Provning av betupptagare, stenfrånskiljning 2001

Relevanta dokument
Provning av betupptagare 2002

Provning av betupptagare, stenfrånskiljning 2000

Optimerad lagringstidpunkt vid sen leverans

Radrensning i tidigt utvecklingsskede 2001 SBU Projektkod Skriv in försökets rubrik här

Sortförsök med normala betsorter Marknadssorter Sorter i provning

Sortförsök med specialsorter 2001

Upptagningskvalitet i praktiken 40 undersökta stukor 2005

Provning av radrensare 2001

Återpackning med traktorhjul 2001

Hur hårt ska bågen spännas?

Fröbehandling - inverkan på etablering och skörd 2000

Strukturkalkning till sockerbetor 2000 Slutrapport

Yttre betkvalitet vid sen upptagning effekter direkt och vid lagring

Nya betningsmedel mot skadesvampar i sockerbetor 2000

Team 20/20: Beräkning av produktionskostnaderna för socker åren med 2009 års betpris på Team 20/20-gårdarna alla kostnader rörliga

3.5 Skördar. Metodik. Resultat. Thomas Wildt-Persson, SBU

Provning av nya sorter

Radmyllning och bredspridning av NPK-produkter 2000

Grobarhet i frön från stocklöpare i sorten Rasta

Radmyllning och bredspridning av NPK-produkter 2001

Sådd i höstetablerad kam

Ekologiska demonstrationsodlingar

Praktiska sortförsök med normalsorter 2002 SBU Projektkod

Biologisk betning mot skadeinsekter i sockerbetor

Provning av radrensare, utveckling av testmetod 2000

Mellangrödor före sockerbetor 2000

Förfrukter till sockerbetor 2000

Skörden fungerade. men lagringen havererade. Robert Olsson, Anders Rydén och Rebecka Svensson, NBR Nordic Beet Research

Mellangrödor, praktisk provning 2000

Praktiska sortförsök 2000

Möjligheter för kostnadseffektiv lagring med låga förluster och liten arbetsinsats i storbalsomgärdade lager med behovsanpassad topptäckning

Mellangrödor före sockerbetor 2001, Lönnstorp Slutrapport

Praktiska försök med: - Nya sorter - Rhizomaniaresistenta sorter

Praktiska sortförsök med Rhizomaniatoleranta sorter 2003

Olika kalkningsmedels påverkan på uppkomsten av rotbrand 2003

Provning av brukssorter och nya sorter år

Praktiska försök med nya sorter 2006

Sprutning mot betfluga (Pegomyia) i sockerbetor

Plöjningsfritt och djupbearbetning på Ädelholm 2005

Sortens inverkan på yttre och inre kvalitet vid lagring

Välkommen. Informationsmöte

UPPTAGNINGSKVALITÉ I SOCKERBETSODLING

Rotbrandsangrepp. Aphanomyces cochlioides och andra rotbrandssvampar. Forskningsprojekt vid SBU. "Odlingssystemets inverkan på svamp- och

Praktisk provning av Safari i lågdos 2000

Välkommen till distriktsmötet!

Provning av marknadssorter och nya sorter år två och tre

Praktiska försök med: - Nya sorter i normala fält - Nya Rhizomaniaresistenta sorter

Demonstrationsförsök - ogräs Borgeby 2000

GPS-styrd ogräsbekämpning möjligheter och begränsningar i sockerbetor

Delrapport 4. Bioenergigårdar. Effektiv skördeteknik av rörflen med självgående exakthack och containerhantering

Skördeeffekter vid användning av bladfungicider i sockerbetor på sensommaren

Foto: Robert Olsson. Säkert frostskydd av dina betor

Demonstrationsförsök - ogräs Ädelholm 2000

Strategier för sort och platsval, upptagning och lagring vid sen leverans av sockerbetor

Checklista för inventering av outnyttjad potential på Team 20/20-gårdarna

Storage ability and the influence of growing site

Gödslingsstrategi i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, Bjärred E-post: Gunnel.Hansson@hush.se

MASE. Microbial Antagonists for a Sound Environment. Tillväxtfrämjande bakterier som betningsmedel i sockerbetor. Field trial, Sweden 2005

Kvävestege i höstvete Gunnel Hansson HIR Malmöhus, Borgeby Slott, Bjärred E-post:

Praktisk provning av Ekoskär och släckt kalk

Provning av marknadssorter och nya sorter år två och tre Skriv in försökets rubrik här SBU Projektkod

GUNILLA. KWS-sorter ökar din lönsamhet! kr per ha *

Sortvalet varierade. I SE låg fokus på bästa skydd mot Aphanomyces.

