dri Beslut Gotlands kommun Beslut för gymnasieskola efter tillsyn i Gotlands kommun
Tillsyn i Gotlands kommun Beslut 2 (6) har genomfört tillsyn av Gotlands kommun under våren 2015. Tillsynen har avsett det samlade ansvarstagandet för utbildningen inom skolformen gymnasieskola. Måluppfyllelse och resultat Skolverkets nationella statistik (SIMS) för år 2014 visar att den genomsnittliga betygspoängen för barn- och fritidsprogrammet var 13,7 (riket 12,6), för byggoch anläggningsprogrammet 12,4 (riket 12,9), för ekonomiprogrammet 14,9 (14,4), för el- och energiprogrammet 13,9 (riket 12,6), för fordons- och transportprogrammet 13,0 (riket 12,6), för handels- och administrationsprogrammet 13,4 (riket 12,7), för humanistiska programmet 16,4 (riket 15,5 ), för naturbruksprogrammet 14,2 (riket 13,8), för naturvetenskapsprogrammet 16,4 poäng (riket 15,6 poäng), för restaurang- och livsmedelsprogrammet 13,5 (riket 13,3), för samhällsvetenskapsprogrammet 14,3 poäng (riket 14,3 poäng), för teknikprogrammet 13,0 poäng (riket 13,9 poäng), för VVS- och fastighetsprogrammet 12,2 (riket 12,4), samt för vård- och omsorgsprogrammet 13,9 (riket 13,1). Andelen elever som år 2014 tog gymnasieexamen inom tre år på de nationella programmen var 68 procent. Motsvarande andel för riket var samma år cirka 75 procent. Av de elever som avslutade sin utbildning på de nationella programmen år 2014 visar Skolverkets statistik att samtliga elever uppnådde minst betyget E i engelska 5 och svenska som andraspråk 1. Motsvarande andel för historia 1 var 96 procent, idrott och hälsa cirka 99 procent, matematik 1 94 procent, naturvetenskap 1 88 procent, samhällskunskap 1 cirka 93 procent, svenska 1 cirka 99 procent och gymnasiearbete cirka 93 procent. Översikt över konstaterade brister i verksamheterna s ingripanden Område Typ av ingripande Senaste datum för redovisning 1. Förutsättningar för utbildningen vid skolenheterna 2. Utveckling av utbildningen vid skolenheterna Ingen brist konstaterad ---0 Föreläggande 2016-02-19
Beslut 3 (6) I kolumnen "Typ av ingripande" anges den allvarligaste formen av ingripande har meddelat inom det arbetsområde som granskats. s bedömningar och datum för när huvudmannen senast ska ha åtgärdat bristerna anges längre fram i detta beslut. Sammanfattande bedömning s tillsyn av gymnasieutbildningen i Gotlands kommun visar att kommunen, i egenskap av huvudman, inte i tillräcklig grad analyserar eventuella orsaker till måluppfyllelsen och resultaten i gymnasieutbildningen. s beslut Föreläggande förelägger med stöd av 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Gotlands kommun att senast den 19 februari 2016 vidta åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast samma dag skriftligen redovisas för. Utveckling av utbildningen vid skolenheterna Huvudmannen ska arbeta kontinuerligt och långsiktigt för att utveckla och förbättra utbildningen i gymnasieskolan inom väsentliga områden, i syfte att säkerställa likvärdighet och kvalitet. I detta arbete ingår att huvudmannen skaffar sig kunskap om nuläget vid skolenheterna. Denna nulägesbild ska bland annat innefatta kunskapsresultaten och resultaten avseende tryggheten och studieron vid skolenheterna. I arbetet ingår också att följa upp de centrala förutsättningar som huvudmannen ger skolenheterna, för att de ska kunna ge eleverna en god utbildning. Huvudmannen analyserar sedan orsakerna till bristande måluppfyllelse, resultat och förutsättningar, vilka förbättringsåtgärder som behövs, samt vidtar dessa åtgärder. När huvudmannen formulerar nulägesbilden ska denna bygga på uppgifter som rektorerna tagit fram i sitt eget kvalitetsarbete vid skolenheterna, men också på uppgifter huvudmannen själv insamlat (exempelvis nationell statistik, tillsyns- och granskningsrapporter, anmälningar om kränkande behandling, etc). Det ska därför finnas en koppling mellan huvudmannens kvalitetsarbete, och det kvalitetsarbete som rektorn tillsammans med lärare, övrig personal och elever leder vid skolenheterna. Ett annat viktigt verktyg för att se till att utbildningen i gymnasieskolan är likvärdig är en behovsstyrd resursfördelning, så att resursfördelningen mellan skolenheterna anpassas efter skolornas skiftande behov och förutsättningar. Med resurser avses såväl ekonomiska som personalmässiga resurser. Resursfördelningen följs upp och utvärderas, så att en bedömning kan göras i vilken grad den främjar elevernas kunskapsutveckling och trygghet.
