Sysselsättningsförändringar inom verkstadsindustrin

Fmin 22:1 Sysselsättningsförändringar inom verkstadsindustrin 1989-2 AMS informerar Rapporten ingår i serie Fmin och utges av AMS Förmedlingsenhet i samarbete med Metall och VI, Sveriges Verkstadsindustrier. Den är utarbetad av AMS Statistikenhet

Sysselsättningsförändringar inom Verkstadsindustrin 1989 2 Innehåll INNEHÅLL...3 SAMMANFATTNING...4 INLEDNING...6 SYSSELSÄTTNINGSUTVECKLINGEN 1989-2...6 TILLVERKNINGSINDUSTRIN, NÄRINGSSTRUKTURENS FÖRÄNDRING... 6 VERKSTADSINDUSTRIN...8 UTBREDNING... 8 PRODUKTIONSUTVECKLING... 8 ÄNDRAD NÄRINGSGRENSINDELNING...9 FLÖDEN AV ARBETSKRAFT TILL OCH FRÅN VERKSTADSINDUSTRIN...9 SYSSELSÄTTNINGEN ÖKAR I BRANSCHEN... 12 FÖRÄNDRINGAR I IN- OCH UTFLÖDE...13 INFLÖDE TILL VERKSTADSINDUSTRIN... 14 Ungdomar utgör en minskande del av inflödet...15 Inflödet till medelstora företag ökar kraftigt...16 UTFLÖDEN AV ARBETSKRAFT FRÅN VERKSTADSINDUSTRIN... 16 Utflöden efter företagsstorlek...18 Nettoförändring i länen 1999-2...18 HUR FLÖDEN IN I OCH UT UR VERKSTADSINDUSTRIN HAR FÖRÄNDRAT BRANSCHENS STRUKTUR...19 IN- OCH UTFLÖDETS PÅVERKAN PÅ ÅLDERSFÖRDELNINGEN... 19 SMÅ FÖRÄNDRINGAR I KÖNSFÖRDELNINGEN... 21 UTBILDNINGSNIVÅN HÖJS SUCCESSIVT... 22 FLER INVANDRARE... 25 STABILT SYSSELSÄTTNINGSLÄGE INOM VERKSTADSINDUSTRIN...25 Rörlighet inom verkstadsindustrin...26 VERKSTADSINDUSTRIN OCH DESS SYSSELSATTA 2...27 ÅLDERSFÖRDELNINGEN I BRANSCHEN... 27 MEDELSTORA FÖRETAG ÖKAR I BETYDELSE... 28 UTBILDNINGSNIVÅN ALLT HÖGRE... 28 VAR FEMTE EN KVINNA... 29 VERKSTADSINDUSTRINS DELBRANSCHER...3 DELBRANSCHERNAS UTVECKLING 1992-2... 3 KÖNSFÖRDELNING... 31 ÅLDERSFÖRDELNING... 31 UTBILDNING... 32 DELBRANSCHER I LÄNEN 2... 32 FRAMSKRIVNING TILL 22...32 3

Sysselsättningsförändringar inom Verkstadsindustrin 1989-2 Sammanfattning I rapporten beskrivs sysselsättningsförändringar inom verkstadsindustrin under perioden 1989-2. Personer som börjar respektive slutar arbete mellan två år beskrivs med avseende på utbildning, kön, samt ålder. Dessa flöden av arbetskraften nyanserar beskrivningen av sysselsättningsförändringar som vanligtvis görs i termer av nettoförändringar mellan två år. Denna statistik bygger på SCB:s Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik, RAMS vilket hämtas från de inkomstuppgifter företagen lämnar in. Variabelförteckning finns i slutet av rapporten. Stark produktivitetsutveckling 1993 vände BNP uppåt medan sysselsättningen ökade måttligt. Inom verkstadsindustrin som helhet ökade BNP med 245 procent och antalet sysselsatta med sju procent mellan åren 1993 och 2. Skillnaderna mellan branscherna är stor, den största ökningen står industrin för el och optikprodukter för medan maskinindustrin hade den lägsta ökningen. BNP för el och optikindustrin ökade med 5 procent medan antalet sysselsatta ökade med 15 procent. För maskinindustrin ökade förädlingsvärdet med 34 procent och antalet sysselsatta med åtta procent. Totalt ökade antalet sysselsatta med 19 procent eller med 62 5 personer sedan 1993. Den neråtgående trenden vände 1992. Mellan åren 1992 och 1993 ökade nyrekryteringen efter nedgången 199. Utflödet från verkstadsindustrin började också minska dessa år. Det var fortfarande en nettominskning då utflödet var större än inflödet, först 1994 var antalet nyrekryterade fler än avgångarna och det blev en nettoökning av sysselsättningen. Nettoökning 1999-2. Sysselsättningen ökade med 1 5 personer efter nedgången 1998 1999. Det var nyrekryteringen som ökade kraftigt medan utflödet fortfarande var högt. Fler byter bransch. Av de som nyanställdes mellan 1997 och 1998 kom hälften från arbetslöshet eller skolan och den andra hälften hade bytt bransch till verkstadsindustrin. Mellan 1999 och 2 ökade inflödet från andra branscher kraftigt medan inflödet från arbetslöshet eller skolan hade en mer måttlig ökning. Utflödet minskar. 1999 2 avtar utflödet något men det var de som gick till arbetslöshet som minskade medan utflödet till andra branscher fortsatte att öka. I åldersgruppen 35-54 år fortsatte också utflödet att öka medan det minskade i övriga åldersgrupper. Av de som gick till annan sysselsättning var det flest som gick till näringsgrenen Andra företagstjänster. Oförändrad medelålder. Ungdomar (16-24 år) är en mycket rörlig grupp, av de som nyrekryteras utgör de den största åldersgruppen och de utgör samtidigt den största andelen av de 4

Sysselsättningsförändringar inom Verkstadsindustrin 1989 2 som lämnar verkstadsindustrin. Det är antalet sysselsatta i åldersgruppen 25 till 54 år som ökar och medelåldern blir oförändrad 4 år. Höjd utbildningsnivå. Andelen sysselsatta med eftergymnasial utbildning har ökat från sju procent 1989 till 18 procent 2. I antal sysselsatta är det den största ökningen. Sedan 1989 har 36 4 fler en eftergymnasial utbildning. 2 infördes ett nytt klassificeringssystem för utbildning. Det nya systemet räknar även in examen som inte är slutförda samt enstaka kurser i begreppet eftergymnasial utbildning. Detta medför att antalet sysselsatta med eftergymnasial utbildning tar ett skutt uppåt. Få byter bransch. Mellan 1999 och 2 stannar 86 procent kvar inom verkstadsindustrin, av ungdomarna var det bara 52 procent som stannade kvar. Flest män. Det är stor mansdominans inom verkstadsindustrin. Av de sysselsatta utgörs 78 procent män, av de nyrekryterade var de något färre, 73 procent. Flest kvinnor återfinns inom tillverkning av elektriska produkter och instrumenttillverkning. I denna sektor är var tredje sysselsatt en kvinna. Fler invandrare. Mellan åren 1999 och 2 ökade andelen invandrare något. Andelen sysselsatta med Sverige som födelseland har över perioden 1989 till 1999 ökat från 85 till 87 procent. Den grupp som var störst (utom Sverige) år 2 var de som var födda i Europa utom Norden. 5

