Kenth Häggblom, led. statistiker STATISTIKMEDDELANDE 21.1.2003 Tel. 25497 Utbildning 2002:4 Pb 187, 22101 MARIEHAMN http://www.asub.aland.fi UTBILDNING EFTER GRUNDSKOLAN HÖSTEN 2002 Detta meddelande innehåller statistik om utbildning efter grundskolan på höstterminen år 2002. Uppgifterna gäller situationen i början av innevarande läsår, eller den 20 september 2002. s högskola ingår inte i denna sammanställning. Uppgifter om grundskolan presenteras i ett separat meddelande. Statistiken baseras dels på individuppgifter som kommer från landskapsstyrelsens utbildningsregister och som har kontrollerats och kompletterats av skolorna, dels på statistik som har begärts in direkt från skolorna. Skolorna har också beretts tillfälle att granska de färdiga tabellerna. ÅSUB riktar ett tack till alla som har bidragit med uppgifter och kommentarer. Statistiken följer samma upplägg som i fjol. Femtiotvå linjer I tabell 1a presenteras antal studerande enligt program och kön. Totalt finns det 52 olika program eller linjer i den utbildning som omfattas av denna statistik. De olika studieprogrammen är grupperade enligt studienivå. De olika studienivåerna baseras på lagstiftning och är: studieföreberedande, studieföreberedande med yrkesprofil, yrkesutbildning, högre yrkesutbildning, yrkeshögskoleutbildning samt övrig utbildning. s yrkeshögskola var t.o.m. 2002 ett samarbetsnätverk, där utbildningen genomfördes som utbildningsprogram vid fem olika läroinrättningar. För varje program anges också i vilken skola det hör hemma, hur många studieår det omfattar samt till vilket utbildningsområde det hör. Utbildningsområdena (allmänbildande, humanistisk etc.) bygger på den internationella utbildningsklassificeringen, ISCED. Skolornas och utbildningsområdenas namn anges förkortade i tabell 1a, men framgår i sin helhet i tabell 1b, där det finns summerade uppgifter per skola och per ämnesområde. Totalt studerade 1 507 personer i de åländska läroinrättningarna på denna nivå. På den studieförberedande utbildningen i s lyceum fanns 403 studerande och på den studieförberedande utbildningen med yrkesprofil 105 stycken. Yrkesutbildningen på gymnasialstadienivå omfattade 568 studerande, medan 11 studerande återfanns inom den högre yrkesutbildningen. Yrkeshögskolan hade 342 studerande och den övriga utbildningen 78 stycken. - s officiella statistik -
Totalt var de kvinnliga och manliga studerandena nästan lika många, men när det gäller de olika programmen, nivåerna, ämnesområdena och skolorna fanns det mycket stora skillnader i könsfördelningen. De manliga studerandena var i majoritet i Yrkeshögskolan och inom yrkesutbildningen, medan det var kvinnomajoritet inom den studieförberedande utbildningen och inom övrig utbildning. På vissa enskilda program fanns det endast manliga och på vissa endast kvinnliga studerande. Av de enskilda skolorna var det kvinnlig dominans i Vårdinstitutet, Hantverksskolan och Folkhögskolan samt i Husmodersskolan, där det fanns enbart kvinnliga studerande. Sjöfartsläroverket, Tekniska läroverket och Sjömansskolan hade stor manlig övervikt bland sina studerande. När det gäller utbildningsområde dominerade kvinnorna helt hälso- och socialvården och övervägde också inom handel och samhällsvetenskap, lant- och skogsbruk samt allmänbildande och annan utbildning. De manliga studerandena dominerade den tekniska