ALLMÄN ANVISNING OM OMRÄKNING AV FORDRINGAR SAMT SKULDER OCH ANDRA FÖRBINDELSER I UTLÄNDSK VALUTA TILL FINSK VALUTA

Relevanta dokument
ALLMÄN ANVISNING OM OMRÄKNING AV FORDRINGAR SAMT SKULDER OCH ANDRA ÅTAGANDEN I UTLÄNDSK VALUTA TILL FINSK VALUTA

37. Utlåtande om vissa frågor i anslutning till kommunernas och samkommunernas bokföring och bokslut 1998 och 1999

lägga till kontona 1603, 2406, 2407, 2416, 2417, 2471, 2526, 2527, 2528 och 5111 enligt följande:

1 (6) Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE UTLÅTANDE OM HANTERING AV RÄNTESWAPAVTAL INGÅNGNA I SÄKRINGSSYFTE I KOMMUNALA BOKSLUT

Lag. om ändring av bokföringslagen

UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR

FÖRESKRIFT OM BOKFÖRING I KREDITINSTITUT

ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSANALYS FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER

RESULTATRÄKNING Överskott/underskott

BOKFÖRINGSNÄMNDENS KOMMUNSEKTION Handels- och industriministeriet ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSKALKYL FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER

Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring

STATENS BOKFÖRINGSNÄMND UTLÅTANDE NR 20/ DNr 3/51/2001

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE Bokföringsfrågor som gäller markanvändningsavtal. 1 Begäran om utlåtande

ALLMÄN ANVISNING OM UPPTAGNING AV INKOMSTEN AV EN PRESTATION SOM KRÄVER LÅNG FRAMSTÄLLNINGSTID SOM INTÄKT PÅ GRUNDVAL AV TILLVERKNINGSGRADEN

65. Utlåtande om behandlingen av anslutningsavgifter i kommunernas och samkommunernas

UTLÅTANDE OM ÄNDRING AV BOKFÖRINGSANVISNINGARNA OM PATIENTFÖRSÄK- RINGSANSVAR

ALLMÄN ANVISNING OM UPPRÄTTANDE AV FINANSIERINGSANALYS FÖR KOMMUNER OCH SAMKOMMUNER

Företagets likvida medel består av kassa och bank.

Utlåtande om bokföring av kostnader för utvecklingsprojekt och av statsunderstöd för projekt

om ändring av lagen om pensionsstiftelser

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE (7) Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag

ALLMÄN ANVISNING OM REDOVISNING AV INKOMST SOM INTÄKT ENLIGT TILLVERKNINGSGRAD

Ett ämbetsverk eller en inrättning som är räkenskapsverk skall för varje finansår göra upp räkenskapsverkets bokslut som består av

FÖRESKRIFT OM KONCERNBOKSLUT I KREDITINSTITUT

Finansministeriets föreskrift

Jobba i arbetsgrupper. Listan med gruppindelning finns på kursens hemsida.

Koncernredovisning Repetition

Statrådets förordning

1 (8) År 1 År 2. Realiserade utgifter Erhållna förskott

FÖRESKRIFT OM KONCERNBOKSLUT I VÄRDEPAPPERSFÖRETAG

RP 202/2005 rd. räntor på s.k. oreglerade fordringar inte räknas som skattepliktig inkomst vid beskattningen

36 Säkringsredovisning

Kapitel 1 Tillämpning

BOKFÖRINGSNÄMNDENS ALLMÄNNA ANVISNING OM BEHANDLINGEN AV GRYNDERENTREPRENAD I BOKSLUT

ÅRSREDOVISNING 1/ / HSB BOSTADSRÄTTSFÖRENING SKÖLDEN I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/ /

ÅRSREDOVISNING 1/ /

ÅRSREDOVISNING 1/ / BRF KRYDDFABRIKEN I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/ / BRF RTB I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/ / HSB BRF MUNKHÄTTAN I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING HSB Brf Lessö i Malmö

