Utbildningsplan för KOMPLETTERANDE PEDAGOGISK utbildning 90 hp Gäller från och med VT15 Lärarutbildningsnämnden alternativ studiegång för matematik och naturvetenskapliga ämnen
Innehållsförteckning 1. Allmänt... 3 1.1. Huvudområde för utbildningen...3 2. Allmänna mål för högskole utbildning enligt högskolelagen... 3 3. Kompletterande pedagogisk utbildning mot ämnes lärarexamen... 3 3.1 Mål för ämneslärarexamen...4 4. Utbildningens upplägg och innehåll... 5 4.1. Alternativ studiegång inom matematik och naturvetenskapliga ämnen...5 5. Behörighetsvillkor... 6 5.1. Särskilda förkunskapskrav för kurs inom program...6 6. Urval... 6 6.1. Platsgaranti...6 7. Tillgodoräknande av tidigare utbildning... 6 8. Byte av studiegång... 6 9. Betyg... 6 10. Examen... 7 11. Åtgärder när student riskerar att inte uppfylla examensmålens krav... 7 12. Övergångsbestämmelser... 7 Bilaga 1. Alternativ studiegång för studenter i matematik och naturvetenskapliga ämnen... 8 Bilaga 2. Behörighetsvillkor Kompletterande pedagogisk utbildning... 9 2
UTBILDNINGSPLAN FÖR KOMPLETTERANDE PEDAGOGISK UTBILDNING ALTERNATIV STUDIEGÅNG FÖR MATEMATIK OCH NATURVETENSKAPLIGA ÄMNEN 1. Allmänt Utbildningsplan för Kompletterande pedagogisk utbildning. Fastställd av Lärarutbildningsnämnden 2012-08-27 (dnr G 2012/377). Reviderad 2013-08-15 (dnr G 2013/324) och 2014-06-10 (dnr G 2014/372). Kompletterande pedagogisk utbildning är en väg till ämneslärarexamen för de som har tidigare ämnesstudier inom relevanta undervisningsämnen. Utbildningen har två inriktningar, en mot arbete i grundskolans årskurs 7 9 och en mot arbete i gymnasieskolan. Utbildningen omfattar 90 högskolepoäng (hp). Utbildningen ges i två varianter: ordinarie KPU där antagning sker till ett stort antal ämnen, samt alternativa KPU för studenter i biologi, fysik, kemi, matematik och teknik. I denna utbildningsplan regleras och beskrivs alternativa KPU. Ordinarie KPU regleras och beskrivs i en särskild utbildningsplan. Kompletterande pedagogisk utbildning lägger grunden till en lärarprofessionalitet knuten till det eller de ämnen studenten blir behörig att undervisa i. Utbildningen förbereder studenterna på ett yrkesliv som ställer krav på fortgående utveckling av egen kompetens samt krav på att ha förmåga att utveckla pedagogisk verksamhet. 1.1. Huvudområde för utbildningen Huvudområdet för Kompletterande pedagogisk utbildning med inriktning mot ämneslärare i grundskolans årskurs 7 9 är huvudämnet med inriktning mot utbildningsvetenskap. Huvudämnet är ett ämne/ ämnesområde motsvarande ett undervisningsämne inom grundskolans årskurs 7 9, om minst 90 hp, inklusive ett självständigt arbete (examensarbete) om 15 hp. Till huvudområdet hör också den verksamhetsförlagda utbildningen (30 hp). Huvudområdet för Kompletterande pedagogisk utbildning med inriktning mot ämneslärare i gymnasieskolan är huvudämnet med inriktning mot utbildningsvetenskap. Huvudämnet är ett ämne/ ämnesområde motsvarande ett undervisningsämne inom gymnasieskolan, om minst 120 hp, inklusive ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 hp. Till huvudområdet hör också den verksamhetsförlagda utbildningen (30 hp) 2. Allmänna mål för högskoleutbildning enligt högskolelagen Högskoleutbildning ska enligt högskolelagen (2006:173, 1 kap, 7) ges på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå. Kompletterande pedagogisk utbildning har examensutgångar på grundnivå och på avancerad nivå. Utbildning på avancerad nivå innebär fördjupning av kunskaper, färdigheter och förmågor i förhållande till utbildning på grundnivå. (Högskolelagen 2006:173, 1 kap, 7 9.) Utbildning på avancerad nivå ska väsentligen bygga på de kunskaper som studenterna får inom utbildning på grundnivå eller motsvarande kunskaper. Utbildning på avancerad nivå ska innebära fördjupning av kunskaper, färdigheter och förmågor i förhållande till utbildning på grundnivå. 3. Kompletterande pedagogisk utbildning mot ämnes lärarexamen (SFS 2011:686) Ämneslärarexamen som uppnås genom kompletterande pedagogisk utbildning regleras i Svensk författningssamling (SFS 2011:686 och SFS 2011:688). Kompletterande pedagogisk utbildning riktar sig till studenter som vill komplettera tidigare ämnesstudier med studier inom pedagogiskt/didaktiskt område för att få en ämneslärarexamen. Utbildningen har två inriktningar, en mot arbete i grundskolans årskurs 7 9 och en inriktning mot arbete i gymnasieskolan. Examensmålen för utbildningen följer examensordningen för ämneslärarexamen. 3
