REMISSVERSION ÅSTORPS KOMMUN

REMISSVERSION ÅSTORPS KOMMUN Avfallsplan 2015-2018

SAMMANFATTNING Alla kommuner måste enligt 15 kap. Miljöbalken ta fram en renhållningsordning med en tillhörande avfallsplan. Avfallsplanen ska innehålla mål och åtgärder för att minska avfallets mängd och farlighet. Avfallsplanen i Åstorps kommun har tagits fram i ett samarbete mellan Åstorps kommun och Nordvästra Skånes Renhållnings AB (NSR AB) under 2013-2014. Åstorps kommun har ca 14800 invånare. Åstorps kommun, Söderåsstaden, präglas av kultur och närhet till natur. Det finns stora bokskogar på Söderåsen som ger möjlighet till rekreation och naturupplevelser. NSR och Åstorps kommun har antagit sex övergripande mål inom Sopsamarbete Skåne Nordväst, som omfattas av 11 kommuner: Bjuvs, Båstads, Helsingborgs, Höganäs, Klippans, Landskronas, Perstorps, Svalövs, Åstorps, Ängelholms och Örkelljungas kommun. Målen är högt satta och för att nå målen måste alla kommuner i Skåne Nordväst-regionen bidra utifrån sina förutsättningar. De sex övergripande målen för Skåne Nordväst som ska uppnås till år 2020 är följande: Förebyggande av avfall, avfallsmängden (ej trädgårdsavfall) ska minska från 500 kg till 320 kg/person och år. Utifrån de regionala målen för Skåne Nordväst har mål och åtgärder föreslagits för Åstorps kommun utifrån de förutsättningar kommunen har idag. Sex målområden har valts ut för att jobba med lokalt utifrån de regionala målen och även de lokala målen. 1. Avfallsminimering/Förebyggande av avfall minska avfallsmängderna per person 2. Öka materialåtervinningen minska mängden förpackningar och matavfall som slängs i restavfallet. 3. Avgifta kretsloppen minska mängden farligt avfall som slängs i restavfallet 4. God arbetsmiljö förbättra det systematiska arbetsmiljöarbete vid insamling av hushållsavfall 5. God service öka antalet nöjda kunder 6. Miljövänligare transporter minska energiförbrukningen för transport I kommunen finns ett antal nerlagda deponier och under arbetet med avfallplanen har man identifierat ytterligare några som kommer att utredas. Materialåtervinning, mängden felsorterat avfall i restavfallet ska minska från 200 kg till 100 kg/ person och år. Avgifta kretsloppen, mängden farligt avfall i restavfallet skall minskas från 3 till 1,5 kg/hushåll och år. God arbetsmiljö och hygien, antalet arbetsskador skall halveras. God service, halvera antalet kundklagomål. Kostnadseffektivisering, nettokostnaden skall halveras.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2. BESKRIVNING AV KOMMUNEN 6 2.1 Folkmängd och fakta 6 2.2 Näringslivsstruktur 6 2.3 Avfallsorganisation 6 3. LAGSTIFTNING OCH BAKGRUND 7 4. MÅL 8 4.1 Mål Sopsamarbete Skåne Nordväst 8 4.2 Avfallsplanens mål 2018 10 4.3 Aviserade förändringar och framtiden 19 4.4 Nationella mål 20 4.5 Regionala mål Skånes miljömål 22 4.6 Lokala mål 23 5. NULÄGESBESKRIVNING HUSHÅLLSAVFALL 25 5.1 Insamlingssystem 25 5.2 Behandling 26 5.3 Avfallsmängder: hushållsavfall år 2013 28 5.4 Plockanalyser 29 6. NULÄGESBESKRIVNING ÖVRIGT AVFALL 30 6.1 Insamlingssystem 30 6.2 Avfallsmängder: verksamhetsavfall 30 7. BEHANDLINGSANLÄGGNINGAR 31 7.1 NSR Återvinningscentral Åstorp 31 7.2 Stena Recycling AB 31 7.3 Sita Sverige AB 31 7.4 Rybro Lastbilar AB 32 7.5 S. Fredriksson Bil & Maskin AB 32 7.6 BR Konstruktion AB 32 7.7 NCC Roads Sverige AB 32 7.8 Kvidinge Stenkross AB 32 7.9 Åstorps kommun 32 8. AVFALL SOM OMFATTAS AV PRODUCENTANSVAR 33 8.1 Förpackningar och returpapper 33 9. UPPFÖLJNING 35 10. REFERENSER 35 BILAGA 1: NEDLAGDA AVFALLSUPPLAG 36 BILAGA 2: MILJÖKONSEKVENS- BESKRIVNING (MKB) 38 Samråd 38 Miljöbedömning 38 Avgränsning 38 Nollalternativ 38 Bedömning av avfallsplanens miljöpåverkan 38 BILAGA 3: UPPGIFTER TILL LÄNSSTYRELSEN 41 1. Administrativa uppgifter 41 2. Kommunens befolkning och struktur 41 3. Avfall som kommunen ansvarar för ( 2013) 41 4. Avfall som omfattas av producentansvar (2013) 41 5. Anläggningar för återvinning och bortskaffande av avfall 41 6. Lokala mål som utgår från nationella miljökvalitetsmål och regionala mål 42