utbildningen och utgjorde en majoritet också inom den humanistiska utbildningen. Tabell 2a och 2b visar de studerandes fördelning på årskurser samt medelåldern i årskurs 1. Vidare framgår de studerandes hemort. I en del fall saknas studerande på vissa årskurser i en flerårig utbildning. Detta kan då bero på att utbildningen inte tar in nya studerande varje år, eller på att det ett visst år inte har funnits tillräckligt med sökande. I vissa fall finns det studerande bara på årskurs 3 trots att en utbildning är ettårig, beroende på att denna utbildning utgör en påbyggnad eller fortsättning på en annan utbildning. Exempel på detta är fartygsmekanikerutbildningen i Sjömansskolan som utgör en påbyggnad på grundutbildningen inom sjöfartsprogrammet och Hotell- och restaurangskolans kockoch servitörlinjer, där de studerande på årskurs 3 har gått de två första åren i Yrkesskolan, Sjömansskolan eller någon skola utanför. I årskurs 4 ingår också ett antal studerande i Yrkeshögskolan som har studerat längre än fyra år samt de fem personer i Lycéet som är inskrivna för kompletterande studier. Medelåldern för de studerande är uträknad enligt deras ålder den 31.12.2002. När man studerar medelåldern för nybörjarna på olika utbildningar bör man observera att vissa program och kurser är vuxenutbildningar och att vissa har ett stort inslag av vuxenstuderande. Drygt fyra femtedelar av de studerande från Av samtliga studerande kom 1 238 personer eller 82 procent från. Av de studerande som inte kom från var 209 personer eller 14 procent av totalantalet från Finland, 53 personer eller 3,5 procent från Sverige samt 7 personer eller en halv procent från övriga länder. Den största andelen utomåländska studerande fanns inom serviceområdet. De utgjorde över hälften av de studerande vid Hotell- och restaurangskolan och hälften i Sjömansskolan. Den högsta andelen åländska studerande hade Lycéet och Handelsläroverket, men också i Yrkesskolan, Vårdinstitutet och Hantverksskolan var andelen över 90 procent. Av de studerande från Sverige återfanns de flesta i Sjöfartsläroverket och Folkhögskolan. Av de finländska studerande gick de flesta i Hotell- och restaurangskolan, Sjömansskolan och Tekniska läroverket. Tabell 3 visar de studerandes hemort per skola mera i detalj. Lycéet och Yrkesskolan var de enda skolorna som hade studerande från alla åländska kommuner, men också i Handelsläroverket, Vårdinstitutet och Sjömansskolan fanns studerande från nästan alla kommuner. - s officiella statistik -
STUDERANDE PÅ ÅLAND HÖSTEN 2002 Utbildning efter grundskolan Tabell 1a. STUDERANDE EFTER UTBILDNINGSNIVÅ OCH KÖN HÖSTEN 2002 Studerande hösten 2002 Nivå Skola Program/kurs Utbildningsområde Studieår Antal Procent Kvin- Kvinnor Män Totalt nor Män Studieförberedande: Lycéet Studentlinje Allmänbild. 3-4 166 99 265 62,6 37,4 Gymnasielinje Allmänbild. 3-4 72 61 133 54,1 45,9 Kompletteringsstudier Allmänbild. 