stad och kommun Östergötlands län.

En gång- och cykelväg i Norra Vallby, Västerås

Ledningsdragning vid Torsåkers gamla skola

Bråfors bergsmansgård

Stenig terräng i Kista äng

Under Rocklundas bollplaner

Kristianstad 4:4, Hästtorget

Hästhage i Mosås. Bytomtsrester och stolphål. Arkeologisk utredning. Mosås 14:2 Mosås socken Närke. Anna Egebäck

Pitegården dräneringsrör Hägnan 2008

Ny elkabel mellan Gylltorp och Ullstorp

Axberg Åby. Utredning inom fastigheten 7:1, Axbergs socken, Örebro kommun, Örebro län, Närke. Anne Naumanen

Stavsborg. Tina Mathiesen. Rapport 2012:40

Fiberdragning i kvarteret Koppardosan, Sigtuna

Arkeologisk förundersökning. Stora Torget. RAÄ 153 Linköpings stad och kommun Östergötlands län. Clas Ternström 2003

Kullbäckstorp i Härryda

Ny brunnskammare till fastigheten Svista 1:7

Kista hembygdsgård. ARKEOLOGISTIK ABRapport 2015:1

Tomma ledningsschakt i Stenkvista

Nya informationsskyltar vid Hemsta naturreservat

Rapport. Arkeologisk slutundersökning av boplatsgrop, RAÄ nr Skellefteå stad 626:1, Skellefteå sn & kn. Västerbottens län

Ett dräneringsschakt inom kvarteret Gisle på Kyrkbacken i Västerås

Rapport 2017:7. Vanås 3:12. Arkeologisk förundersökning år Ylva Wickberg

Marielund 3:2. Särskild utredning. Nättraby socken, Karlskrona kommun. Blekinge museum rapport 2013:22 Arwo Pajusi

Filborna 36:16 och 36:22, fornlämning 226

Vatten och el till Frälsningsarmén Kvarteret Nunnan 2-3

ÄLDRE VÄG VID HÄLLA GAMLA TOMT

Rapport 2014:02. Tove Stjärna. Arkeologisk förundersökning, Broby 1:1, Husby-Ärlinghundra socken, Sigtuna kommun, Uppland.

VID KALKHAGSVÄGEN ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1 OCH 2 RAPPORT 2017:16

Lilla Råby 18:38 m. fl.

arkivrapport Inledning Målsättning och syfte Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp Nyköping Sörmlands museum, Peter Berg

Arkeologisk utredning vid Västra Sund. RAÄ 135:1, Arvika socken, Arvika kommun, Värmlands län 2015:22

VA-ledning Hosaby Särskild utredning

glömstavägen Rapport 2013:04 En schaktkontroll vid

Arkeologisk förundersökningsrapport av undersökning i Kvarteren Kräklan 9, Innerstaden 1:44, 1:45, 1:46 & 1:47, Visby Gotlands region och län

PITEGÅRDEN, ÅTGÄRDER MOT HUSSVAMP HÄGNAN 2007

Arkeologisk utredning inför detaljplan i Västra Tunhem

EKEBYHOV RAPPORT 2014:10. Arkeologisk förundersökning i avgränsande syfte vid Ekebyhov, Ekerö socken och kommun, Uppland.

. M Uppdragsarkeologi AB B

I Rismarkens utkant Arkeologisk undersökning i form av schaktövervakning inom fastigheten Kungs Starby 2:16, Vadstena stad och kommun, Östergötland

Bergtäkt, Korpilombolo

Historiska lämningar i Kråkegård

Inför jordvärme i Bona

Lilla Ängby ARKEOLOGISTIK AB. Särskild arkeologisk utredning, Guten 1 och 2 m fl, Bromma socken, Stockholms stad, Uppland.

