MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2002: Dnr C 19/99

Relevanta dokument
MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2002: Dnr C 20/99

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2003: Dnr C 30/01. Stockholms tingsrätts, avd 4, dom i mål nr T , se bilaga (ej bilagd här)

Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, KARLSTAD. marknadsföring av paketresor

Nordic Media Sweden Aktiebolag, Stora Fiskaregatan 9 H, Lund Ombud: jur.kand. H-O. M., Juristfirman H-O. M., Klostergatan 1, Lund

AVSKRIFT MARKNADSDOMSTOLEN BESLUT 2001: Dnr C 9/01

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2006: Dnr C 29/05

AVSKRIFT MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2000: Dnr C 18/99

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2005: Dnr C 30/04

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2002: Dnr C 22/01. Stjärnoptikerna - Optiker L. Aktiebolag, , Box 104, TROLLHÄTTAN

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2003: Dnr C 27/02

Homeinvest Scandinavia TS-Konsult i Malmö, Box 19053, Malmö Ombud: jur.kand. D. D., MAQS Law Firm Advokatbyrå i Malmö, Box 74, Malmö

AVSKRIFT MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2000: Dnr C 21/99

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2004: Dnr C 26/03

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2013: Mål nr C 13/12

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2006: Dnr C 10/05

Optik Smart Eyes AB, Kyrkogatan 18, Göteborg Ombud: advokaten S. E., Advokatfirman E. AB, Stora Nygatan 31, Göteborg

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2014: Mål nr C 18/13

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2003: Dnr C 15/02

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2003: Dnr C 26/02

MARKNADSDOMSTOLENS DOM 2012: Dnr C 1/12

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2013: Mål nr B 1/13

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2005: Dnr B 9/04. Stockholms tingsrätts, avd. 4, dom i mål nr T , se bilaga (ej bilagd här)

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

Erik Segersällsväg 3 B, HÄGERSTEN. Marknadsföring av företagskatalog och branschregister

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2005: Dnr C 4/05

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2002: Dnr C 19/01

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2003: Dnr C 23/02

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2007: Dnr C 31/06

SVARANDE 1. M. & Co AB, Box 1219, Stockholm 2. J. M., Fredrikslundsvägen 7, Bromma. Marknadsföring av företagskataloger m.m.

MARKNADSDOMSTOLEN BESLUT 2003: Dnr A 3/02. ÖVERKLAGAT BESLUT Konkurrensverkets beslut , dnr 207/2002, bilaga (ej bilagd här)

Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, KARLSTAD. Prima Travel Aktiebolag, Stora Åvägen 21, ASKIM. marknadsföring av paketresor

Glasögonfyndet i Göteborg AB, Box 4054, HISINGS-BACKA Ombud: jur. kand. R. E., Advokatfirman Winn AB, Östra Larmgatan 1, GÖTEBORG

AVSKRIFT MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2000: Dnr C 22/00. J. R. med uppgiven firma Bilnet, , Södergatan 13 A, MÄRSTA

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2014: Mål nr C 21/13

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2002: Dnr C 28/00. T. G., Baggå Herrgård, SKINNSKATTEBERG

DOM Meddelad i Stockholm

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2006: Dnr B 7/05. Konsumentombudsmannen (KO), STOCKHOLM

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2002: Dnr B 5/01. Konsumentombudsmannen (KO), STOCKHOLM

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2004: Dnr B 10/03. Konsumentombudsmannen (KO), STOCKHOLM

Lokaldelen i Sverige AB, Box 623, Halmstad Ombud: advokaten P. E. och jur.kand. L. Å., Advokatbyrån G. AB, Box 739, LUND

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2007: Dnr C 7/06

SVARANDE Mars Sverige AB, Box 860, Malmö Ombud: advokaten D. K. och jur.kand. J. I., M. W. Advokatbyrå AB, Stortorget 8, Malmö

MARKNADSDOMSTOLENS DOM 2012: Dnr C 12/11

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2003: Dnr C 24/02

HÖGSTA DOMSTOLENS. 2. Kruuse Svenska Aktiebolag, Box Solna

Yellow Register On Line AB, Box 1272, Borås Ombud: advokaten G. B., W. Advokatbyrå, Box 7543, Stockholm

AVSKRIFT MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2001: Dnr C 25/00. KÄRANDE Optiker L. AB, , Box 104, TROLLHÄTTAN

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2006: Dnr C 32/05

KÄRANDE A.D.-man International AB, Box 5325, Stockholm Ombud: advokaten M. L., Advokatfirman B. R., Birger Jarlsgatan 73 75, Stockholm

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2006: Dnr C 36/05

Marknadsföring av fläckborttagningsmedel. 1. Marknadsdomstolen lämnar Universalbolaget i Helsingborg Aktiebolags talan utan bifall.

