Fritidshemmens verksamhet

Revisionsrapport Härryda kommun Fritidshemmens verksamhet Monica Axelsson Februari 2012

Innehållsförteckning 1 Sammanfattning sid 2 2 Inledning 2.1 Bakgrund och revisionsfråga sid 3 2.2 Avgränsning och metod sid 3 2.3 Nationella styrdokument sid 3 3 Resursfördelning 3.1 Iakttagelser sid 4 3.2 Bedömning sid 5 4 Platser och planering 4.1 Nationella styrdokument sid 5 4.2 Iakttagelser sid 5 4.3 Bedömning sid 7 5 Kvalitetsarbete 5.1 Iakttagelser sid 7 5.2 Bedömning sid 9 1 av 1

1 Sammanfattning De förtroendevalda revisorerna i Härryda kommun har gett i uppdrag att granska fritidshemmens verksamhet. Följande revisionsfråga ligger till grund för granskningen: Säkerställer ansvarig nämnd genom styrning och uppföljning att alla fritidshem erbjuder likvärdiga förutsättningar för lärande och utveckling utifrån varje elevs behov samt att behov av platser och öppettider kan tillgodoses? Kommunen har en hög nyttjandegrad för fritidsverksamheten. Föräldrarna är i hög grad nöjda med verksamheten och likaså barnen, visar genomförda kvalitetsenkäter. Detta är viktiga kvalitetsindikatorer. Men huvudmannen för utbildningen måste också säkerställa och följa upp kvaliteten utifrån styrdokumentens övriga krav på verksamheten. På huvudmannanivå är uppföljningen av fritidshemmens verksamhet relativt svag. Utifrån redovisning i det systematiska kvalitetsarbetet på huvudmannanivå framgår inte huruvida elevgrupperna i fritidshemmet har en lämplig sammansättning och storlek och om eleverna i övrigt erbjuds en god miljö, inte heller hur fritidshemmen kompletterar den obligatoriska skolverksamheten i enlighet med både föregående och nu gällande skollag. Vi bedömer att uppföljningen behöver förbättras. Vår bedömning är att Härryda kommun har en modell för resursfördelning som samverkar med kravet på att tillgodose behovet av platser inom fritidshemmen och samtidigt de krav på kvalitet som ställs på verksamheten. Alla elever i Härryda kommun, från förskoleklass till och med årskurs 5, erbjuds plats i fritidshem eller fritidsklubb, i enlighet med gällande lagstiftning. Vår granskning visar också att plats erbjuds på grund av eget behov utifrån familjens situation eller behov av särskilt stöd. Någon kö finns inte. Däremot erbjuds inte elever i årskurs 6 plats i fritidsklubb. Enligt gällande skollag har elever rätt till plats till och med vårterminen det år de fyller 13 år. Fritidsklubb erbjuds endast på eftermiddagen, inte på morgonen. Plats ska erbjudas i den omfattning som krävs med hänsyn till föräldrarnas förvärvsarbete eller studier under den del av dagen som eleverna inte går i skola. Kommunens erbjudande och information till vårdnadshavarna behöver alltså kompletteras för att överensstämma med gällande skollag. 2 av 2

2 Inledning 2.1 Bakgrund och revisionsfråga I rapporten Utveckling pågår Om kvalitetsarbete i fritidshem (2010) redovisar Skolverket att låg personaltäthet och stora barngrupper under senare år försämrat fritidshemmens kvalitet. Efterfrågan på platser har ökat och tillgången till platser har prioriterats före kravet på kvalitet. Skolverket konstaterar att det inte är förenligt med skollagen att sätta ett av lagens krav för ett annat. Revisionsfråga: Säkerställer ansvarig nämnd genom styrning och uppföljning att alla fritidshem erbjuder likvärdiga förutsättningar för lärande och utveckling utifrån varje elevs behov samt att behov av platser och öppettider kan tillgodoses? Kontrollmål/granskningsmål: Bedrivs ett målinriktat och dokumenterat kvalitetsarbete inom fritidshemsverksamheten på både nämnds- och enhetsnivå? Finns det en ändamålsenlig resursfördelningsmodell som stödjer arbetet med att tillgodose både platsbehov och kvalitetskrav på verksamheten? Finns det en ändamålsenlig framtidsplanering med prognoser vad gäller platsbehov, kompetensförsörjning, kompetensutveckling och lokalbehov? Följer nämnden upp vad elever och vårdnadshavare anser om verksamheten, inklusive kö- och placeringsrutiner? Kan elevers behov av särskilt stöd tillgodoses? Kan nämnden följa arbetet per enhet och över tid på ett tillförlitligt sätt? 2.2 Avgränsning och metod Granskningen omfattar den kommunala fritidshemsverksamheten. Intervjuer har genomförts med: sektorschef, verksamhetschef, ekonom/controller, placeringshandläggare, planerare och fyra rektorer. Relevanta dokument för styrning, planering, prognoser, kvalitetsarbete och uppföljning, inklusive enkäter har granskats. Rapporten har faktagranskats av ansvarig verksamhetschef. 2.3 Nationella styrdokument Enligt ny skollag (2010:800, 8 kap) ska fritidshemmen komplettera den obligatoriska skolverksamheten. 3 av 3