Sysselsättningsförändringar inom Verkstadsindustrin 1989-2 Inledning I början av 199 talet då den första utredningen av detta slag gjordes var intresset fokuserat kring att belysa eventuella kompetensförluster inom verkstadsindustrin till följd av att många sysselsatta då lämnade branschen i lågkonjunkturen. Farhågorna fanns att det skulle bli svårt att rekrytera arbetskraft med tillräcklig kompetens i en uppåtgående konjunktur. Utvecklingen blev en annan med en lång och utdragen lågkonjunktur. Det var inte förrän 1994 som rekryteringen inom branschen tog fart. Den här rapporten belyser i första hand utvecklingen mellan åren 1994 och 2 med vissa tillbakablickar till 1989 samt en framskrivning av sysselsättning till 22 med hjälp av SCB:s arbetskraftundersökning (AKU). Datamaterialet där inte annat anges är hämtat från SCB:s Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik, RAMS. Elva årgångar sysselsättningsstatistik har bearbetats för att flöden in och ut ur verkstadsindustrin ska kunna belysas. Variabelförteckning finns i slutet av rapporten. Sysselsättningsutvecklingen 1989-2 Tillverkningsindustrin, näringsstrukturens förändring Utvecklingen av arbetsmarknaden under nittiotalet kännetecknades av en kraftlig nedgång i sysselsättningen. Nedgången började inom den privata sektorn, i första hand industrin och därtill relaterade tjänster, och därefter följande nedskärningar i den offentliga sektorn. Detta har medfört att näringsstrukturen kommit att få ett annat utseende. Även andra förändringar har påverkat strukturen, däribland expansionen av företagstjänstesektorn och den fortsatta nedgången inom jordbruket. Även om de anställda inom tillverkningsindustrin som andel av alla sysselsatta inte sjunkit särskilt mycket, från 21 till 19 procent, var det ändå en mycket kraftig nedgång sett ur ett längre perspektiv. Från att ha varit den absolut största branschen med över en miljon sysselsatta har jordbrukssektorn konstant minskat under hela seklet. Jordbruket blev under trettiotalet omsprunget av industrin som viktigaste näringsgren mätt i antalet förvärvsarbetande. Antalet sysselsatta inom industrin hade sin topp 196, då var 36 procent av arbetskraften eller 1 18 7 personer var sysselsatta inom näringsgrenen. 199 hade antalet sysselsatta sjunkit och låg på samma andel, 2 procent, som år 19. 1993 är sysselsättning som minst sedan 196. Efter 1993 ökade sysselsättningen och 1998 arbetade 777 5 personer, en ökning med 83 5 jämfört med 1993. 2 hade sysselsättningen minskat något igen till 775 9 varav 391 eller 5 procent 6

Sysselsättningsförändringar inom Verkstadsindustrin 1989 2 arbetade inom verkstadsindustrin. Industrin i Sverige förändras i rask takt. Teknikutvecklingen går snabbare och snabbare och livslängden för produkter blir allt kortare. En ökande specialisering och arbetsfördelning har lett till att bl. a. tjänsteverksamhet har bolagiserats och knoppats av från industriföretagen. Kopplingen mellan industri- och tjänstesektorn blir starkare och gränserna mellan sektorerna blir allt mer otydlig, de företagsinriktade privata tjänsterna har under de senaste årtiondena visat sig vara den mest expansiva branschen i antalet sysselsatta. Utvecklingen av industrin, tjänstesektorn och jordbruket under 19-talet framgår av nedanstående diagram. 1-tal Antal förvärvsarbetande inom industri, jordbruk och företagstjänster under 19-talet 1 2 1 8 6 4 tillverkning och utvinning företagstjänster mm 2 Källa:SCB 191 193 1945 196 197 198 199 1999 jordbruk 7

Sysselsättningsförändringar inom Verkstadsindustrin 1989-2 Verkstadsindustrin Andel sysselsatta inom verkstadsindustrin 2 14.4 till 17.5 (5) 11.1 till 14.4 (4) 7.8 till 11.1 (4) 4.5 till 7.8 (7) Utbredning Det län som hade störst andel sysselsatta inom verkstadsindustrin var Västmanlands län. Här var andelen sysselsatta inom verkstadsindustrin i förhållande till totalt antal sysselsatta inom industrin 17,5 procent. Övriga län med hög andel var Östergötlands-, Kronobergs- Jönköpingsoch Blekinge län. Lägst andel sysselsatta inom verkstadsindustrin hade Norrbottens-, Västernorrlands-, Jämtlands-, Stockholms-, Uppsala-, Hallands-, Gotlands- och Skåne län, här varierade andelen sysselsatta mellan fyra och sju procent. Produktionsutveckling Ett annat sätt att se på utvecklingen än att mäta antalet sysselsatta är att se på hur mycket företagen bidrar till bruttonationalprodukten (BNP). Förändringar i BNP (ENS95) från produktionssidan och sysselsatta, index 1993=1 Index 6 5 4 El-optik 3 2 1 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2 21 Källa: SCB, nationalräkenskaperna, 1995 års referenspriser Transport Metallvaru Maskin Sysselsatta 1993 vände BNP uppåt medan sysselsättningen ökade måttligt. Inom verkstadsindustrin som helhet ökade BNP med 245 procent och antalet sysselsatta med sju procent mellan åren 1993 och 2. Skillnaderna mellan branscherna var stor, den största ökningen stod industrin för el och optikprodukter för medan maskinindustrin hade den lägsta ökningen. BNP för el och 8