ÅRSREDOVISNING 1/ /

ÅRSREDOVISNING 1/ / HSB BRF RÅDMANNEN I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/ / BRF KAPRIFOLEN I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/ /

ÅRSREDOVISNING 1/ /

ÅRSREDOVISNING 1/ / HSB BRF FOSIETORP I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/ / HSB BRF OXIEGÅRDEN I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/ /

Värde EUR /2005 September Lagerförsäljning Totalt

ÅRSREDOVISNING 1/ / HSB BRF FOSIEDAL I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/ / HSB BRF HILDA I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/ / HSB BRF MYRSTACKEN I OXIE

1 Begäran om utlåtande

Exempel på bokföring av kursdifferens på inköp

Årsredovisning 2011 Bostadsrättsföreningen Islandet Adolf

ÅRSREDOVISNING OCH VERKSAMHETSPLANERING 1/ / HSB BRF JÄRVEN I MALMÖ

Arbets- och näringsministeriet UTLÅTANDE 95 Bokföringsnämndens kommunsektion (6) Utlåtande om justering av avskrivningsplanen

Årsredovisning HSB brf Henriksdal i Malmö

ÅRSREDOVISNING. HSB Brf Berguven i Malmö

ÅRSREDOVISNING 1/ / HSB BRF BÄRNSTENEN I MALMÖ

HSB-s BRF KROKSBÄCK I MALMÖ

Årsredovisning HSB:s brf Randers i Malmö

DERIVATKONTRAKT. FÖRESKRIFT Nr Dnr 22/420/98 1 (11)

ÅRSREDOVISNING 1/ / HSB BRF BERGUVEN I MALMÖ

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE (5)

ALLMÄN ANVISNING OM HUR FASTA UTGIFTER KAN RÄKNAS IN I ANSKAFFNINGS- UTGIFTEN FÖR EN TILLGÅNG

Byte av aktier av samma slag mellan kommuner för uppskrivning av aktierna och resultatföring av försäljningsvinsten


STATENS BOKFÖRINGSNÄMND UTLÅTANDE NR 9. Hänvisning: Statskontorets begäran om utlåtande

Exempel på registrering av kursdifferenser för inköp

VARULAGER OCH LAGERFÖRÄNDRING

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE (3) Korrigeringar av fel från tidigare år i bokslutet

HSB BRF ANNEBERG I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING OCH VERKSAMHETSPLANERING 1/ / HSB BRF ALMEN I MALMÖ

Årsredovisning. Brf Fiskaren 32

11.27 MARIK AB II kassaflödesanalys med indirekt metod

ÅRSREDOVISNING 1/ / HSB BRF TUBAN I MALMÖ

Staden ber om svar på följande frågor:

Årsredovisning Bostadsrättsföreningen Magne

11.26 MARIK AB kassaflödesanalys med indirekt metod

Statsekonomins finansieringsanalys

HSB:S BRF ANNEBERG I MALMÖ

Årsredovisning HSB brf Friheten i Malmö

33 Kapitalvinst utländsk valuta o.d.

Finansministeriets föreskrift

ÅRSREDOVISNING ÅRSREDOVISNING OCH VERKSAMHETSPLANERING 1/ / HSB BRF ALMEN I MALMÖ

Årsredovisning. Brf Fiskaren 32

Dnr 11/002/2002

Föreskrift om rapportering av oreglerade fordringar och övriga fordringar med nollränta

ÅRSREDOVISNING 1/ /

TURKISTUOTTAJAT OYJ DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN Koncernens utveckling

ÅRSREDOVISNING 1/ / HSB BRF ALMHÖG I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING OCH VERKSAMHETSPLANERING 1/ / HSB BRF STENBOCKEN I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING OCH VERKSAMHETSPLANERING HSB BRF MUSKÖTEN I MALMÖ

Transkript:

1 Bokföringsnämnden Handels- och industriministeriet Helsingfors 14.6.1993 ALLMÄN ANVISNING OM OMRÄKNING AV FORDRINGAR SAMT SKULDER OCH ANDRA FÖRBINDELSER I UTLÄNDSK VALUTA TILL FINSK VALUTA 1. INLEDNING 2 1.1. Stadganden om poster i utländsk valuta 2 1.2. Definition av begreppen 2 2. REGISTRERING AV AFFÄRSHÄNDELSER I UTLÄNDSK VALUTA I BOKFÖRINGEN 2 3. REDOVISNING AV POSTER I UTLÄNDSK VALUTA I BOKSLUTET 3 3.1. Redovisning av fordringar och skulder i balansräkningen 3 3.2. Redovisning av kursdifferenser i bokslutet 4 3.3. Redovisning av poster i utländsk valuta i bokslutet i valutasäkringssituationer 5 4. TILLÄGGSUPPGIFTER I BOKSLUTET OM POSTER I UTLÄNDSK VALUTA 7

2 1. INLEDNING 1.1. Stadganden om poster i utländsk valuta I bokföringslagen finns inte särskilda stadganden om hur affärshändelser i utländsk valuta skall registreras i bokföringen. God bokföringssed skall utgöra grund för lösningen av därmed sammanhängande specialfrågor. I 15 2 mom. bokföringslagen (1572/92) stadgas om omräkning av fordringar samt skulder och andra förbindelser i utländsk valuta till finsk valuta för intagande i bokslutet på följande sätt: " Fordringar i utländsk valuta samt skulder och andra förbindelser i utländsk valuta omräknas till finsk valuta enligt den kurs som Finlands Bank noterar på bokslutsdagen. Om en fordring eller en skuld förfaller till betalning ett år efter bokslutsdagen eller senare, får den omräknas till finsk valuta enligt den kurs som Finlands Bank noterade den dag fordringen eller skulden uppstod. Är fordringar eller skulder eller andra förbindelser i utländsk valuta genom avtal eller på något annat sätt bundna vid en bestämd kurs, får de omräknas till finsk valuta enligt denna kurs." Enligt 21 11 punkten bokföringslagen (1572/92) skall i resultaträkningen eller balansräkningen eller i bilagor till dem upptas grunden för den kurs enligt vilken fordringar samt skulder och andra förbindelser i utländsk valuta omräknats till finsk valuta, om inte den kurs som Finlands Bank noterar på bokslutsdagen har tillämpats. 1.2. Definition av begreppen I det följande används för utländsk valuta också benämningen valuta samt för affärshändelser och poster i utländsk valuta benämningarna valutabundna transaktioner och valutaposter. Med valutasäkring avses olika skydds- och andra arrangemang vilkas syfte är att, för enskilda valutabundna fordrings- eller skuldposters del eller för den s.k. valutapositionens del, eliminera eller minska den risk som beror på kursfluktuationer i den utländska valutan. 2. REGISTRERING AV AFFÄRSHÄNDELSER I UTLÄNDSK VALUTA I BOKFÖRINGEN Räkenskapsperiodens löpande bokföring är en registrering av beloppen av de affärshändelser som uppkommer i den bokföringsskyldiges verksamhet. Bokföringen förs i finska mark. Även valutabundna affärshändelser - utgifter, inkomster och finansiella transaktioner - registreras i bokföringen omräknade till finsk valuta. De valutabundna affärshändelserna registreras i bokföringen i regel omräknade till finsk valuta enligt kursen på transaktionsdagen. Som grund för omräkningen tillämpas den valutakurs som Finlands Bank noterade dagen för utgiftens, inkomstens eller den finansiella transaktionens uppkomst.