2 BESKRIVNING AV KOMMUNEN 2.1 FOLKMÄNGD OCH FAKTA Åstorps kommun är ungefär 93 km 2 stort och ligger mitt i Nordvästra Skåne. Kommunen kännetecknas av natur och kultur. Det finns stora bokskogar på Söderåsen som ger möjlighet till rekreation och naturupplevelser. Åstorps kommun utgör en del av Skåne Nordväst-regionen tillsammans med 10 andra kommuner. Den 31 december 2013 bodde 14 927 personer inom kommunen vilket var 121 fler än 2012. (Källa: SCB). Kommunen har som mål att befolkningen ska öka med 150 personer/år och till 2020 ha en befolkning på 16 100. (Källa: Åstorps kommun) I kommunen finns ca 4 110 småhusenheter för 1-2 familjer. Av dessa är ca 166 fritidsboenden och ca 3 944 permanentboenden. Totalt finns det ca 2 168 lägenhetshushåll i kommunen varav merparten ägs av det kommunägda bostadsföretaget Kvidingebyggen. (Källa: SCB) renhållningsordning med tillhörande avfallsplan samt framtagande av förslag på avfallstaxa. Enligt konsortialavtal från 1982 mellan NSR:s ägarkommuner ska allt hushållsavfall lämnas till NSRs anläggningar. 2.2 NÄRINGSLIVSSTRUKTUR I Åstorps kommun finns ca 700 företag. Åstorps kommun är den största arbetsgivaren i kommunen och därefter står logistik och handel för flest antal sysselsatta. Det största privata företaget är Jeld-Wen Sverige AB, vilka producerar och levererar olika dörrlösningar till den europeiska marknaden. (källa: ekonomifakta och SCB) 2.3 AVFALLSORGANISATION Nordvästra Skånes Renhållnings AB (NSR AB) är ett kommunalt bolag som ägs av sex kommuner i Nordvästra Skåne; Bjuv, Båstad, Helsingborg, Höganäs, Ängelholm och Åstorp. Avdelningen Kommun & Hushåll är beställare av all renhållning som kommunen ansvarar för (inte gaturenhållningen). NSR AB ansvarar för upphandlingen av insamlingstjänster för hushållsavfall och slam. NSR AB ansvarar även för framtagande av förslag på 6

3 LAGSTIFTNING OCH BAKGRUND Ett flertal lagar berör avfallsområdet både internationell och nationellt. Övergripande gäller EU:s avfallsdirektiv som 2011 implementerades i svensk lagstiftning genom förändringar i Miljöbalken och nya avfallsförordningen 2011:927. I avfallsförordnin gen finns det reglerat att alla kommuner i Sverige ska ta fram en kommunal avfallsplan som antas av kommunfullmäktige i respektive kommun. Innehållet i avfallsplanen regleras genom Naturvårdsverkets föreskrift NFS 2006:6. 7

4 MÅL Minimering Återanvändning Materialåtervinning Energiåtervinning Deponering Figur 1: EU:s avfallstrappa. Enligt EU:s avfallsdirektiv ska all avfallshantering sträva mot att nå toppen på trappan. Målet med avfallshanteringen är att sträva efter att ett avfall aldrig uppstår. Enligt avfallsförordningen 2011:927 ska den kommunala avfallsplanen bland annat innehålla mål och åtgärder för att minska avfallets mängd och farlighet. Målen i Åstorps kommuns avfallsplan syftar till att minska avfallets mängd och farlighet, men också till att bidra till de mål som kommunerna inom Sopsamarbete Skåne Nordväst gemensamt beslutat om att de ska jobba för att uppnå. Målen syftar också till att kommunen ska sträva uppåt i EU:s avfallstrappa, se figur 1. 4.1 MÅL SOPSAMARBETE SKÅNE NORDVÄST Skåne Nordväst är ett samarbete mellan kommunerna Bjuv, Båstad, Helsingborg, Höganäs, Klippan, Landskrona, Perstorp, Svalöv, Åstorp, Ängelholm och Örkelljunga. Dessa kommuner har enats om att arbeta tillsammans för att förbättra avfallshanteringen i regionen genom projektet Sopsamarbete Skåne Nordväst. 8