0,5-1 1 4 5 20,0 80,0 Totalt 239 164 403 59,3 40,7 Studieförberedande med yrkesprofil: Media och kommunikation Humanist 3 12 16 28 42,9 57,1 Samhällelig och social sektor Handel/samh 3 41 7 48 85,4 14,6 Sjömans Vaktmaskinmästare Teknisk 4-29 29-100,0 Totalt 53 52 105 50,5 49,5 Yrkesutbildning: Handels Handel och administration Handel/samh 3 19 36 55 34,5 65,5 Handel och administration, vuxen Handel/samh 3 20 4 24 83,3 16,7 Avdelningssekreterare, fortbildn. Handel/samh 0,5 11-11 100,0 - Yrkes Verkstads- och produktionsteknik Teknisk 3-25 25-100,0 Byggteknik Teknisk 3 1 17 18 5,6 94,4 El- och datateknik, datateknik Teknisk 3-26 26-100,0 El- och datateknik, elkraftteknik Teknisk 3-25 25-100,0 Fordons- och transportteknik Teknisk 3-34 34-100,0 Frisör Service 3 10 1 11 90,9 9,1 Hotell- och restaurang Service 2 27 12 39 69,2 30,8 Läroavtal Teknisk 3-3 3-100,0 Yrkesträning Annat 3 2 6 8 25,0 75,0 Sjömans Sjöfart, däcks- o maskinreparatör Teknisk 3 2 28 30 6,7 93,3 Sjöfart, inr. fartygsmekaniker Teknisk 1-5 5-100,0 Sjöfart, inr. fartygselektriker Teknisk 3-14 14-100,0 Hotell och restaurang Service 2 19 14 33 57,6 42,4 Hotell, restaurang och café, spec.kl. Service 3 2 3 5 40,0 60,0 Hot.- o rest Hotell- och restaurang, inr. kock Service 1 10 23 33 30,3 69,7 Hotell- och restaurang, inr. servitör Service 1 10 3 13 76,9 23,1 Hotell- och rest, servitör, gymn baser. Service 1 7 2 9 77,8 22,2 Hotell och konferenspers. gymn baser. Service 1 7 1 8 87,5 12,5 Barmästare Service 1 13 3 16 81,3 18,8 Vårdinst. Social- och hälsovård Hälso- o soc.v 3 36 6 42 85,7 14,3 Social- och hälsovård, vuxen Hälso- o soc.v 3 47 3 50 94,0 6,0 Naturbruk Naturbruk, inr. lantbruk Lant- o skogs 3 3 6 9 33,3 66,7 Naturbruk, inr. hästhållning Lant- o skogs 3 11 1 12 91,7 8,3 1-årig lantbruk/trädgård Lant- o skogs 1 4 6 10 40,0 60 Totalt 261 307 568 46,0 54,0 Högre yrkesutbildning: Tekniska Vaktmaskinmästare g Teknisk 2-11 11-100 Totalt - 11 11-100,0 Yrkeshögskolan: Handels Ekonomi och marknadsföring Handel/samh 3,5 40 22 62 64,5 35,5 Sjöfarts Sjöfart Service 4 6 72 78 7,7 92,3 Tekniska Maskinteknik Teknisk 4 1 44 45 2,2 97,8 Elektroteknik Teknisk 4-18 18-100,0 Informationsteknik Teknisk 3-4 13 28 41 31,7 68,3 Hot.- o rest Hotell- och restaurangservice Service 4 36 16 52 69,2 30,8 Vårdinstitutet Vård Hälso- o soc.v 4 29 2 31 93,5 6,5 Spec.studier i ledarskap Hälso- o soc.v 2 14 1 15 93,3 7 Totalt 139 203 342 40,6 59,4 (forts.)
Tabell 1a. Studerande efter utbildningsnivå och kön (forts.) Studerande hösten 2002 Nivå Skola Program/kurs Utbildningsområde Antal Procent Studieår Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Övrigt: Husmoders- Allmän linje Annat 1 9-9 100,0 - skolan Familjedagvårdare, vuxen Hälso- o soc.v 1 7-7 100,0 - Folkhög- Allmän kurs Allmänbild. 1 3 3 6 50,0 50,0 skolan Idrottslinjen Annat 1 1 8 9 11,1 88,9 Linjen för skapande verksamhet Annat 1 6 2 8 75,0 25,0 Fotolinjen, dokumentär Annat 1 7 2 9 77,8 22,2 Fotolinjen, natur Annat 1 7 1 8 87,5 12,5 Konst- och hantverkslinjen Annat 1 10-10 100,0 - Hantverks- Textillinje Annat 1 6-6 100,0 - skolan Trä-, metallinje Annat 1 4 2 6 66,7 33,3 Totalt 60 18 78 76,9 23,1 Totalt, alla nivåer 752 755 1 507 49,9 50,1 Tabell 1b. STUDERANDE EFTER SKOLA, UTBILDNINGSOMRÅDE OCH KÖN Skola: Studerande hösten 2002 Antal Kvinnor Män Totalt Procent Kvinnor s lycéum 239 164 403 59,3 40,7 s handelsläroverk 90 62 152 59,2 40,8 s yrkesskola 93 172 265 35,1 64,9 s sjömansskola 23 93 116 19,8 80,2 s sjöfartsläroverk 6 72 78 7,7 92,3 s tekniska läroverk 14 101 115 12,2 87,8 s hotell-och rest.skola 83 48 131 63,4 36,6 s vårdinstitut 126 12 138 91,3 8,7 s naturbruksskola 18 13 31 58,1 41,9 s husmodersskola 16-16 100,0 - s folkhögskola 34 16 50 68,0 32,0 s hantverksskola 10 2 12 83,3 16,7 Totalt 752 755 1 507 49,9 50,1 Utbildningsområde: 0 Allmänbildande 242 167 409 59,2 40,8 1 Pedagogisk - - - - - 2 Humanistisk 12 16 28 42,9 57,1 3 Handel- och samhällsvetenskap 131 69 200 65,5 34,5 4 Naturvetenskap - - - - - 5 Teknisk 17 307 324 5,2 94,8 6 Lant- och skogsbruk 18 13 31 58,1 41,9 7 Hälso- och socialvård 133 12 145 91,7 8,3 8 Servicebranscher 147 150 297 49,5 50,5 9 Annat 52 21 73 71,2 28,8 Totalt 752 755 1 507 49,9 50,1 Män