Flygbränsleledning Brista Arlanda flygplats

Intill Eksunds gård A V D E L N I N G E N F Ö R A R K E O L O G I. Rapport 2009:62. Arkeologisk utredning, etapp 1

arkeologi Stenbro Stenbro 1:8, Helgona socken, Nyköpings kommun, Södermanlands län Särskild utredning Ingeborg Svensson

Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1

Kabelförläggning invid två gravfält

FORS MINIPARK ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2012:11 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING

. M Uppdragsarkeologi AB B

Boplats och åker intill Toketorp

Skogs-Ekeby, Tungelsta

ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2013:17 ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING I FORM AV FÖRUNDERSÖKNING

ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2012:01 ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 2

VA-arbete i Sättunahögens skugga

WIESELGRENSGATAN. Särskild arkeologisk utredning Tuve 15:208 m fl. Tuve socken, Göteborgs stad. Rapporter från Arkeologikonsult 2007: 2142

TVÅ TOMTER I ÖSTRA HARG

Kv Klockaren 6 & Stora Gatan Sigtuna, Uppland

Transkript:

Rapport 2011:21 Arkeologi Arkeologi i Sunderbyn Arkeologisk besiktning inom Raä Nederluleå 180:1, fastigheten Sunderbyn 57:1 Nederluleå socken, Luleå kommun, Norrbottens län och landskap. Norrbottens museum Nils Harnesk Dnr: 133-2011 Lst dnr: 431-2671-11

Tekniska uppgifter Länsstyrelsens (beslut) dnr: 431-2671-11 Norrbottens museum dnr: 133-2011 Uppdragsgivare/finansiär: Länsstyrelsen i Norrbottens län Fornlämning nr: Raä Nederluleå 180:1 Kommun: Luleå Socken: Nederluleå Landskap: Västerbotten Län: Norrbotten Fastigheter: Sunderbyn 57:1 Typ av uppdrag: Arkeologisk besiktning Datering: - Typ av fornlämningsobjekt: Bytomt/gårdstomt Antal fältdagar och varaktighet 1 dag, 2011-06-01 Rapporttid: ~3 arbetsdagar, (23 arbetstimmar 1 person) Antal fyndhanteringsdagar: - Fältarbetsledare: Nils Harnesk Rapportansvarig: Nils Harnesk Fältpersonal: Frida Palmbo Underkonsulter: - Undersökt yta: 87 m 2 Höjd över havet: 5-10 m ö h Koordinater: GPS-inställning: Ek. karta: Dokumentationsmaterial: Sweref 99TM: N7299419/ E818690 ± 5 m, SV hörnet av Schakt 4. User grid/wgs 84 72I 9b NO (Sweref 99TM) Samtliga originalhandlingar, i det här fallet anteckningar och digitala fotografier(38 st, bilaga 3), förvaras i Norrbottens museums respektive (akt- och bild-) arkiv. Digitalt dokumentationsmaterial: Det digitala underlagsmaterialet (planritning 1 st) finns i shapeformat i Sweref 99TM. Det förvaras på Norrbottens museums servrar. Back-up tas dagligen av landstingets IT-personal på allt material som förvaras på server. Rekommendationer inväntas för långtidsförvaring av digitalt arkeologiskt material från Riksantikvarieämbetet. Digital programvara: Microsoft Office (XP), ArcGIS 9.3, Adobe Photoshop Elements 9.0. Fynd: - Foto: Digitala, Acc nr 2011:114:001-038, fotolista bilaga 3 Ritningar: - Foto på rapportens framsida: acc nr 2011:114:006, Får. Norrbottens museum, Frida Palmbo. 1

Innehåll Tekniska uppgifter...1 Innehåll...2 Rapport...3 Inledning...3 Sammanfattning...3 Syfte...3 Ambitionsnivå...3 Områdets förutsättningar...3 Områdets utsträckning och topografi...3 Historik och fornlämningsmiljö...3 Undersökningens utgångspunkter...4 Utdrag ur arbetsplan...5 Dokumentation...5 Provtagning...5 Fynd...5 Avvikelser från arbetsplanen...5 Metod och utförande...6 Resultat...6 Schakt 1...6 Schakt 2...6 Schakt 3...6 Schakt 4...7 Schakt 5...7 Schakt 6...7 Schakt 7...8 Schakt 8...9 Vetenskaplig tolkning...9 Vidare undersökningar...10 Utvärdering...10 Fältarbetstiden...10 Referenser...10 Bilagor...11 2