Sysselsättningsförändringar inom Verkstadsindustrin 1989 2 optikindustrin ökade med 5 procent medan antalet sysselsatta ökade med 15 procent. För maskinindustrin ökade förädlingsvärdet med 34 procent och antalet sysselsatta med åtta procent. Totalt ökade antalet sysselsatta med 19 procent eller med 62 5 personer. Den främsta förklaringen till verkstadsindustrins bidrag till BNP vände och ökade mer än sysselsättningen ligger i att industrin under den kraftiga nedgången gjorde omfattande rationaliseringar vilket medfört att produktiviteten ökade. En försvagad krona och en stark internationell konjunkturuppgång gav en stark expansion som kunde mötas med mer rationell tillverkning. Under perioden från 1993 började också andra generationens mobiltelefoner komma och bidrog till den starka expansionen av el-teleindustrin. Ändrad näringsgrensindelning 1993 infördes en ny näringsgrensindelning. Verkstadsindustrins avgränsning är således inte direkt jämförbar före och efter 1993. För 1993 finns två uppgifter. Reellt innebär det att 15 personer eller 4,5 procent färre (varav 1 färre inom metallvarutillverkning) klassificeras som tillhörande verkstadsindustrin enligt den nya avgränsningen. Det finns ingen anledning att tro att storleken på de flöden av arbetskraft som beskrivs i relativa termer påverkas nämnvärt av den ändrade näringsgrensindelningen. Antalsuppgifter påverkas sannolikt så att de blir något lägre för åren efter 1993 än de skulle varit om den gamla näringsgrensindelningen fortfarande gällt. Flöden av arbetskraft till och från verkstadsindustrin Flödena av arbetskraft beskrivs i termer av inflöde till och utflöde från verkstadsindustrin. Inflödet består av två delar dels de som var sysselsatta året innan och kommer från annan bransch dels de som kommer från utbildningsväsendet, arbetslöshet, har invandrat eller dylikt. Utflödet består av dem som lämnar verkstadsindustrin för att arbeta i annan bransch och av dem som lämnar branschen för att inte längre arbeta. Inflöde = Personer som året innan var i utbildning, var arbetslösa eller bodde i annat land + personer som året innan arbetade i annan bransch Utflöde = Personer som börjat arbeta i annan bransch + personer som blivit arbetslösa eller lämnat arbetsmarknaden för studier, pensionering 9

Sysselsättningsförändringar inom Verkstadsindustrin 1989-2 Stannar kvar = Personer som arbetar i verkstadsindustrin två på varandra följande år I följande avsnitt ges en beskrivning av arbetskraftsflöden till och från verkstadsindustrin mellan 1989 och 2. Tonvikten i analysen ligger på förändringar mellan 1994-. Vissa jämförelser görs dock med tidigare perioder. Schematisk bild på flöden in och ut i verkstadsindustrin Antal sysselsatta år 1 Slutar mellan år 1 och 2 Börjar mellan år 1 och 2 Antal sysselsatta år 2 Slutar mellan år 2 och 3 Börjar mellan år 2 och 3 Antal sysselsatta år 3 Slutar mellan år 3 och 4 1

Sysselsättningsförändringar inom Verkstadsindustrin 1989 2 Sysselsatta och arbetskraftsflöden till och från verkstadsindustrin Sysselsatta 1989 452 559 64 128 tillkommer 199 37 9 arbetar båda åren 81 659 lämnar 1989 Sysselsatta 199 435 28 43 99 tillkommer 1991 365 84 arbetar båda åren 69 944 lämnar 199 Sysselsatta 1991 49 47 32 541 tillkommer 1992 33 66 arbetar båda åren 78 414 lämnar 1991 Sysselsatta 1992 363 21 35 829 tillkommer 1993 31 457 arbetar båda åren 61 744 lämnar 1992 Sysselsatta 1993 337 286 Ny indelning Sysselsatta 1993 322 22 58 624 tillkommer 1994 284 955 arbetar båda åren 37 47 lämnar 1993 Sysselsatta 1994 343 579 61 174 tillkommer 1995 39 587 arbetar båda åren 34 875 lämnar 1994 Sysselsatta 1995 369 87 43 23 tillkommer 1996 328 42 arbetar båda åren 41 468 lämnar 1995 Sysselsatta 1996 371 613 52 661 tillkommer 1997 324 19 arbetar båda åren 48 522 lämnar 1996 Sysselsatta 1997 375 752 56 744 tillkommer 1998 334 525 arbetar båda åren 41 227 lämnar 1997 Sysselsatta 1998 391 269 45 431 tillkommer 1999 335 95 arbetar båda åren 56 178 lämnar 1998 Sysselsatta 1999 38 522 64 59 tillkommer 2 326 44 arbetar båda åren 54 82 lämnar 1999 Sysselsatta 2 391 3 11

Sysselsättningsförändringar inom Verkstadsindustrin 1989-2 Sysselsättningen ökar i branschen Den kraftiga konjunkturnedgången under 9-talet började 1989 inom verkstadsindustrin. Från 1989 då branschen hade 453 sysselsatta skedde en minskning på 25 procent eller 115 273 personer fram till 1993. Mellan 1992 och 1993 började dock antalet nya i branschen öka samtidigt som antalet personer som lämnade branschen minskade. Detta förebådade det trendbrott i antalet sysselsatta som inträffade mellan 1993 och 1994. Mellan 1993 och 1998 ökade antalet sysselsatta med 69 2 personer eller 22 procent. 1999 vek sysselsättningen igen, 1 7 färre arbetade inom näringen för att åter öka till 2 med 1 5 sysselsatta. Antalet sysselsatta ungdomar (16-24 år) ökade, ökningen från 1993 till 1997 var 17 personer eller 61 procent. Mellan 1997, 1998 och 1999 skedde en avmattning av antalet ungdomar men ökade något mellan 1999 och 2 med 2 7 ungdomar. I diagrammet nedan beskrivs utvecklingen. Den övre svarta ytan utgör antal ungdomar. Antal sysselsatta över 25 år och ungdom Antal sysselsatta 45 4 35 3 25 2 25 år och äldre Ungdom 15 1 5 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2 12

Sysselsättningsförändringar inom Verkstadsindustrin 1989 2 Förändringar i in- och utflöde Ökningen av antalet sysselsatta mellan såväl 1993 och 1994 som mellan 1994 och 1995 berodde både på ökat inflöde och på ett minskat utflöde av arbetskraft. Inflödet mellan 1994 och 1995 var nästan uppe i den nivå det hade mellan 1989 och 199. Mellan 1995-1996 bromsades inflödet upp och utflödet ökade. 1996-1997 ökade inflödet och så även utflödet. 1997-1998 fortsätter inflödet att öka medan utflödet avtar. Mellan åren 1998-1999 minskade inflödet och utflödet ökade och för första gången sedan 1993 var utflödet större än inflödet. 1999-2 ökade inflödet kraftigt medan utflödet avtar något. Antalet nyanställda var fler än mellan toppåren 1989 och 199. Under den granskade perioden var utflödet från verkstadsindustrin som lägst 1993-94 till 1995-96. Antal personer som börjar och slutar inom verkstadsindustrin Antal Börjat Slutat 9 8 7 6 5 4 3 2 1 89/9 91/92 93/94 95/96 97/98 99/ Nettoförändringen (nyanställda-slutat/kvar) i förhållande till antal anställda i början av perioden visar den kraftiga förändringen från 1991-1992 då minskningen av antalet sysselsatta var drygt 11 procent till 1993-1994 och 1994-1995 då sysselsättningen ökade med åtta respektive nio procent. Mellan åren 1995-1996 och 1996-1997 var ökningen liten,,5 procent respektive drygt en procent men ökade 1997-1998 till drygt fyra procent. Mellan 1998-1999 minskade antalet sysselsatta och nettoförändringen är 2,8 procent. Mellan 1999 och 2 ökade sysselsättningen igen och nettoförändringen blev +2, 8 procent 13

