Ekonomisk välfärdsstatistik 2007:2. Inkomster på 2000-talet Inkomster och inkomströrlighet Befolkning och välfärd

Ekonomisk välfärdsstatistik 2007:2 Inkomster på 2000-talet Inkomster och inkomströrlighet 2000 2005 Befolkning och välfärd

Ekonomisk välfärdsstatistik 2007:2 Inkomster på 2000-talet Inkomster och inkomströrlighet 2000 2005 Statistiska centralbyrån 2007

Economic welfare 2007:2 Income in the 2000s Income and Income Mobility 2000 2005 Official Statistics of Sweden Statistics Sweden 2007 Tidigare publicering Previous publication Producent Producer Så försörjer vi oss ett regionalt perspektiv Förvärvsinkomster och bidrag i de nordiska länderna under 1990-talet How we earn a living a regonal perspectiv Labour income and public transfers in the Nordic countries in the 1990 s SCB, enheten för ekonomisk välfärdsstatistik Statistics Sweden, Economic Welfare Statistics Unit SE-701 89 Örebro +46 19 17 70 80 Förfrågningar Petter Lundberg +46 19 17 60 15 Inquiries petter.lundberg@scb.se Marcus Vingren +46 19 17 63 12 marcus.vingren@scb.se Petter Wikström +46 19 17 62 62 petter.wikstrom@scb.se Denna publikation är en del av Sveriges officiella statistik (SOS). Det är tillåtet att kopiera och på annat sätt mångfaldiga innehållet. Om du citerar, var god uppge källan på följande sätt: Källa: SCB, Inkomster på 2000-talet Inkomster och inkomströrlighet 2000 2005. This publication is a part of the official statistics of Sweden (SOS). It may be used freely and quoted. When quoting, please state the source as follows: Source: Statistics Sweden, Income in the 2000s Income and Income Mobility 2000 2005. Den särskilda SOS-logotypen får enligt lag inte användas vid vidarebearbetningar av statistiken. Use of the particular SOS logotype is prohibited when further processing the statistics. Omslag/Cover: Ateljén, SCB Foto/Photo: Jan-Aage Haaland, SCB ISSN 1653-9532 (online) URN:NBN:SE:SCB-2006-HE50ST0702_pdf (pdf) Denna publikation finns enbart i elektronisk form på www.scb.se. This publication is only available in electronic form on www.scb.se

Inkomster på 2000-talet Förord Förord Det har skett stora ekonomiska förändringar under 1990-talet och in på 2000-talet som har påverkat både de offentliga finanserna och befolkningens privatekonomi. Alla grupper har mer eller mindre påverkats av dessa förändringar. Bland annat har ungdomars etableringsperiod in i vuxenlivet blivit allt längre och mer oförutsägbar. Fler ungdomar fortsätter med högskolestudier efter gymnasiet och inträdet på arbetsmarknaden har senarelagts. Även pensionärer har berörts av de ekonomiska förändringarna. Pensionärerna är en grupp som på grund av en ökad genomsnittlig livslängd och de relativt stora årskullar som går i pension framöver utgör en allt större del av den totala befolkningen. Den här rapporten belyser befolkningens inkomster på 2000-talet. För åren 2000 2005 beskrivs inkomstnivån och dess utveckling för kvinnor och män, olika åldersgrupper samt för inrikes respektive utrikes födda. Rapporten visar hur befolkningens förvärvsinkomster ser ut och hur den har utvecklats på 2000-talet. Finns det till exempel några skillnader mellan ungdomar, medelålders och den äldre delen av befolkningen. Har de i arbetsför ålder fått det bättre eller sämre och hur har inkomstutvecklingen sett ut för pensionärer? Hur har kvinnors inkomstutveckling varit jämfört med mäns? Har inkomsterna för utrikes födda utvecklats på samma sätt som för inrikes födda? Inkomster på 2000-talet är den tredje i raden av rapporter i serien Ekonomisk välfärdsstatistik. Statistiska centralbyrån i november 2007 Anna Wilén Margareta Eriksson SCB tackar Tack vare våra uppgiftslämnare privatpersoner, företag, myndigheter och organisationer kan SCB tillhandahålla tillförlitlig och aktuell statistik som tillgodoser samhällets informationsbehov.

Inkomster på 2000-talet Innehåll Innehåll A separate text in English is provided at the end of the publication, on page 33. Förord...3 Sammanfattning...7 Inledning...9 Inkomstutvecklingen tvärsnittsstudie...11 Ojämn fördelning mellan kvinnor och män...11 Sämre utveckling för yngre...12 Yngre kvinnliga pensionärer har högre pension än äldre...13 Sämre utveckling för utrikes födda...14 Stora inkomstskillnader mellan olika invandrargrupper...15 Ju längre tid i Sverige desto högre inkomst...16 Minskad inkomstspridning...17 Få kvinnor har höga inkomster...18 Inkomstutvecklingen longitudinell studie...20 Unga ökade sina inkomster mest...20 Stor inkomstökning för utrikes födda...21 Två av tre i den lägsta inkomstgruppen är kvinnor...22 Kraftig ökning för låginkomstgruppen...23 Inkomströrlighet...24 Större rörlighet i arbetsför ålder...24 Äldre låginkomsttagare förblir låginkomsttagare...25 Högre andel utrikes födda kvar med låga inkomster...25 Störst andel äldre kvinnor med långvarig låg inkomst...26 Liten inkomst från arbete för de med långvarig låg inkomst...27 Få kvinnor med långvarig hög inkomst...29 Fakta om statistiken...30 Detta omfattar statistiken...30 Definitioner och förklaringar...30 Referenser...32 In English...33 Foreword...33 Summary...34 List of graphs...35 List of tables...35 List of terms...36 Diagramförteckning 1. Sammanräknad förvärvsinkomst efter kön och ålder 2005, medianvärden...12 2. Procentuell utveckling av sammanräknad förvärvsinkomst mellan 2000 och 2005 efter kön och ålder. Medianvärden i 2005 års priser...13 Statistiska centralbyrån 5