Lagring och frostskydd av betor i stora betupplag

Är hög skörd lika med högt netto?

Praktiska försök med NT-sorter

Tabellbilaga för beräkning av värdet av levererade betor

Nya betningsmedel mot skadeinsekter i sockerbetor

Demoyta med förfrukter och odlingssystem 2001 Råby

Betydelsen av mellangröda vid olika grundbearbetning. Djupbearbetning under betraden

Växtodlings- och växtskyddsdagar Växjö den 6 december. Mats Kilany Ola Cristiansson Agricenter Nordic Sugar AB

5T Vad är skillnaden som gör skillnaden? Robert Olsson NBR Åsa Olsson NBR

Upptagnings- och lagringsteknik för sockerbetor i storskaliga försök 2009

Fungicider i stråsäd 2003 Av Torbjörn Ewaldz 1, Gunilla Berg 1, Lars Wiik 2 och Lennart Pålsson 2 1

Praktiska sortförsök 2009

Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, Bjärred Lennart Mattsson, SLU, Uppsala. Led 15/3-1/4 15/4-25/4 DC kg N/ha kg S/ha

Nya betningsmedel mot skadeinsekter i sockerbetor

+695 kr per ha* SABRINA KWS. Dubbelseger för KWS i lönsamhet!

Odling av maltkorn fyra faktorers inverkan på avkastning och kvalité Av Lars Wiik 1) och Nils Yngveson 2) 1)

Försöksplatser: Slättängsvägen (Kristianstad). Eriksfält (Löderup). Vadensjö (Landskrona). Kristineberg (Eslöv). Brunslöv (Hörby).

I projektet ingår också analys av foderkvalitet på färsk och ensilerad gröda. Resultaten presenteras vid senare tillfälle.

Av Gunnel Hansson, HIR-rådgivare, HS Malmöhus, Bjärred Lennart Mattsson, SLU, Uppsala

Program med Safari - DuPont Sammanställning 4 försök 2002

Årets sortförsök Fyra nya sorter på listan

Praktiska odlarförsök för förbättring

Nya betningsmedel mot skadeinsekter i sockerbetor

Information från styrelsen. Välkommen till distriktsmötet! 2014, Betåret man minns. Betåret Örtofta 2014

Bekämpning av havrebladlöss i vårkorn och havre 2012

I Sverige var skördeökningen i sockerbetor lägre vid jämförelse med andra grödor under den senaste 20-årsperioden (tabell 1).

Samodling av majs och åkerböna

MASE. Microbial Antagonists for a Sound Environment. Biologisk betning mot jordburna svampsjukdomar. Field trial, Sweden 2004

Demonstrationsförsök av sanerande grödor 2005

KVÄVEGÖDSLING TILL HÖSTVETE

Svampsjukdomar i havre

Såteknik och utsädesmängd i åkerböna Seniorkonsult Nils Yngveson, HIR Malmöhus AB E-post:

Behandling mot bladsjukdomar - upptagningstidpunkt

Sockerförlust vid långtidslagring av olika sorter 2012

Bekämpningsstrategier mot svampsjukdomar i höstvete

Värt att veta om Toptex

Utsädesmängd och radavstånd i åkerböna, L7-661

Transkript:

Provning av betupptagare, stenfrånskiljning 2001 Skriv in försökets rubrik här 2001-1-1-603 är ett kunskapsföretag som bedriver försöks- och odlingsutveckling i sockerbetor för svensk sockernäring. SBU ägs till lika delar av Danisco Sugar och Betodlarna. Använd gärna denna information, men glöm inte att ange källan vid publicering! Kontaktperson: Tommy Ingelsson Borgeby Slottsväg 11, 237 91 Bjärred Tel. 0709-53 72 64 E-post: sbutin@danisco.com