Tabell 2 a. STUDERANDE EFTER ÅRSKURS, MEDELÅLDER OCH HEMORT HÖSTEN 2002 Nivå Skola Program/kurs Årskurs Medel- Hemort Hemort, % ålder i åk 1 1 2 3 4 Finland Sve- Övririge ga Utanför Studieförberedande: Lycéet Studentlinje 108 93 60 4 16,0 262 3 - - 98,9 1,1 Gymnasielinje 29 45 47 12 16,2 131 1-1 98,5 1,5 Kompletteringsstudier - - - 5-5 - - - 100,0 - Totalt 137 138 107 21 16,0 398 4-1 98,8 1,2 Studieförberedande med yrkesprofil: Yrkes Media och kommunikation 16-12 - 17,6 28 - - - 100,0 - Samhällelig och social sektor 16 15 17-16,3 47 1 - - 97,9 2,1 Sjömans Vaktmaskinmästare 11 10 8-18,1 11 18-37,9 62,1 Totalt 43 25 37-17,2 86 19 - - 81,9 18,1 Yrkesutbildning: Handels Handel och administration 18 22 15-17,1 54 1 - - 98,2 1,8 Handel och administration, vuxen - 24 - - - 24 - - - 100,0 - Avdelningssekreterare, fortbildn. 11 - - - 35,1 11 - - - 100,0 - Yrkes Verkstads- och produktionsteknik 8 10 7-16,3 24 1 - - 96,0 4,0 Byggteknik 10 8 - - 16,5 18 - - - 100,0 - El- och datateknik, datateknik 16-10 - 16,6 26 - - - 100,0 - El- och datateknik, elkraftteknik 12 13 - - 18,7 24 1 - - 96,0 4,0 Fordons- och transportteknik 12 10 12 16,6 31 2-1 91,2 8,8 Frisör 11 - - - 17,6 8 2 1-72,7 27,3 Hotell- och restaurang 26 13 - - 16,4 36 1 2-92,3 7,7 Läroavtal 3 - - - 17,3 3 - - - 100,0 - Yrkesträning 1 1 6-17,0 8 - - - 100,0 - Sjömans Sjöfart, däcks- o maskinreparatör 23 7 - - 17,8 15 12 3-50,0 50,0 Sjöfart, inr. fartygsmekaniker - - 5 - - 2 3 - - 40,0 60,0 Sjöfart, inr. fartygselektriker 8-6 - 20,0 7 7 - - 50,0 50,0 Hotell och restaurang 11 22 - - 16,6 18 11 4-54,5 45,5 Hotell, restaurang och café, spec.kl. 3 1 1-17,0 5 - - - 100,0 - Hot.- o rest Hotell- och restaurang, inr. kock - - 33 - - 20 11 2-60,6 39,4 Hotell- och restaurang, inr. servitör - - 13 - - 6 7 - - 46,2 53,8 Hotell- och rest, servitör, gymn. baser. - - 9 - - 8-1 - 88,9 11,1 Hotell och konferenspers. gymn baser. - - 8 - - 5 2 1-62,5 37,5 Barmästare - - 16 - - 15 1 - - 93,8 6,3 Vårdinst. Social- och hälsovård 16 13 13-18,4 38 4 - - 90,5 9,5 Social- och hälsovård, vuxen 24 26 - - 37,4 49 1 - - 98,0 2,0 Naturbruk Naturbruk, inr. lantbruk 3 5-1 22,3 7 2 - - 77,8 22,2 Naturbruk, inr. hästhållning 7 5 - - 17,6 9 1 2-75,0 25,0 1-årig lantbruk/trädgård 10 - - - 30,4 10 - - - 100,0 - Totalt 233 180 154 1 20,9 481 70 16 1 84,7 15,3 Högre yrkesutbildning: Tekniska Vaktmaskinmästare 2 9 - - 29,5 2 8-1 18,2 81,8 Totalt 2 9 - - 29,5 2 8-1 18,2 81,8 Yrkeshögskolan: Handels Ekonomi och marknadsföring 11 13 12 26 26,6 60 1 1-96,8 3,2 Sjöfarts Sjöfart 12 18 19 29 23,3 42 18 18-53,8 46,2 Tekniska Maskinteknik 10 4 16 15 24,4 16 26 3-35,6 64,4 Elektroteknik 2 4 6 6 20,0 13 5 - - 72,2 27,8 Informationsteknik 16 18 4 3 27,8 38 3 - - 92,7 7,3 Hot.- o rest Hotell- och restaurangservice 13 15 12 12 20,5 6 45 1-11,5 88,5 Vårdinst. Vård - 15 16 - - 28 2 1-90,3 9,7 Spec.studier i ledarskap 15 - - - 39,4 15 - - - 100,0 - Totalt 79 87 85 91 27,3 218 100 24-63,7 36,3 (forts.)