Rapport Inledning Norrbottens museum utförde 2011-06-01 en arkeologisk besiktning inom Raä 180:1, Nederluleå socken. Arbetet utfördes på begäran av länsstyrelsen med anledning av Leif Hedmans planer på att uppföra fyra nya bostäder med tillhörande uthus/garage på rubricerad fastighet, efter beslut av Länsstyrelsen i Norrbottens län (Lst dnr 431-2671-11), med stöd av 2 kap 13 i Lag (1988:950) om kulturminnen mm (KML). Arbetet utfördes av arkeologerna Nils Harnesk och Frida Palmbo, Norrbottens museum. Sammanfattning Inget av de 8 schakten uppvisade intakta lämningar och/eller avsatta kulturlager. De enda påvisbara lämningarna utgjordes av stolphål efter en recent gärdesgård/hässjeställning. Lagerföljden var densamma i samtliga schakt: i topp ett lager med matjord som varierade i tjocklek mellan 0,18-0,3 m och därunder opåverkad mark i form av rostjord och silt. Syfte Syftet med den arkeologiska besiktningen var att fastställa om fornlämning/-ar skulle beröras av företaget, d.v.s. förekomst av kulturlager och/eller anläggningar från medeltid/historisk tid och att kortfattat beskriva dessa. Ambitionsnivå Ambitionsnivån var anpassad efter undersökningens syfte. Syftet var att fastställa om fornlämning/-ar berördes av den planerade exploateringen, påträffades intakta kulturlager och/eller anläggningar skulle arbetet avbrytas och Länsstyrelsen kontaktas. Områdets förutsättningar Det aktuella besiktningssområdet ligger på fastigheten Sunderbyn 57:1, i anslutning till den äldsta kända bebyggelsen i Sunderbyn. Områdets utsträckning och topografi Undersökningsområdet är beläget inom Raä Nederluleå 180:1, Södra Sunderbyn, som ligger ca 12 km NV om Luleå. Sunderbyn ligger beläget på ett flackt område alldeles intill Luleå älv endast 4 km VNV om sockencentrumet Luleå Gammelstad. Bebyggelsen är av varierad ålder men utgörs främst av nyare byggnader, området är idag omgivet av odlingsmark, ängsmark, allmänningar och nyare bebyggelse. Nivån över havet uppgår idag till mellan 5-20 m. Aktuellt besiktningsområde ligger på ca 5 m.ö.h. och ligger mellan idrottsplatsen och Kråkbergsvägen (bilaga 1). Historik och fornlämningsmiljö Raä Nederluleå 180:1 har beteckningen bytomt/gårdstomt i FMIS. Lämningen utgör tillsammans med en rad andra bytomter/gårdstomter (176:1-179:1; 181:1-186:1 etc.) platsen för Sunderbyns äldsta delar. Byn omnämns i historiska källor för första gången 1502 och är då Luleå storsockens största by. 1543 tecknas byn för 19 hemman samt ett kyrkohemman och taxeras för 1154 skälsland fördelat på 974:144:36 på åker, äng respektive fiske. Detta att jämföra med två näst största byarna Alvik med sina 24 hemman och 981 skälsland och Ersnäs med 21 hemman och 861 skälsland (Pellijeff 1990:55ff). Troligt är att byn tillhör en av de äldsta i socknen, dels på grund av sin storlek men även pga. sin närhet till socknens centrum och dess läge vid Luleälvens utlopp i Bottenviken. Byn etableras troligen under 1300-tal och den bör vara samtida med det äldsta kapellet och prästgården i nuvarande Gammelstad och Hägnan. 3