3.1 Mål för ämneslärarexamen (SFS 2011:688) För ämneslärarexamen ska studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som ämneslärare i den verksamhet som utbildningen avser. Studenten ska även visa kunskap och förmåga för annan undervisning för vilken examen enligt gällande föreskrifter kan ge behörighet. Kunskap och förståelse För ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7 9 ska studenten visa sådana ämneskunskaper som krävs för yrkesutövningen, inbegripet såväl överblick över ämnesstudiernas huvudområde som fördjupade kunskaper inom vissa delar av detta område och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete. För ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan ska studenten visa sådana ämneskunskaper som krävs för yrkesutövningen, inbegripet såväl brett kunnande inom ämnesstudiernas huvudområde som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av detta område och fördjupad insikt i aktuellt forskningsoch utvecklingsarbete. För ämneslärarexamen ska studenten också visa sådana ämnesdidaktiska och didaktiska kunskaper som krävs för den verksamhet utbildningen avser och visa kännedom om vuxnas lärande, visa fördjupad kunskap om vetenskapsteori samt kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder, och visa kunskap om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen, visa sådan kunskap om barns och ungdomars utveckling, lärande, behov och förutsättningar som krävs för den verksamhet som utbildningen avser, visa kunskap om och förståelse för sociala relationer, konflikthantering och ledarskap, visa kunskap om skolväsendets organisation, relevanta styrdokument, läroplansteori och olika pedagogisk-didaktiska perspektiv samt visa kännedom om skolväsendets historia, och visa fördjupad kunskap om bedömning och betygsättning. Färdigheter och förmåga För ämneslärarexamen ska studenten visa fördjupad förmåga att skapa förutsättningar för alla elever att lära och utvecklas, visa fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom ämnen, ämnesområden och ämnesdidaktik, visa förmåga att ta till vara elevers kunskaper och erfarenheter för att stimulera varje elevs lärande och utveckling, visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling, visa förmåga att identifiera och i samverkan med andra hantera specialpedagogiska behov, visa förmåga att observera, dokumentera och analysera elevers lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål och att informera och samarbeta med elever och deras vårdnadshavare, visa förmåga att kommunicera och förankra skolans värdegrund, inbegripet de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna, visa förmåga att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av elever, visa förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten, visa kommunikativ förmåga i lyssnande, talande och skrivande till stöd för den pedagogiska verksamheten, visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten och att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna, och visa förmåga att i den pedagogiska verksamheten utveckla färdigheter som är värdefulla för yrkesutövningen. 4