Resultatsammanfattning med slutsatser En betupptagartest för att undersöka olika maskiners stenfrånskiljningsförmåga genomfördes den 10 oktober 2001 på Skiberöds gård utanför Löberöd i Skåne. Vid testen deltog totalt 8 maskiner; Edenhall 733 utrustad med elektronisk stenfrånskiljning (fabrikat AGRISEP från AGEC-AB), Edenhall 733 med oppelhjul, Edenhall 734 standard, Holmer Terra-Dos, Kleine SF 10, Riecam RBM 300 S, Thyregod T7 med stålvals samt Vervaet. Skiberöds gård 2001 - Högst renhet, 92,8 %, hade Edenhall 733 med elektronisk stenfrånskiljning. Måltalet 5 % jordhalt uppnåddes av denna maskin samt av Riecam och Vervaet. - Totalekonomiskt, renhet+spill, blev skillnaden 1 000 kr/ha mellan den bästa och sämsta maskinen (spillet beräknat i C-pris). - Skillnaden i stenförekomst mellan maskinerna var stor. Bäst stenfrånskiljningsförmåga uppvisade Edenhall 733 utrustad med elektronisk stenfrånskiljning tillsammans med Thyregod med stålvals, med endast 0,5 % sten. - Både spill av hela betor och rotspillet var i genomsnitt högt. Ingen maskin klarade måltalet 1 % spill av hela betor. Måltalet för rotspill, 2 %, klarades endast av Holmer. - Minst betpåverkan i form av rotspetsbrott och ytskador hade Holmer. - Blastningen var i genomsnitt otillräcklig. Störst andel rätt blastade betor hade Riecam med 38 %. Slutsats efter 2001 års stentest - Stor skillnad i stenfrånskiljningsförmåga mellan de olika maskinerna. - De totala betförlusterna har i genomsnitt varit för höga hos maskinerna, runt 7 % av skörden. Måltalet för betförluster är 3 % av skörden. Kommentarer från tillverkarna: Jonas Enarsson, Edenhall 733 med elektronisk stenfrånskiljning: Högt ytspill då en av de fyra ytorna för ytspillsundersökning hamnade precis där maskinen kört med en brusten pigtailpinne. Edenhall: Ingen kommentar Holmer: Ingen kommentar Kleine: Ingen kommentar Riecam: Ingen kommentar Thyregod: Ingen kommentar Vervaet: Ingen kommentar

Resultatsammanfattning med slutsatser Renhetsutvecklingen i upptagartesterna (stenfrånskiljning) från 1995 till 2001 I figuren nedan redovisas hur renheten har utvecklats i de upptagartester (stenfrånskiljning) som utförts sedan 1995. Medel, max, min och trendlinje redovisas. 95 Renhet % 90 85 80 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 Betförluster 1995 till 2001 Figuren nedan visar att de totala betförlusterna vid upptagartesterna (stenfrånskiljning) minskat fram till 1997 men därefter ökat. Medel, max, min och trendlinje redovisas. Betförluster kg/ha 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001

Förutsättningar för provningen Testgenomförandet Testen genomfördes den 10 oktober 2001 på Skiberöds gård utanför Löberöd i Skåne. Respektive upptagare tilldelades en teg om ca 0,9 ha genom lottdragning. Öppning mellan tegarna, med 12 eller 18 rader, skedde före testen. Det finns därför inga öppningsbetor med bland testresultaten. Val av traktor, förare, körhastighet och inställning på maskinerna gjordes av respektive företag. Körhastigheten klockades på hela teglängden (ca 510 m). De upptagna betorna kördes till angränsande hårdgjord yta där de tippades. Leverans till sockerbruket skedde under påföljande dag. På bruket togs 24 prov från respektive maskin för underlag till renhetsbestämning. Proven hanterades som odlarprov med det tillägget att sten vägdes separat. Observationer i fält Uppehållsväder rådde vid testen men regn hade fallit på morgonen. Bärigheten i fältet var god och upptagningsförhållandena ganska bra. I testfältet förekom Aphanomycesangrepp på en stor del av betorna. Detta ledde till att blastningen försvårades eftersom betorna stod löst. Angreppet hade påverkat betornas rotform varvid rotspetsbrott vid upptagningen påverkade spillprocenten mindre än normalt. 2001-11-30 Tommy Ingelsson