Som ett led i detta har man i alla kommuner beslutat arbeta med sex övergripande gemensamma mål för hushållsavfallet som ska uppnås till år 2020. De sex övergripande målen är följande: Förebyggande av avfall, Avfallsminimeringavfallsmängden ska minska från 500 kg till 320 kg/person och år. Detta är summan av matavfall och restavfall, förpackningar och tidningar, farligt avfall och grovavfall (trädgårdsavfall ingår inte). Materialåtervinning, mängden felsorterat matavfall och förpackningar i restavfallet ska minska från 200 kg till 100 kg/person och år genom att man sorterar ut dessa fraktioner så de kan återvinnas. Avgifta kretsloppen, mängden farligt avfall i restavfallet ska minskas från 3 till 1,5 kg/hushåll och år God arbetsmiljö, antalet arbetsskador för renhållningsarbetarna skall halveras i samband med insamling av hushållsavfall God service, halvera antalet kundklagomål avseende insamling av hushållsavfall Kostnadseffektivisering, nettokostnaden skall halveras avseende insamling och behandling av hushållsavfallet. De sex övergripande lokala målen för avfallsplanen som presenteras i nästa avsnitt överensstämmer med de övergripande målområdena som beslutats i sopsamarbete Skåne Nordväst och de lokala miljömålen i Åstorps kommun. 9

4.2 AVFALLSPLANENS MÅL 2018 Sex övergripande mål finns för Åstorps kommuns avfallsplanering. De tre första målen har mål både för hushållens avfall och för verksamheternas avfall. De tre sista målen som handlar om god service, god arbetsmiljö och miljövänligare transporter berör endast det kommunala renhållningsansvaret. Under varje mål finns förslag på ett antal åtgärder som syftar till att uppnå målen. Varje åtgärd har en eller flera ansvariga, där den som är huvudansvarig står överst och ska se till att åtgärden genomförs. 4.2.1 FÖREBYGGANDE AV AVFALL/ AVFALLSMINIMERING Förebyggande av avfall/avfallsminimering är det översta steget i EU:s avfallstrappa. Allt avfall innebär en miljöbelastning på ett eller annat sätt och det bästa är om avfall aldrig uppstår. Den totala avfallsmängden 2013 var ca 693 kg per invånare (exkl. trädgårdsavfall). Mål hushållsavfall Åstorps kommun ska verka för att hushållens totala avfallsmängd ska minska med 224 kg/inv till 2018 detta bör göras med 56 kg per år. 2018 ska det vara 413 kg per invånare. Mätning Hushållens totala avfallsmängd per person mäts årligen, genom statistik från vågarna på NSRs anläggningar och FTIs statistik från ÅVSerna i kommunen. I denna siffra ingår säck- och kärlavfall (matavfall och restavfall), förpackningar och tidningar, farligt avfall och grovavfall. Trädgårdsavfall ingår inte. Idag räknas mängderna som kommer in på respektive kommuns ÅVC till kommunens mängder. I framtiden kan detta registreras via körkort och den kommunen man är skriven i, vilket kan förändra mängderna. Åtgärder Ansvarig Genomförande 1. Åstorps kommun deltar aktivt i sopsamarbetet Skåne Nordväst. Ett sammarbetsprojekt mellan kommunerna i Skåne nordväst för att stödja kommunerna i arbetet med att bland annat minska avfallsmängderna genom att t.ex. Informera konsumenter om rätt val ur avfallssynvinkel NSR Åstorps kommun 2015-2018 2. Åstorps kommun deltar i den nationella kampanjen Europa minska avfallet i samarbete med övriga kommuner i NSR-regionen NSR De år kampanjen genomförs 3. Åstorps kommun arbetar med avfallsminimeringsprojekt i sin egen organisation Åstorps kommun 2015-2018 4. Utreda möjligheter till ny återvinningscentral med identifieringssystem för företagare/hushållen. En ny återvinningscentral ska inbjuda till avfallsminimering och återbruk. NSR Åstorps kommun 2015-2018 5. Grovavfallshanteringen ses över så mer kan gå till återbruk 6. Möjligheterna till ökad insamling av textilier för återanvändning i Åstorps kommun utreds. NSR 2015 NSR 2017 10