Värderingsförmåga och förhållningssätt För ämneslärarexamen ska studenten visa självkännedom och empatisk förmåga, visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot elever och deras vårdnadshavare, visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet. 4. Utbildningens upplägg och innehåll Utbildningen omfattar två olika men relaterade områden: Utbildningsvetenskaplig kärna (60 hp) Verksamhetsförlagd utbildning (30 hp) Kurserna placering i studiegången framgår av bilaga 1. 4.1. Alternativ studiegång inom matematik och naturvetenskapliga ämnen Den alternativa studiegången för studenter i matematik och naturvetenskapliga ämnen har en studietakt om 125 %, och innehåller studier under sommaren, vilket innebär att programmet genomförs med en studietid om ett år. I denna alternativa studiegång ingår kurser på avancerad nivå i en omfattning om minst 60 hp. Utbildningsvetenskaplig kärna (60 hp) Den utbildningsvetenskapliga kärnan omfattar centrala och generella kunskaper för läraryrket och är indelad i fyra tematiska områden. Inom varje område finns 1 3 kurser: Lärande, utveckling och didaktik Didaktik och språkutvecklande arbetssätt för ämneslärare, 7,5 hp (LKK10N) IKT-didaktik för ämneslärare, 7,5 hp (LKK50N) Matematikens och naturvetenskapens didaktik och specialpedagogik för ämneslärare, 10,5 hp (LKK70N) Skolväsendets historia, styrdokument och organisation Lärarprofessionens grunder för ämneslärare, 7,5 hp (LKK20N) Bedömning, utvärdering och utvecklingsarbete Bedömning och betygssättning för ämneslärare, 5 hp (LKK30N) Utvärdering och systematiskt kvalitetsarbete för ämneslärare, 9 hp (LKK80N) Sociala relationer, ledarskap och konflikthantering Interkulturell pedagogisk kompetens för ämneslärare, 5,5 hp (LKK40N) Leda individ och grupp för ämneslärare, 7,5 hp (LKK60N) Verksamhetsförlagd utbildning, 30 hp Den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) är förlagd inom relevant verksamhet och ämne och omfattar 30 hp. VFU är fördelad på fem kurser (LKV10N LKV50N). Studenten har sin huvudsakliga placering vid en skolenhet, och genomför större delen av sin VFU i denna. Eftersom utbildningen ger lärarbehörighet i såväl grund- som gymnasieskolan kan studenten VFUplaceras i endera av skolformerna. Eftersom studenten blir behörig i båda skolformerna kan studenten dessutom komma att genomföra en del av sin VFU i den skolform där den inte har sin huvudsakliga placering. Studenten genomför VFU på ett Science Center inom LKV40N (1,5 hp). Studiegångens utformning Studiegången är utformad så att kurserna i den utbildningsvetenskapliga kärnan läses parallellt med VFU-kurserna. Kurserna har parallella mål och VFUkurserna följer de utbildningsvetenskapliga kursernas övergripande tematik. Samtidigt omfattar de utbildningsvetenskapliga kursernas tematik centrala delar av läraryrket och studenternas erfarenheter av dess vardagsvillkor under VFU är viktiga för genomförande och examination av de utbildningsvetenskapliga kurserna. På detta sätt styr yrkesverksamhetens praxis utbildningen som helhet. Denna utformning av studiegången innebär att innehållet i den utbildningsvetenskapliga kärnan och VFU integreras. 5
Progression Inom ramen för examensmålen bidrar kurserna var för sig och tillsammans, till studenternas succesivt utvecklade förmåga att självständigt arbeta som ämneslärare i grundskolan och gymnasieskolan. Kurserna är inbördes placerade i en studiegång som har denna övergripande progression som utgångspunkt. Kursinnehållet vilar på vetenskaplig forskning, skolans styrdokument samt beprövad erfarenhet. Studenterna bygger sina kunskaper inom ett fält där vetenskap och beprövad erfarenhet integreras i såväl de högskole- som verksamhetsförlagda delarna av utbildningen. 6. Urval I de fall antalet behöriga sökande överstiger antalet utbildningsplatser görs ett urval. Urval sker i enlighet med högskoleförordningen, Göteborgs universitets antagningsordning för grundnivå och avancerad nivå samt lokala beslut vid Lärarutbildningsnämnden avseende urval undervisningsämnen. Till alternativa KPU antas enbart studenter inom biologi, fysik, kemi, matematik och teknik. Urval sker utifrån uppnådda högskolepoäng vid ansökningstillfället utan övre tak. 5. Behörighetsvillkor För att antas till någon examensinriktning inom Kompletterande pedagogisk utbildning vid Göteborgs universitet krävs grundläggande behörighet till studier på grundnivå. Därutöver finns särskilda behörighetskrav. Det krävs högskolestudier om minst 90 hp för antagning till inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7 9 och 120 hp för antagning till inriktning mot arbete i gymnasieskolan i ett undervisningsämne i grund- och/eller gymnasieskolan. Dessutom finns ytterligare krav på avklarade ämnesstudier för antagning till ytterligare undervisningsämnen. Därtill finns tillkommande krav för antagning till alternativa studiegången för matematik och naturvetenskapliga ämnen. De särskilda behörighetsvillkoren framgår av bilaga 2. För sökanden som avlagt examen utomlands, ska utbildningen motsvara vad som krävs av sökanden med svensk utbildning. 