Tabell 2a. Studerande efter utbildningsnivå, årskurs, medelålder och hemort (forts) Nivå Program/kurs Årskurs Medel- Hemort Hemort, % 1 2 3 4 ålder i åk 1 Finland Sve- Övririge ga Utanför Övrigt: Husmoders- Allmän linje 9 - - - 17,8 7 1-1 77,8 22,2 skolan Familjedagvårdare, vuxen 7 - - - 29,0 7 - - - 100,0 - Folkhög- Allmän kurs 6 - - - 16,0 6 - - - 100,0 - skolan Idrottslinjen 9 - - - 16,2 9 - - - 100,0 - Linjen för skapande verksamhet 8 - - - 16,6 6 2 - - 75,0 25,0 Fotolinjen, dokumentär 9 - - - 22,7 2 2 5-22,2 77,8 Fotolinjen, natur 8 - - - 22,4 2-6 - 25,0 75,0 Konst- och hantverkslinjen 10 - - - 28,1 3 2 2 3 30,0 70,0 Hantverks- Textillinje 6 - - - 32,2 6 - - - 100,0 - skolan Trä-, metallinje 6 - - - 32,0 5 1 - - 83,3 16,7 Totalt 78 - - - 22,9 53 8 13 4 67,9 32,1 Totalt, alla nivåer 572 439 383 113 20,6 1 238 209 53 7 82,1 17,9 Tabell 2 b. STUDERANDE EFTER SKOLA, UTBILDNINGSOMRÅDE, ÅRSKURS, MEDELÅLDER OCH HEMORT Skola: Årskurs Medel- Hemort Hemort, % ålder i Fin- Sve- Övri- Utanför 1 2 3 4 åk 1 land rige ga s lycéum 137 138 107 21 16,0 398 4-1 98,8 1,2 s handelsläroverk 40 59 27 26 24,7 149 2 1-98,0 2,0 s yrkesskola 131 70 64-16,9 253 8 3 1 95,5 4,5 s sjömansskola 56 40 20-17,9 58 51 7-50,0 50,0 s sjöfartsläroverk 12 18 19 29 23,3 42 18 18-53,8 46,2 s tekniska läroverk 30 35 26 24 26,3 69 42 3 1 60,0 40,0 s hotell-och rest.skola 13 15 91 12 20,5 60 66 5-45,8 54,2 s vårdinstitut 55 54 29-32,6 130 7 1-94,2 5,8 s naturbruksskola 20 10-1 24,7 26 3 2-83,9 16,1 s husmodersskola 16 - - - 22,7 14 1-1 87,5 12,5 s folkhögskola 50 - - - 20,8 28 6 13 3 56,0 44,0 s hantverksskola 12 - - - 32,1 11 1 - - 91,7 8,3 Totalt 572 439 383 113 20,6 1 238 209 53 7 82,1 17,9 Utbildningsområde: 0 Allmänbildande 143 138 107 21 16,0 404 4-1 98,8 1,2 1 Pedagogisk - - - - - - - - - - - 2 Humanistisk 16-12 - 17,6 28 - - - 100,0-3 Handel- och samhällsvetenskap 56 74 44 26 22,3 196 3 1-98,0 2,0 4 Naturvetenskap - - - - - - - - - - - 5 Teknisk 133 93 74 24 19,5 230 86 6 2 71,0 29,0 6 Lant- och skogsbruk 20 10-1 24,7 26 3 2-83,9 16,1 7 Hälso- och socialvård 62 54 29-32,2 137 7 1-94,5 5,5 8 Servicebranscher 76 69 111 41 18,4 169 98 30-56,9 43,1 9 Annat 66 1 6-22,8 48 8 13 4 65,8 34,2 Totalt 572 439 383 113 20,6 1 238 209 53 7 82,1 17,9
TABELL 3. DE STUDERANDES HEMORT PER SKOLA HÖSTEN 2002 Därav Hemort Lycéet Handels- Hotell- Vård- Tekniska Sjöfarts- Sjö- Yrkes- Natur- Husmo- Folk- Hant- Summa Yrkeslärov. o rest. inst lärov. lärov. mans skolan bruks derssk. högsk. verkssk. högskolan YH 1) YH 1) YH 1) YH 1) YH 1) Brändö 10 1 3 1-4 1 2 - - 1-23 5 Eckerö 17 2 1 6 4 2 1 14-1 2-50 8 Finström 23 14 4 9 7 1 2 35 3 4 4 3 109 18 Föglö 7 4 1 2-2 - 7 - - - - 23 3 Geta 3 1 2 - - - 2 9 - - - - 17 - Hammarland 17 3 6 3 3 1 6 13 3 1 - - 56 8 Jomala 49 18 9 7 10 1 18 33 4 3 2-154 15 Kumlinge 6 - - 1 1 2 4 5 - - - - 19 4 Kökar 1 - - 1 - - 2 6 - - - - 10 1 Lemland 35 9 6 13 3 1 2 14 1-3 - 87 10 Lumparland 4 1-2 2 2-5 - - - - 16 4 Saltvik 17 14 3 14 2-2 26 4 2 1-85 12 Sottunga 3 2 - - - - - 1 - - - - 6 1 Sund 10 4 2 6 4 2 3 9 4 2-1 47 7 Vårdö 6 1-4 - - 1 8 1-2 - 23 1 Mariehamn 190 75 23 61 33 24 14 66 6 1 13 7 513 121 Landskomm. 