Utveckling och lärande ska stimuleras och meningsfull fritid och rekreation ska erbjudas. Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på eleven och elevens behov samt främja allsidiga kontakter och social gemenskap. Skollagen reglerar vilka elever som har rätt till fritidshem och anger att plats ska erbjudas så snart behov av plats framkommit. Utöver skollagen, styrs verksamheten av de läroplaner som gäller för förskoleklass och det obligatoriska skolväsendet. I övrigt regleras fritidshemmens verksamhet av skolförordningen (SFS 2011:185). Skolverket ger ut Allmänna råd Kvalitet i fritidshem (2007) som ska följas, om det inte går att visa att man handlar på andra sätt som leder till att kraven i gällande bestämmelser uppnås. 3 Resursfördelning 3.1 Iakttagelser Härryda kommun tillämpar en volymbaserad resursfördelningsmodell för fritidshemsverksamheten. Det innebär att respektive rektor tilldelas en ersättning per placerat barn i fritidshem. Ersättningen ska täcka kostnader för personal, material och mat. Lokalkostnader budgeteras på förvaltningsnivå. Modellen för resursfördelning innebär en differentiering så till vida att ersättning per barn utgår med olika belopp beroende på barnets ålder. För fritidshem finns två nivåer för ersättning: åldersgruppen 6-8 år respektive 9-12 år. Utöver detta utgår en särskild resurs för fritidsklubb. Någon differentiering utifrån socioekonomiska faktorer eller respektive skolas resultat görs ej. Härryda kommun tillämpar en förhållandevis generös resurstilldelning till fritidshemsverksamheten. Kostnaden per inskrivet barn uppgick 2010 till 42 700 kr, att jämföra med jämförelsetalen 32 900 kr för kommungruppen och 34 200 kr för rikets samtliga kommuner (www.skolverket.se). Personaltätheten i kommunens fritidshem uppgick samma år till 17,0 barn per årsarbetare att jämföra med jämförelsetalen 21,9 barn per årsarbetare för kommungruppen och 21,0 barn per årsarbetare för rikets samtliga kommuner (www.skolverket.se). Kommunen har alltså en jämförelsevis hög personaltäthet. Vad gäller gruppstorlekar är skillnaden markant vid jämförelse med kommungrupp och rikets alla kommuner. I Härryda kommun hade man 2010 en genomsnittlig gruppstorlek på 25,4 barn per avdelning. Inom kommungruppen hade man en genomsnittlig gruppstorlek på 42,8 barn och motsvarande uppgift för rikets alla kommuner var 38,1 barn (www.skolverket.se). Härryda kommun har alltså jämförelsevis små grupper. För de äldre skolbarnen erbjuds öppen fritidsverksamhet, så kallad fritidsklubb, istället för fritidshem. Båda verksamheterna erbjuds vid respektive skolenhet och det är samma rektor som ansvarar för båda verksamheterna. Vid vår granskning har 4 av 4