Innehåll Inkomster på 2000-talet 3. Sammanräknad förvärvsinkomst efter kön och ålder 2000 och 2005. Medianvärden i 2005 års priser...14 4. Sammanräknad förvärvsinkomst 2000 2005 för svenskfödda respektive utrikes födda kvinnor och män. Medianvärden i 2005 års priser...15 5. Sammanräknad förvärvsinkomst 2000 2005 efter födelseland. Medianvärden i 2005 års priser...16 7. Sammanräknad förvärvsinkomst år 2000 och år 2005, efter kvintiler. Medelvärden i 2005 års priser...18 8. Förändring av sammanräknad förvärvsinkomst 2000 2005 per kvintil. Medelvärden i 2005 års priser...18 9. Andel kvinnor och män i procent per kvintil år 2005...19 10. Procentuell utveckling (longitudinell) av sammanräknad förvärvsinkomst mellan 2000 och 2005 efter kön och ålder. Medianvärden i 2005 års priser...21 11. Andel personer i procent som befann sig i kvintil 1 både år 2000 och 2005, efter kön och ålder...25 12. Andel personer i procent som tillhörde kvintil 1 år 2000 och som var kvar i kvintil 1 år 2005, efter ålder och födelseland...26 13. Fördelning i procent efter ålder och kön för de som tillhörde kvintil 1 alla år 2000 2005...27 14. Inkomststruktur i procent år 2005 för de som tillhörde kvintil 1 respektive kvintil 5 alla år och för samtliga. Personer 20 år och äldre...28 15. Inkomststruktur i procent år 2005 för de som tillhörde kvintil 1 respektive kvintil 5 alla år och för samtliga. Personer mellan 20 och 59 år...28 16. Fördelning i procent efter ålder och kön för de som tillhörde kvintil 5 alla år 2000 2005...29 Tabellförteckning 1. Förändring i procent 2000 2005 av sammanräknad förvärvsinkomst efter ålder och kön, tvärsnittsstudie och longitudinell studie. Medianvärden i 2005 års priser...21 2. Förändring i procent 2000 2005 av sammanräknad förvärvsinkomst efter födelseland och vistelsetid i Sverige, tvärsnittsstudie och longitudinell studie. Medianvärden i 2005 års priser...22 3. Procentuell utveckling 2000 2005 per kvintil, tvärsnittsstudie och longitudinell studie. Medelvärden i 2005 års priser...23 5. Inkomströrlighet mellan kvintiler 2000 2005, i procent. Personer som år 2000 var 25 55 år...24 6. Andel personer i procent som tillhörde kvintil 1 år 2000 som var kvar i kvintil 1 respektive år 2001 2005, efter kön, ålder och födelseland...26 6 Statistiska centralbyrån

Inkomster på 2000-talet Sammanfattning Sammanfattning Inkomstutvecklingen var god mellan år 2000 och 2005. Den sammanräknade förvärvsinkomsten steg totalt sett med 9 procent i fasta priser under perioden. Män har betydligt högre inkomster men kvinnor hade bättre procentuell utveckling av sina inkomster i alla åldersgrupper. Ungdomar under 30 år hade lägre inkomster år 2005 än vad ungdomarna hade år 2000. Det beror på att ungdomsarbetslösheten steg och att antalet studerande ungdomar ökade under perioden. För alla övriga åldersgrupper hade inkomsterna ökat. Utrikes födda har betydligt lägre inkomster än svenskfödda. De utrikes födda är en heterogen grupp och det skiljer mycket beroende på var man kommer ifrån. Lägst inkomster hade personer födda i Mellanöstern och Nordafrika. Högst inkomster hade personer födda i Norden. Utrikes födda som varit i Sverige lång tid har högre inkomster än de som varit i Sverige en kortare tid. Personer med låga inkomster ett visst år förblir inte alltid låginkomsttagare. Av den femtedel av befolkningen som hade lägst inkomster år 2000 hade nästan fyra av tio lämnat denna låginkomstgrupp fem år senare. Det var vanligare att ungdomar ökade sina inkomster. Många av dessa gick från studier och arbetslöshet till förvärvsarbete under perioden. Pensionärer som år 2000 var låginkomsttagare förblev i hög grad låginkomsttagare. Äldre har inte samma möjlighet att öka sina inkomster som personer i arbetsför ålder. Många utrikes födda har låga inkomster de första åren i Sverige men följer man dessa personer över tid hade de en procentuellt bättre inkomstutveckling än inrikes födda. Statistiska centralbyrån 7

8 Statistiska centralbyrån

Inkomster på 2000-talet Inledning Inledning Den här rapporten belyser befolkningens inkomster på 2000-talet. För åren 2000 2005 beskrivs inkomstnivån och dess utveckling för kvinnor och män, olika åldersgrupper samt för inrikes respektive utrikes födda. Rapporten inleds med en tvärsnittsstudie och fortsätter med en longitudinell studie. Tvärsnittsstudie: En undersökning där man vid en viss tidpunkt studerar t.ex. inkomsten för en viss grupp av personer. Om man vill studera utvecklingen över tid krävs flera tvärsnittsstudier. T.ex. jämförs de som var pensionärer år 2000 med de som var pensionärer år 2005. Det är inte samma personer i gruppen de olika åren i och med att en del tillkommit samtidigt som en del har avlidit. Longitudinell studie: En undersökning där man följer samma grupp av personer vid flera olika tidpunkter för att t.ex. studera hur inkomsten förändras för dessa personer över tid. Som del av den longitudinella studien görs dessutom en studie över inkomströrlighet. Här besvaras frågor av typen: Vilka grupper har låg inkomst under hela perioden? Vilka har högst inkomst hela perioden? Vilka lämnar gruppen med lägst inkomster under perioden? Rapporten belyser endast egna inkomster som är kopplade till personens position på arbetsmarknaden. Populationen har därför begränsats till personer 20 år och äldre. Med inkomst avses i rapporten sammanräknad förvärvsinkomst. 1 I sammanräknad förvärvsinkomst ingår inte inkomst av kapital eller studiemedel. Storleken på sammanräknad förvärvsinkomst påverkas framförallt av inkomsten från anställning, företagande och pension men också av i vilken utsträckningen man är sjukskriven och/eller föräldraledig. Inkomsterna redovisas per person, inte per hushåll. En person med låg eller ingen egen inkomst kan således leva i ett hushåll med hög inkomst och därmed vara försörjd. Ett nytt pensionssystem togs i bruk 2003 vilket påverkar jämförbarheten mellan åren. En garantipension infördes som medförde att många pensionärer med låg folkpension fick en ökad inkomst före skatt. Pensionärer som efter 2003 har garantipension ofta äldre kvinnor har i och med förändringen fått högre inkomst före skatt men eftersom det särskilda grundavdraget samtidigt togs bort och pensionen beskattas på samma sätt som andra inkomster försvinner "höjningen" av inkomsten efter skatt. I rapporten 1 Den sammanräknade förvärvsinkomsten består av de sammanlagda löpande skattepliktiga inkomsterna, vilka avser inkomster från anställning, företagande, pension, sjukpenning och andra skattepliktiga transfereringar. Statistiska centralbyrån 9

Inledning Inkomster på 2000-talet redovisas skattepliktiga inkomster före skatt och förändringen i pensionssystemet påverkar alltså jämförbarheten genom att pensionärer har fått högre pensioner under perioden men för den skull inte mer pengar i plånboken. Statistiken är framtagen med hjälp Inkomstregistret och den longitudinella individdatabasen (LINDA). För mer information om dessa undersökningar se Fakta om statistiken. 10 Statistiska centralbyrån