SBU projektkod 2001-1-1-603 Provning av betupptagare (stenfrånskiljning) Syfte Att undersöka olika betupptagares förmåga att skilja från sten Försöksplan Antal Upp- Maskin rader tagning Blastning Typ av rensning och blastning Tank Edenhall 733 3 Vibr.plogar Disc- * 3 rouletter med elektronisk toppare * Rensgrindar med 0,5 meter hel grind stenfrånskiljning resten med pigtailpinnar * 6 gummirensrullar varav en reverserande med överliggande matta * Elektronisk stenfrånskiljning 12 m³ Edenhall 733 3 Oppelhjul Disc- * 3 rouletter toppare * Rensgrindar med 0,5 meter hel grind resten med pigtailpinnar * 6 gummirensrullar varav en reverserande med överliggande matta 12 m³ Edenhall 734 4 Vibr.plogar Disctopp. * 3 rouletter rad 1 och * Rensgrindar med 0,5 meter hel grind avp. knivar resten med pigtailpinnar rad 2 till 4 * 6 gummirensrullar varav en reverserande med överliggande matta 12 m³ Holmer 6 Vibr.plogar Avputsar- * Spiralrensning med 5 långa och Terra-Dos knivar 2 korta valsar * Rensmatta * 3 rouletter * Rensgrindar med pigtailpinnar 24 m³ Kleine SF 10 6 Vibr.plogar Avputsar- * Spiralrensning, 2 långa och 4 korta valsar knivar * 5 rouletter * Rensgrindar med pigtailpinnar på 5:e rouletten 15 m³ Riecam 6 Vibr.plogar Avputsar- * 6 rouletter RBM 300 S knivar * Rensgrindar med pigtailpinnar runt de fem första rouletterna * Star-board bestående av 11 st stjärnplastrensrullar med 3 överliggande borstar 24 m³ Thyregod T7 3 Oppelhjul Tallriks- * 2 rouletter blastare * Rensgrindar med pigtailpinnar runt första * 3 rensrullar varav en reverserande av stål med en överliggande borste * Renselevator 12 m³ Vervaet 6 Vibr.plogar Avputsar- * 6 rouletter knivar * Rensgrindar med pigtailpinnar * 9 gummirensrullar varav en reverserande med överliggande matta 24 m³

Slutskörd Skiberöds gård Maskin Betor Socker- Blåtal K+Na Renhet Jordhalt Sten 1000- halt mg/100g mekv/ tal/ha % beta 100 g beta % % kg/prov 1 Edenhall 733 med stenfrånskiljning 74,0 16,62 19 5,96 92,8 3,2 0,1 2 Edenhall 733 74,0 16,62 19 5,96 91,4 4,0 0,3 3 Edenhall 734 74,0 16,62 19 5,96 90,7 4,1 0,5 4 Holmer 74,0 16,62 19 5,96 87,9 5,7 0,9 5 Kleine 74,0 16,62 19 5,96 90,1 4,0 0,7 6 Riecam 74,0 16,62 19 5,96 92,0 3,7 0,2 7 Thyregod 74,0 16,62 19 5,96 90,9 5,2 0,1 8 Vervaet 74,0 16,62 19 5,96 92,3 2,9 0,3 Skördenivån var runt 55 ton/ha. 24 Cocksedgeprov, med en medelvikt på 28 kg/prov, togs per led för underlag till renhet, sockerhalt, blåtal och K+Na.

