Läget i klimatfrågan 2012

Läget i klimatfrågan 2012 - med fokus på den hållbara staden Andreas Gyllenhammar Hållbarhetschef Vattenstämman Stockholm, 16 maj 2012 Mats Andréasson Vattuman Shira Jacobs Landskapsarkitekt

Forskningen Klimat, vatten och den hållbara staden Klimateffekter på det hydrologiska kretsloppet Opinion, politik och förhandlingar Utsläppen

Varför är klimatet så viktigt?

Forskningen

23 juni 1988 Dr. James Hansen NASA Goddard Institute for Space Science "The global warming is now sufficiently large that we can ascribe with a high degree of confidence a cause and effect relationship with the greenhouse effect"

23 juni 2008 "My presentation today is exactly 20 years after my 23 June 1988 testimony to Congress, which alerted the public that global warming was underway. There are striking similarities between then and now, but one big difference. The difference is that now we have used up all slack in the schedule for actions needed to defuse the global warming time bomb."

29 augusti 2011 "It's like a drug addict reaching for a dirty needle from a fellow addict. It's crazy, and the president should understand that and exercise leadership and reject the pipeline."

jointly by the World Meteorological Organization and the tive international statement of scientific understanding of cts and possible response strategies to climate change are t, and form the standard reference for all concerned with Synthesis Report is the fourth element of the IPCC Fourth groups, many hundreds of international experts assess are available from Cambridge University Press: the IPCC the IPCC f the IPCC carried out by the three Working Groups of the IPCC. It wing topics: ferent scenarios lationship with sustainable development, at global and relevant to adaptation and mitigation, consistent with the sustainable development CLIMATE CHANGE 2007 SYNTHESIS REPORT

Section 2 MANAGING THE RISKS OF EXTREME EVENTS AND DISASTERS TO ADVANCE CLIMATE CHANGE ADAPTATION Observed and projected changes in climate as they relate to water Extremt svårt att modellera/förutspå behöver mkt och högupplöst data extremer är extremt diversa saknas teori om hur klimatförändringar generellt påverkar extremväder Figure 2.8: Fifteen-model mean changes in (a) precipitation (%), (b) soil moisture content (%), (c) runoff (%), and (d) evaporation (%). To indicate consistency of sign of change, regions are stippled where at least 80% of models agree on the sign of the mean change. Changes are annual means for the scenario SRES A1B for the period 2080 2099 relative to 1980 1999. Soil moisture and runoff changes are shown at land points with valid data from at least ten models. [Based on WGI Figure 10.12] multi-model average (Figure 2.9), the global mean trends are smaller and less consistent across models. A perturbed physics ensemble with one model shows only limited areas of consistently increased frequency of wet days in July. In this ensemble there is a larger range of changes in precipitation extremes relative to the control ensemble mean (comparedwith the more consistent response of temperature extremes). This indicates a less consistent response for precipitation extremes in general, compared with temperature extremes. [WGI 10.3.6, FAQ10.1] SPECIAL REPORT OF THE INTERGOVERNMENTAL PANEL ON CLIMATE CHANGE 2.3.2 Snow and land ice As the climate warms, snow cover is projected to contract and decrease, and glaciers and ice caps to lose mass, as a consequence of the increase in summer melting being greater than the increase in winter snowfall. Widespread increases in thaw depth over much of the permafrost regions are projected to occur in response to warming. [WGI SPM, 10.3.3] 2.3.2.1 Changes in snow cover, frozen ground, lake and iiiiiiiiiiiiiiiiriver ice... men därmed inte sagt att det inte går!

Hur ligger vi till? Utsläppsscenarier Klimatmodeller Källa: IPCC SPM of the Synthesis Report of the IPCC Fourth Assessment Report

d by a energy i, f i region, egions [5] ate in [6] CO CO 2 Emissions (GtC y -1 ) 5 Inte så bra... 0 10 9 8 7 6 1850 1900 1950 2000 2050 2100 Actual emissions: CDIAC Actual emissions: EIA 450ppm stabilization 650ppm stabilization A1FI A1B A1T A2 B1 B2 an the nomic (U.S., f their ations Fig. 1. 5 1990 1995 2000 2005 2010 Observed global CO 2 emissions including all terms in Eq. 1, from both SUSTAINABILITY SCIENCE

Noah Diffenbaugh Ass. prof. Stanford 6 juni 2011 Enligt vår forskning kommer stora ytor av vår planet värmas upp så fort så att, i mitten av detta sekel, kommer till och med de kallaste somrarna att vara varmare än de varmaste somrarna har varit de senaste 50 åren.