Det finns en rad tolkningar kring ortnamnet Sunderbyns betydelser, den som dock är troligast är att namnet avser de som bor vid sundet/sunden dvs. byn har fått namn efter tidigare sund på platsen. Om det varit ett sund eller flera går inte att avgöra (Pellijeff 1990:57f). Bebyggelsen under 1500- och 1600-tal återfanns dels kring Kråkberget (ungefär nuvarande folkhögskolan) samt vid Kläppen. Åkermarken utgjordes dels av Lergärdan, mellan Kläppen och Kråkbergsområdet, dels av nuvarande Hammarenområdet, söder om Kråkberget samt senare Årdren och Kråkänget ned mot älven (Bergsten 2004:8). Namnet Kråkberget anses stamma från släkten Kråka. Nils Andersson Kråka är den första av släkten som uppträder i historiska källor då denne år 1574 köpte kyrkhemmanet i Sunderbyn, denne tvingades sedan låta köpet återgå år 1579. Släktens stamhemman var det som senare kom att få nummer 21 och benämndes ännu 1950 som Kråkhemmanet och moränhöjden där gården legat fick därefter namnet Kråkberget. Släkten Kråka kom att ha en framstående ställning i Luleå socken från 1500-talets andra hälft till åtminstone 1700-talets början, de var från början birkarlar och sedermera lappmarksfogdar, borgare och handelsmän. Ett antal medlemmar ur släkten var i perioder borgare och rådmän i Stockholm. Det sägs att Nils Andersson Kråka hade en stor del i den marknadsreform som Karl IX genomförde och som sedan skulle leda till grundadet av köpstäderna, däribland Luleå (Nordberg 1965:119ff). Släkten Kråka har även gett upphov till gatunamnet Kråkbergsvägen. På 1770-talet flyttades kaptensbostället till hemman nummer 12 i Sunderbyn vilket ledde till att Sunderbyn kom att bli bostadsort för de högre militärerna, så småningom slog sig lantmätare, häradsskrivare, läkare också ned i Sunderbyn vilket gjorde byn till en allvarlig konkurrent till Luleå om var residenset skulle placeras när länet klövs 1810. Även landshövdingen mellan 1811-1816 hade sin bostad i Sunderbyn vilket också satt sina spår i gatunätet i form av landshövdingevägen (Bergsten 2004:9). Förutom de nämnda bytomt/gårdstomt-lämningarna finns det också en fyndplats för ett mynt (Raä Nederluleå 535:1) registrerad i FMIS inom den gamla bytomten. Kopparmyntet från 1787 hittades vid hemman nummer 8, hemmanet som enligt storskifteskartan (1777-1779) tillhörde överste von Rohr. Omkring 1,6 km NO om aktuellt besiktningsområde återfinns resterna efter Mariebergs tegelbruk som uppfördes 1899 och som var aktivt fram till 1987, det är klassat som en övrig kulturhistorisk lämning. 2 km NNO om besiktningsområdet återfinns en fyndplats för en skifferdolk (Raä Nederluleå 536:1) samt något NO om denna återfinns lämningarna efter ett torp s.k. lägenhetsbebyggelse från senare tid (Raä Nederluleå 528:1). Med andra ord finns det lämningar från såväl förhistorisk, historisk och nyare tid i närområdet. Det aktuella besiktningsområdet var till största delar åkermark på den ekonomiska kartan från 1948. Den norra delen av besiktningsområdet var inte bebyggd 1948 utan låg antingen som äng eller gårdstun. På generalstabskartorna från 1859-1878 och 1894 går det inte att se med exakthet om det legat någon bebyggelse på aktuellt område pga. att det är alltför låg upplösning och för stor skala på kartorna. På 1784 års storskifteskarta över Sunderbyn är inte platsen för besiktningen bebyggd utan är en del av byallmänningen det s.k. Kråkberget, enstaka åkertegar fanns i närområdet. Tidigare undersökningar Inga arkeologiska undersökningar har berört de nämnda bytomt/gårdstomterna. Närmsta och enda undersökningen som genomförts i Sunderbyn är den arkeologiska utredning som genomfördes på fastigheterna 30:35 samt 80:2 år 1994 (Burman 1994). Platsen som omfattades av utredningen ligger ca 3,5 km från nuvarande besiktningsområde och innehöll resterna efter järnframställning och gruvbrytning som pågick under 1800-talets första hälft. Undersökningens utgångspunkter Arbetet utfördes i stort sett i enlighet med Norrbottens museums arbetsplan (daterad 2011-05-23), vilken länsstyrelsen baserat sitt beslut på. 4