Beslut 4 (6) Bedömning av brist konstaterar att Gotlands kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: Huvudmannen följer upp resultat inom utbildningen, och dokumenterar denna uppföljning. (4 kap. 3 och 6 skollagen) Utifrån en analys av det som framkommer i uppföljningen beslutar huvudmannen om nödvändiga utvecklingsåtgärder, och dokumenterar de beslutade åtgärderna. (4 kap. 3 och 6 skollagen) Åtgärder bedömer att följande åtgärder behöver vidtas för att avhjälpa bristen. Bristen kan dock avhjälpas även på annat sätt. Följa upp resultat och analysera vad som påverkar och orsakar resultat och måluppfyllelse. - Utifrån analysen planera och genomföra förbättringsåtgärder samt dokumentera planeringen och de beslutade utvecklingsåtgärder. Motivering till bedömning av brist Enligt skollagen ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet ska vara de mål som finns för utbildningen i skollagen och andra föreskrifter (nationella mål). Av förarbetena till skollagen (prop. 2009/10:165 s. 306) framgår att huvudmannen har det yttersta ansvaret för utbildningen vilket ger huvudmannen en central roll när det gäller att bedriva ett kvalitetsarbete som ska garantera kvalitet och likvärdighet. Kvalitetsarbetet ska bygga på de uppgifter som kommer fram i verksamheternas kvalitetsarbete och på andra uppgifter som är väsentliga för uppföljningen och utvecklingen, t.ex. betygsstatistik och nationella prov. Huvudmannens styrning, uppföljning, utvärdering och utveckling av verksamheten bör analyseras särskilt. Enligt Skolverkets allmänna råd om systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet (SKOLFS 2012:98) innebär systematiskt och kontinuerligt att arbetet ska bedrivas strukturerat och uthålligt med fokus på en långsiktig utveckling. Varje huvudman och varje skolenhet måste därför hitta sina former och rutiner för kvalitetsarbetet. Utgångspunkten är alltid densamma, att identifiera utvecklingsområden för ökad måluppfyllelse i förhållande till de nationella målen.