Betspill Antal betor/ha = 74 000 Skiberöds gård Maskin Hastighet Ytspill hela betor Ytspill Rotspill Rotspill För hårt blastade Totalt spill km/h kg/ha % av skörd kg/ha % av skörd kg/ha kg/ha 1 Edenhall 733 med stenfrånskiljning 5,1 2 250 4,1 2 100 3,8 300 4 650 2 Edenhall 733 6,7 1 650 3,0 1 900 3,4 350 3 900 3 Edenhall 734 5,6 1 550 2,8 1 700 3,1 300 3 550 4 Holmer 5,4 2 000 3,6 1 000 1,8 350 3 350 5 Kleine 4,2 2 450 4,4 1 300 2,4 150 3 900 6 Riecam 5,3 2 300 4,2 1 400 2,5 550 4 250 7 Thyregod 6,3 1 050 1,9 1 300 2,4 350 2 700 8 Vervaet 6,0 1 350 2,4 2 000 3,6 350 3 700 Medel 5,6 1 825 3,3 1 600 2,9 350 3 750 Det totala betspillet låg mellan 2 700 och 4 650 kg/ha. Lägst totalspill hade Thyregod (led 7) och högst hade Edenhall 733 med elektronisk stenfrånskiljning (led 1). Spill av hela betor, ytspill, varierade stort - mellan 1 050 och 2 450 kg/ha. Lägst ytspill hade Thyregod (led 7) och högst hade Kleine (led 5). Måltalet för ytspill, 1 % av skörden = 550 kg/ha, klarade ingen maskin att uppnå. Thyregod (led 7) som hade lägst ytspill hamnade på 1,9 %. Rotspillet varierade mellan 1 000 och 2 100 kg/ha. Lägst rotspill hade Holmer (led 4), 1 000 kg/ha, och högst hade Edenhall 733 med elektronisk stenfrånskiljning (led 1) med 2 100 kg/ha. Måltalet för rotspill, 2 % av skörden, nåddes endast av Holmer (led 4). Acceptabelt rotspill, mellan 2 och 3 %, nåddes av Kleine, Thyregod och Riecam. Körhastigheten varierade mellan 4,2 och 6,7 km/h. Högst körhastighet valde Edenhall 733 (led 2).

Smutshalt Skördenivå: 55 ton/ha Skiberöds gård Smutshalt, % Renhet, % Maskin inkl sten exkl sten sten 1 Edenhall 733 med stenfrånskiljning 3,7 3,2 0,5 92,8 2 Edenhall 733 5,1 4,0 1,1 91,4 3 Edenhall 734 5,9 4,1 1,8 90,7 4 Holmer 8,7 5,7 3,0 87,9 5 Kleine 6,5 4,0 2,5 90,1 6 Riecam 4,5 3,7 0,8 92,0 7 Thyregod 5,7 5,2 0,5 90,9 8 Vervaet 4,2 2,9 1,3 92,3 Medel 5,5 4,1 1,4 91,0 CV 50,0 36,8 180,0 2,9 LSD 5% 1,6 0,9 1,5 1,5 P-värde 0,0001 0,0001 0,0012 0,0001 Renheten varierade mellan de testade maskinerna. Högst renhet hade Edenhall 733 med elektronisk stenfrånskiljning (led 1) med 92,8 % och lägst renhet hade Holmer (led 4) med 87,9 %. Jordhalten exkl. sten varierade mellan 2,9 % (Verveat, led 8) och 5,7 % (Holmer, led 4). Stenandelen varierade mellan 0,5 % (Edenhall 733 med elektronisk stenfrånskiljning samt Thyregod, led 1 respektive led 7) och 3,0 % (Holmer, led 4). Måltalet för renhet, 5 % jordhalt, nåddes av tre av de i testen ingående upptagarna, nämligen Edenhall 733 med elektronisk stenfrånskiljning, Verveat och Riecam.