208 74 37 69 36 18 44 187 20 13 15 4 725 97 - Landsbygden 175 66 33 60 35 10 36 158 19 13 12 4 621 82 - Skärgården 33 8 4 9 1 8 8 29 1-3 - 104 15 Summa 398 149 60 130 69 42 58 253 26 14 28 11 1 238 218 Ekenäs - 1 10 1 5 3 16 1 - - 2-39 14 Hangö - - 3 1 4 3 4 - - - - - 15 8 Borgå - - 8 1 1 1 1-2 - - - 14 9 Helsingfors - - 3 - - 2 1 - - - 1-7 5 Karis - - 2-2 - 1 - - - - - 5 1 Nagu 2-1 1 7 1 1 1 - - 1-15 8 Pargas 1-5 - 2-4 - - - - 1 13 6 Houtskär 1-2 - 1-3 2 - - - - 9 1 Dragsfjärd - - 3-1 1 1 - - - - - 6 5 Korpo - - 3-2 - 1 - - - - - 6 3 Kimito - - - - - 1 3 1 - - - - 5 1 Korsholm - - - - 8 1 1 1 - - - - 11 9 Vasa - - 2-3 1 - - - 1 - - 7 5 Övriga finl. komm. - 1 24 3 6 4 14 2 1-2 - 57 25 Summa Finland 4 2 66 7 42 18 51 8 3 1 6 1 209 100 Sverige - 1 5 1 3 18 7 3 2-13 - 53 24 Australien 1 - - - - - - - - - - - 1 - Estland - - - - - - - 1 - - - - 1 - Lettland - - - - - - - - - - 1-1 - Litauen - - - - - - - - - - 1-1 - Nigeria - - - - - - - - - 1 - - 1 - Polen - - - - 1 - - - - - - - 1 - Venezuela - - - - - - - - - - 1-1 - Summa övr. länder 1 - - - 1 - - 1-1 3-7 - Totalt 403 152 131 138 115 78 116 265 31 16 50 12 1 507 342 1) "YH" anger att skolan har program som ingår i s Yrkeshögskola
Flickor i studieförberedande utbildning, pojkar i yrkesutbildning Tabell 4 visar hur de studerande som har hemort på fördelar sig på olika utbildningar i olika åldrar. Som jämförelse anges också totalantalet personer bosatta på i de olika åldersgrupperna. T.ex. fanns det vid ingången av år 2002 305 personer som var födda år 1986 och som således fyllde 16 år under år 2002. På höstterminen gick 251 av dem, eller drygt 82 procent, i någon av de åländska utbildningarna efter grundskolan. Andelen var något högre för 17- och 18- åringarna. Från och med 19 år och uppåt var det en betydligt mindre andel av årskullarna som fanns i den åländska utbildningen. Bland 16-18-åringarna var det 62 procent av flickorna men bara 38 procent av pojkarna som gick i studieförberedande utbildning, där också den studieförberedande utbildningen med yrkesprofil ingår. I yrkesutbildning deltog 42 procent av pojkarna mot bara 19 procent av flickorna i dessa åldersklasser. Vissa brister i dessa jämförelser kan finnas p.g.a. att totalantalet i åldersgrupperna gäller 1 januari medan antalet studerande gäller september och mindre förändringar därför kan ha skett genom inoch utflyttning. Därtill är det möjligt att de uppgifter om de studerandes hemort som finns i underlagsmaterialet för statistiken i vissa fall kan avvika från den officiella uppgiften i befolkningsregistret. Ökning från år 2001 I tabell 5 jämförs antalet studerande år 2000, 2001 och 2002. Totalantalet studerande var år 2002 drygt 70 flera än 2001, vilket är en ökning med fem procent. Antalet var dock något lägre än år 2000. Det var främst inom yrkesutbildningen och yrkeshögskolan som antalet ökade år 2002. Av de enskilda skolorna hade Vårdinstitutet, Hotell- och restaurangskolan