Stockholms tingsrätts, avdelning 5, beslut den 5 mars 2009 i mål nr T , se bilaga (ej bilagd här)

Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, KARLSTAD. marknadsföring av paketresor

Mediakontakten S. & B. AB, Fabriksgatan 11, BORÅS Ombud: advokaten B. S., Kungsgatan 24, ALINGSÅS. Marknadsföring av medietjänster

Marknadsföring av konfektyrer/godis. 1. Marknadsdomstolen avvisar Xcaret Confectionery Sales AB:s talan.

Stockholm Ombud: advokaterna L. F. L. och C. v H., N. & Co. Advokatbyrå KB, Box 1435, Stockholm

Lokaldelen i Sverige AB, Box 623, HALMSTAD Ombud: advokaten P. E. och jur. kand. L. Å., Advokatbyrån G. AB, Box 739, LUND

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2004: Dnr B 1/04. Konsumentombudsmannen (KO), STOCKHOLM

Svenska Jägareförbundet, Öster Malma, Nyköping Ombud: advokaten S. B., Advokatfirman Delphi, Box 1432, Stockholm

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2005: Dnr B 1/05. Konsumentombudsmannen (KO), STOCKHOLM

AVSKRIFT MARKNADSDOMSTOLEN BESLUT 2001: Dnr C 13/01

RÄTTEN Hovrättsråden Ulrika Beergrehn, Magnus Ulriksson, referent och protokollförare, och Annika Malm

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2004: Dnr B 2/03. Konsumentombudsmannen (KO), STOCKHOLM

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2003: Dnr C 3/02

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2002: Dnr C 3/01. Stockholms tingsrätts, avd. 4, dom i mål T , se bilaga (ej bilagd här)

Marknadsföring av katalogtjänster på Internet

DOM Meddelad i Uppsala

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2005: Dnr C 17/05

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2006: Dnr C 30/05

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 99/03 Mål nr B 88/03

SÖKANDE Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, KARLSTAD

AVSKRIFT MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2001: Dnr C 22/99

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2003: Dnr C 3/03

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2013: Mål nr C 8/12

Eniro Sverige Online AB, Stockholm Ombud: advokaten L. F. L. och jur. kand. J. H., Nord & Co Advokatbyrå KB, Box 1435, Stockholm

DOM Stockholm

marknadsföring av företagskataloger

DOM Stockholm

Marknadsföring av varningsskyltar

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2001: Dnr C 1/00. Stockholms tingsrätts, avd. 8, dom i mål T , bilaga (ej bilagd här)

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2005: Dnr C 23/04

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 25/06 Mål nr A 60/05

MARKNADSDOMSTOLEN PROTOKOLL Dnr C 23/12 Stockholm Aktbilaga

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2016: Mål nr B 3/16

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2006: Dnr C 12/05

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 32/10 Mål nr B XX/08

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 56/07 Mål nr A 90/06

MARKNADSDOMSTOLENS DOM 2012: Dnr C 16/11

AGA Gas Aktiebolag, SUNDBYBERG Ombud: advokaten M. W., MAQS Law Firm Advokatbyrå AB, Box 7009, STOCKHOLM

DOM Stockholm

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2007: Dnr C 6/06

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2004: Dnr C 4/03

MARKNADSDOMSTOLENS DOM 2009: : Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, KARLSTAD. Marknadsföring av konsumentkrediter

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 34/19 Mål nr A 81/18

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2003: Dnr C 6/02

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2007: Dnr C 6/07

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2004: Dnr C 10/03

Marknadsföring av första hjälpen-tavlor

MARKNADSDOMSTOLEN DOM MD 2013: Mål nr C 4/12

DOM Meddelad i Uppsala

Transkript:

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2002:15 2002-06-06 Dnr C 19/99 KÄRANDE STOP Scandinavian TV Organisations against Piracy Sweden, 802405-7971, Box 5501, 114 85 STOCKHOLM Ombud: advokaten Thomas Carlén-Wendels, Advokatfirman Konsultbyrån för Marknadsrätt AB, Kungsgatan 48, 111 35 STOCKHOLM SVARANDE Websat AB, 556565-5676, Repslingan 29, 296 37 ÅHUS Ombud: advokaten Peter Olofsson, Kristianstad Advokatbyrå AB, Box 24, 291 21 KRISTIANSTAD SAKEN marknadsföring av avkodningsutrustning DOMSLUT 1. Marknadsdomstolen förbjuder Websat AB vid vite av fyrahundratusen (400 000) kr att marknadsföra sådana kort som utpekas i domsbilaga, eller andra sådana kort som utgör avkodningsutrustning som enligt lag inte får tillverkas, överlåtas, hyras ut, installeras eller underhållas i Sverige. 2. Websat AB skall ersätta STOP Scandinavian TV Organisations against Piracy Sweden för dess rättegångskostnader i målet med etthundratrettiotusenåttahundrafem (130 805) kr jämte ränta enligt 6 räntelagen (1975:635) från dagen för Marknadsdomstolens dom till dess betalning sker. Av beloppet utgör 85 000 kr ombudsarvode.

2 YRKANDEN, M.M. Websat AB (Websat) är ett fåmansföretag vars verksamhet innefattar postorderförsäljning av olika teknikprodukter. Ett urval av de produkter som bolaget saluför på sin hemsida framgår av domsbilagan. STOP Scandinavian TV Organisations against Piracy Sweden (STOP) har yrkat att Websat vid vite förbjuds att över Internet eller genom annat medium, marknadsföra sådan avkodningsutrustning som enligt lag inte får tillverkas, överlåtas, hyras ut, installeras eller underhållas i Sverige. Alternativt har STOP yrkat att Websat vid vite förbjuds att över Internet eller genom annat medium marknadsföra sådan utrustning som utpekas i domsbilagan eller annan sådan avkodningsutrustning som enligt lag inte får marknadsföras, tillverkas, överlåtas, hyras ut, installeras eller underhållas i avsikt att bereda någon utanför abonnentkretsen tillgång till innehållet i en kodad sändning som erbjuds mot betalning. Websat har yrkat att STOP:s först framställda yrkande avvisas och att det alternativa yrkandet ogillas. Parterna har yrkat ersättning för sina rättegångskostnader i målet. GRUNDER STOP STOP har gjort gällande att de kort som marknadsförs av Websat på bolagets hemsida utgör sådan avkodningsutrustning som omfattas av lagen (1993:1367) om förbud beträffande viss avkodningsutrustning, vilken ersatts av lagen (2000:171) med samma namn (dekoderlagen) och att all marknadsföring av korten som sker i förvärvssyfte därför är olaglig.

3 Websat Som grund för avvisningsyrkandet har Websat gjort gällande att STOP:s första yrkande inte är tillräckligt preciserat varför det skall avvisas. I övrigt har Websat bestritt STOP:s talan på den grunden att bolaget inte marknadsför utrustning som omfattas av dekoderlagen. PARTERNAS TALAN STOP STOP är en ideell organisation, bildad år 1997, med syfte att skydda kodade tjänster från obehörig tillgång. Föreningens medlemmar är ett 15-tal företag och organisationer med intresse av att bekämpa piratverksamhet. I dag är flertalet tv-kanaler s.k. betal-tv-kanaler, till skillnad från public-service-kanaler och rent reklamfinansierade kanaler. Betal-tv bygger på att de som önskar ta del av programutbudet betalar en särskild avgift härför. Betalning sker i form av abonnemang som tittaren tecknar antingen med distributionsföretag eller med kabeloperatör. Betal-tv och kabeldistribution förutsätter att sändningarna kan ske under kontrollerade former till betalande hushåll och att obehöriga effektivt kan hindras från att tillgodogöra sig programutbudet. De program/kanaler som är avsedda för betalande hushåll, sänds i kodad form. Endast abonnenter med auktoriserad avkodningsutrustning är behöriga att ta del av det kodade programinnehållet. Vid sidan av de avkodningsutrustningar som tillhandahålls av distributionsföretag och kabeloperatörer, förekommer en piratmarknad där oauktoriserad utrustning bjuds ut till försäljning. Detta har blivit en verksamhet i mångmiljonklassen till skada för programföretagen. Lagstiftning om förbud beträffande viss avkodningsutrustning har funnits i Sverige sedan år 1994. Nu gällande dekoderlag trädde i kraft den 1 maj 2000. Den nya lagen utvidgar tillämpningsområdet och skärper straffskalan men ansluter i övrigt i huvudsak till den tidigare. Enligt dessa lagar är det straffbart att i förvärvssyfte olovligen tillverka, överlåta, hyra ut, installera eller underhålla avkodningsutrustning i avsikt att bereda någon utanför abonnentkretsen tillgång till innehållet i en kodad sändning. Eftersom auktoriserad utrustning aldrig upplåts till