Beslut 5 (6) Av den dokumentation som tagit del av och intervjuer som genomförts med rektorer, förvaltning och nämnd framgår att det finns en god struktur för det systematiska kvalitetsarbetet i Gotlands kommun avseende gymnasieutbildningen. För att styra verksamheten i gymnasieskolorna använder sig nämnden av styrkort där det finns ett antal mål för gymnasieskolorna att arbeta mot. Under ett läsår följs verksamheten upp i sex olika kvalitetsrapporter. I de olika kvalitetsrapporterna ligger fokus på olika områden; kunskapsresultat och frånvaro, gymnasieantagningen, verksamhetsrapport, verksamhetsenkät och ekonomi, elevenkät och medarbetarfrågor. I rapporterna gör respektive rektor en analys av sin egen verksamhet som sedan ligger till grund för utbildningschefens samlade bedömning av det område rapporten fokuserar på. Rapporten tas upp på ett nämndmöte där nämnden kan göra tillägg till rapporten, därefter beslutas rapporten som nämndens egen rapport. Den dokumenterade analysen av resultaten avseende gymnasial utbildning är i de skriftliga rapporter tagit del av begränsad trots att en mängd resultat redovisas, både avseende elevernas kunskaper och annat. Under innevarande läsår saknas rektorernas analys av kunskapsresultaten vilket ska ligga till grund för huvudmannens analys. Förvaltningen uppger vid intervju att det huvudsakliga skälet till detta är att fokus under innevarande läsår har varit att administrera sammanslagningen av tre gymnasieskolor till två och på grund av det har det inte funnits något krav från förvaltningen att rektorerna ska analysera kunskapsresultaten. bedömer att huvudmannen brister ur ett huvudmannaperspektiv i styrningen och utvecklingen av gymnasieutbildningen. För gymnasieutbildningen finns en mängd resultat redovisade men analysen av dessa brister. Huvudmannens samlade bedömning i de olika kvalitetsrapporterna som produceras är snarare en beskrivning av fakta än en analys av vilka bakomliggande orsaker som ligger till grund för resultaten. Det ansvar som huvudmannen har att kontinuerligt och långsiktigt arbeta för att utveckla och förbättra gymnasieutbildningen tas därmed inte fullt ut och nämnden har därför bristande insyn över verksamheten. s bedömning är att en samlad analys av verksamheternas resultat är central i arbetet med att utveckla verksamheterna mot bättre kvalitet och högre kunskapsresultat. Huvudmannen måste ta sitt ansvar genom att följa upp verksamheten för att kunna sätta in åtgärder för att utveckla verksamheten.
Motivering till föreläggande som ingripande Beslut 6(6) Eftersom Gotlands kommuns verksamhet inte uppfyller de krav som följer av de föreskrifter som gäller för verksamheten, föreligger skäl att förelägga Gotlands kommun att fullgöra sina skyldigheter och vidta åtgärder för att avhjälpa bristerna. Övriga arbetsområden Förutsättningar för utbildningen vid skolenheterna Huvudmannen ska ge rektorn och övrig personal vid skolenheterna förutsättningar, så att utbildningen i gymnasieskolan är likvärdig och av hög kvalitet. I detta arbete ingår bland annat att förse skolenheterna med nödvändiga materiella och personalmässiga resurser, så att elevernas tillgång till viktiga stödfunktioner som till exempel elevhälsa, studie- och yrkesvägledning och skolbibliotek säkerställs. Dessa resurser måste också organiseras på ett ändamålsenligt sätt, så att skolenheterna kan använda dem för det syfte de är avsedda för. I arbetet med att skapa nödvändiga förutsättningar ingår bland annat också att säkerställa att rektorerna har den kompetens skolförfattningarna kräver, för att de ska kunna fullgöra sitt ansvar som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig skolpersonal. Huvudmannen har också ett fungerande system för att ta emot anmälningar om kränkande behandling av elever. I de fallen utreds kränkningarna och åtgärdas vid behov. Bedömning Det har vid tillsynen inte framkommit annat än att huvudmannen uppfyller författningarnas krav inom detta arbetsområde. På s vägnar Mathias Ljungström Beslutsfattare Bilagor Bilaga 1: Allmänt om tillsynen Bilaga 2: Fakta om Gotlands kommun Jesper Molin Föredragande