Sysselsättningsförändringar inom Verkstadsindustrin 1989-2 Procentuell nettoförändring av sysselsättningen inom verkstadsindustrin Procent 1 5-5 -1-15 89/9 91/92 93/94 95/96 97/98 99/ Inflöde till verkstadsindustrin Inflödet av arbetskraft till verkstadsindustrin ökade påtagligt från 1993 fram till 1995. 1993 var inflödet nästan 36 personer medan 1995 var det drygt 61. Mellan åren 1995 och 1996 minskade inflödet, drygt 43 började en anställning, för att sedan öka mellan 1996 och 1997. Mellan 1997 och 1998 började drygt 56 7 personer ny anställning. Mellan 1998 och 1999 blev det en ny nedgång i inflödet då antalet tillkommande minskade till 45 4 personer. Minskningen utgörs främst av de som kom från en annan anställning. Mellan 1999-2 ökade inflödet kraftigt och då främst genom övergångar från andra branscher. Inflödet av tidigare och av ej tidigare sysselsatta inom verkstadsindustrin Antal Ej sysselsatt året före Från annan bransch 7 6 5 4 3 2 1 89/9 9/91 91/92 92/93 93/94 94/95 95/96 96/97 97/98 98/99 99/ 14

Sysselsättningsförändringar inom Verkstadsindustrin 1989 2 Inflödet till branschen nådde 1995 nästan upp till samma nivå som 199 men har minskat till 1996. Förändringen är radikal jämfört med början av 9-talet. 199 utgjordes inflödet till stor del av bytare från andra branscher medan större delen av inflödet 1995 bestod av personer som inte arbetat 1994. 1996 var andelarna nästan lika stora. Efter nedgången 1995-1996 ökade inflödet 1996, 1997 och 1999 och ökningen bestod till en stor del av personer som inte var sysselsatta året innan. Mellan 1999 och 2 vände trenden, 33 av dem som började arbeta i branschen hade tidigare arbetat i andra branscher medan 21 saknade arbete när de började i branschen. Ungdomar utgör en minskande del av inflödet Av de drygt 45 4 som började arbeta inom verkstadsindustrin mellan 1999 och 2 var 28 procent under 25 år, det är sju procentenheter lägre än året innan. 199 utgjorde ungdomar 37 procent av de nyrekryterade. I gruppen som kom från arbetslöshet och skolan utgör ungdomar 42 procent. Bland dem som bytt från annan bransch utgjorde ungdomarna 16 procent. Motsvarande siffror för året innan var 43 respektive 15 procent. I diagrammet nedan finns tre åldersklasser, under 35 år, 35 till 54 år och över 54 år. Av de nyrekryterade utgör åldersgruppen under 35 år den största. Antalet nyrekryterade i den gruppen steg kraftigt från 1993 för att sedan avta till 1996, därefter steg antalet nyrekryterade igen. 1999 minskade antalet nyrekryterade i gruppen under 35 år kraftigt för att åter stiga kraftigt till 2. Nyrekrytering i åldrarna 35 till 54 år har inte varit lika stor och har inte heller varierat lika kraftigt men även här ökade nyrekryteringen till år 2. För åldersgruppen över 54 år har nyrekryteringen varit låg och konstant över tiden men ökade något till 2. Nyrekrytering inom verkstadsindustrin fördelat på åldersgrupp och år Antal 45 4 35 3 16-34 år 25 2 15 35-54 år 1 5 91/92 92/93 93/94 94/95 95/96 96/97 97/98 98/99 99/ 55- år 15

Sysselsättningsförändringar inom Verkstadsindustrin 1989-2 Inflödet till medelstora företag ökar kraftigt Rekrytering av nya medarbetare i olika företagsstorlekar har varierat över tiden beroende på konjunkturen. Inflödet har i stort följt samma mönster oberoende av företagsstorlek. Uppgången från 1995-1996 har dock inte varit lika kraftig i företag med färre än 5 anställda. Företag med mer än 5 anställda ökade sin nyrekrytering kraftigt från 1998. Nyanställda inom verkstadsindustrin fördelat på olika företagsstorlekar Antal nyanställda 3 51-5 anställda 25 2 15 1-5 anställda 51- anställda 1 5 91/92 92/93 93/94 94/95 95/96 96/97 97/98 98/99 99/ Utflöden av arbetskraft från verkstadsindustrin Från 1991 fram till 1994 hade 212 sysselsatta lämnat verkstadsindustrin. En stor del av dessa var i åldersgrupperna under 54 år. I åldersgruppen över 55 år var inte minskningen lika stor. Av de som lämnade verkstadsindustrin var gruppen 25-34 år störst. Mellan 1999 och 2 minskade utflödet i alla åldersgrupper utom i gruppen 35-54 år som fortsatte att öka, 54 1 personer lämnade verkstadsindustrin. 16

Sysselsättningsförändringar inom Verkstadsindustrin 1989 2 Utflödet från verkstadsindustrin fördelat på åldersgrupper och år Antal 4 35 3 25 2 15 1 16-34 år 35-54 år 55- år 5 91/92 92/93 93/94 94/95 95/96 96/97 97/98 98/99 99/ Det var främst yngre och äldre arbetskraft över 55 år som lämnade branschen till arbetslöshet. Så har det varit under hela perioden 1989-2. Av de ungdomar som lämnade verkstadsindustrin gick 49 procent till ett nytt arbete och av de som var över 55 år gick 37 procent till nytt arbete. I övriga åldersgrupper gick 7-74 procent till ett nytt arbete. Utflödet från verkstadsindustrin Antal som slutat 9 8 7 6 5 4 Ej sysselsatt 3 2 1 Bytt till annan bransch 89/9 9/91 91/92 92/93 93/94 94/95 95/96 96/97 97/98 98/99 99/ De stora flöden från branschen som registrerades under åren 1989 till 1993 har minskat markant därefter. Mellan 1989-199 bytte majoriteten av dem som lämnade branschen till arbete i en annan bransch. Under åren som följde var andelen som lämnade arbetsmarknaden i samband med att de lämnade branschen större än andelen som bytte till arbete i annan bransch. Först mellan 1995 och 1996 fick hälften av dem som slutade i verkstadsindustrin nya jobb utanför branschen. Efter 1998 ökade utflödet igen och det var framför allt gruppen som byter till andra branscher som ökade. 17