Vad händer, Rossby Center? Finns inga nya färdiga körningar sen 2007 för Sverige Nu fokus på multi-model Från SRES till RCP (Representative Concentration Pathways) Nästa år kommer mer, i samband med IPCC AR5 (sept 2013) Håll alltså tillgodo med detta...

Ekonomiska effekter i Sverige Kostnad miljarder kr till år 2100 Vägar 10-20 Översvämningar 60-120 Ras, skred, erosion 30-105 Intäkt miljarder kr till år 2100 Ökad vattenkraftproduktion 190-260 Skogsbruk 100-290 300-600 Jordbruk 35-75 80-140 Sjukvård 570-800 Minskat uppvärmningsbehov 600-690 Ökat kylbehov 130-150 Vindkraft 0-25 SUMMA 1000-1800 1200-1700 Källa: Klimat- och sårbarhetsutredningen, SOU 2007:60

Den samlade kostnaden för att successivt anpassa svensk vattenförsörjning till ökande risker och till nya förutsättningar på grund av klimatförändringar under perioden 2011 2100 uppgår i mycket grova drag till minst 5,5 miljarder kronor för kommunal vattenförsörjning, sannolikt mer. Källa: Klimat- och sårbarhetsutredningen, SOU 2007:60

Klimatet påverkar hela vattnets kretslopp

Från CO2-sänka till CO2-källa Havsnivåhöjning Försurning Artomställning Minskad biologisk mångfald

350 300 Nederbörd diff [mm] 250 200 150 100 50 00 Sverige Norrland Övr Sverige Gävleborg Jämtland Västernorrland Västerbo<en Norrbo<en Norrland Klimatet förändras och förändrar SWECO Bangårdsgatan 2 Box 553, 831 27 Östersund Telefon 063-685 50 00 Telefax 063-685 50 10 Andreas Gyllenhammar Telefon direkt 063-685 50 37 Mobil 070-679 72 25 andreas.gyllenhammar@sweco.se SWECO MANAGEMENT AB Org.nr 556140-0283, säte Stockholm Ingår i SWECO-koncernen www.sweco.se 1 (49)

1961-1990 om 15 år om 50 år om 80 år Antal dagar med snötäcke SnowCover_nSnowCover_A2_ECHAM4_RCA3_1961_1990_ANN (200603) (dygn/år) 360 330 300 270 240 210 180 150 120 90 60 30 0 Källa: Rossby Center, SMHI 2007

45 40 35 Avrinning diff [%] 30 25 20 15 10 5 0 Sverige Norrland Övr Sverige Gävleborg Jämtland Västernorrland Västerbo=en Norrbo=en

Norrland Övr Sverige 180 120 Månadsavrinning [mm] 160 140 120 100 80 60 40 20 Månadsavrinning [mm] 100 80 60 40 20 0 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12

Översvämningar Dagens 100-årsflöde blir Kostnad för ett 100-årsflöde (MSEK) Dalälven Mindre vanligt 1398 Delångersån Mindre vanligt 152 Gavleån Mindre vanligt 1254 Kalixälven Ungefär lika vanligt 136 Moälven Mindre vanligt 149 Pite älv Ungefär lika vanligt 34 Umeälven Vanligare 442 Vindelälven Ungefär lika ofta 74 Västerdalälven Mindre vanligt 1778

/B2 RCAO-H/A2 Hur ofta återkommer dagens hundraårsflöden år 2100? e Längsta RCAO ECHAM A2 Källa: Klimat- och sårbarhetsutredningen, SOU 2007:60

> 4 veckor längre 2-4 veckor längre 2 veckor längre Stabilt Kortare Förändrad vegetationsperiod 1982-1999

Biomasseförändringar i Vålejaure Fisk Djurplankton Växtplankton Makrofyter 38 183 61 130 9 75 50 12 0 50 100 150 200 % ökning jmf nuvarande klimat ECHAM A2 ECHAM A2+TP

Politiken

Vilka frågor kommer att vara viktigast under nästa valrörelse? Miljö & klimat 65 Vård & omsorg Jobben 54 56 Skola 39 Integritetsfrågor 36 Skatter 26 Brottslighet 23 Euron 6 Försvaret 4 Europafrågor 2 0 10 20 30 40 50 60 70 Källa: GP augusti 2009. Svarsfrekvens: 57% av alla riksdagsledamöter.