4 abonnenter annat än som del av abonnemang och då abonnenterna inte har rätt att överlåta eller upplåta utrustningen vidare, är all hantering av avkodningsutrustning, som innefattar överlåtelse eller upplåtelse utan abonnemang, olovlig. All marknadsföring som sker i förvärvssyfte och som avser sådan överlåtelse eller upplåtelse är alltså olaglig. Ursprungligen var korten konstruerade som tunna plattor där elektronikdelen satt på utsidan av kortet, s.k. ytmonterade kort. Därefter ledde utvecklingen till kort med inbyggd elektronik, s.k. waferkort, som t.ex. vanliga kreditkort. De piratkort som förekommer på marknaden har traditionellt levererats med/för färdigprogrammerade programkretsar med programvara och aktuella krypteringsnycklar för angivna kanaler. På senare tid har emellertid piratleverantörerna, under föreställningen att de därigenom kan kringgå lagstiftningen, börjat tillhandahålla kort med tomma programkretsar och programvara respektive nycklar separat, s.k. tomma kort eller smarta kort. Mjukvaran hämtas då hem av kunden över Internet och överförs av kunden själv till den tomma programkretsen med hjälp av en liten kortläsare/skrivare som ansluter till datorn. Websat är registrerad innehavare av hemsidan www.websat.se och ansvarar för den marknadsföring som sker där. På hemsidan marknadsförs bl.a. dekrypteringskort samt programmeringsutrustning till sådana kort. Kort och programmerare säljs dels som separata enheter, dels som färdiga paket. Därutöver utbjuds till försäljning en mängd artiklar med anknytning till ovanstående utrustning samt satellitmottagning i allmänhet. De kort som Websat marknadsför säljs tomma. STOP gör gällande att korten utgör sådan avkodningsutrustning som omfattas av dekoderlagen. De kort som STOP menar är otillåten avkodningsutrustning utpekas av domsbilagan. Dessa kort utgör emellertid bara exempel på olovlig avkodningsutrustning. Bilagan skall inte uppfattas som uttömmande eller bestämmande för ett förbuds räckvidd. Sortimentet kan ändras och de däri angivna varorna kompletteras eller ersättas med nya med motsvarande egenskaper, som då också skall omfattas av förbudet. För att falla in under begreppet avkodningsutrustning krävs att korten är avsedda att förses med program för avkodning och att de i praktiken inte har något annat användningsområde än avkodning. De kort som Websat marknadsför uppfyller dessa krav. Korten och de programmerare som skall användas till korten har en icke standardiserad spänningsdragning. Anslutningen till kortens kontaktbleck och elektronik är omkastad i förhållande till standard. Korten följer sålunda inte ISO7816-standarden för smarta kort och uppenbarligen inte heller någon