5.1. Särskilda förkunskapskrav för kurs inom program Inom programmet gäller särskilda förkunskapskrav för tillträde till kurs, så kallade tröskelregler, vilka anges i respektive kursplan. Tröskelreglerna anger vilka förkunskaper som anses nödvändiga för att student ska få registreras på en kurs inom programmet. Student ska följa kurserna i den ordning som studiegången föreskriver. Kursansvarig institution kontrollerar att student uppfyller de särskilda förkunskapskrav som gäller för tillträde till respektive kurs i programmet. 6.1. Platsgaranti Studenter som i normal takt följer Kompletterande pedagogisk utbildning har platsgaranti på kurser inom programmet. 7. Tillgodoräknande av tidigare utbildning Studenter har i vissa fall rätt att tillgodoräkna tidigare högskolestudier i enlighet med bestämmelserna i högskoleförordningen. Beslut om tillgodoräknande av hel kurs fattas av Lärarutbildningsnämnden. 8. Byte av studiegång Student kan ansöka om byte från den alternativa studiegången inom matematik och naturvetenskapliga ämnen till den ordinarie studiegången. Kurserna inom den utbildningsvetenskapliga kärnan under första terminens första period för alternativ studiegång (LKK10N och LKK20N) sammanfaller innehållsligt med motsvarande kurser i ordinarie studiegång (LKK11G och LKK21G) och kan tillgodoräknas som motsvarande dessa kurser. Vid byte från alternativ studiegång till ordinarie studiegång tillgodoräknas övriga genomförda kurser till den del detta är möjligt. 9. Betyg Antal betygssteg i kurserna inom Kompletterande pedagogisk utbildning är normalt tre: Väl godkänd, Godkänd och Underkänd. Undantagen är den första VFU-kursen inom respektive inriktning, vilken har två betygssteg: Godkänd och Underkänd. 6
10. Examen Kompletterande pedagogisk utbildning som leder till ämneslärarexamen avläggs på grundnivå eller avancerad nivå och uppnås efter att studenten uppnått erforderliga examensmål och poängkrav enligt förordning om kompletterande pedagogisk utbildning som leder till ämneslärarexamen (SFS 2011:686) samt examensordning för ämneslärarexamen (SFS 2011:688). Student som med godkänt resultat genomgått Kompletterande pedagogisk utbildning, och uppfyller kraven enligt dessa förordningar vilka kan innehålla 180, 210, 225, 270, 300 eller 330 hp kan erhålla examensbevis. Studenten ansöker själv om examensbevis efter avslutade studier. Av examensbeviset ska det framgå vilken inriktning studenten har fullgjort och vilket eller vilka undervisningsämnen som examen omfattar. Av examensbeviset ska också utbildningens huvudområde framgå. För examensutgångar se bilaga 2. 11. Åtgärder när student riskerar att inte uppfylla examensmålens krav Studentens utveckling under utbildningstiden ska följas så att det vid behov är möjligt att stödja den som bedöms ha svårigheter att nå examensmålens krav. I de fall studentens behov av stöd är kopplat till kurs inom den verksamhetsförlagda utbildningen finns en särskilt utformad handläggningsplan, beskriven i Riktlinjer för verksamhetsförlagd utbildning inom lärarutbildningen vid Göteborgs universitet. 12. Övergångsbestämmelser Några särskilda övergångsbestämmelser för Kompletterande pedagogisk utbildning är inte fastställda. 7