Mål verksamhetsavfall Åstorps kommun ska verka och skapa förutsättningar för att så lite avfall som möjligt ska uppstå från verksamheter. Mätning I nuläget finns ingen tillgänglig statistik på verksamheternas avfall. Åtgärd Ansvarig Genomförande 1. Ett projekt för att samordna företag så att den enas avfall blir den andres resurs Åstorps kommun 2015-2018 2. Åstorps kommun arbetar för att ett återbrukscentrum för bygg- och rivningsavfall etableras. 3. Ta fram underlag för avfallsmängder och typ av verksamhetsavfall Åstorps kommun 2015-2018 Åstorps kommun 2015-2018 11

4.2.2 ÖKA MATERIALÅTERVINNING Materialåtervinning innebär att så lite avfall som möjligt hamnar i restavfallet som går till förbränning. Istället ska så mycket som möjligt sorteras ut och bli till nya produkter eller återanvändas. I Åstorps kommun är det obligatoriskt att sortera ut matavfall. Mängden rätt sorterat restavfall var 2013 83,64 kg/invånare, baserat på plockanalysen på restavfall från villor i Åstorp. År 2013 fanns det 32 kg matavfall/invånare kvar i restavfallet. Och det fanns 36,7 kg producentansvarsmaterial/invånare i restavfallet. Baserat på plockanalysen på restavfall från villor i Åstorp. Mål hushållsavfall a. Minska mängden restavfall till 103 kg/invånare till 2018 b. Minska mängden matavfall i restavfallet till 9 kg/invånare år 2018. Detta bör göras med 4,6 kg/invånare per år. c. Minska felsorteringarna av producentansvarsmaterial till 10,5 kg/invånare fram till 2018. Detta bör göras med 5,2 kg/invånare per år. Mätning Statistik förs årligen på kilogram per invånare. Plockanalyser görs årligen på restavfall från villahushåll. Åtgärd Ansvarig Genomförande 1. Informationsinsatser som ökar kunskapen om avfallstrappan och vad som händer med materialet. NSR 2015 2. En inventering av insamlingen av fettavfall via fettunna och fettavskiljare på resturanger och storkök görs och därefter åtgärdsplaner där så behövs. Åstorps kommun NSVA, NSR 2015 inventering därefter åtgärdsplaner 3. NSR verkar för att matavfallskvarn till tank installeras där detta är ett lämpligt alternativ. 4. Systemet för insamling av fettavfall utreds. 5. Driva projekt ihop med bostadsbolagen för att öka utsorteringen av rent matavfall och producentmaterial från flerfamiljsfastigheterna. Årligen genomföra plockanalyser för att undersöka sorteringen i flerfamiljshushåll NSR 2015-2018 NSR 2015 NSR/ Bostadsbolagen 2015-2018 NSR 2015-2018 12

Åtgärd Ansvarig Genomförande 1. I samband med plockanalyser ska man göra en fördjupad undersökning och samla in mer information för att utvärdera resultatet och ta fram förslag till åtgärder för det berörda området. 2. Införande av fullständig källsortering i de kommunala förvaltningar och verksamheter som saknar detta samt i nya. 3. Göra ett test med kampanjhämtning på mjukplast (idag är det ca 3000 beställningar på ett år. Finns ca 8000 villaabonnemang med 6 ggr/år) 4. Se över möjligheterna att få en mer miljöstyrande taxa 5. Informationsmaterial för nysvenskar (SFI) NSR 2015-2018 Åstorps kommun 2015-2018 NSR 2016 NSR/ kommunstyrelsen 2015 NSR 2015 13