Bilaga 1 Bilaga 1: Allmänt om tillsynen granskar regelbundet all skolverksamhet i hela landet, för att se att den följer de lagar, regler och läroplaner som finns för verksamheten. Målet är att bidra till alla barns och elevers lika rätt till god utbildning i en trygg miljö, där alla når minst godkänt i alla ämnen. granskar alla huvudmän, vilket innebär alla kommuner, utbildningsföretag och andra organisationer som driver skolverksamhet. Tillsynen görs vart tredje år. All skolverksamhet som en viss huvudman ansvarar för ingår i tillsynen. Det handlar om förskola, förskoleklass, grundskola, gymnasieskola, grund- och gymnasiesärskola, vuxenutbildning, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet. Alla skolenheter ingår i tillsynen. prioriterar att besöka de skolor där en hög andel elever riskerar att inte få den utbildning de har rätt till. Det innebär att vi kan stanna längre på dessa skolenheter under själva tillsynsbesöket, men också att vi bättre kan följa upp att eventuella brister åtgärdas och ge råd och vägledning. bedömer om, och i sådana fall på vilket sätt, den granskade verksamheten inte uppfyller de regler som gäller. Myndighetens granskning utgår bland annat från skollagen, förordningar och läroplaner. Bestämmelser som verksamheterna är skyldiga att följa. När har tagit in tillräcklig information gör myndigheten en bedömning av om verksamheten lever upp till de lagar och regler som finns för verksamheten. Alla huvudmän får ett tillsynsbeslut för de verksamheter som huvudmannen ansvarar för. Dessutom får de skolenheter där fördjupat tillsynen och gjort tillsynsbesök ett eget beslut, som bara handlar om den skolenheten. fattar också enskilda beslut avseende huvudmannens ansvarstagande över de skolformer som huvudmannen ansvarar för. Innan ett beslut fastställs ges alltid huvudmännen möjlighet att ta del av och lämna synpunkter på de sakuppgifter som Skolinspektion grundar sina bedömningar på. I de fall furmit brister har huvudmannen ansvar för att komma tillrätta med bristerna. Huvudmannen ska också redovisa de åtgärder som har vidtagits i för att åtgärda bristerna. För att följa upp huvudmännens arbete kan flera besök eller andra kontakter bli aktuella då också vill se effekter av de åtgärder som vidtas. Mera information om den regelbundna tillsynen finns på s webbplats www.skolinspektionen.se under fliken Inspektion.
Bilaga 2 Bilaga 2: Fakta om Gotlands kommun Gotlands kommun har en befolkning på cirka 57 000 invånare. Kommunen har organiserat utbildningsuppdragen i två nämnder. Barn- och utbildningsnämnden ansvarar för förskola, förskoleklass, grundskola, fritidshem, grundsärskola, gymnasiesärskola och särskild utbildning för vuxna. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden har det politiska ansvaret över den kommunala gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Vid tiden för tillsynen har de två nämnderna var sin förvaltning, barn- och utbildningsförvaltningen (BUF) och gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen (GVF). I kommunen pågår en omorganisation som innebär en sammanslagning av BUF och GVF till en Utbildnings- och arbetslivsförvaltning (UAF). UAF bildas 1 januari 2016 och kommer således att ansvara för samtliga verksamheter, det vill säga verksamheter från förskola till vuxenutbildning, arbetslivsfrågor och flyktingmottagande. Barn- och utbildningsförvaltningen leds av en skoldirektör. Gotlands kommun har en central barn- och elevhälsa som tillhandahåller skolhälsovård, kuratorer, skolpsykolog, tal- och hörselpedagoger, sjukhuslärare och specialpedagog. Den centrala barn- och elevhälsan arbetar gentemot samtliga kommunala förskolor, grundskolor och gymnasieskolor. Läsåret 2014/2015 slogs fre kommunala gymnasieskolor på Gotlands kommun samman till två gymnasieskolor, Wisbygymnasiet norr, med 684 elever, och Wisbygymnasiet söder med 818 elever. I Wisbygymnasiet norr bedrivs utbildning på bygg- och anläggningsprogrammet, el- och energiprogrammet, fordons- och transportprogrammet, introduktionsprogrammet, naturbruksprogrammet, naturvetenskapsprogrammet, sjöfartsutbildningen, teknikprogrammet och VVS- och fastighetsprogrammet. I Wisbygymnasiet söder bedrivs utbildning på barn- och fritidsprogrammet, ekonomiprogrammet, estetiska programmet, handels- och administrationsprogrammet, hotell- och turismprogrammet, humanistiska programmet, introduktionsprogrammet, restaurang- och livsmedelsprogrammet, samhällsvetenskapsprogranunet och vård- och omsorgsprogrammet.