Inkomster på 2000-talet Inkomstutvecklingen tvärsnittsstudie Inkomstutvecklingen tvärsnittsstudie Inkomstutvecklingen har varit god under 2000-talet. Den sammanräknade förvärvsinkomsten för personer 20 år och äldre, ökade med mer än 9 procent, i fasta priser, 2000 2005. En bidragande faktor till den positiva utvecklingen är att personer med arbete haft en god inkomstutveckling. Ojämn fördelning mellan kvinnor och män Det är stor skillnad mellan mäns och kvinnors inkomster (diagram 1). År 2005 hade män 233 000 kronor i årsinkomst medan kvinnor hade 173 000 kronor. Inkomstökningen mellan år 2000 och 2005 var 11 procent för kvinnor och 8 procent för män. I kronor räknat hade dock männen en bättre inkomstutveckling, 17 500 kronor mot kvinnornas 16 500 kr. Procentuellt var skillnaden störst bland pensionärer. För personer 65 år och äldre hade kvinnor mindre än 70 procent av den inkomst män hade. Skillnaderna i kronor räknat var som störst i åldrarna 30 40 år. I denna ålder är det många som är småbarnsföräldrar och framförallt kvinnor arbetar deltid, med minskade inkomster som följd. Inkomstskillnaderna minskar något efter småbarnsåren. Även bland de yngsta, ungdomar 20 24 år, hade kvinnorna lägst inkomst, 73 400 kronor. Men skillnader mellan mäns och kvinnors inkomster var minst för denna grupp. Förändringar av inkomster presenteras ofta i procent men det är även intressant att belysa förändringarna räknat i kronor. Detta för att till exempel kvinnors lägre inkomstnivå gör att den procentuella inkomstutvecklingen ibland blir större för kvinnor trots att ökningen i kronor räknat är större för män. Visas förändringarna i både procent och i kronor erbjuds en mer nyanserad bild av utvecklingen. För män var inkomsterna år 2005 på ungefär samma nivå för de mellan 35 och 59 år. Högst inkomst hade män i åldern 45 49 år, 274 000 kr. Kvinnor hade högst inkomst i åldern 50 54 år, 224 000 kr. Statistiska centralbyrån 11

Inkomstutvecklingen tvärsnittsstudie Inkomster på 2000-talet 1. Sammanräknad förvärvsinkomst efter kön och ålder 2005, medianvärden 1. Income in 2005, by sex and age. Median values, SEK Medianvärden, tkr 300 250 Totalt Män 200 150 Kvinnor 100 50 0 20 24 25 29 30 34 35 39 40 44 45 49 50 54 55 59 60 64 65 69 70 74 75 79 80 84 85+ Ålder Källa: SCB, Inkomstregistret Sämre utveckling för yngre Inkomstskillnaderna mellan kvinnor och män är stora men under perioden 2000 till 2005 ökade kvinnors inkomster procentuellt mer än för män i alla åldersgrupper. Personer som var under 30 år 2005 hade lägre inkomst än de i motsvarande ålder fem år tidigare (diagram 2). Män i åldern 20 24 hade nästan sju procent lägre inkomst år 2005 än vad motsvarande grupp hade år 2000. De lägre inkomsterna bland yngre kan förklaras med svårigheten att komma in på arbetsmarknaden 2 och att antalet studerande ökade under perioden 3. Den höga andelen arbetslösa och studerande bland yngre påverkar inkomstutvecklingen då dessa personer inte fått del av reallöneökningen som varit under perioden. Alla övriga åldersgrupper hade högre inkomst 2005 än 2000. 2 Enligt SCB:s arbetskraftsundersökning (AKU) ökade arbetslösheten för kvinnor i åldern 20 24 år från 6,7 procent 2000 till 11,5 procent 2005. Arbetslösheten bland män i samma ålder ökade från 8,0 till 14,1 procent mellan 2000 och 2005. 3 Det var drygt 182 000 kvinnor mellan 20 och 29 år som hade studiestöd 2005, en ökning med 14 000 jämfört med år 2000. Bland män i samma ålder erhöll 143 000 studiestöd 2005, 7 000 fler än år 2000. 12 Statistiska centralbyrån

Inkomster på 2000-talet Inkomstutvecklingen tvärsnittsstudie 2. Procentuell utveckling av sammanräknad förvärvsinkomst mellan 2000 och 2005 efter kön och ålder. Medianvärden i 2005 års priser 2. Change in income 2000 2005, by sex and age, in per cent. Median values in 2005 prices Procent 50 40 Totalt Kvinnor Män 30 20 10 0-10 20+ 20 24 25 29 30 34 Källa: SCB, Inkomstregistret 35 39 40 44 45 49 50 54 55 59 60 64 65 69 70 74 75 79 80 84 85+ Ålder Yngre kvinnliga pensionärer har högre pension än äldre Kvinnor, 65 år och äldre, hade år 2005 ungefär 24 procent högre inkomster än motsvarande grupp hade år 2000. Ökningen gäller för alla pensionsåldrar (diagram 3). De högre pensionerna beror delvis på att en högre andel av pensionärsgruppen år 2005 hade arbetat under sitt yrkesverksamma liv än pensionärerna år 2000. Yngre kvinnliga nyblivna pensionärer har i regel högre pension än äldre kvinnliga pensionärer på grund av detta. Inkomstutvecklingen bland pensionärer, främst kvinnliga, beror dock till störst del på det nya pensionssystemet som togs i bruk 2003. De manliga pensionärerna hade under samma period en inkomstökning med nästan 12 procent. I kronor räknat var ökningen för de äldre kvinnorna 24 000 kronor medan ökningen för de äldre männen var 19 000 kr. Det är dock fortfarande stora skillnader mellan män och kvinnor i gruppen 65 år och äldre. Kvinnorna hade 122 000 kronor i inkomst 2005 medan männen hade 178 000 kr. Statistiska centralbyrån 13

Inkomstutvecklingen tvärsnittsstudie Inkomster på 2000-talet 3. Sammanräknad förvärvsinkomst efter kön och ålder 2000 och 2005. Medianvärden i 2005 års priser 3. Income by sex and age, in 2000 and 2005. Median values in 2005 prices Medianvärden, tkr 300 Män 2000 250 Män 2005 200 150 Kvinnor 2005 Kvinnor 2000 100 50 0 20 24 25 29 30 34 35 39 40 44 45 49 50 54 55 59 60 64 65 69 70 74 75 79 80 84 85+ Ålder Källa: SCB, Inkomstregistret Sämre utveckling för utrikes födda Inrikes födda har betydligt högre inkomster än personer som är födda utomlands (diagram 4). 4 År 2005 hade en kvinna född i Sverige en inkomst på 180 000 kronor och en utrikes född kvinna hade 146 000 kr. En inrikes född man hade 244 000 kronor i inkomst medan en utrikes född man hade 186 000 kr. Utrikes födda hade dessutom en sämre inkomstutveckling 2000 2005 än inrikes födda. Kvinnor hade bättre inkomstutveckling än män. Detta gäller både inrikes och utrikes födda kvinnor. Gruppen kvinnor som är födda i Sverige ökade inkomsten med mer än 11 procent under den undersökta perioden. För utrikes födda kvinnor ökade inkomsten med knappt 9 procent. Inrikes födda män hade under perioden en inkomstutveckling på drygt 8 procent. Sämst inkomstutveckling hade utrikes födda män, vars inkomst ökade med mindre än 7 procent mellan 2000 och 2005. 4 Vid en sidostudie har materialet standardvägts genom att hänsyn tagits till att utrikes födda har en annan åldersstruktur än inrikes födda. Inkomstskillnaderna mellan inrikes och utrikes födda förstärktes något vid denna standardvägning. Skillnaderna var dock små och metoden används därför inte i studien. 14 Statistiska centralbyrån