3 I 7 2 mom. bokföringslagen stadgas om affärshändelsers tekniska registreringstidpunkt. Enligt stadgandet skall den kronologiska registreringen av affärshändelser som avser betalning ske utan dröjsmål för varje dag, varvid registreringen kan göras även i sammandrag. Övriga registreringar får göras månadsvis senast inom två månader från kalendermånadens slut. För valutaposternas del innebär detta att varje dags betalningstransaktioner separat skall registreras i bokföringen omräknade till finsk valuta. Också transaktioner som gäller valutakonto i penninginrättning behandlas på detta sätt. Däremot får övriga affärshändelser registreras löpande i utländsk valuta under förutsättning att de åtminstone för varje kalendermånad omräknas till och registreras i bokföringen i finsk valuta. I bokföringen för en bokföringsskyldigs driftsställe i utlandet (filial) får även betalningstransaktioner registreras i valuta löpande under kalendermånaden, förutsatt att de åtminstone månadsvis registreras i bokföringen i finsk valuta. Enligt väsentlighetsprincipen i god bokföringssed kan man vid den dagliga registreringen av valutaposterna tillämpa t.ex. vecko- eller månadsvis på förhand bestämda fasta kurser, om den skillnad som uppstår jämfört med en registrering enligt dagskurser är obetydlig. Användning av fasta kurser får dock inte leda till att valutaposterna i bokslutet upptas väsentligt olika stora jämfört med om de hade omräknats enligt kursen den dag de uppstod. I stället för de av Finlands Bank noterade kurserna kan man som grund för omräkningen använda även affärsbankernas köp- och säljkursnoteringar, mellan vilka den av Finlands Bank noterade kursen ligger. Med beaktande av försiktighetsprincipen kan fordringarna då omräknas till finsk valuta genom att man som grund för omräkningen tillämpar av affärsbank noterad köpkurs och för skuldernas del tillämpar noterad säljkurs. Om en utgift eller inkomst i utländsk valuta registreras i bokföringen enligt prestationsprincipen och motsvarande leverantörskulds eller försäljningsfordrings valutakurs på betalningsdagen avviker från kursen på uppkomstdagen, behandlas den i samband med betalningen realiserade kursdifferensen i bokföringen i regel som korrektivpost till utgiften eller inkomsten i fråga. Kursdifferenser som hänför sig till beviljade eller upptagna valutabundna lån eller någon annan liknande finansieringstransaktion, vilka i sista hand realiseras i samband med betalningen, t.ex. vid återbetalningen av lånet, registreras i bokföringen som finansiella utgifter eller inkomster. Också kursdifferenser som egentligen utgör korrektivposter till utgifter eller inkomster kan, beaktande väsentlighetsprincipen, registreras som finansiella inkomster eller utgifter. 3. REDOVISNING AV POSTER I UTLÄNDSK VALUTA I BOKSLUTET 3.1. Redovisning av fordringar och skulder i balansräkningen Enligt 15 2 mom. bokföringslagen omräknas fordringar och skulder i utländsk valuta till finsk valuta enligt den kurs som Finlands Bank noterar på bokslutsdagen. Om en fordring eller skuld förfaller till betalning ett år efter bokslutsdagen eller senare, får den omräknas till finsk valuta enligt den kurs som Finlands Bank noterade den dag fordringen eller skulden uppstod. Om fordringarna eller skulderna i utländsk valuta genom avtal eller på något annat sätt är bundna vid en bestämd kurs, får de omräknas till finsk valuta enligt denna kurs. Enligt bokföringslagen skall den kurs som Finlands Bank noterar på bokslutsdagen i regel utgöra grund för omräkningen av fordringar och skulder i utländsk valuta i bokslutet. Nuförtiden utgörs den i praktiken av medelkursen för dagen i fråga. Medelkursen kan tillämpas vid