Utdrag ur arbetsplan Den arkeologiska besiktningen är planerad att utföras under totalt en halv arbetsdag fördelat på två arkeologer. Den resterande delen av dagen går museet in med egenfinansiering på ifall detta krävs för att säkerställa kvaliteten. Länsstyrelsen kommer att meddelas muntligen när arbetet påbörjas samt avslutas. Åtta schakt är planerade att tas upp i besiktningsområdet i det initiala skedet, totalt omfattar de en yta på 77 m 2, totalt 77 löpmeter. Målsättningen är denna men pga. brist på finansiering kan det inträffa att detta mål inte nås på den knappa fältarbetstiden, om målet inte nås eller om besiktningens kvalitet bedöms riskeras pga. de ekonomiska ramar som satts av Länsstyrelsen kommer Norrbottens museum att gå in med egenfinansiering av resterande del av dagen, dvs. 8 h fältarbetstid. Det är en engångsföreteelse men museet bedömer att kvaliteten måste gå före ekonomiska begränsningar. Dokumentation Påträffas intakta kulturlager kommer arbetet avbrytas och nya schakt kommer att tas upp för att avgränsa lämningen. Samråd kommer att ske med Länsstyrelsen. Intakta lämningar kommer endast att beskrivas i ord och bild vid besiktningen, endast vid en förundersökning där vi går ned i lämningen kommer den att ritas i profil i skala 1:10 eller 1:20. Påträffas anläggningar eller kulturlager som bedöms kräva en förundersökning eller slutundersökning, kommer samråd att ske med länsstyrelsen över telefon. Om endast omrörda kulturlager och/eller fyllnadsmassor påträffas, kommer dokumentationen av dessa att ske enbart som en beskrivning av profilen och/eller en enkel skiss. Detta görs för att dokumentera vilken mäktighet de olika fyllnadslagren har. Schakten skall grävas ned till opåverkad mark om endast omrörda kulturlager återfinns eller om schakten är tomma på lämningar. Schakten kommer om möjligt att mätas in med handdator och GPS inställd på rikets nät (Sweref 99TM). Blir felvisningen för stor kommer schakten istället att ritas in på plankarta som sedan digitaliseras och koordinatsätts med hjälp av en digital underlagskarta i projektionen Sweref 99TM. Provtagning Kommer ej att ske vid besiktningen. Fynd Föremål som är värdefulla för tolkningen av påträffade kulturlager kommer att tillvaratas. Massföremål i omrörda lager och fyllnadsmassor, som t.ex. tegel, spik och porslin, kommer inte att tillvaratas. Av sådana fynd som tas tillvara från ostörda kulturlager kommer porslin/fajans, keramik, kritpipor och andra fynd av relativt hållbar karaktär att rengöras inne på museet av den rapportansvarige undersökningsledaren, med pensel och vid behov lite vatten. Påträffas metallfynd som bedöms vara av betydelse för tolkningen av lager, kommer de att tas in inbäddade i jord i förslutningsbara fyndpåsar, d.v.s. i så hög grad som möjligt samma bevaringsomständigheter som de påträffades i. De skickas så snart som möjligt till Stiftelsen föremålsvård i Kiruna för konservering. Avvikelser från arbetsplanen Totalt öppnades en yta på 87 m 2 vid undersökningen (se bilaga 2). De tio extra kvadratmetrarna kom av att ett antal av tio-metersschakten blev något för långa. Med tanke på att det fanns en buffert på 16 m 2 samt att schakten var antikvariskt tomma föranledde detta ingen fördröjning. De sekundära schakten som till ytan omfattade 16 m 2 bedömdes ej heller nödvändiga att lägga ut med tanke på den homogena karaktär som de övriga schakten uppvisade. Schaktens faktiska placering kom att skilja sig något från den planerade pga. av områ- 5

dets förutsättningar, detta påverkade dock inte målet med besiktningen då de platser där byggnader skulle uppföras och väg anläggas omfattades av arbetet. Metod och utförande Den arkeologiska besiktningen genomfördes genom att totalt åtta schakt togs upp på de platser där de fyra bostadshusen med tillhörande garage/uthus var tänkta att uppföras samt i området för den tänkta infartsvägen. Det var ett krav i förfrågningsunderlaget från länsstyrelsen att schakt skulle läggas inom ytor för planerade byggnader och infartsväg. Besiktningen omfattade en yta av 87 m 2. Schaktningen utfördes på så sätt att tunna skikt togs med varje skoptag, detta för att eventuella intakta kulturlager och/eller anläggningar inte skulle skadas mer än nödvändigt av schaktningsarbetet. Schaktens bredd uppgick till 1 meter då den tillgängliga skopan uppvisade denna bredd. Schakten togs ned till steril mark då inga kulturlager och/eller lämningar påträffades. Schaktens längd bestämdes av de planerade byggnadernas samt infartsvägens utbredning. Schakten dokumenterades med digitalkamera och beskrivningar. Schakten mättes in med GPS och en översiktlig planritning skapades i ArcGIS 9.3 (bilaga 2). Resultat Schakt 1 Schakt 1 mätte 10 x 1 m (NNÖ-SSV). I schaktet framträdde överst ett matjordslager och därunder steril mark. Se nedan för lagrens mäktighet. Beskrivning Schakt 1 Schaktets längd: 10 m (NNÖ-SSV) Schaktets djup: 0,55 m Lagerföljd : 0-0,3 m: torv och matjord 0,3m och djupare: opåverkad mark Datering: - Schakt 2 Schakt 2 mätte 12 x 1 m (NNÖ-SSV). I schaktet framträdde överst ett matjordslager och därunder steril mark. Se nedan för lagrens mäktighet. Beskrivning Schakt 2 Schaktets längd: 12 m (NNÖ-SSV) Schaktets djup: 0,45 m Lagerföljd: 0,0-0,25 m: torv och matjord 0,25 m och djupare: opåverkad mark Datering: - Schakt 3 Schakt 3 mätte 12 x 1 m (NNÖ-SSV). I schaktet framträdde överst ett matjordslager och därunder steril mark. Se nedan för lagrens mäktighet. Beskrivning Schakt 2 Schaktets längd: 12 m (NNÖ-SSV) 6