framkommit att det kan vara svårt för rektor att finansiera fritidsklubbens verksamhet med budgeterade resurser. Det förekommer att man integrerar de båda verksamheterna med varandra. Att integrera verksamheter i syfte att optimera förutsättningarna för barns lärande och utveckling kan naturligtvis vara motiverat. Men om det görs för att den ena verksamheten inte kan bära sina egna kostnader, bör detta följas upp. Föräldrar betalar en betydligt lägre avgift för fritidsklubb, som kan sägas vara en enklare form av verksamhet. Fritidshemmet däremot ska arbeta utifrån läroplanen och komplettera den obligatoriska skolans verksamhet. Därför är det inte rimligt att denna verksamhet riskerar att behöva stötta upp fritidsklubben. Frågan har uppmärksammats av förvaltningen, vilket föranlett en ökning av ersättningsnivån till fritidsklubbarna från och med år 2012. Det totala årsbudgeten för fritidsklubbarna ökades med 87 % jämfört med 2011. 3.2 Bedömning Vår bedömning är att Härryda kommun har en modell för resursfördelning som samverkar med kravet på att tillgodose behovet av platser inom fritidshemmen och samtidigt de krav på kvalitet som ställs på verksamheten. 4 Platser och planering 4.1 Nationella styrdokument Utbildning i fritidshem ska erbjudas varje elev i kommunens förskoleklass, grundskola och grundsärskola i den omfattning som krävs med hänsyn till föräldrarnas förvärvsarbete eller studier eller om eleven har ett eget behov på grund av familjens situation i övrigt under den del av dagen som eleverna inte går i förskoleklass eller skola samt under lov. Sådan utbildning ska också erbjudas elever som behöver särskilt stöd i sin utveckling. Fritidshem behöver inte erbjudas under kvällar, helger, nätter eller i samband med större helger. Plats i fritidshem ska erbjudas vid skolenheten, eller så nära den som möjligt. Om en elev går i en skola som inte har fritidshem ska kommunen erbjuda sådan utbildning. Fritidshem ska erbjudas till och med vårterminen det år då eleven fyller 13 år. Från och med höstterminen det år då eleven fyller 10 år, får kommunen erbjuda öppen fritidsverksamhet istället för fritidshem, om inte eleven är i behov av sådant särskilt stöd som endast kan erbjudas i fritidshem. 4.2 Iakttagelser Andelen inskrivna barn i kommunens fritidshemsverksamhet uppgick 2010 till 92 % av alla barn i ålder 6-9 år och 6 % av alla barn i ålder 10-12 år. I gruppen med yngre barn har kommunen en förhållandevis hög andel inskrivna barn, jämfört med motsvarande uppgifter för kommungruppen och rikets alla kommuner. För gruppen med äldre barn råder ett omvänt förhållande. 5 av 5

Anledningen till att man har få barn i åldern 10-12 år i inskrivna i fritidshem är att Härryda kommun för den åldergruppen erbjuder öppen fritidsverksamhet, så kallad fritidsklubb. Under hösten 2011 hade man sammanlagt 335 barn inskrivna i fritidsklubb, vilket motsvarar knappt hälften av dem som erbjuds plats. Innevarande läsår är 14 elever (årskurs 4-5) inskrivna i fritidshem istället för fritidsklubb på grund av behov av särskilt stöd. Av dessa är det 10 elever som har placering i särskilda undervisningsgrupper. Så kallad heldagomsorg erbjuds i samband med att beslut om placering i särskild undervisningsgrupp meddelas vårdnadshavare. I den grupp som erbjuds fritidshem (förskoleklass t o m åk 3) är det 26 elever som har placering på fritidshem på grund av behov av särskilt stöd eller eget behov utifrån familjens situation. Inom grundsärskolans verksamhet har 32 elever plats i fritidshem utifrån behov av särskilt stöd eller enligt lagen om särskilt stöd och service till viss funktionshindrade (1993:387). Härryda kommuns placeringsföreskrifter är reviderade utifrån den nya skollagen som gäller från och med 1 juli 2011. Däremot är den folder som informerar om taxan inte reviderad utifrån ny skollag. På kommunens hemsida informeras om fritidshemsverksamhet. Kommunen informerar där om att elever från förskoleklass till och med årskurs 3 erbjuds plats på fritidshem och att barn i årskurs 4 och 5 erbjuds plats i fritidsklubb. Elever i årskurs 6 har enligt skollagen rätt till plats i fritidshem till och med vårterminen det år de fyller 13 år, men erbjuds inte plats i Härryda kommun. Det är visserligen mycket ovanligt att elever i årskurs 6 önskar plats i fritidshem, men de ska alltså enligt skollagen omfattas av erbjudande. På hemsidan informeras inte om rätten till fritidshem på grund av elevens egna behov utifrån familjens situation eller behov av särskilt stöd i sin utveckling. Inte heller om rätten till fritidshem i stället för fritidsklubb på grund av behov av särskilt stöd. Däremot finns en särskild ansökningsblankett för ändmålet. Vi uppfattar att rektorerna är noga med att i förekommande fall informera om dessa möjligheter, men hemsidans information till föräldrar kan alltså vara mer komplett. Alla elever i förskoleklass, grundskola och grundsärskola erbjuds plats i fritidshem eller fritidsklubb på den enhet där de blivit skolplacerade, i enlighet med gällande skollag. Det finns ingen kö. Framtidsplaneringen sker utifrån gällande befolkningsprognos, känd nyttjandegrad och av sektorn fastställd lokalplan (2012-2016), inom ramen för grundskolans planering. Skollagen anger behörighetskrav för den som ska undervisa och ansvara för undervisningen i fritidshem, och från och med 1 juli 2012 ersätts behörighetskraven med krav på legitimation. Övergångsbestämmelser gäller t o m 31 juni 2015. I Härryda kommun pågår en kartläggning av behörigheterna. Utifrån tidigare 6 av 6