4 omräkningen till finsk valuta av alla poster i utländsk valuta också i det fall att Finlands Bank eventuellt noterar fler än en kursnivå samma dag. Om affärshändelserna i utländsk valuta under räkenskapsperioden har omräknats till finsk valuta t.ex. med tillämpning av månadsvis bestämda fasta kurser eller med affärsbankernas valutakursnoteringar, skall man i regel senast vid uppgörandet av bokslutet övergå till att vid omräkningen tillämpa den kurs som Finlands Bank noterar. Långfristiga fordringar och skulder i utländsk valuta får upptas i bokslutet även omräknade till finsk valuta enligt kursen den dag fordringen eller skulden uppkom. Den princip om kontinuitet i tillämpningen av förfarings-sätt, som ingår i god bokföringssed, förutsätter att man av de alternativ som bokföringslagen tillåter, i bokslutet tillämpar enligt samma grund bestämda kurser vid omräkningen av alla långfristiga fordringar och skulder med undantag av poster som till sin betydelse är ringa. Om man väljer uppkomstdagens kurs för omräkningen, tillämpas den för redovisningen i balansräkningen i stället för kursen enligt huvudregeln, dvs. bokslutsdagens kurs, konsekvent på alla långfristiga fordringar och skulder. Med hänsyn till försiktighetsprincipen är det inte önskvärt att man avviker från tillämpning av boksluts- dagens kurs vid omräkning av långfristiga fordringar i balansräkningen, ifall kursen för den utländska valutan före utgången av räkenskapsperioden t.ex. till följd av en devalvering av densamma har sjunkit så, att fordringsbeloppet omräknat till finsk valuta enligt bokslutsdagens kurs är väsentligen mindre. På motsvarande sätt gäller för skulder i utländsk valuta, i det fall att kursen för den utländska valutan före utgången av räkenskapsperioden t.ex. till följd av en devalvering av den finska marken har stigit så att skuldbeloppet omräknat till finsk valuta enligt bokslutsdagens kurs är väsentligen större, att det är önskvärt att man i balansräkningen upptar skulderna omräknade enligt bokslutsdagens kurs. Förutom vid omräkning av långfristiga fordringar och skulder i utländsk valuta får man avvika från användning av bokslutsdagens kurs även vid omräkning till finsk valuta av fordringar och skulder som genom avtal eller på något annat sätt är bundna vid en bestämd kurs så, att de upptas i balansräkningen med tillämpning av den kurs vid vilken de är bundna. Så här kan man förfara t.ex. för fordringarnas del när gäldenären enligt avtalet svarar för kursrisken, samt för skuldernas del när borgenären enligt avtalet svarar för kursrisken. När den bokföringsskyldige i anslutning till anskaffning av en produktionsfaktor betalat eller i anslutning till försäljning av en prestation erhållit en förskottsbetalning i utländsk valuta, som i bokföringen omräknats till finsk valuta enligt uppkomstdagens kurs, inverkar inte senare valutakursfluktuationer på beloppet i finsk valuta på den fordring eller skuld som föranleds av förskottsbetalningen. Det är därför följdriktigt att också i balansräkningen uppta förskottsbetalningar i utländsk valuta omräknade till finsk valuta enligt uppkomstdagens kurs. Det är sakligt sett möjligt att binda fordringar och skulder i utländsk valuta till en bestämd kurs också genom att på olika sätt skydda sig på förhand mot valutakursförändringar. Valutasäkringssituationer behandlas separat i avsnitt 3.3. 3.2. Redovisning av kursdifferenser i bokslutet Kursdifferenser som under räkenskapsperioden realiserats vid betalningar av försäljningsfordringar i utländsk valuta redovisas senast i bokslutet enligt huvudregeln som korrektivposter till försäljningsintäkterna. På motsvarande sätt redovisas kursdifferenser som realiserats i samband med betalningar av leverantörskulder senast i bokslutet antingen som kostnader i resultaträkningen eller som korrektion till de aktiverade anskaffningsutgifterna i balans-