5 annan känd standard. STOP har låtit Statens kriminaltekniska laboratorium (SKL) undersöka av Websat saluhållen utrustning och SKL har därvid funnit att de aktuella korten av allt att döma är avsedda för avkodning. SKL har undersökt om de programmerare som säljs tillsammans med korten kan förse korten med något annat än avkodningsprogram och funnit att de bara kan förse korten med avkodningsprogramvara. Detta talar emot att korten har andra användningsområden. De saluhållna sockelkorten är också längre än normalt och passar därmed inte i plånboken. Dessutom är korten känsliga för hantering. Dessa omständigheter talar mot att de har andra mer praktiska användningsområden. Att de rent teoretiskt skulle ha andra användningsområden hindrar för övrigt inte att de utgör avkodningsutrustning enligt dekoderlagen. Websat I ett dispositivt mål måste käranden avge ett bestämt yrkande, särskilt när grunden för talan är att marknadsföringen avser straffbelagd försäljning av varor. Yrkandet styr vidare vilken rättskraft den kommande domen får. Rättssäkerhetsskäl talar därför för att ett yrkande närmare preciserar vilken marknadsföring som yrkas förbjuden. Det av STOP först framställda yrkandet uppfyller inte dessa krav och skall därför avvisas. Websat är ett fåmansföretag med säte i Åhus. Websat:s verksamhet innefattar postorderförsäljning av olika teknikprodukter, bl.a. smarta kort. De smarta kort som saluförs av Websat är tomma, dvs. saknar helt funktion. Korten kan liknas vid en dator utan operativsystem och programvara. För att korten skall kunna utföra några operationer eller uppgifter krävs att de förses med dels operativ mjukvara, dels särskild programvara för den användning kortet skall ha. I förarbetena till dekoderlagen anges att med smarta kort avses ett datorkort som besitter kunskapen om hur avkodning skall ske. För att ett smart kort skall betraktas som avkodningsutrustning skall det alltså besitta kunskapen om hur avkodning skall ske. Ett oprogrammerat kort besitter inte denna kunskap och är följaktligen inte att betrakta som avkodningsutrustning. De tomma korten är uppbyggda efter ISO-standard, och användningen bestäms av kunden genom den programvara han väljer att installera på kortet. Smarta kort har en uppsjö av tillämpningar passersystem, telefonkort, id-kort, bankkort, lojalitetssystem, styr- och reglersystem för att nämna några. De smarta kort som saluförs av

6 Websat kan användas för varje sådan tillämpning. På webbplatser på Internet presenteras t.ex. två tillämpningar för säkerhetslösningar. På www.netto.nu saluförs produkten Smart IDEA som använder sådana kort som saluförs av Websat i ett säkerhetssystem för datoråtkomst. Vidare saluförs på www.sat.nu ett elektroniskt lås, Kortlås v 2.0, som använder de aktuella korten som nycklar. Websat bestrider följaktligen STOP:s påstående att de kort som Websat saluför inte har något annat användningsområde än avkodning tillsammans med satellit- och kabel-tv-mottagare. Websat bedriver numera inte verksamhet med försäljning av kort eller programmerare. Webbutiken www.websat.se stängdes under hösten 2001. ÅBEROPAD BEVISNING STOP har som skriftlig bevisning åberopat utvalda sidor från Websats hemsida (domsbilaga) och ett utlåtande den 25 oktober 2001 av SKL angående den marknadsförda utrustningen. Websat har som skriftlig bevisning åberopat bl.a. utdrag från hemsidorna www.netto.nu och www.sat.nu till styrkande av att de av Websat marknadsförda korten har andra tillämpningsområden. Ingenjören M. F., som utfört undersökningen vid SKL, har hörts på STOP:s begäran. DOMSKÄL Enligt 4 dekoderlagen avses med avkodningsutrustning sådan utrustning eller programvara som utformats eller anpassats för att göra en tjänst som omfattas av lagen tillgänglig i tolkningsbar form. TV-sändning är en sådan tjänst. Enligt lagen får avkodningsutrustning inte yrkesmässigt eller annars i förvärvssyfte tillverkas, importeras, distribueras, säljas, hyras ut, innehas, installeras, underhållas eller bytas ut i syfte att göra en tjänst som omfattas av lagen tillgänglig i tolkningsbar form utan tjänsteleverantörens godkännande. Lagen, som föranletts av Europaparlamentets och rådets direktiv 98/84/EG, ersatte en tidigare lag med samma namn (SFS 1993:1367). Den nya lagen innebär inte någon ändring i sak i nu aktuellt avseende. STOP har påstått att de kort som Websat marknadsför på sin hemsida utgör avkodningsutrustning i dekoderlagens mening och att all marknadsföring av korten som sker i förvärvssyfte