Inkomster på 2000-talet Inkomstutvecklingen tvärsnittsstudie 4. Sammanräknad förvärvsinkomst 2000 2005 för svenskfödda respektive utrikes födda kvinnor och män. Medianvärden i 2005 års priser 4. Income in 2000 2005 for people born in Sweden and born abroad by sex. Median values in 2005 prices Medianvärden, tkr 250 Svenskfödda män 200 Utrikesfödda män 150 Svenskfödda kvinnor Utrikesfödda kvinnor 100 50 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 År Källa: SCB, Inkomstregistret Stora inkomstskillnader mellan olika invandrargrupper Fram till början av 1970-talet bestod invandringen till störst del av arbetskraftsinvandring från Norden och södra Europa. Sedan dess har invandringen ändrat karaktär. Arbetskraftsinvandringen har nästan upphört och ersatts av flyktinginvandring. 5 Flyktingarna har haft svårare att etablera sig på arbetsmarknaden än de som har arbetskraftsinvandrat vilket avspeglar sig i betydligt lägre inkomster. Utrikes födda är också en heterogen grupp och inkomstskillnaderna är stora mellan olika invandrargrupper (diagram 5). Inkomstnivåerna påverkas även av ålders- och könsstrukturen samt av hur många år man varit i Sverige. Utrikes födda som varit en längre tid i Sverige har i regel högre inkomster än de som varit i Sverige en kortare tid. Det gäller framförallt de som flyktinginvandrat Invandrare från de nordiska länderna och övriga västländer hade år 2005 inkomster som motsvarade cirka 90 procent av inkomsterna för inrikes födda. Invandrare från "Övriga Europa" och "Latinamerika" hade inkomster som låg på drygt 80 procent av de svenskföddas inkomst. Invandrare från "Övriga Europa", som bland annat består av flyktingar från före detta Jugoslavien, hade dock en mycket god inkomstutveckling på 2000-talet, med en ökning på 16 procent. 5 Tillsammans integration i svenska samhället, SCB 2005, s 11ff. Statistiska centralbyrån 15

Inkomstutvecklingen tvärsnittsstudie Inkomster på 2000-talet Grupperna Övriga Afrika och Övriga Asien hade år 2005 inkomster som motsvarade knappt 70 procent av inkomstnivån för inrikes födda. Allra lägst inkomst hade invandrare från Mellanöstern och Nordafrika. Deras inkomst var år 2005 ungefär hälften av de svenskföddas inkomst. 5. Sammanräknad förvärvsinkomst 2000 2005 efter födelseland. Medianvärden i 2005 års priser 5. Income in 2000 2005 by country of birth. Median values in 2005 prices Medianvärden, tkr 220 200 180 Latinamerika 160 140 Norden Övriga västländer Övriga Europa Sverige 120 Övriga Asien Övriga Afrika 100 80 Mellanöstern och Nordafrika 600 2000 2001 2002 2003 2004 2005 År Källa: SCB, Inkomstregistret Ju längre tid i Sverige desto högre inkomst Utrikes födda som har varit i Sverige en längre tid har generellt betydligt högre inkomster än de som varit här en kortare tid (diagram 6). Personer som år 2005 varit i Sverige mindre än fem år hade inkomster som motsvarade mindre än 30 procent av inkomstnivån för inrikes födda. De som år 2005 varit i Sverige i minst tio år hade över 80 procent av inkomsterna för inrikes födda. Vid indelning av utrikes födda efter vistelsetid 6 i Sverige kan man konstatera att de som varit ett visst antal år i Sverige 2005 hade högre inkomster än vad motsvarande grupp hade 2000. Detta gäller samtliga grupper. Värt att notera är att gruppen som år 2002 varit i Sverige 5-9 år hade högre inkomster än de som varit 5-9 år i Sverige något av de övriga undersökta åren. 6 Med vistelsetid avses tiden som en person varit folkbokförd i Sverige. 16 Statistiska centralbyrån

Inkomster på 2000-talet Inkomstutvecklingen tvärsnittsstudie 6. Sammanräknad förvärvsinkomst 2000 2005 efter vistelsetid. Medianvärden i 2005 års priser 6. Income in 2000 2005 by number of years in Sweden. Median values in 2005 prices Medelvärden, tkr 250 Födda i Sverige 200 150 20 år i Sverige 10 19 år i Sverige 5 9 år i Sverige 100 3 4 år i Sverige 50 0 2 år i Sverige 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Källa: SCB, Inkomstregistret År Minskad inkomstspridning En positiv inkomstutveckling behöver inte betyda att den kommer alla grupper till del utan inkomstspridningen kan antingen ha minskat eller ökat. För att ytterligare beskriva fördelningen och utvecklingen av inkomsterna delas befolkningen in i kvintiler 7, det vill säga fem lika stora grupper efter stigande inkomst. I den första kvintilen återfinns den femtedel av personerna med de lägsta inkomsterna, i den femte kvintilen finns den femtedel av personerna med de högsta inkomsterna. Inkomsten i kvintil 1 var i genomsnitt 49 800 kronor år 2000 och 60 400 kronor år 2005 (diagram 7). Medelvärdet för kvintil 5 ökade från 401 500 till 443 000 kronor. Inkomsten ökade i alla kvintilgrupper. Procentuellt ökade inkomsterna mest för kvintil 1 (21 procent). För kvintil 5 ökade inkomsterna med 10 procent. Detta innebär att inkomstspridningen minskade under perioden. I kronor räknat ökade dock inkomsterna mest för kvintil 5, 41 500 kronor (diagram 8). 7 År 2000 hade personer i kvintil 1 inkomster upp till 95 000 kr. Personer med inkomster över 273 000 kronor tillhörde kvintil 5. Motsvarande gränsvärden år 2005 var under 110 000 kronor för kvintil 1 samt över 301 000 kronor för kvintil 5. Statistiska centralbyrån 17

Inkomstutvecklingen tvärsnittsstudie Inkomster på 2000-talet 7. Sammanräknad förvärvsinkomst år 2000 och år 2005, efter kvintiler. Medelvärden i 2005 års priser 7. Income in 2000 and 2005 by quintiles. Mean values in 2005 prices Medelvärden, tkr 500 450 2000 2005 400 350 300 250 200 150 100 50 0 1 2 3 4 5 Källa: SCB, Inkomstregistret Kvintil 8. Förändring av sammanräknad förvärvsinkomst 2000 2005 per kvintil. Medelvärden i 2005 års priser 8. Change in income 2000 2005 by quintile. Mean values in 2005 prices Medelvärden, tkr 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 1 2 3 4 5 Källa: SCB, Inkomstregistret Kvintil Få kvinnor har höga inkomster Fler kvinnor än män är låginkomsttagare och kvinnorna var i majoritet i kvintilerna 1 3 (diagram 9). Allra störst var andelen i kvintil 1. De flesta kvinnorna i kvintil 1 var ålderspensionärer eller under 30 år. Männen i kvintilgrupp 1 var i hög grad i åldrarna 20 29 år. Gruppen med högst inkomster skiljer sig markant från de med lägst inkomster. De flesta i kvintil 5 är män (70 procent). Närmare 90 procent av de som fanns i kvintil 5 år 18 Statistiska centralbyrån