räkningen. 5 Även kursvinster eller -förluster som uppstått vid betalning av en leverantörskuld som hänför sig till anskaffning av anläggningstillgångar behandlas i regel som korrektion till anskaffningsutgiften för anlägg- ningstillgångarna. Däremot kan man inte justera anskaffningsutgiften för anläggningstillgångarna med en kursdifferens som beror på ett lån i utländsk valuta som upptagits för att finansiera anläggningstillgångs- anskaffningen. Under tillverkningstiden uppkomna kursförluster på ett valutabundet lån som upptagits för att finansiera ett lång tid krävande investeringsprojekt, kan dock i undantagsfall aktiveras som värderingsposter i balansräkningen under samma förutsättningar som en aktivering av ränteutgifterna för ett dylikt lån är förenlig med god bokföringssed. Kursdifferenser som härrör från finansiella transaktioner i utländsk valuta, vilka realiserats i samband med betalningar, redovisas i bokslutet som finansiella intäkter eller kostnader. Också som korrektion till utgifter och inkomster realiserade kursdifferenser kan enligt väsentlighetsprincipen redovisas i resultat- räkningen som finansiella intäkter och kostnader. Då man inför bokslutet omräknar valutabundna fordringar och skulder till finsk valuta enligt bokslutsdagens kurs uppstår det orealiserade dvs. kalkylmässiga kursdifferenser, kursvinster eller kursförluster. Dessa kursdifferenser kan i bokslutet behandlas på samma sätt som realiserade kursdifferenser. Kursvinster eller kurs-förluster som uppstår vid omräkning av försäljningsfordringar redovisas då som korrektivposter till försäljningsintäkterna, de som uppstår vid omräkning av leverantörskulderna som korrektivposter till inköpsutgifterna medan kursdifferenser från omräkningen av rent finansiella poster redovisas som finansiella intäkter eller kostnader. Försiktighetsprincipen bör dock iakttas vid intäktsföring av en kalkylmässig kursvinst. Kalkylmässiga kursdifferenser som hänför sig till långfristiga fordringar och skulder i utländsk valuta kan i bokslutet också upptas som värderingsposter bland aktiva eller passiva i balansräkningen. Om fordringen eller skulden förfaller till betalning under följande år räknat från bokslutsdagen, är det önskvärt att den kalkylmässiga kursförlusten enligt försiktighetsprincipen och god bokföringssed genast redovisas resultatpåverkande. Kalkylmässiga kursdifferenser som upptagits som värderingsposter i balansräkningen redovisas som intäkter eller kostnader i resultaträkningen korrigerade så att de motsvarar de slutliga kursvinsterna eller -förlusterna, senast då gäldenären betalar valutafordringen eller valutaskulden betalas åt borgenären. Det är att rekommendera att kalkylmässiga kursförluster som hänför sig till långfristiga fordringar och skulder i utländsk valuta periodiseras löpande som kostnader under den återstående betalningstiden, fastän betalningen enligt avtal sker t.ex. i en rat i slutet av betalningstiden. God bokföringssed förutsätter att man iakttar kontinuitetsprincipen i redovisningen av kalkylmässiga kursvinster och -förluster som intäkter och kostnader i resultaträkningen och som värderingsposter i balansräkningen. 3.3. Redovisning av poster i utländsk valuta i bokslutet i valutasäkringssituationer Den bokföringsskyldige kan skydda enskilda fordrings- eller skuldposter i utländsk valuta eller den valutaposition som de tillsammans utgör. Valutasäkringen kan åstadkommas t.ex. genom att man köper valutafordringar eller upptar valutaskulder eller sluter valutatermins-, valutaswap- eller valutaoptionsavtal.