Schaktets djup: 0,6 m Lagerföljd: 0,0-0,25 m: torv och matjord 0,25 m och djupare: opåverkad mark Datering: - Schakt 4 Schakt 4 mätte 13 x 1 m (NNÖ-SSV). I schaktet framträdde överst ett matjordslager och därunder steril mark. Se nedan för lagrens mäktighet. Beskrivning Schakt 4 Schaktets längd: 13 m (NNÖ-SSV) Schaktets djup: 0,6 m Lagerföljd: 0,0-0,28 m: torv och matjord 0,28 m och djupare: opåverkad mark Datering: - Schakt 5 Schakt 5 mätte 12 x 1 m (NNÖ-SSV). I schaktet framträdde överst ett matjordslager och därunder steril mark. Se nedan för lagrens mäktighet. Beskrivning Schakt 5 Schaktets längd: 12 m (VNV-ÖSÖ) Schaktets djup: 0,6 m Lagerföljd: 0,0-0,25 m: torv och matjord 0,25 m och djupare: opåverkad mark Datering: - Schakt 6 Schakt 6 mätte 7 x 1 m (NNÖ-SSV). I schaktet framträdde överst ett matjordslager och därunder steril mark. Ca 3 m in från ÖSÖ uppträdde i plan, i direkt anslutning till steril mark, en kolfläck samt mindre mörkfärgningar tolkade som stolphål (2011:114:012-017). Se nedan för lagrens mäktighet. 7

Fig. 1 Schakt 6, fotograferat från NNÖ. Profil av kolfläcken. Nbm acc nr 2011:114:016 Norrbottens museum, Frida Palmbo Beskrivning Schakt 6 Schaktets längd: 7 m (VNV-ÖSÖ) Schaktets djup: 0,55 m Lagerföljd: 0,0-0,22 m: torv och matjord 0,22 m och djupare: opåverkad mark Datering: Lämningarna tolkades som rester efter en gärdesgård/hässjeställning, recent (nutida). Schakt 7 Schakt 7 mätte 13 x 1 m (N-S). I schaktet framträdde överst ett matjordslager och därunder steril mark. Ca 2,5 m in från S änden på schaktet syntes två mindre mörkfärgningar, parställda. Dessa tolkades som stolphål och uppträdde i anslutning till steril mark (2011:114:019). Se nedan för lagrens mäktighet. 8

Fig. 2 Schakt 7, lodfoto. De små stolphålen som uppträdde ca 2,5 m in i schaktets S ände. Nbm acc nr 2011:114:019 Norrbottens museum, Frida Palmbo Beskrivning Schakt 7 Schaktets längd: 13 m (N-S) Schaktets djup: 0,45 m Lagerföljd: 0,0-0,3 m: torv och matjord 0,3 m och djupare: opåverkad mark Datering: Lämningarna tolkas som rester efter en gärdesgård/hässjeställning, recent (nutida). Schakt 8 Schakt 8 mätte 9 x 1 m (NNÖ-SSV). I schaktet framträdde överst ett matjordslager och därunder steril mark. Se nedan för lagrens mäktighet. Beskrivning Schakt 8 Schaktets längd: 9 m (NNÖ-SSV) Schaktets djup: 0,55 m Lagerföljd: 0,0-0,18 m: torv och matjord 0,18 m och djupare: opåverkad mark Datering: Lämningarna tolkades som rester efter en gärdesgård/hässjeställning, recent (nutida). Vetenskaplig tolkning Överst i schakten påträffades ett mellan 0,2-0,3 m tjockt matjordslager och därunder tog den opåverkade marken vid. De små mörkfärgningarna och kolfläcken skulle kunna härröra 9