Inkomster på 2000-talet Inkomstutvecklingen tvärsnittsstudie 2005 var mellan 30 och 64 år. Den vanligaste åldersgruppen i kvintil 5 var 50 64 år. Gruppen bestod till störst del av svenskfödda personer. Utrikes födda har i genomsnitt lägre inkomster än svenskfödda och ungefär en tredjedel tillhörde kvintil 1 medan endast 12 procent befann sig i kvintil 5. En skillnad mellan 2000 och 2005 är att andelen kvinnor 65 år och äldre minskat i kvintil 1 från 32 procent år 2000 till 26 procent år 2005. Det var istället fler äldre kvinnliga pensionärer i kvintilgrupp 2 år 2005 än 2000. Det beror dels på det nya pensionssystemet med högre pension före skatt, dels på att yngre kvinnor tillkommit i pensionärsgruppen mellan 2000 och 2005. Yngre kvinnliga pensionärer har, i högre grad än äldre, förvärvsarbetat under sitt yrkesverksamma liv och har följaktligen högre pensioner. 9. Andel kvinnor och män i procent per kvintil år 2005 9. Share of women and men per quintile in 2005, in per cent Procent 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 1 2 3 4 5 Kvinnor Män Källa: SCB, Inkomstregistret Kvintil Statistiska centralbyrån 19

Inkomstutvecklingen longitudinell studie Inkomster på 2000-talet Inkomstutvecklingen longitudinell studie Den longitudinella studien har genomförts för den grupp som år 2000 var 20 år och äldre. Personerna i studien var folkbokförda i Sverige under hela perioden 2000 2005. Detta innebär att personer som avlidit, emigrerat, immigrerat eller fyllt 20 år under perioden inte ingår. Här görs vissa jämförelser med tvärsnittsstudien för att visa på skillnader i resultat mellan metoderna. Unga ökade sina inkomster mest Den gängse bilden som ofta presenteras i tvärsnittsstudier över inkomstutvecklingen är att ungdomar har fått det sämre medan pensionärer har fått det bättre. Resultatet i den longitudinella studien visar en annan bild. Ungdomar fick högre inkomster medan pensionärer hade en sämre utveckling (tabell 1). För de äldsta kvinnliga pensionärerna ökade dock inkomsterna markant (diagram 10) under perioden men det beror i stort sett bara på det förändrade pensionssystemet. Gruppen kvinnor 20 24 år fördubblade nästan sina inkomster i den longitudinella studien. Många ungdomar, som år 2000 hade låga inkomster, fick under perioden högre inkomster genom att börja jobba. I tvärsnittsstudien hade åldersgruppen 20 24 år, som tidigare nämnts, däremot en negativ inkomstutveckling. År 2005 var fler ungdomar arbetslösa eller studerande än 2000. Gruppen 20 24-åringar hade därmed lägre inkomster år 2005 än 20 24-åringar hade år 2000. I den longitudinella studien sjönk inkomsterna med nästan 9 procent för de som år 2000 var mellan 60 och 64. Många av dessa gick från förvärvsarbete till pension under perioden. I tvärsnittsstudien däremot ökade inkomsterna för 60 64-åringar med 18 procent mellan åren 2000 och 2005. 20 Statistiska centralbyrån

Inkomster på 2000-talet Inkomstutvecklingen longitudinell studie 1. Förändring i procent 2000 2005 av sammanräknad förvärvsinkomst efter ålder och kön, tvärsnittsstudie och longitudinell studie. Medianvärden i 2005 års priser 1. Change in income (in per cent) 2000 2005 by sex and age, cross sectional study and longitudinal study. Median values in 2005 prices År Longitudinell studie Tvärsnittsstudie Samtliga Kvinnor Män Samtliga Kvinnor Män 20+ 10 11 9 9 11 8 20 24 år 87 94 82-2 0-7 25 29 år 20 19 20-1 0-1 30 34 år 15 16 14 7 8 7 35 39 år 15 18 11 11 11 11 40 44 år 12 15 9 11 11 10 45 49 år 9 11 8 9 9 9 50 54 år 7 7 6 8 10 7 55 59 år 2 3 2 10 12 8 60 64 år -9-11 -8 18 22 16 65+ 4 11 2 15 24 12 Källa: SCB, LINDA och Inkomstregistret 10. Procentuell utveckling (longitudinell) av sammanräknad förvärvsinkomst mellan 2000 och 2005 efter kön och ålder. Medianvärden i 2005 års priser 10. Longitudinal change in income 2000 2005, by sex and age, in per cent. Median values in 2005 prices Procent 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0-10 -20 Samtliga 20+ 20 24 25 29 30 34 35 39 40 44 45 49 50 54 55 59 Kvinnor Män Samtliga 60 64 65 69 70 74 75 79 80 84 85+ Ålder Källa: SCB, LINDA Stor inkomstökning för utrikes födda Utrikes födda i tvärsnittsstudien hade 8 procent högre förvärvsinkomst 2005 än 2000, vilket var något sämre utveckling än för personer födda i Sverige (tabell 2). Longitudinellt var utvecklingen för inrikes respektive utrikes födda en helt annan. För utrikes födda, som varit i Sverige samtliga år 2000 2005, ökade inkomsterna mer än för svenskfödda. Inkomstutvecklingen skiljer sig markant mellan olika ländergrupper. Mest ökade inkomsterna för personer från Mellanöstern och Nordafrika, 42 procent. Den Statistiska centralbyrån 21

Inkomstutvecklingen longitudinell studie Inkomster på 2000-talet kraftiga ökningen beror på att många började förvärvsarbeta under perioden. Minst ökade inkomsterna för personer födda i Norden (exklusive Sverige) och Övriga Västländer. En tänkbar förklaring till den låga ökningen är att personer födda i Norden och Övriga Västländer har en högre medelålder och som tidigare beskrivits var äldres inkomstutveckling sämre än yngres. Personer födda i Norden och Övriga Västländer hade i högre utsträckning än andra pension både år 2000 och år 2005. Följaktligen ökade inte inkomsterna så mycket för dessa personer. De som år 2000 hade varit i Sverige högst två år hade mångdubblat sina inkomster fem år senare. Kvinnor i denna grupp ökade sina inkomster från 16 000 till 121 000 kronor medan män ökade från 65 000 till 177 000 kronor. Trots den stora procentuella ökningen hade de år 2005 inkomster som var betydligt lägre än genomsnittet. 2. Förändring i procent 2000 2005 av sammanräknad förvärvsinkomst efter födelseland och vistelsetid i Sverige, tvärsnittsstudie och longitudinell studie. Medianvärden i 2005 års priser 2. Change in income (in per cent) 2000 2005 for country of birth and years in Sweden by sex, cross sectional study and longitudinal study. Median values in 2005 prices Longitudinell studie Tvärsnittsstudie Samtliga Kvinnor Män Samtliga Kvinnor Män Födelseland Samtliga 10 11 9 9 11 8 Inrikes födda 10 10 9 10 11 8 Utrikes födda 13 15 11 8 9 7 Norden utom Sverige 4 3 2 6 7 4 Övriga västländer 4 4 4 7 8 5 Övriga Europa 21 26 14 16 19 13 Latinamerika och Karibien 21 29 16 13 15 10 Mellanöstern och Nordafrika 42 55 30 18 43 15 Övriga Asien 29 34 24 8 10 6 Övriga Afrika 28 38 23 3 3 3 Vistelsetid i Sverige 0 2 år 504 637 175 68 96-5 3 4 år 137 320 84 32 95 14 5 9 år 55 79 42 21 32 22 10 19 år 18 21 17 9 7 12 20 år 4 3 2 6 7 3 Källa: SCB, LINDA och Inkomstregistret Två av tre i den lägsta inkomstgruppen är kvinnor Personer som år 2000 befann sig i kvintil 1 hade mindre än 95 400 kronor i inkomst och 13 procent av dessa hade inte någon förvärvsinkomst alls. Bland personerna i den lägsta inkomstklassen var 67 procent kvinnor, 29 procent var yngre än 30 år och 32 procent var över 65 år. Nästan en tredjedel av de utrikes födda återfanns i kvintil 1 år 2000. Ungefär var fjärde person som saknade eller hade mycket låga inkomster enligt den här rapportens definition på inkomst, hade studiemedel som inkomstkälla. Andra inkomstkällor för personer som helt saknar eller har låga egna inkomster kan vara ekonomiskt bistånd (tidigare socialbidrag) eller inkoms- 22 Statistiska centralbyrån