6 Valutabundna, i säkringssyfte anskaffade fordringar, upptagna skulder och ingångna övriga förbindelser omräknas vid uppgörande av bokslut till finsk valuta i regel enligt bokslutsdagens kurs. Det är önskvärt att också fordringar och skulder i utländsk valuta, vilka redan antingen separat eller som ingående i valutapositionen har skyddats mot kursrisker härvid omräknas enligt bokslutsdagens kurs. Den bokföringsskyldige kan genom att sluta ett valutaterminsavtal binda ett valutabelopp, som förfaller till betalning på en i avtalet fastslagen dag i framtiden, vid en bestämd kurs. Den skillnad mellan valutaterminsavtalets terminskurs och den för valutan i fråga på dagen för avtalets ingående noterade kursen, som beror på skillnader i olika länders marknadsräntor, redovisas periodiserad över avtalstiden vid uppgörande av bokslut som finansiell intäkt eller kostnad. Övriga valutasäkringsåtgärder, som eliminerar kursrisken på samma sätt som ett terminsavtal, beaktas vid uppgörande av bokslut på motsvarande sätt som valutaterminsavtalet. Om den bokföringsskyldige har slutit ett valutaswapavtal som skyddar räntebetalningarna och amorteringarna på ett valutabundet lån, får den sålunda mot kursrisker skyddade skulden upptas i balansräkningen omräknad till finsk valuta på basis av den valuta i vilken den bokföringsskyldige enligt valutaswapavtalet betalar räntorna och amorteringarna. Den ersättning som beror på skillnader i valutornas marknadsräntor och som ingår i valutaswapavtalet periodiseras under avtalstiden löpande som finansiella intäkter eller kostnader. Då den bokföringsskyldige har skyddat sina valutabundna fordringar eller skulder eller sin valutaposition mot kursrisker och redovisat de kursdifferenser som föranletts av skyddsåtgärderna i resultaträkningen som finansiella intäkter eller kostnader, är det önskvärt att man förfar på samma sätt också med kursdifferenser som uppstått vid omräkningen av de skyddade fordringarna, skulderna eller valutapositionen.

7 4. TILLÄGGSUPPGIFTER I BOKSLUTET OM POSTER I UTLÄNDSK VALUTA Kursdifferenser, som har registrerats som finansiella inkomster eller utgifter, upptas i resultaträkningarna enligt scheman i 1-4 bokföringsförordningen (1575/92) under huvudgruppen finansiella intäkter och kostnader. Kursvinster upptas under "Övriga finansiella intäkter" och kursförluster under "Övriga finansiella kostnader". Kursdifferenserna skall dock redovisas separat i resultaträkningen när så erfordras för att kunna redovisa för de faktorer, som påverkat uppkomsten av räkenskapsperiodens resultat. Enligt 21 10 punkten bokföringslagen skall i resultaträkningen eller balansräkningen eller i bilagor till dem upptas ställda panter och inteckningar till säkerhet för lån, borgensförbindelser, växel-, garanti-, och andra ansvar samt ansvarsförbindelser. Om en ansvarsförbindelse är i utländsk valuta upptas den enligt huvudregeln i 15 2 mom. bokföringslagen omräknad till finsk valuta enligt den kurs som Finlands Bank noterar på bokslutsdagen. Om en valutabunden förbindelse genom avtal eller på annat sätt är bunden vid en bestämd kurs, får den omräknas till finsk valuta enligt denna kurs. Däremot får, i motsats till långfristiga skulder, långfristiga förbindelser som skall upptas i bilageuppgifterna, inte omräknas till finsk valuta enligt den kurs som Finlands Bank noterade den dag förbindelsen uppstod. Enligt 21 11 punkten bokföringslagen skall i resultaträkningen eller balansräkningen eller i bilagor till dem upptas grunden för den kurs enligt vilken fordringar samt skulder och andra förbindelser i utländsk valuta omräknas till finsk valuta, om inte den kurs som Finlands Bank noterar på bokslutsdagen har tillämpats. Informationsskyldigheten gäller grunden för kursen, såsom den kurs Finlands Bank noterar på uppkomstdagen eller den kurs som är bunden vid avtal, men inte siffervärdet på kursen i fråga. Enligt 21 6 punkten bokföringslagen skall i resultaträkningen eller balansräkningen eller i bilagor till dem upptas värderingsposterna samt ökningar och minskningar av dem under räkenskapsperioden, specificerade. I bokslutet skall de uppgifter som detta stadgande förutsätter ges separat för de kursdifferenser som upptagits bland värderingsposterna i balansräkningen.