Utflöden efter företagsstorlek Sysselsättningsförändringar inom Verkstadsindustrin 1989-2 Antalet personer som lämnat en anställning följer samma mönster oavsett företagsstorlek. Utflödet från företag med mer än 5 anställda var lägre än för företag med färre anställda än 5. Utflödet nådde sin lägsta nivå 1993-1994 och har därefter ökat fram till 1996-1997. Därefter har utflödet avtagit igen. Mellan 1998-1999 ökade utflödet igen och det var framför allt företag med 51-5 anställda som bidrog till ökningen. Utflödet avtog till år 2 i företag med mer än 5 anställda medan det fortsatte att öka i företag med färre än 5 anställda. Antal sysselsatta som lämnar verkstadsindustrin fördelat på företagsstorlek Antal som lämnat 35 3 25 2 51-5 anställda 1-5 anställda 15 1 51- anställda 5 91/92 92/93 93/94 94/95 95/96 96/97 97/98 98/99 99/ Nettoförändring i procent. till 13 (13) -1 till. (6) -24 till -1 (2) Störst andel sysselsatta som lämnade branschen har mindre och medelstora företag, så har det varit ända sedan 1989. Mellan 1996 och 1997 lämnade således 18 procent av de anställa i företag med upp till 1 anställda sin anställning medan motsvarande andel för de största företagen var 9 procent. Att andelen som stannade kvar ökade med företagsstorlek var naturligt eftersom det i större företag finns möjligheter till byte av arbetsuppgifter inom företaget. Nettoförändring i länen 1999-2 Gotland hade den största ökningen i antalet sysselsatta, här ökade sysselsättningen med 13 procent tätt följda av Jönköpings och Blekinge län. Hallands och Uppsala län hade den största minskningen med 24 respektive 22 procent. 18

Sysselsättningsförändringar inom Verkstadsindustrin 1989 2 Hur flöden in i och ut ur verkstadsindustrin har förändrat branschens struktur In- och utflödets påverkan på åldersfördelningen De personer som börjat och slutat arbeta i branschen påverkar branschens sammansättning t ex ålders-, köns- och kompetensmässigt. Är andelen nya i branschen stor kan förändringar komma att ske snabbare än om andelen nya är liten. Andelen nya sett som andel av de sysselsatta var hög 199, 15 procent, andelen minskade sedan fram till 1992 då andelen var nio procent varefter den ökat. 2 är andelen nya i branschen 17 procent. Andelen ungdomar som börjat i förhållande till de som redan fanns i branschen utgjorde 48 procent 2. Motsvarande siffra för 199 var 32 procent. I åldrarna över 35 år var 11 procent nya 2. Trots att tillflödet av ungdomar var stort minskade andelen ungdomar inom verkstadsindustrin. Från 1989 till 2 har andelen minskat från 19 till drygt nio procent. En förklaring till att andelen ungdomar minskat kan vara att personer i åldern 16 till 19 år, båda könen, hade 199 en förvärvsintensitet på över fyrtio procent. Fram till 2 hade denna andel sjunkit till drygt tjugo procent. Den enskilt största bidragande orsaken till denna utveckling var att det under perioden blev vanligare att gå en gymnasieutbildning istället för att som tidigare börja förvärvsarbeta direkt efter grundskolan. Dessutom var utflödet av ungdomar stort. En motsvarande utveckling syns även i de något äldre ungdomsgrupperna. Bland 2-24-åringarna var andelen förvärvsarbetande år 199 79 procent för båda könen. 2 hade denna förvärvsintensitet sjunkit till 57 procent för männen och 51 procent för kvinnorna. För år 2 hade andelen förvärvsarbetande stigit till 62 respektive 55 procent. Också här var ett betydligt större deltagande i studier, i denna åldersgrupp främst eftergymnasial utbildning, en viktig orsak till förändringen. Andel sysselsatta ungdomar (16-24 år) inom verkstadsindustrin Andel i procent 16 14 12 1 8 6 4 2 1991 1993 1995 1997 1999 19

Sysselsättningsförändringar inom Verkstadsindustrin 1989-2 Den grupp som var störst är gruppen 35 till 54 år. En nedgång till 1993 har följts av en svag uppgång fram till 2. Åldersgruppen 16 till 34 år hade en kraftigare nedgång till 1993 men också en kraftigare uppgång därefter som planade ut 1998. Åldersgruppen över 55 år har i stort varit oförändrad. Antal sysselsatta inom verkstadsindustrin fördelat på åldersgrupper Antal sysselsatta 25 2 35-54 år 15 16-34 år 1 5 55- år 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2 I diagrammet nedan beskrivs antalet sysselsatta fördelat på ettårsklasser 1994 och 2. Staplarna anger antalet sysselsatta 2 och linjen sysselsatta 1994. Man kan se att ålderspuckeln 26-27 år 1994 har flyttats fram och ökat något till 2. Även puckeln 48-5 år har flyttats fram. Antalet sysselsatta i åldersgrupperna under 34 år har blivit 24 3 fler 2 jämfört med 1994. Antalet sysselsatta som är 55 år och äldre har också ökat, även här var avgången stor. Ökningen av yngre och äldre medför att medelåldern för sysselsatta inom verkstadsindustrin är oförändrat 4 år. Staplarna i diagrammet nedan beskriver åldersfördelningen 2 och kurvan fördelningen 1994. Antal sysselsatta inom verkstadsindustrin år 1994 och år 2 fördelat efter ålder 1994 2 14 12 1 8 6 4 2 18 21 24 27 3 33 36 39 42 45 48 51 54 57 6 63 66 69 Antal Ålder 2

Sysselsättningsförändringar inom Verkstadsindustrin 1989 2 Andel kvinnor i procent 25 till 3 (5) 2 till 25 (8) 15 till 2 (6) 1 till 15 (2) Små förändringar i könsfördelningen Männens andel av dem som börjat arbeta i branschen har ökat successivt från 1989 fram till 1995. Därefter har ökningen brutits. Fem procentenheter färre män rekryteras 2 jämfört med 1995. Männen utgjorde 78 procent av de sysselsatta inom branschen och 73 procent av dem som började i branschen. Bland ungdomar var männens dominans ännu större, 81 procent av de sysselsatta under 24 år var män. Även här hade andelen kvinnor som börjar en anställning ökat, det var fem procentenheter fler kvinnor som nyrekryterades 2 jämfört med 1995. 21