från en gärdesgård alternativt en hässjeställning. Särskilt de parställda mörkfärgningarna liknar vad som kan förväntas vara de synliga lämningarna efter en trägärdesgård där slanorna ställdes ned parvis i marken. Hässjeställningar skulle dock även kunna efterlämna dessa spår i marken. Studier av det historiska kartmaterialet visar att det inte funnits någon bebyggelse på det aktuella området från 1700-1800-tal och framåt utan att det nyttjats för odlings- och/eller ängsmark. Det går inte att utesluta att det även nyttjats som betesmark. De funna lämningarna är recenta men stöder bilden av att platsen nyttjats extensivt i relation till jordbruk och boskapsskötsel. De indikerar inte fast bebyggelse. Det aktuella besiktningsområdet var till största delar åkermark på den ekonomiska kartan från 1948. Den norra delen av besiktningsområdet var inte bebyggd 1948 utan låg antingen som äng eller gårdstun. På generalstabskartorna från 1859-1878 och 1894 går det inte att se med exakthet om det legat någon bebyggelse på aktuellt område pga. att det är alltför låg upplösning och för stor skala på kartorna. På 1784 års storskifteskarta över Sunderbyn är inte platsen för besiktningen bebyggd utan är en del av byallmänningen det s.k. Kråkberget, enstaka åkertegar fanns i närområdet. Vidare undersökningar Norrbottens museum anser att ytterligare undersökningar inte är nödvändiga för det planerade arbetet. Inför framtida insatser i detta område är det dock viktigt att komma ihåg att Sunderbyns äldsta, historiskt belagda, bebyggelse har funnits i det absoluta närområdet av denna besiktnings undersökningsområde. Därför är det av stor vikt att även framtida markingrepp inom de bytomter/gårdstomter som finns registrerade i Sunderbyn bevakas av arkeolog. Utvärdering Fältarbetstiden Denna besiktning hade ej gått att genomföra enligt den kravspecifikation som länsstyrelsen i Norrbotten formulerat om inte Norrbottens museum gått in med egen finansiering av 8 h. På de 8 h som finansierades av länsstyrelsen hade det inte varit möjligt att ta upp schakt i de i förfrågningsunderlaget angivna områdena samt att dokumentera dessa i ord och bild. Tiden hade helt enkelt inte räckt till i relation till den krävda omfattningen. Detta bör finnas i åtanke vid framtida insatser av liknande karaktär. Luleå 2011-09-01 Norrbottens Museum Nils Harnesk Fältarbetsledare Referenser Bergsten, Jan m.fl. (2004). Sunderbyn under 500 år. Luleå. Burman, Ann-Christin (1994). Rapport, Arkeologisk utredning, Raä Nederluleå 732, brott/täkt, Nederluleå sn, Norrbottens län, Västerbotten. Norrbottens museum, dnr 1994/984. Nordberg, Albert (1965). En gammal Norrbottensbygd. Anteckningar till Luleå sockens historia. Luleå. Pellijeff, Gunnar (1990). Ortnamnen i Norrbottens län Del 9 Luleå kommun. Västervik. 10

Arkivmaterial Vid rapportens tillkomst har en genomgång av det material som återfinns i Norrbottens museums topografiska arkiv genomförts. Historiskt kartmaterial Karta/Akt Kartserie/Åtgärd Årtal Rikets allmänna kartverks arkiv 3 träffar Från RAK-arkivet visas Ekonomiska kartan, Generalstabskartan och den s.k. Häradsekonomiska kartan; tre bladindelade kartserier som beskriver topografi, ekonomi, bebyggelse och kommunikationer under 1800-1900-talet. Nederluleå socken Sunderbyn nr 1-31 Geometrisk avmätning 1645 Nederluleå socken Sunderbyn nr 1-31 Storskifte 1784 Nederluleå socken Sunderbyn nr 1-31 Laga skifte 1831 J122-28-1 Generalstabskartan 1859-78 Boden J242-36-1 Generalstabskartan 1894 Sunderbyn J133-24L9g50 Ekonomiska kartan 1948 1. Översiktskarta 2. Schaktplan 3. Fotolista Bilagor 11

Norrbottens museum Box 266, Storgatan 2, 971 08 Luleå Telefon 0920-24 35 02 Fax 0920-24 35 60 norrbottens.museum@nll.se www.norrbottensmuseum.se