Bedömning av betor Antal betor/ha = 74 000 Skiberöds gård Bedömning av enskilda betor Maskin Blastning Ytskador Andel med ytskador Rotspetsbrott Andel sprickor 1-5 cm 2 % cm % 1 Edenhall 733 med stenfrånskiljning 2,2 14,7 69 2,6 19 2 Edenhall 733 2,4 14,7 64 2,5 11 3 Edenhall 734 2,4 10,6 65 2,4 17 4 Holmer 2,4 3,1 34 2,0 10 5 Kleine 2,2 5,5 29 2,1 18 6 Riecam 2,7 8,1 39 2,2 11 7 Thyregod 2,3 7,3 37 2,1 13 8 Vervaet 2,2 10,4 53 2,6 15 Medel 2,3 9,3 49 2,3 14 CV 6,8 29,7 29 9,1 64 LSD 5 % 0,2 4,0 21 0,3 13 P-värde 0,0001 <0,0001 0,0006 <0,0001 ns Ytskador fanns på 29-69 % av betorna. Minst andel med ytskador hade Kleine (led 5). Edenhall 733 med elektronisk stenfrånskiljning (led 1) hade högst andel med ytskador, 69 % av betorna. Minst storlek på ytskadorna hade Holmer (led 4) med endast 3,1 cm² i snitt per beta. Sprickor fanns på mellan 10 och 19 % av betorna, minst andel hade Holmer (led 4).

Rotspetsbrott och blastningsprocent fördelade i respektive grupp Skiberöds gård Rotspetsbrott Blastningsprocent Maskin 0-2 cm 2-4 cm 4-6 cm 6-8 cm > 8 cm Bladskaft kvar Snittyta Väl blastade För hårt blastade Sned blastade knäckta 1 Edenhall 733 med stenfrånskiljning 7 39 41 10 3 11 72 9 0 7 2 Edenhall 733 15 41 30 10 4 10 63 18 0 9 3 Edenhall 734 12 49 32 5 2 6 62 25 1 6 4 Holmer 32 45 19 3 1 9 63 19 0 9 5 Kleine 31 39 23 5 2 5 74 18 0 4 6 Riecam 20 48 25 6 1 6 43 38 1 12 7 Thyregod 34 36 19 10 1 10 69 12 0 9 8 Vervaet 16 32 36 14 2 13 69 10 0 8 Medel 21 41 28 8 2 9 64 19 0 8 CV 52,2 24,4 38,2 56,6 109,2 72,2 12,8 49,4 220,4 67,9 LSD 5 % 15,9 14,6 15,6 6,6 3,5 9,1 12,0 13,5 1,2 7,8 P-värde 0,0020 0,0194 0,0081 0,0030 0,0381 ns <0,0001 0,0001 0,0399 0,0314 Minst andel rotspetsbrott hade Holmer (led 4). Störst andel väl blastade betor hade Riecam (led 6) med 38 %. De övriga maskinerna blastade sämre och hade större andel betor i gruppen otillräckligt blastade (snittyta). Sämst blastade betor hade Verveat (led 8) med 13 % betor där bladskaften fanns kvar.

Ekonomiberäkning Beräkningarna grundas på branschavtalet för 2001 och på följande betpris: C-betor = 155 kr/ton (frakten avdragen), B-betor = 293 kr/ton (sockerhalt: 16,62 %, K+Na: 5,96, blåtal: 19). Transportkostnaden är beräknad utifrån medeltransportavståndet 45 km vilket ger 38 kr/ton. Måltalsbonus för hög renhet utgår med 6 kr/ton betor vid en renhet över 91,5 %. Tabell 1. Ekonomiberäkning för respektive maskin Maskin Betförluster, kr/ha Renhets- Transport premie kostnad orenheter Totalkostnad, kr/ha (betförluster minus renhetspremie plus transport) Uppnått resultat - bättre eller sämre - jämfört med medel, kr/ha C-pris B-pris C-pris B-pris C-pris B-pris Edenhall 733 med stenfrånskiljning 720 1 360 910 140-50 590 +350 +220 Edenhall 733 600 1 140 400 170 370 910-70 -100 Edenhall 734 550 1 040 290 180 440 930-140 -120 Holmer 520 980-110 240 870 1 330-570 -520 Kleine 600 1 140 200 190 590 1 130-290 -320 Riecam 660 1 240 790 150 20 600 +280 +210 Thyregod 420 790 330 180 270 640 +30 +170 Vervaet 570 1 080 850 150-130 380 +430 +430 Medelvärde 580 1 100 460 180 300 810