Inkomster på 2000-talet Inkomstutvecklingen longitudinell studie ter som kommer från det gemensamma hushållet. Det förekommer även att personer lever på sparat kapital. Kraftig ökning för låginkomstgruppen I den longitudinella studien kan vi konstatera att inkomsterna ökade betydligt mer för de två lägsta kvintilerna 8 än för motsvarande kvintiler i tvärsnittstudien (tabell 3). För personer som låg i kvintil 1 år 2000 ökade inkomsterna med 100 procent till år 2005. Många som hade låga inkomster år 2000 på grund av studier, arbetslöshet eller sjukskrivning hade arbete år 2005. I tvärsnittsstudien hade personer i kvintil 1 år 2005 drygt 21 procent högre inkomster än dem som var i kvintil 1 år 2000. I den longitudinella studien har personer som tillhörde den översta kvintilen år 2000 ökat inkomsterna med endast 2 procent. En del av de med högst inkomst 2000 gick under perioden i pension och sänkte därmed sina inkomster. 3. Procentuell utveckling 2000 2005 per kvintil, tvärsnittsstudie och longitudinell studie. Medelvärden i 2005 års priser 3. Change in income (in per cent) 2000 2005 per quintile, cross sectional study and longitudinal study. Mean values in 2005 prices Kvintil Longitudinell studie Tvärsnittsstudie 1 100 21 2 18 10 3 9 9 4 6 10 5 2 10 Källa: SCB, LINDA och Inkomstregistret 8 Tvärsnittsstudiens kvintilgränser används även i den longitudinella studien. Se Fakta om statistiken för mer information. Statistiska centralbyrån 23

Inkomströrlighet Inkomster på 2000-talet Inkomströrlighet Inkomsterna storlek och sammansättning förändras genom livet. Man går från studier eller arbetslöshet till arbete och därefter till pension. Anknytningen till arbetsmarknaden förändras över åren och påverkar inkomsterna. I det här avsnittet beskrivs inkomströrligheten utifrån den longitudinella studien. I vilken omfattning rör man sig i inkomstfördelningen och hur ser rörelsen ut? Med inkomströrlighet menas personernas rörlighet mellan olika inkomstgrupper (kvintiler) 2000 2005. Större rörlighet i arbetsför ålder Av de som var i kvintil 1 år 2000 var 63 procent också i denna låginkomstgrupp fem år senare (tabell 4). Ännu fler var kvar i gruppen med högst inkomst, 72 procent. Avgränsas populationen till att gälla personer som i högre grad befann sig på arbetsmarknaden (25-55 år) så ökar andelen som klättrade i inkomststegen (tabell 5). Nästan hälften av dem i åldern 25 55 som befann sig i kvintil 1 år 2000 hade lämnat den 2005. Bland dem med högst inkomst i arbetsför ålder var 77 procent fortfarande höginkomsttagare efter fem år. 4.Inkomströrlighet mellan kvintiler 2000 2005, i procent. Personer som år 2000 var 20 år och äldre 4. Income mobility between quintiles 2000 2005 in per cent. Persons 20 years and older in 2000 År 2005 Kvintil 1 2 3 4 5 2000 1 63 13 10 9 5 100 2 14 59 16 7 3 100 3 5 24 46 20 5 100 4 2 7 23 49 19 100 5 1 2 6 18 72 100 Källa: SCB, LINDA 5. Inkomströrlighet mellan kvintiler 2000 2005, i procent. Personer som år 2000 var 25 55 år 5. Income mobility between quintiles 2000 2005 in per cent. Persons 25 55 years of age in 2000 År 2005 Kvintil 1 2 3 4 5 2000 1 51 17 14 12 7 100 2 16 39 27 12 5 100 3 6 18 45 26 6 100 4 3 5 18 53 21 100 5 2 2 4 16 77 100 Källa: SCB, LINDA 24 Statistiska centralbyrån

Inkomster på 2000-talet Inkomströrlighet Äldre låginkomsttagare förblir låginkomsttagare Rörligheten ur den lägsta inkomstgruppen minskar med åldern (diagram 11). Över 90 procent av pensionärerna som var i kvintil 1 år 2000 var också kvar år 2005. Detta gäller både kvinnor och män. Pensionärer har inte lika stora möjligheter som yngre att öka sina inkomster genom att gå från studier, arbetslöshet eller sjukskrivning till förvärvsarbete. Äldre personer kan däremot, i högre grad än unga, ha tillgång till eventuellt kapital som sparats under livet. Förmögenhet i form av finansiella och reala tillgångar är något man oftast bygger upp under en längre tid och dessa tillgångar är mer koncentrerade till äldre. Inkomster från kapital studeras dock inte i denna rapport. Män som år 2000 var mellan 50 och 64 år hade i högre grad än kvinnor i samma ålder lämnat kvintil 1. Skillnaden mellan könen var störst i åldersgruppen 60 64 år, det vill säga de som gick i pension under den undersökta perioden. En analys av de som har lämnat den lägsta inkomstgruppen visar att de hade mångdubblat sina inkomster mellan 2000 och 2005. Inkomstökningen bestod främst av pension. Varför en större andel män än kvinnor kunnat öka sin inkomst kräver en djupare analys än vad som ryms i denna rapport. Bland kvinnor och män i kvintil 1 under 30 år, var det 35 procent som tillhörde kvintil 1 även år 2005. Ungdomarna som gick från arbetslöshet eller studier till arbete ökade sina inkomster markant. Av de ungdomar som fortfarande tillhörde kvintilgrupp 1 hade fyra av tio studiestöd. 11. Andel personer i procent som befann sig i kvintil 1 både år 2000 och 2005, efter kön och ålder 11. Share of persons in per cent by age and sex that were in quintile 1 both in 2000 and 2005 Procent 100 90 80 Kvinnor Män 70 60 50 40 30 20 10 0 20+ 20 24 25 29 30 34 35 39 40 44 45 49 50 54 55 59 60 64 65 69 70 74 75 79 80 84 85 Källa: SCB, LINDA Ålder Högre andel utrikes födda kvar med låga inkomster Svenskfödda lämnade i större utsträckning än utrikes födda den lägsta inkomstgruppen mellan åren 2000 2005 (diagram 12). Störst skillnad mellan utrikes och inrikes födda var det i åldersgruppen 20 34 samt strax före pen- Statistiska centralbyrån 25