samt Yrkesskolan den största ökningen. Ökningen för Lycéet beror till en del på att de som är inskrivna för kompletterande studier ingår i 2002 års siffror (fem personer), men inte är med i statistiken för tidigare år. De studerande med som hemort ökade med 70 personer och ökningen gäller såväl Mariehamn som landsbygden och skärgården. De som hade hemort utanför var ungefär lika många 2002 som 2001, men de finländska studerande ökade något och de från Sverige minskade. En dator per 2,5 studerande Tabell 6 innehåller uppgifter om skolornas datautrustning. Totalt hade skolorna över 750 datorer, varav fyra femtedelar användes främst vid undervisning och studier. Om man ställer antalet studerande i relation till det antal datorer som användes för undervisning och studier, blir antalet studerande per dator 2,5. Antalet datorer ökade från 2001, men eftersom också de studerande blev fler, bibehölls relationen. Den största datortätheten fanns i Tekniska läroverket, Handelsläroverket och Sjöfartsläroverket, där antalet studerande per dator understeg två. De flesta datorer var anslutna till Internet, i vissa skolor alla datorer. De flesta av skolorna hade fast nätförbindelse. Endast i skolorna på landsbygden användes bredband, ISDN-förbindelse eller modem.
TABELL 4. ÅLÄNDSKA STUDERANDE EFTER ÅLDER OCH NIVÅ HÖSTEN 2002 Ålder Summa 15 16 17 18 19 20-24 25-29 30-59 15-59 Invånare totalt på i de olika åldersgrupperna 1.1.2002: Kvinnor 153 142 138 141 152 636 714 5 683 7 759 Män 158 163 159 143 137 749 764 5 598 7 871 Tot 311 305 297 284 289 1 385 1 478 11 281 15 630 Studerande med hemort på efter nivå och åldersgrupp: Kvinnor: Studieförberedande (inkl. med yrkesprofil) 4 80 84 99 13 6-1 287 Yrkesutbildning (inkl. högre) 1 26 29 23 17 29 23 71 219 Yrkeshögskolan - - - - - 25 22 53 100 Övrigt - 11 2 2 3 6 2 11 37 Summa 5 117 115 124 33 66 47 136 643 Män: Studieförberedande (inkl. med yrkesprofil) 1 68 62 47 10 9 - - 197 Yrkesutbildning (inkl. högre) 1 56 73 66 19 30 7 12 264 Yrkeshögskolan - - - 1 5 61 25 26 118 Övrigt - 10 4 - - 2 - - 16 Summa 2 134 139 114 34 102 32 38 595 Totalt: Studieförberedande (inkl. med yrkesprofil) 5 148 146 146 23 15-1 484 Yrkesutbildning (inkl. högre) 2 82 102 89 36 59 30 83 483 Yrkeshögskolan - - - 1 5 86 47 79 218 Övrigt - 21 6 2 3 8 2 11 53 Summa 7 251 254 238 67 168 79 174 1 238 Procentuell andel av invånarna i respektive åldersgrupp som studerar på de olika nivåerna: Kvinnor: Studieförberedande (inkl. med yrkesprofil) 2,6 56,3 60,9 70,2 8,6 0,9-0,0 3,7 Yrkesutbildning (inkl. högre) 0,7 18,3 21,0 16,3 11,2 4,6 3,2 1,2 2,8 Yrkeshögskolan - - - - - 3,9 3,1 0,9 1,3 Övrigt - 7,7 1,4 1,4 2,0 0,9 0,3 0,2 0,5 Summa 3,3 82,4 83,3 87,9 21,7 10,4 6,6 2,4 8,3 Män: Studieförberedande (inkl. med yrkesprofil) 0,6 41,7 39,0 32,9 7,3 1,2 - - 2,5 Yrkesutbildning (inkl. högre) 0,6 34,4 45,9 46,2 13,9 4,0 0,9 0,2 3,4 Yrkeshögskolan - - - 0,7 3,6 8,1 3,3 0,5 1,5 Övrigt - 6,1 2,5 - - 0,3 - - 0,2 Summa 1,3 82,2 87,4 79,7 24,8 13,6 4,2 0,7 7,6 Totalt: Studieförberedande (inkl. med yrkesprofil) 1,6 48,5 49,2 51,4 8,0 1,1-0,0 3,1 Yrkesutbildning (inkl. högre) 0,6 26,9 34,3 31,3 12,5 4,3 2,0 0,7 3,1 Yrkeshögskolan - - - 0,4 1,7 6,2 3,2 0,7 1,4 Övrigt - 6,9 2,0 0,7 1,0 0,6 0,1 0,1 0,3 Summa 2,3 82,3 85,5 83,8 23,2 12,1 5,3 1,5 7,9