därför är olaglig. Websat har bestritt att korten är att anse som avkodningsutrustning eftersom korten säljs tomma och därmed inte kan sägas ha utformats eller anpassats för avkodning. 7 Till stöd för att korten är avkodningsutrustning har STOP åberopat ett utlåtande från SKL. SKL har på STOP:s uppdrag undersökt fyra Smartcards och fem programmerare som sålts av Websat. Undersökningens ändamål har varit att utröna om utrustningen är avsedd för att möjliggöra mottagning av kodade sändningar. I undersökningen drar SKL slutsatsen att såväl kort som programmerare av allt att döma är avsedda för att möjliggöra tillgång till kodade sändningar. M. F., som utfört undersökningen vid SKL, har närmare hörd härom uppgett att korten har identifierats i en programmerare benämnd Infinity som RB7 kort och att dessa och de undersökta programmerarna har omkastad spänningsdragning varför de inte följer standard, ISO7816. Detta medför enligt M. F. att programmerarna endast klarar av att programmera kort av typen piratkort för betal-tv och att korten i princip bara kan påföras avkodningsprogram. Enligt honom skulle de flesta standardkort ta skada, eventuellt förstöras, om de används i de undersökta programmerarna. Vad gäller frågan om korten eller programmerarna skulle kunna ha andra användningsområden har M. F. uppgett att laboratoriet har försökt men varken kunnat programmera eller läsa några standardkort med programmerarna och att de aktuella korten är känsliga och slutar att fungera efter maximalt 1000 användningstillfällen varför de redan på grund härav, bortsett från att de inte följer standard, inte är lämpliga som säkerhetskort eller i kortlås. SKL har vidare försökt att beställa de varor som saluhålls på www.netto.nu men dessa har inte levererats. Mot bakgrund av dessa uppgifter och i avsaknad av utredning som talar i annan riktning finner Marknadsdomstolen att de undersökta korten är konstruerade för att avkoda tv-sändningar och att de rimligen inte har något annat praktiskt användningsområde. Försäljningen av korten omfattas därmed av förbudet i dekoderlagen. Marknadsdomstolen har tidigare funnit att marknadsföring som sker på ett sätt som står i strid med tvingande lagstiftning är att anse som otillbörlig i marknadsföringslagens (1995:450) (MFL) mening (se bl.a. MD 1996:22, 2000:19 och 2001:19). Websat skall därför förbjudas att marknadsföra sådana tomma kort som Marknadsdomstolen nu funnit utgöra avkodningsutrustning. Förbudet bör utformas som ett förbud att marknadsföra sådana kort som utpekas i bilagan till denna dom eller andra sådana kort som utgör avkodningsutrustning som enligt lag inte får tillverkas, överlåtas, hyras ut, installeras eller underhållas i Sverige. Eftersom förbudet gäller medier beträffande vilka MFL är till-

lämplig behöver detta inte uttryckligen anges. Skäl att avvisa det av STOP först framställda yrkandet föreligger inte. 8 Enligt 19 MFL skall ett förbud förenas med vite, om det inte av särskilda skäl är obehövligt. Marknadsdomstolen anser inte att det föreligger några särskilda skäl som gör det obehövligt att förena förbudet med vite. Sammanfattningsvis finner Marknadsdomstolen att STOP:s talan skall bifallas. Vid denna utgång skall Websat ersätta STOP:s rättegångskostnader i målet. STOP har yrkat ersättning med 209 155 kr varav 163 350 kr för ombudsarvode, 12 000 kr för eget arbete och 33 805 kr för utlägg. Websat har överlämnat till Marknadsdomstolen att bedöma skäligheten av yrkat belopp. Marknadsdomstolen finner, med hänsyn till målets omfattning och karaktär, att STOP skäligen är tillgodosedd med en ersättning om 85 000 kr för ombudsarvode. Yrkad ersättning för eget arbete och utlägg är skälig. Sammanlagt skall Websat utge ersättning för STOP:s rättegångskostnader med 130 805 kr. På Marknadsdomstolens vägnar C H Fallenius Ledamöter: Christer Fallenius, ordförande, Brita Swan, Per Eklund och Carin Holmquist. Enhälligt. Sekreterare: Gunilla Lundholm