gällande bestämmelser har man haft en hög andel medarbetare med pedagogisk högskoleexemen, 72 %. Motsvarande uppgift för kommungruppen är 43 % och för rikets alla kommuner 58 %. Uppgifterna gäller 2010. Vad gäller personalens kompetensutveckling, förkommer riktade insatser mot just fritidshemmen men också gemensam kompetensutveckling för enheten. Stort fokus har av naturliga skäl riktats mot ny skollag och ny läroplan men också mot IT. 4.3 Bedömning Alla elever i Härryda kommun, från förskoleklass till och med årskurs 5, erbjuds plats i fritidshem eller fritidsklubb i enlighet med gällande skollag. Vår granskning visar också att plats erbjuds på grund av eget behov utifrån familjens situation eller behov av särskilt stöd. Däremot erbjuds inte elever i årskurs 6 plats i fritidsklubb (eller alternativt i fritidshem). Enligt gällande skollag har elever rätt till plats till och vårterminen det år de fyller 13 år. Fritidsklubb erbjuds endast på eftermiddagen, inte på morgonen. Plats ska erbjudas i den omfattning som krävs med hänsyn till föräldrarnas förvärvsarbete eller studier under den del av dagen som eleverna inte går i skola. Kommunens erbjudande och information till vårdnadshavarna behöver alltså kompletteras för att överensstämma med gällande skollag. Vi rekommenderar att man också ser över behovet av information på kommunens hemsida om rätten till fritidshem på grund av elevens egna behov utifrån familjens situation och behov av särskilt stöd. Likaså rätten till fritidshem från och med årskurs 4 på grund av behov av särskilt stöd. 5 Kvalitetsarbete 5.1 Iakttagelser Enligt den nya skollag som ska tillämpas efter 1 juli 2011 är kravet på kvalitetsredovisning i kommunerna borttaget. Däremot anger skollagen att ett systematiskt kvalitetsarbete ska bedrivas både på huvudmannanivå och på enhetsnivå. Enligt skollagen ska huvudmannen se till att elevgrupperna i fritidshemmet har en lämplig sammansättning och storlek samt att eleverna i övrigt erbjuds en god miljö. Fritidshemmen ska komplettera den obligatoriska skolverksamheten. I kommunens verksamhetsplan för 2012-2014 anges åtta för grundskolan och fritidshem gemensamma verksamhetsmål. Indikatorer för mätbar uppföljning finns för alla mål, varav flera utgår från de kvalitetsenkäter som genomförs årligen. De flesta med bäring på grundskolan. 7 av 7