Sysselsättningsförändringar inom Verkstadsindustrin 1989-2 Mäns andel av sysselsatta, inflöde och utflöde Andel i procent 9 8 7 6 5 4 3 Sysselsatta Inflöde Utflöde 2 1 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2 Utbildningsnivån höjs successivt Andelen sysselsatta med eftergymnasial utbildning har ökat från sju procent 1989 till 18 procent 2. I antal sysselsatta var det den största ökningen, sedan 1989 hade 36 4 fler en eftergymnasial utbildning. 2 infördes ett nytt klassificeringssystem för utbildning. Det nya systemet räknar även in examen som inte är slutförda samt enstaka kurser i begreppet eftergymnasial utbildning. Detta medför att antalet sysselsatta med eftergymnasial utbildning tar ett skutt uppåt med 1 7 sysselsatta. Motsatt utveckling har de med grundskola, andelen har sjunkit från 36 procent till 21 procent eller minskat med 67 9 sysselsatta. Andelen med gymnasieskola har pendlat mellan 56 och 6 procent. 2 hade 61 procent en gymnasieutbildning, motsvarande siffra 1989 var 56 procent. Antal sysselsatta inom verkstadsindustrin efter utbildningsbakgrund Antal sysselsatta 25 2 Gymnasium 15 1 5 Grundskola Eftergymnasial 1989 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2 22

Sysselsättningsförändringar inom Verkstadsindustrin 1989 2 Det finns skillnader mellan könen. Kvinnor hade den största ökningen av andelen med eftergymnasial utbildning, från 1989 till 2 hade andelen kvinnorna med en eftergymnasial utbildning ökat med 12 procentenheter. Andelen män med eftergymnasial utbildning har ökat med 1 procentenheter under samma period. Diagrammet nedan beskriver antalet sysselsatta 1994 och 2 med högst gymnasial utbildning fördelat på ettårsklasser. Det man kan utläsa är det skett en åldersförskjutning på sex år. Toppen av antalet sysselsatta 1994 ligger inom åldrarna 27 till 31 år, denna puckel har förskjutits till 2. Samtidigt har det fyllts på med nya i de yngre åldrarna. Puckeln 47 till 5 år har också förskjutits och de som kommit upp i åldrarna över 6 år har i lägre utsträckning slutat sin sysselsättning. Antal sysselsatta 1994 och 2 fördelat på ettårsklasser med högst gymnasial utbildning Antal 12 1994 2 1 8 6 4 2 18 2 22 24 26 28 3 32 34 36 38 4 42 44 46 48 5 52 54 56 58 6 62 64 Ålder I diagrammet med de som har en eftergymnasial utbildning kan man utläsa att det tillkommit många sysselsatta inom framför allt åldrarna 2 till 33 år. I åldrarna över 43 år har det bara skett en åldersförskjutning. 23

Sysselsättningsförändringar inom Verkstadsindustrin 1989-2 Antal sysselsatta 1994 och 2 fördelat på ettårsklasser med eftergymnasial utbildning Antal 1994 2 3 5 3 2 5 2 1 5 1 5 18 2 22 24 26 28 3 32 34 36 38 4 42 44 46 48 5 52 54 56 58 6 62 64 Ålder I och med att nyrekryterad personal i allt större utsträckning har en högre utbildning än tidigare har branschens utbildningsprofil förändrats. Sedan 1989 har andelen sysselsatta med grundskoleutbildning successivt minskat. Ökar kraftigt gjorde gruppen med 3-årigt gymnasium med praktisk inriktning. Andelen med eftergymnasial utbildning hade mer än fördubblats. Sysselsatta inom verkstadsindustrin fördelat på utbildningsbakgrund Utbildning 1989 1995 2 Övrig eftergymn Tekn forskarex 4-årig tekn 3-årig prakt 3-årig tekn 3-årig teor 2-årig gymn Grundsk 5 1 15 2 25 3 35 4 Andel av sysselsatta i procent 24

Sysselsättningsförändringar inom Verkstadsindustrin 1989 2 Fler invandrare Över perioden 1989 till 1999 har andelen sysselsatta med Sverige som födelseland ökat från 85 procent till 87 procent. Mellan 1999 och 2 ökar andelen invandrare något. Det är framför allt sysselsatta med finsk bakgrund som minskat. 1989 hade sex procent av de sysselsatta Finland som födelseland, 2 har knappt fyra procent det. Andelen sysselsatta från övriga norden hade efter nedgången från 1,5 procent 1989 till en procent 1997 legat och pendlat kring en procent. Sysselsatta från övriga Europa gick ned från drygt fyra procent 1989 till knappt fyra procent 1994 men har därefter åter ökat. 2 är drygt fem procent av de sysselsatta från övriga Europa. Sysselsatta från övriga världen har efter 1994 ökat, 2 var drygt tre procent av de sysselsatta från övriga världen. Andelen finska ungdomar av totalt antal finländare hade minskat från drygt två procent till en procent. Ungdomar från övriga norden hade ökat från två procent till nästan tre procent. Andel sysselsatta inom verkstadsindustrin efter födelseland (ej Sverige) 6% 5% Övriga Europa 4% 3% Finland Övriga Världen 2% 1% Övriga Norden % 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2 Stabilt sysselsättningsläge inom verkstadsindustrin De allra flesta stannar i branschen mellan två år. Under åren 1989 till 2 var andelen högst mellan åren 1991 och 1992, då stannade drygt 9 procent kvar. Det var också då som sysselsättningsminskningen började. Som lägst var det mellan åren 1989 och 199, då stannade 84 procent kvar och då rådde fortfarande högkonjunktur året innan. Mellan 1999 och 2 stannade 86 procent kvar, andelen som stannar kvar är något högre för män (86 procent) än för kvinnor (83 procent). Andelen som stannar kvar ökar successivt med stigande ålder till 54 års 25