Inkomströrlighet Inkomster på 2000-talet sionsåldern. Utrikes födda män i pensionsåldern förblev kvar i låginkomstgruppen i störst utsträckning, 97 procent. (tabell 6). 12. Andel personer i procent som tillhörde kvintil 1 år 2000 och som var kvar i kvintil 1 år 2005, efter ålder och födelseland 12. Share of persons in per cent that were in quintile 1 in 2000 and still in quintile 1 in 2005, by age and country of birth Procent 100 90 80 Inrikes födda Utrikes födda 70 60 50 40 30 20 10 0 20+ 20 24 25 29 30 34 35 39 40 44 45 49 50 54 55 59 60 64 65 69 70 74 75 79 80 84 85 Källa: SCB, LINDA Ålder 6. Andel personer i procent som tillhörde kvintil 1 år 2000 som var kvar i kvintil 1 respektive år 2001 2005, efter kön, ålder och födelseland 6. Share of persons in per cent that were in quintile 1 in 2000 and still in quintile 1 for each year 2001 2005, by sex, age and country of birth Kön Ålder Födelseland År 2001 2002 2003 2004 2005 Kvinnor 20 64 Utrikes födda 81 71 66 63 59 Svenskfödda 76 64 58 52 49 65+ Utrikes födda 99 98 95 94 93 Svenskfödda 98 97 93 92 91 Män 20 64 Utrikes födda 77 67 61 58 56 Svenskfödda 74 63 57 51 46 Källa: SCB, LINDA 65+ Utrikes födda 98 98 97 98 97 Svenskfödda 97 97 94 94 95 Störst andel äldre kvinnor med långvarig låg inkomst Av de personer som tillhörde kvintil 1 år 2000 var det 55 procent som var kvar i den lägsta inkomstgruppen varje år 2000 2005. Bland dem var fler än hälften över 65 år (diagram 13). Drygt 13 procent av de som var kvar i kvintil 1 alla år var i åldrarna 75 79. Tre av fyra med långvarig låg inkomst var kvinnor. 26 Statistiska centralbyrån

Inkomster på 2000-talet Inkomströrlighet 13. Fördelning i procent efter ålder och kön för de som tillhörde kvintil 1 alla år 2000 2005 13. Distribution of persons in per cent that were in quinitile 1 all years 2000 2005 by age and sex Procent 14 12 Kvinnor Män 10 8 6 4 2 0 20 24 25 29 30 34 35 39 40 44 45 49 50 54 55 59 60 64 65 69 70 74 75 79 80 84 85 Exempel: Av de personer som tillhörde kvintil 1 alla år var nästan 8 procent i åldersgruppen 20 24 år Hälften av dessa var kvinnor. Drygt 13 procent var i åldrarna 75-79 år Källa: SCB, LINDA År Liten inkomst från arbete för de med långvarig låg inkomst För befolkningen som helhet står inkomst från arbete år 2005 för nästan 60 procent av de totala inkomsterna (diagram 14). Drygt en tredjedel kommer från pension inklusive sjuk- eller aktivitetsersättning. Resterande nio procent består av övriga inkomster, varav nästan hälften är arbetsmarknadsstöd. Inkomststrukturen förändras inte nämnvärt mellan åren 2000 och 2005. De som tillhörde kvintil 1 samtliga år hade en låg andel av sin inkomst från arbete. Den överlägset största inkomsten var pension inklusive sjuk- eller aktivitetsersättning. Denna bild stämmer väl överens med att fler än hälften i denna grupp var ålderspensionärer. För personer som tillhörde kvintil 5 alla år bestod inkomsterna till 86 procent av inkomst från arbete. Inkomststrukturen blir annorlunda när ålderspensionärerna exkluderas (diagram 15). För samtliga personer mellan 20 och 59 år kommer nästan 80 procent från inkomster av arbete, 10 procent från pension och 10 procent från övriga inkomster, främst arbetsmarknadsstöd. För gruppen i åldern 20 59 år som tillhörde kvintil 1 alla år kom endast 31 procent från inkomst av arbete. Störst andel kom från sjuk- eller aktivitetsersättning som stod för nästan 60 procent av den totala inkomsten. För de som tillhörde kvintil 5 alla år stod inkomst från arbete för över 90 procent av inkomsten. Statistiska centralbyrån 27

Inkomströrlighet Inkomster på 2000-talet Inkomsterna i diagram 14 och 15 delas in i tre inkomstklasser, Inkomst från arbete, Pension samt Övriga inkomster. I inkomst från arbete ingår löneinkomst samt inkomst från näringsverksamhet. I pension ingår, förutom ålderspension också sjuk eller aktivitetsersättning (förtidspension). I Övriga inkomster ingår sjukpenning, föräldrapenning, arbetsmarknadsstöd samt övriga skattepliktiga positiva transfereringar. 14. Inkomststruktur i procent år 2005 för de som tillhörde kvintil 1 respektive kvintil 5 alla år och för samtliga. Personer 20 år och äldre 14. Income composition in per cent year 2005 for those who, respectively, were in quintile 1 and quintile 5 every year 2000 2005. Persons 20 years and older Procent 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Samtliga Kvintil 1 alla år Kvintil 5 alla år Inkomst från arbete Pension inkl. sjuk- eller aktivitetsersättning Övriga inkomster Källa: SCB, LINDA 15. Inkomststruktur i procent år 2005 för de som tillhörde kvintil 1 respektive kvintil 5 alla år och för samtliga. Personer mellan 20 och 59 år 15. Income composition in per cent year 2005 for those who, respectively, were in quintile 1 and quintile 5 every year 2000 2005. Persons 20 59 years of age Procent 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Samtliga Kvintil 1 alla år Kvintil 5 alla år Inkomst från arbete Pension inkl. sjuk- eller aktivitetsersättning Övriga inkomster Källa: SCB, LINDA 28 Statistiska centralbyrån

Inkomster på 2000-talet Inkomströrlighet Få kvinnor med långvarig hög inkomst Män fanns i högre grad än kvinnor kvar i den högsta inkomstklassen (diagram 16). Gruppen som var i högsta inkomstklassen varje år bestod till stor del av män i åldrarna 35 60 år. Störst andel var i åldern 50 54 år. Det var väldigt få ungdomar och äldre pensionärer i gruppen. 16. Fördelning i procent efter ålder och kön för de som tillhörde kvintil 5 alla år 2000 2005 16. Distribution of persons in per cent that were in quinitile 5 all years 2000 2005 by age and sex Procent 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 Kvinnor Män 0 20 24 25 29 30 34 35 39 40 44 45 49 50 54 55 59 60 64 65 69 70 74 75 79 80 84 85 Ålder Exempel: Av de personer som tillhörde kvintil 5 alla år var en halv procent i åldersgruppen 20-24 år. Ungefär 17 procent var i åldersgruppen 50 54 år (5 procent kvinnor och 12 procent män) Källa: SCB, LINDA Statistiska centralbyrån 29