Mål verksamhetsavfall Åstorps kommun verkar för att så mycket som möjligt av verksamheternas avfall återvinns. Fokusområden är matavfall och bygg-och rivningsavfall. Mätning I dagsläget finns ingen samlad statistik på verksamhetsavfallet. Åtgärd Ansvarig Genomförande 1. Informationsinsats görs riktad mot livsmedelsföretag och livsmedelsbutiker med inriktning mot matavfall Åstorps kommun 2015 2. Skrift om miljöanpassad rivning tas fram och skickas ut till byggföretag samt delas ut i samband med tillsynsbesök 3. Vid utredning av ny ÅVC tas hänsyn för att främja småföretagares utsortering. NSR verkar för att företagare ökar sin utsortering av material till materialåtervinning Åstorps kommun NSR NSR Åstorps kommun 2015 2015-2018 4. Tillsynskampanj för att restauranger och liknande verksamheter inför sortering av avfallet/ökar sin utsortering av material till materialåtervinning Åstorps kommun 2015 14

4.2.3 AVGIFTA KRETSLOPPEN En viktig del i avfallshanteringen är att få bort giftiga och farliga ämnen ur kretsloppen. Det är också ett av huvudsyftena med framtagandet av en avfallplan att minska avfallets farlighet. Åstorps kommun samlade in 19,5 kg farligt avfall och 22,5 kg elavfall per invånare år 2013. Åstorp har ett genomsnitt långt över Sverigemedel som ligger på 6,9 kg när det gäller insamling per invånare och år (Avfall Sverige). Fortfarande finns dock en del farligt avfall kvar i restavfallet som ska sorteras ut och insamlingsmålen kommer att skärpas på nationell nivå. Servicenivån och förutsättningarna för att kunna samla in bedöms kunna bli bättre för kommuninvånarna. Även kunskapen om farligt avfall behöver höjas för att öka utsorteringen. Mål hushållsavfall Minska mängden farligt avfall (inkl. elavfall) i restavfallet och matavfallet till 0 kg/hushåll till år 2018. År 2013 fanns det 2,6 kg farligt avfall/hushåll kvar i restavfallet och ca 0,006 kg farligt avfall/hushåll kvar i matavfallet. Baserat på plockanalysen på restavfall från villor i Åstorp. Mätning Årlig plockanalys genomförs på restavfall och matavfall från villahushållen i Åstorps kommun. Åtgärd Ansvarig Genomförande 1. En informationskampanj gällande farligt avfall görs riktad mot hushållen 2. Utreda de nerlagda deponierna som inte tidigare undersökts enligt MIFO fas 1 3. Införa möjlighet till fastighetsnära insamling av ljuskällor, batterier och småelektronik i flerfamiljsfastigheter 4. Erbjuda större livsmedelsbutiker Samlaren (insamlingsskåp för småelektronik) NSR 2015 Åstorps kommun 2015-2018 NSR 2015 NSR 2015 Mål verksamheter Åstorps kommun ska verka för att farligt avfall från verksamheter ska sorteras ut och omhändertas på ett korrekt sätt. Åtgärd Ansvarig Genomförande 1. Informationskampanj om vad som är farligt avfall Åstorps kommun NSR 2017 15

4.2.4 GOD ARBETSMILJÖ Åstorps kommun är en kommun med kuperad geografi med många fina småvägar uppe på Söderåsen. Detta för det med sig en del svårigheter när det gäller framkomlighet för renhållningsfordon som dagligen är ute och tömmer och hämtar avfall. Mål hushållsavfall Entreprenören har statistik över antalet olyckor och tillbud vilket rapporteras varje kvartal till beställaren (NSR). Det är dock vedertaget att många tillbud anser personalen själva ingår i arbetet så första målet blir att få in alla tillbud i rapporteringen och få ett bättre systematiskt arbetsmiljöarbete och därefter ska antalet olyckor och tillbud ska minska till 2018 och halveras fram till 2020. Mätning Entreprenören ska föra statistik över antalet olyckor och tillbud varje år. Åtgärd Ansvarig Genomförande 1. En kampanj för att öka antalet inrapporterade tillbud från entreprenören. 2. Samarbetet mellan NSR och tekniska kontoret stärks (avseende framkomligheten i kommunen). 3. Avfallsfrågorna förs in i detaljplanearbetet och löpande bygglovsprövning. Samarbetet mellan NSR och detaljplanoch bygglovsavdelningen stärks. 4. Dåliga hämtställen fylls på den upprättade listan över dåliga hämtställen. Fastighetsägare, insamlingsentreprenör, kommunen och NSR samarbetar för att komma till rätta med problemet. NSR Insamlingsentreprenören NSR Tekniska kontoret NSR Plan och bygglovsavdelningen Insamlingsentreprenör NSR Tekniska kontoret 2015 2015-2018 2015-2018 2015-2018 5. Arbetsmiljön på slamtömning ses över. NSR Insamlingsentreprenör Miljöavdelningen 2015-2016 6. En framtida ÅVC skapas med hänsyn till god arbetsmiljö för det som arbetar där och för besökare som vistas på anläggningen. NSR Åstorps kommun 2015-2018 7. Fastighetsägare och vägföreningar bjuds in till möte om avfallsregler och arbetsmiljö. NSR 2015-2018 16