Sysselsättningsförändringar inom Verkstadsindustrin 1989-2 ålder och avtar därefter. Av ungdomarna stannade 56 procent kvar mellan 1999 och 2. Mellan åren 1999 och 2 hade personer med eftergymnasial utbildning lägst benägenhet att stanna kvar (78 procent stannade kvar). Högst andel som stannat i branschen hade de som har en grundskoleutbildning, här stannade 86 procent. Antalet personer som var sysselsatta i branschen både 1989 och 199 var 37. Mellan åren 1993 och 1994 var antalet kvarvarande nere i 285 varefter det sedan ökade till 328 4 mellan 1994 och 1995. Mellan åren 1999 och 2 stannade 326 4 personer. Rörlighet inom verkstadsindustrin Även om en stor andel av de sysselsatta inom verkstadsindustrin stannade kvar inom näringsgrenen var det många som bytte arbetsplats, 28 personer bytte arbetsställen (kan vara inom samma företag) mellan 1999 och 2. Rörligheten skiljde sig inte bara åt mellan olika åldrar, en annan viktig egenskap var utbildningsnivån. Den största skillnaden, om man jämför personer med någon form av eftergymnasial utbildning med personer med enbart förgymnasial utbildning, var att byten mellan företag var betydligt mer vanligt hos de högutbildade. Av de förvärvsarbetande som var kvar inom verkstadsindustrin mellan 1999 och 2 bytte nio procent arbetsplats mellan åren. Av de med eftergymnasial utbildning bytte 13 procent jobb mellan åren, mot åtta procent av de gymnasieutbildade och bara sex procent hos de med enbart förgymnasial utbildning. Åldern spelar också in, av de som var under 35 år bytte 11 procent arbetsplats medan bara sex procent och lägre av de som var över 55 år. Andel sysselsatta av de som bytt arbetsplats inom verkstadsindustrin 1999-2 fördelat på utbildningsbakgrund Okänd utbildning Övrig eftergymnasial Teknisk forskarexamen 4-årig teknisk 3-årig praktisk 3-årig teknisk 3-årig teoretisk 2-årig gymnasie Grundskola Utbildning % 2% 4% 6% 8% 1% 12% 14% 16% 26

Sysselsättningsförändringar inom Verkstadsindustrin 1989 2 Andel i procent Verkstadsindustrin och dess sysselsatta 2 Sysselsättningsstatistiken för 2 kan användas för att belysa vissa förhållanden just detta år. I det följande belyses sysselsatta 2 efter ålder, utbildning, län mm. Vissa jämförelser görs med 1989. Åldersfördelningen i branschen Åldersstrukturen bland de sysselsatta i verkstadsindustrin har förändrats radikalt under perioden 1989 till 2. Ungdomarnas andel har minskat med hela 1 procentenheter (se sid. 16). Andelen i åldersgruppen 25-34 år har ökat med fyra procentenheter och även grupperna över 45 år har ökat. Åldersfördelningen bland de sysselsatta inom verkstadsindustrin fördelat på åldersgrupper 16-24 år 25-34 år 35-44 år 45-54 år 55-64 2 9 14 22 26 28 1989 12 19 2 24 24 5 1 15 2 25 3 Andelar i procent Andel sysselsatta i åldersgrupperna under 24 år och 25-34 år Andel av totalt sysselsatta 35% 3% 25% 25-34 år 2% 15% 1% 16-24 år 5% % 1989 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2 27

Medelstora företag ökar i betydelse Sysselsättningsförändringar inom Verkstadsindustrin 1989-2 Tre procentenheter fler arbetade i företag med mellan 11 och 1 anställda 2 än 1989. Andelen i de stora företagen med mer än 5 anställda hade minskat. Fyra procentenheter färre var sysselsatta inom den storleksklassen. I företag med mindre än 11 anställda var andelen sysselsatta minskat något. Företag med mellan 11 och 5 anställda hade ökat med drygt en procentenhet. Andel sysselsatta efter företagsstorlek Företagsstorlek 1989 2 51-11-5 11-1 1-11 5 1 15 2 25 3 35 4 Utbildningsnivån allt högre Andel i procent Utbildningsnivån inom verkstadsindustrin har förändrats påtagligt mellan 1989 och 2. Andelen sysselsatta med lägre utbildning minskade och de med högre ökade. Det är främst andelen med 3-årigt gymnasium eller eftergymnasial utbildning som ökat. Av dem som var sysselsatta i branschen 2 hade 18 procent en eftergymnasial utbildning och 21 procent en 3-årig gymnasieutbildning. 1989 var motsvarande siffror åtta procent och 14 procent. Bland ungdomar under 25 år hade andelen med högst grundskola varit oförändrad, 21 procent 1989 och 2. Andelen ungdomar med eftergymnasial utbildning hade ökat från en procent till åtta procent under samma period. 28

Sysselsättningsförändringar inom Verkstadsindustrin 1989 2 Utbildningsnivån bland de sysselsatta inom verkstadsindustrin Grundsk 2-årig gymn 3-årig gymn 4-årig tekn Eftergymnasial 7 2 ungdom 7 21 64 18 4 2 21 21 36 7 5 1989 13 34 33 1 2 3 4 5 6 7 Andel i procent Andel kvinnor inom Vi Andel i procent 25 till 3 (4) 2 till 25 (8) 15 till 2 (6) 1 till 15 (2) Var femte en kvinna Var femte person som arbetar i branschen var kvinna. Det är dock stora skillnader mellan länen som delvis hänger samman med delbranschernas förekomst (se även nästa sida om delbranscher). Andelen kvinnor var klart lägre i de två nordligaste länen än i övriga län. Lägst var det i Norrbottens län, här var andelen kvinnor 13 procent. Högst andel kvinnor hade Gotlands län med 28 procent kvinnor. Antalet kvinnor som var sysselsatta inom verkstadsindustrin följer i stort männens ålderskurva. Andelen kvinnor varierar mellan 18 och 24 procent i de olika åldrarna. 29

Antal sysselsatta år 2 fördelat på ålder och kön Antal 12 Sysselsättningsförändringar inom Verkstadsindustrin 1989-2 1 8 6 4 2 16 18 2 22 24 26 28 3 32 34 36 38 4 42 44 46 48 5 52 54 56 58 6 62 64 Män Kvinnor Ålder Verkstadsindustrins delbranscher Delbranschernas utveckling 1992-2 Maskinindustrin mätt i antalet sysselsatta var största delbranschen tätt följd av transportmedelsindustrin. Transportmedelsindustrin, metallvaruindustrin och tillverkning av elektriska produkter hade haft en positiv utveckling efter nedgången 1993-1994. Maskinindustrin vände nedgången 1993 till en stark uppgång till 1995 men hade sedan sakta minskat antalet sysselsatta. Instrument och optikindustrin hade en uppgång mellan 1993 och 1994 men sedan legat still. Antal sysselsatta fördelat på bransch och år Antal sysselsatta 12 1 8 Maskin Transportm Metallvaru Elektriska prod 6 4 2 Instrument, optik 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2 3