TABELL 5. JÄMFÖRELSER 2000-2002 Kvinnor Män Totalt 2000 2001 2002 2000 2001 2002 2000 2001 2002 Nivå: Studieförberedande 237 243 239 152 151 164 389 394 403 Studieförberedande med yrkesprofil 51 49 53 51 55 52 102 104 105 Yrkesutbildning 269 227 261 321 288 307 590 515 568 Högre yrkesutbildning - - - 30 18 11 30 18 11 Yrkeshögskolan 120 118 139 203 198 203 323 316 342 Övrigt 79 67 60 17 20 18 96 87 78 Skola: s lycéum 237 243 239 152 151 164 389 394 403 s handelsläroverk 90 85 90 47 65 62 137 150 152 s yrkesskola 78 77 93 189 169 172 267 246 265 s sjömansskola 18 20 23 101 88 93 119 108 116 s sjöfartsläroverk 7 5 6 82 73 72 89 78 78 s tekniska läroverk 20 16 14 119 105 101 139 121 115 s hotell-och rest.skola 79 60 83 48 44 48 127 104 131 s vårdinstitut 117 100 126 6 6 12 123 106 138 s naturbruksskola 31 31 18 13 9 13 44 40 31 s husmodersskola 20 16 16-1 - 20 17 16 s folkhögskola 48 39 34 15 17 16 63 56 50 s hantverksskola 11 12 10 2 2 2 13 14 12 Utbildningsområde: Allmänbildande 244 249 242 156 154 167 400 403 409 Pedagogisk - - - - - - - - - Humanistisk 14 11 12 18 15 16 32 26 28 Handel- och samhällsvetenskap 127 123 131 55 73 69 182 196 200 Naturvetenskap - - - - - - - - - Teknisk 21 19 17 298 279 307 319 298 324 Lant- och skogsbruk 31 31 18 13 9 13 44 40 31 Hälso- och socialvård 124 105 133 6 6 12 130 111 145 Servicebranscher 130 108 147 215 172 150 345 280 297 Annat 65 58 52 13 22 21 78 80 73 Hemort: Mariehamn 291 256 270 269 233 243 560 489 513 Landskomm. 370 354 373 332 325 352 702 679 725 - landsbygden 339 317 326 288 272 295 627 589 621 - skärgården 31 37 47 44 53 57 75 90 104 totalt 661 610 643 601 558 595 1 262 1 168 1 238 Finland 67 71 79 124 127 130 191 198 209 Sverige 22 21 25 46 39 28 68 60 53 Övriga länder 6 2 5 3 6 2 9 8 7 Studerande totalt 756 704 752 774 730 755 1 530 1 434 1 507
TABELL 6. DATORER OCH NÄTANSLUTNINGAR PER SKOLA HÖSTEN 2002 Antal datorer: Lycéet Handels- Hotell- Vård- Tekniska Sjöfarts- Sjö- Yrkes- Natur- Husmo- Folk- Hant- Summa lärov. o rest. inst lärov. lärov. mans skolan bruks derssk. högsk. verkssk. I bruk (inkl. bärbara) 93 108 58 45 90 73 79 160 21 5 24 1 757 Har anskaffats (som nya) 2000 eller senare 48 57-16 50 29 42 48 14 2 7 1 314 Används främst vid undervisning och studier 86 104 50 33 90 41 46 122 11 1 17-601 - studerande per dator 4,7 1,5 2,6 4,2 1,3 1,9 2,5 2,2 2,8 16,0 2,9. 2,5 Skolan har ett lokalt nätverk 1 1 1 1 1 1 1 1 1-1 - 10 Internetanslutning: Fast nätförbindelse 1 1 1 1 1 1 1 1 - - - - 8 ADSL-anslutn.(bredband) - - - - - - - - - - 1-1 ISDN-förbindelse - - - - - - - - 1 - - - 1 Modem - - - - - - - - - 1-1 2 Antal datorer med internetanslutning 93 108 53 35 90 73 79 139 18 3 24 1 716 När det gäller nätverk och internetanslutning, betyder "1" att skolan har ifrågavarande nätverk eller anslutning.