Fakta om statistiken Inkomster på 2000-talet Fakta om statistiken Rapporten bygger på bearbetningar från två olika datakällor, Inkomstregistret samt den longitudinella individdatabasen (LINDA). Detta omfattar statistiken Inkomstregistret avser att belysa inkomstfördelningen på individnivå. Inkomstregistret baseras på uppgifter från Skatteverket, Försäkringskassan, Centrala studiestödsnämnden, Statens pensionsverk, Pliktverket och Socialstyrelsen. Registret är kompletterad med uppgifter från SCB-registren Befolkningens utbildning och Registret över totalbefolkningen. Av dessa uppgifter skapas inkomstregistret som är en del av Inkomst- och taxeringsregistret. Registret innefattar variabler som sammanräknad förvärvsinkomst, inkomst av kapital, pension och sjuk- eller aktivitetsersättning. Vid bearbetning av registret används bland annat bakgrundsvariablerna kön, ålder, födelseland, län och kommun. Eftersom registret baseras på data på totalnivå kan det även användas för studier av grupper som är små till antalet. Möjlighet till redovisning efter mindre regionala områden som t.ex. församlingar, postnummer- eller delområden finns. Datamaterialet finns från 1968. Longitudinella individdatabasen (LINDA) är ett urvalsbaserat register. Det huvudsakliga syftet med registret är att ge forskare och utredare möjligheter att göra longitudinella studier av inkomstutvecklingen för olika grupper. Data finns från 1968. LINDA finns för två urval: ett panelurval om 3 procent av befolkningen respektive år och ett urval av utrikesfödda om 20 procent av den utrikesfödda befolkningen respektive år. Möjligheter finns att göra longitudinella studier över åren men även att studera enskilda år tack vare urvalets uppbyggnad. Uppgifter till LINDA hämtas i första hand från det totalräknade inkomstoch taxeringsregistret samt från registret över totalbefolkningen (RTB). I LINDA finns för varje individ uppgift om bland annat löneinkomst, inkomst av näringsverksamhet, kapitalinkomst, skattepliktiga/skattefria transfereringar, skatt med mera. För ytterligare information om de två registren utöver det som beskrivs hänvisas till SCB:s webbplats, www.scb.se Definitioner och förklaringar Den sammanräknade förvärvsinkomsten består av de sammanlagda löpande skattepliktiga inkomsterna, vilka avser inkomster från anställning, företagande, pension, sjukpenning och andra skattepliktiga transfereringar. I sammanräknad förvärvsinkomst ingår inte inkomst av kapital. 30 Statistiska centralbyrån

Inkomster på 2000-talet Fakta om statistiken Kvintiler används för att dela upp de studerade personerna i inkomstgrupper. Tvärsnittsstudiens kvintilgränser har använts i den longitudinella studien för att öka jämförbarheten. Detta innebär i den longitudinella studien att inkomstgrupperna inte riktigt innehåller 20 procent av hela gruppen. Vissa grupper kan innehålla mer än 20 procent och vissa mindre än 20 procent. Detta beror på att endast personer som varit folkbokförda under hela perioden är med i den longitudinella studien till skillnad från i tvärsnittsstudien där alla folkbokförda är inkluderade varje år. För enkelhetens skull benämns inkomstgrupperna i den longitudinella studien ändå som kvintiler. Ett nytt pensionssystem togs i bruk 2003 vilket påverkar jämförbarheten mellan åren. En garantipension infördes som medförde att många pensionärer med låg folkpension fick en ökad inkomst före skatt. Pensionärer som efter 2003 har garantipension ofta äldre kvinnor har i och med förändringen fått högre inkomst före skatt men eftersom det särskilda grundavdraget samtidigt togs bort och pensionen beskattas på samma sätt som andra inkomster försvinner "höjningen" av inkomsten efter skatt. I rapporten redovisas skattepliktiga inkomster före skatt och förändringen i pensionssystemet påverkar alltså jämförbarheten genom att pensionärer har fått högre pensioner under perioden men för den skull inte mer pengar i plånboken. Med Norden avses Danmark, Norge, Finland och Island. Med Övriga Västländer avses: Portugal, Grekland, Italien, Spanien, Belgien, Nederländerna, Luxemburg, Storbritannien, Irland, Tyskland, Österrike, Frankrike, Andorra, Monaco, Liechtenstein, San Marino, Vatikanstaten, USA, Kanada, Japan, Australien, Nya Zeeland och Schweiz. Med Övriga Europa avses europeiska länder utanför Norden och övriga västländer. Med Latinamerika och Karibien avses: El Salvador, Guatemala, Honduras, Mexiko, Panama, Argentina, Bolivia, Brasilien, Chile, Colombia, Ecuador, Peru, Uruguay, Kuba, Venezuela, Trinidad och Tobago, Belize, Costa Rica, Nicaragua, Paraguay, Antigua och Barbuda, Bahamas, Barbados, Dominica, Dominikanska republiken, Grenada, Haiti, Jamaica, S:t Lucia, S:t Vincent och Grenadinerna, S:t Kitts och Nevis. Med övriga Asien och Oceanien avses länder i Asien och Oceanien som ej nämns i andra grupperingar. Med Mellanöstern och Nordafrika avses: Turkiet, Irak, Iran, Israel, Jordanien, Kuwait, Libanon, Saudiarabien, Syrien, Algeriet, Egypten, Libyen, Marocko, Tunisien, Förenade Arabemiraten, Sydjemen, Qatar, Bahrain och Oman. Med Övriga Afrika avses länder i Afrika som ej nämns i andra grupperingar. Statistiska centralbyrån 31

Referenser Inkomster på 2000-talet Referenser Böcker Vår trygghet våra sociala rättigheter, (2004), Folksam, Otava Tryckeri AB, Helsingfors, Finland ISBN 91-7044-204-5 Elektroniska dokument/internet Strandell Gustaf, Hedman Ulrika, Dastserri Monir Tillsammans integration i svenska samhället (2005) www.scb.se/statistik/_publikationer/be0101_2004a01_br_be55st0501.pdf 32 Statistiska centralbyrån

Income in the 2000s In English In English Foreword Significant economic changes have been seen during the 1990s and the beginning of the 2000s, affecting both public finances and the private economies of the population. All groups have been to a greater or lesser extent affected by these changes. For example, the establishment of young people in adult life now takes longer and is today more unpredictable than before. Moore young people are studying at universities and the entry onto the labour market are taking place later and later. Pensioners have also been affected by changes in the economy. Pensioners now account for an increasing share of the population because of rising average life expectancy and relatively large age groups that are retiring in the near future. This report aims to illustrate the income of the population in the 2000s. The income level and its development for men and women, for different age groups and for Swedish-born and foreign-born people will be described for the period 2000-2005. The report shows the economic situation of the population and how this has developed in the 2000s. Are there, for example, differences between young people, middle-aged people or the elderly population? Are people of working age doing better or worse and what is the development of income for pensioners? How does income development for women compare to that of men? Have incomes for foreign-born people developed in the same way as those for Swedish-born people? Income in the 2000s is the third in a series of reports in the area of economic welfare statistics. Statistics Sweden, November 2007 Anna Wilén Margareta Eriksson A note of thanks We would like to express appreciation to our survey respondents the people, enterprises, government authorities and other institutions of Sweden with whose cooperation Statistics Sweden is able to provide reliable and timely statistical information meeting the current needs of our modern society. Statistics Sweden 33