I september är det val till Riksdagen. Vilken eller vilka frågor eller samhällsproblem är viktigast för dig i valet? Sysselsättning/Jobb 34 Sjukvård 27 Utbildning/Skola 22 Äldrevård Miljö/Klimat 18 19 Skatter Pensioner 12 11 0 10 20 30 40 Källa: SIFO - 24 mars 2010. %

The Durban Package Kyoto II Green Climate Fund (100 miljarder USD per år) Sista gången vi hoppades?

The Climate blues?

COP 18

Klimatfrågan 2012 Forskningen ifrågasatt och utvärderad (2010-2011) Forskningen mer och mer robust Inga stora opinionsförändringar (men många undersökningar) Klimatfrågan i mediaskugga Märkbara klimateffekter, extremväder börjar bli vetenskapligt kopplat till uppvärmningen Utsläppen ökar (rekordökning 2011) COP17 i Sydafrika gav ett skal till avtal Nästa stora IPCC-rapport kommer 2013-2014 med fler och mer användbara regionala analyser Klimatanpassning diskuteras mer och mer

Bromsa Anpassa Klimatfrågan sopas inte under mattan...

Hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjlighet att tillfredsställa sina behov Brundtlandkommissionen, 1987

The United Nations top priority for this year and many years beyond will have to be sustainable development

Affärsnyttan i hållbarhet Säljer mer - bättre priser Minska kostnader (åt kunder och åt företaget) Ekosystemtjänster har ekonomiskt värde Skapar utvecklingsmöjligheter Hållbarhet är bra som riskhantering Anpassa verksamheten själva (innan lagkrav gör det) Ökat värde för varumärket Viktig och stark motivationsfaktor för medarbetarna Attraktivare som arbetsgivare

Lösningarna finns!

Installation GIS Industri Konstruktion Infrastruktur Avfall Energi Vatten Vatten & miljö Projektledning Energisystem Arkitektur Strategi och analys

Dricksva)en I Sverige har vi god 3llgång på färskva)en i våra sjöar, va)endrag och grundva)enmagasin. Utmaningen inför fram3den är a) behålla en god kvalitet på va)net vilket innebär a) skydda va)entäkter från bl.a. föroreningar, saltva)eninträngning och skadliga mikroorganismer. Behöver reningsprocesserna uppgraderas för a) möta de nya utmaningarna? Behöver va)enverket skyddas mot översvämning vid höga va)enstånd? Hur kan strategisk planering användas för a) säkra och förbä)ra dricksva)enförsörjningen?

Tycho Hedéns väg, Uppsala - Omvandling av genomfartsled 3ll stadsgata - Synliggörande av LOD - Grönare stadsmiljö

porlande renande ångande

Tycho Hedéns väg, Uppsala - Omvandling av genomfartsled 3ll stadsgata - Synliggörande av LOD - Grönare stadsmiljö

RAPPORT Uddevalla kommun Översvämningsutredning Uppdragsnummer 1321070 Utredning om principåtgärder för att förhindra översvämningar i centrala Uddevalla - Lokal klimatanpassning genom skyddsförebyggande åtgärdsplanering Uddevalla - Översvämningsutredning - Utredning om principåtgärder för a) förhindra översvämningar i centrala Uddevalla - Lokal klimatanpassning genom skyddsförebyggande åtgärdsplanering

Hamnar - Både i kommersiella hamnar och omvandlade områden kan kajer behöva höjas och förstärkas som skydd mot s3gande havsnivåer. - Vilka havsnivåer och högva)enscenarier ska man ta hänsyn 3ll vid repara3oner och nybyggna3oner? Hur kan den befintliga kajen anpassas? - Hur kan hamnverksamhetens påverkan på va)enkvalitén minimeras?

Norrtälje Avloppshantering hamn - Behöver Dagva)enhantering avloppsreningsverken skyddas mot s3gande va)ennivåer i hav, sjöar och - va)endrag? Va)enkvalitet - Vad Va)en kan som man 3llgång göra för för a) rekrea3on minska risken för översvämningar och drirstopp på ledningsnätet i samband med häriga regn? Hur kan man bä)re ta 3llvara avloppsva)nets innehåll av energi och näringsämnen?

Stadsplanering - Va)en är ora en stor 3llgång i stadsbilden men kan sam3digt utgöra e) hot mot staden. - Va)net måste få ta plats och bör behandlas som en resurs och en möjlighet - istället för e) problem. - Hur kan va)enfrågor integreras på e) 3digt stadium i planprocessen? - Hur synliggör man va)net i staden?

system flow reuse/recycle 15

Hållbarhet - också en attitydfråga

Vi vet att det blir bättre att vi måste hur man gör att det är lönsamt