I kommunens verksamhetsberättelse för 2010 redovisas fritidshemmets resultat tillsammans med grundskolans, till exempel som andelen elever behöriga till gymnasieskolans nationella program. Här nämns också att det..finns mer att utveckla i samarbetet mellan skolbarnomsorg och grundskola för att lärandet ska ske under elevens hela skoldag och verksamheterna ska komplettera varandra. Nyckeltal för nöjdhet hos barn och föräldrar i fritidshem redovisas. Härryda kommun har ett fastställt årshjul för verksamheternas kvalitetsarbete. I kommunens kvalitetsredovisning (2010) redovisas fritidshemmens arbete separat. Företrädesvis beskrivs vad olika enheter gjort snarare än resultaten av arbetet. Vissa riktlinjer dras också upp, t ex att.personal inom skolbarnomsorgen behöver bli mer delaktiga i barnens individuella utvecklingsplaner.. Dessutom redovisas resultat från genomförd kvalitetsenkät. På en skala 1-5 där 5 betyder mycket bra ger föräldrar fritidshemsverksamheten som helhet betyget 4,2 för 2010. Svarsfrekvensen ligger mellan 55-70 % och uppges avta ju äldre eleverna blir. Det redovisas också en hög nyttjandegrad av fritidshemmens verksamhet samt att barnen i den årliga kvalitetsenkäten skattar trivseln på fritidshemmen mycket högt. I enheternas kvalitetsredovisningar (2010) redovisas fritidshemmen separat. Här redovisas mål, strategier för att nå målen, resultat/måluppfyllelse samt strategier för vidareutveckling. Man utgår från de nationella målen i läroplanen. Insatser redovisas och viss bedömning och analys av resultatet görs. Mätbara resultat redovisas endast utifrån kvalitetsenkäterna, av vilka framgår föräldrars bedömning av verksamheten. I redovisningarna beskrivs också hur verksamheten är organiserad i grupper och hur personalen är fördelad. I sammanhanget kan nämnas svårigheten att redovisa mätbara resultat för fritidshemmet, utöver resultat från enkäter bland föräldrar och barn. Man har inga nationella ämnesprov och betyg sätts inte. Samtidigt kan sägas att de resultat som uppnås i grundskolan givetvis är en indikator på hur väl fritidshemmet har lyckats med sitt uppdrag. Härryda kommun redovisar i jämförelse med andra kommuner goda resultat vad gäller andelen elever som når målen i alla ämnen i årskurs 9 samt andelen elever behöriga till gymnasieskolan. Utifrån vår granskning kan vi konstatera att spännvidden i gruppstorlekar är storfrån 16 barn till 49 barn. Stora avdelningar delas upp i mindre grupper med en pedagog som ansvarar för varje grupp. En pedagog ansvarar för 9-15 barn. Flexibla grupperingar kan göras utifrån barnens behov och intressen. På några skolor har man ett samlat arbetslag med personal från skola och fritidshem som gemensamt ansvarar för barnets hela skoldag. På flertalet enheter har man huvudsakligen gemensamma lokaler för skola och fritidshem, dock med vissa utrymmen som används endast av fritidshemmen. Vi uppfattar att lokalerna delvis styr indelningen i grupper och att man ibland upplever sig vara trångbodd. 8 av 8

Varje enhet har någon form av måldokument eller arbetsplan. Det varierar hur tydlig kopplingen är till fritidshemmets uppdrag att komplettera den obligatoriska skolverksamheten. 5.2 Bedömning Vi uppfattar att det bedrivs ett målinriktat och dokumenterat kvalitets- och utvecklingsarbete inom fritidshemmens verksamhet på enhetsnivå. Detta är ofta integrerat med grundskolans arbete samt utgår från de nationella styrdokumenten. Denna bild får vi utifrån våra intervjuer under granskningen och genom att läsa enheternas kvalitetsredovisningar. Kommunen har en hög nyttjandegrad för fritidsverksamheten. Föräldrarna är i hög grad nöjda med verksamheten och likaså barnen, visar genomförda kvalitetsenkäter. Detta är viktiga kvalitetsindikatorer. Men huvudmannen för utbildningen måste också säkerställa och följa upp kvaliteten utifrån styrdokumentens övriga krav på verksamheten. Skolverket påtalade 2007 (Lägesbedömning) att kommunerna bör följa upp sambandet mellan gruppstorlek och personaltäthet och verksamhetens kvalitet. På huvudmannanivå är uppföljningen av fritidshemmens verksamhet relativt svag. Utifrån det systematiska kvalitetsarbetet på huvudmannanivå framgår inte huruvida elevgrupperna i fritidshemmet har en lämplig sammansättning och storlek och om eleverna i övrigt erbjuds en god miljö, inte heller hur fritidshemmen kompletterar den obligatoriska skolverksamheten i enlighet med både föregående och nu gällande skollag. 9 av 9

20 februari 2012 Monica Axelsson Projektledare Fredrik Carlsson Uppdragsledare 10 av 10