Sysselsättningsförändringar inom Verkstadsindustrin 1989 2 Könsfördelning Var tredje person som var sysselsatt inom tillverkning av elektriska produkter och instrument var kvinna. Inom övriga delbranscher var andelen kvinnor under 2 procent. Inom metallvarutillverkning minskade andelen kvinnor med tio procentenheter mellan 1992 och 1994. Andel män fördelat på bransch och år Andel i procent 85% Maskin 8% 75% Transportm Metallvaru 7% 65% Instrument, optik Elektriska prod 6% 55% 5% 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2 Åldersfördelning Delbranschen tillverkning av elektriska produkter har högst andel yngre, 42 procent var under 35 år. Lägst andel yngre hade maskinindustrin, där var 33 procent under 35 år. Andel sysselsatta fördelat på bransch och åldersgrupp Andel i procent Metallvaru Maskin Elektriska prod Transportm Instrument, optik 35% 3% 25% 2% 15% 1% 5% % 16-24 25-34 35-44 45-54 55-64 65- Åldersgrupp 31

Sysselsättningsförändringar inom Verkstadsindustrin 1989-2 Utbildning Utbildningsnivån skiljer sig mellan delbranscherna. Lägst var utbildningsnivån inom metalltillverkning och högst inom tillverkning av instrument och optik där hade drygt var tredje sysselsatt en eftergymnasial utbildning. Andel sysselsatta fördelat på bransch och utbildningsnivå, år 2 Bransch Grundskola Gymnasium Eftergymn Instrument, optik Transportm Elektriska prod Maskin Metallvaru % 1% 2% 3% 4% 5% 6% 7% 8% 9% 1% Andel i procent Delbranscher i länen 2 Branschens struktur skiftar påtagligt mellan länen när det gäller de olika delbranschernas utbredning. Metalltillverkning var stor i Uppsalas, Jönköpings, Hallands och Norrbottens län. Maskintillverkning hade störst betydelse i Kronobergs och Örebro län medan el-optiktillverkning framför allt fanns i Stockholms, Gotlands och Gävleborgs län. Transportmedelsindustrin dominerade i Blekinge och Västra Götalands län. Drygt hälften av dem som arbetade med metalltillverkning arbetade i företag med mindre än 5 anställda. Transportmedelstillverkning sker i stora företag. Hälften av de anställda där arbetade i storföretag med mer än 1 anställda. Framskrivning till 22 Den registerbaserade sysselsättningsstatistiken sträcker sig idag fram till år 2. För att beskriva vad som hänt fram till idag har SCB:s Arbetskraftsundersökning (AKU) använts tom kvartal 2 22. Efter år 2 minskar antalet sysselsatta inom alla branscher utom transportmedelsindustrin som ökade 21 men minskade till 22. 32

Sysselsättningsförändringar inom Verkstadsindustrin 1989 2 Sysselsättningsutvecklingen inom verkstadsindustrins delbranscher 1985 till 22 (21-22 uppgifter från AKU) Antal sysselsatta 14 12 1 8 6 4 Metallindustri Maskinindustri Industri för el- o optikprodukter Transportmedel 2 1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 21 33

Sysselsättningsförändringar inom Verkstadsindustrin 1989-2 Variabelförteckning individdatabas 2, AMS LopNr: Ett löpnummer som är åtta positioner långt ersätter personnummer för att avidentifiera materialet. FodAr: Födelseår, ex 1963 SyssStat: Aktivitet: Astkommun: Kommun: Kon: Sysselsättningsstatus kan anta värdena, förvärvsarbetande eller ej förvärvsarbetande Visar aktivitet och kan anta värdena, studerande, med arbetslöshetsunderstöd under året, värnpliktiga, förtidspensionerade och övriga Visar arbetsställets kommuntillhörighet (belägenhet) enligt Rikets indelningar 2. Variabeln anger den kommun där personen är folkbokförd enligt Rikets indelningar 2. Kön Alder: Ålder den 31 december 2 UTBNIVÅ: UTBILDNINGSKOD SUN2NIVA, 3 POSITIONER. UtbInr: UtbGNivå: YrkStalln: Utbildningskod SUN2Inr, 4 positioner. Utbildningsnivå enl gamla SUN, 1 position. Yrkesställning LopPeOrgNr: Löpnummer för företag, 8 positioner långt, som ersätter organsiationsnummer för att avidentifiera materialet. LopCfarNr: AstSni: Sektor: Fland: Löpnummer för arbetsstället, 8 positioner långt, som ersätter Cfar-nummer för att avidentifiera materialet. Arbetsställets bransch. Består av en femställig kod som anger arbetsställets huvudsakliga verksamhet enligt Standard för Svensk Näringsgrensindelning (SNI), 1992 års standard. Beskriver sektortillhörighet för innevarande år för det företag där personen har sin huvudsakliga sysselsättning Anger det land där personen är född. AMS2 SenInvar: Anger senaste invandringsår (till Sverige) med 4 positioner. 34

Sysselsättningsförändringar inom Verkstadsindustrin 1989 2 Aststorl: Arbetsställets storlek mätt i antalet sysselsatta. Ftgstorl: Företagets storlek mätt i antalet sysselsatta. 35

Sysselsättningsförändringar inom Verkstadsindustrin 1989-2 Rapporten är utarbetad av Göran Selin, AMS Statistikenhet på uppdrag av den partsammansatta gruppen för verkstadsfrågor AMS Verkstadsgrupp. Datamaterialet har producerats av Statistiska centralbyrån. Redigering och bilder har gjorts av Minna Kopparvall, AMS Statistikenhet. Tidigare rapporter som publicerats är: Sysselsättningen inom verkstadsindustrin 1989-1991 Huvudrapport och bilaga Sysselsättningsförändringar inom verkstadsindustrin 1989-1992, Ura 1994:7 Sysselsättningsförändringar inom verkstadsindustrin 1989-1993, Ura 1995:1 Sysselsättningsförändringar inom verkstadsindustrin 1989-1995, Ain 1999:1 Sysselsättningsförändringar inom verkstadsindustrin 1989-1996, Ain 2:1 Sysselsättningsförändringar inom verkstadsindustrin 1989-1997, Ain 2:3 Sysselsättningsförändringar inom verkstadsindustrin 1989-1999, Fmin 21:3 OH bilder: Bilderna till rapporten kan köpas som OH bilder. Pris 8 kr för 35 bilder 36

Fmin 22:1 Rapporten har rekv.nr 862 742 I serien Fmin som utges av AMS Förmedlingsenhet ingår Redovisningar av mer intern karaktär och för ett begränsat antal användare. Rapporten kan beställas från AMS Närservice, Box 6, 646 21 Gnesta, fax 158-245136. E-post: gnestalagret@ams.amv.se Pris 2 kr per rapport. Frakt tillkommer AMS Förmedlingsenhet. Rekv.nr 862 742 Fmin 22:1