Gäller från och med VT15 Utbildningsplan för alternativa Kompletterande pedagogisk utbildning Bilaga 1. Alternativ studiegång för studenter i matematik och naturvetenskapliga ämnen År 1 Termin Vårtermin Sommartermin Hösttermin LKK10N LKK50N LKK70N VFU 1 LKV10N VFU 5 LKV50N v. 27 30 ingen undervisning VFU 2 LKV20N LKK50N (forts.) LKK20N LKK60N LKK80N LKK30N VFU 3 LKV30N LKK40N VFU 4 LKV40N Vårtermin Kurskod LKK10N LKK20N LKK30N LKK40N LKV10N LKV20N LKV30N LKV40N Kursnamn Didaktik och språkutvecklande arbetssätt (7,5 hp) Lärarprofessionens grunder för ämneslärare (7,5 hp) Bedömning och betygssättning för ämneslärare (5 hp) Interkulturell pedagogisk kompetens för ämneslärare (5,5 hp) Verksamhetsförlagd utbildning 1 för ämneslärare (3 hp) Verksamhetsförlagd utbildning 2 för ämneslärare (4,5 hp) Verksamhetsförlagd utbildning 3 för ämneslärare (3 hp) Verksamhetsförlagd utbildning 4 för ämneslärare (1,5 hp) Sommartermin Kurskod Kursnamn LKK50N IKT-didaktik för ämneslärare (7,5 hp) LKK60N Leda individ och grupp för ämneslärare (7,5) Hösttermin Kurskod LKK70N LKK80N LKV50N Kursnamn Matematikens och naturvetenskapens didaktik och specialpedagogik för ämneslärare (10,5 hp) Utvärdering och systematiskt kvalitetsarbete för ämneslärare (9 hp) Verksamhetsförlagd utbildning 5 för ämneslärare (18 hp) 8
Bilaga 2. Behörighetsvillkor Kompletterande pedagogisk utbildning Behörighetsvillkor till alternativ studiegång för matematik och naturvetenskapliga ämnen Sökinriktning Examen Särskild behörighet Grundskolans åk 7 9, förhöjd studietakt, Ma/NO, ett ämne Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7 9, grundnivå 180 hp Kandidatexamen eller motsvarande. 90 hp i något av undervisningsämnena biologi, fysik, kemi, matematik eller teknik, varav ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 hp. Sökinriktning Examen Särskild behörighet Grundskolans åk 7 9, förhöjd studietakt, Ma/NO, två ämnen Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7 9, grundnivå 225 hp Kandidatexamen eller motsvarande. 90 hp i något av undervisningsämnena biologi, fysik, kemi, matematik eller teknik, varav ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 hp, samt 45 hp i ytterligare ett av dessa undervisningsämnen. Sökinriktning Examen Särskild behörighet Gymnasieskolan, förhöjd studietakt, Ma/NO, ett ämne Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, grundnivå 210 hp Kandidatexamen eller motsvarande. 120 hp i något av undervisningsämnena biologi, fysik, kemi, matematik eller teknik, varav ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 hp. 9
10
11
Göteborgs universitet möter samhällets utmaningar med mångsidig kunskap. 37 000 studenter och 6 000 medarbetare gör universitetet till en stor och inspirerande arbetsplats, flödande av kunskap och idéer. Stark forskning och attraktiva utbildningar lockar forskare och studenter från hela världen. Göteborgs universitet är miljöcertifierat och arbetar aktivt för hållbar utveckling. Med ny kunskap och nya perspektiv bidrar universitetet till en bättre framtid. Göteborgs universitet har Sveriges bredaste lärarutbildning med flest ämnen och inriktningar. Vi har lärarutbildningar som gör dig behörig att arbeta på förskola upp till gymnasiet och vuxenutbildningen. Vi har i nära samverkan med skolverksamheten tagit fram utbildningar med hög kvalitet och ämnen som ger dig goda möjligheter att få ett jobb. Och vi kan lova att du som lärare kommer att ha ett yrke som berör många. Utan lärare ingen framtid! Lärarutbildningen, som är den största utbildningen inom universitetet, sker ute på många olika delar av universitetet där forskning och spetskompetens inom ämnena finns. På så sätt kommer du i kontakt med flera delar av universitetet och får därmed olika infallsvinklar på lärande. Dessa kunskaper tar du med dig när du genomför den praktiska delen av utbildningen på någon skola. Vid Göteborgs universitet finns ett regionalt utvecklingscentrum (RUC) som samverkar med skolverksamheten och har ansvar för olika fortbildningsinsatser till exempel Lärarlyftet, forskningscirklar och nätverk. Det blir den naturliga ingången till hela universitetet efter dina avslutade studier. Om du är intresserad av att fortsätta dina studier till lektor kan du söka in till Sveriges enda ämnesövergripande forskarskola för lärare, CUL. Göteborgs universitet, Lärarutbildningsnämnden Box 135, 405 30 Göteborg info@lun.gu.se www.lun.gu.se LUN 2014-06-10 DNR G 2014/372