4.2.5 GOD SERVICE Avfallshanteringen är en samhällservice och en viktig del av ett fungerade samhälle. En god service till Åstorpsinvånare innebär även att det blir lättare för dem att göra miljöriktigt rätta val. Målet för Skåne Nordväst är att antalet kundklagomål ska halveras, idag saknar vi dock statistik för Åstorps kommun om antalet kundklagomål och har därför valt att fokusera på andelen nöjda kunder. Undersökningen som är gjord år 2013 är inte statistiskt säkerställda för Åstorp (då de gjorts över hela Skåne Nordväst- området) varvid det är svårt att ha ett bra utgångsläge. Undersökningen 2010 kommer därför att ligga till grund för målet om med nöjda kunder. Mål hushållsavfall Antal ej tömda behållare ska 2018 vara 1/759 som kunder meddelar hade missats. År 2013 var det 1/443 tömningar. Antal nöjda kunder ska öka till 85 % 2018. 2010 var 76 % av Åstorps kommuninvånare nöjda eller mycket nöjda med hanteringen av hushållsavfall, enligt den undersökning som gjordes då. Mätning En enkätundersökning ska göras för att få ett mått på villaägarnas nöjdhet varje år. Antalet ej tömda behållare mäts genom antalet reklamationer från kund lagda i NSRs kundssystem. Åtgärd Ansvarig Genomförande 1. Digitala tjänster ses över. Inkl. mina sidor och införs 2. NSR avd. kommun och hushåll finns på plats minst en gång per år för att träffa kunder och svara på frågor. 3. Rutin för insamling av mjukplast- och grovavfall ses över för att förenkla för kunder och NSRs kundservice NSR 2015 NSR 2015-2018 NSR 2015 4. Nöjd kund enkät (NKI) genomförs varje år NSR 2015-2018 5. NSR deltar i kommunaktiviteter riktade mot medborgare för att informera om renhållningen, exempelvis boendeträffar. Åstorps kommunikations-avdelning/ Kommunala bostadsbolag/ Privata bostadsbolag NSR 2015-2018 6. Ett avfallsråd bildas med representanter från fastighetsägarna, villa- och hyresgästföreningen med syfte att förbättra renhållningsservicen till boende i kommunen 7. Införa Undersökning kundnöjdheten på www.nsr.se genom att kontinuerligt fråga besökare om de är nöjda med avfallshanteringen och kommunen de bor i. 8. Se över hanteringen och registreringen av kundklagomål NSR 2016 2015-2018 NSR 2015-2016 17

4.2.6 MILJÖVÄNLIGARE TRANSPORTER Mål hushållsavfall a. Minst 98 % av bränsleenergiförbrukningen för den kommunala renhållningen ska komma från fossilfria bränslen år 2018 (år 2013 var 100 % fossilfri men i ny upphandling är det tillåtet att reservfordon går på fossilt samt vissa insamlingsfordon går på diesel fram t.o.m. 2016) b. Bränsleenergiförbrukningen ska minska från 50 kwh/invånare 2013 till under 45 kwh/invånare till 2018. Mätning Insamlingsentreprenören ska föra statistik om årlig bränsleförbrukning samt bränsletyp. Bränsleförbrukningen ska redovisas kvartalsvis till NSR AB. Energimängden beräknas med statistiskt säkerställda nyckeltal för energiinnehållet per volym multiplicerat med mängden av varje bränsleslag dividerat på kommuninvånarna. Åtgärd Ansvarig Genomförande 1. Vid upphandling av entreprenör för insamling av hushållsavfall och slam samt insamling i egen regi ska krav ställas på fordon om användning av fossilfria bränslen. 2. Vid upphandling av entreprenör för insamling av hushållsavfall och slam eller vid insamling i egen regi ska krav ställas på att chaufförerna genomgått och återkommande genomgår utbildning i ecodriving för tunga fordon. 3. Mål på energiförbrukning vid insamling av hushållsavfall och slam ska sättas för samtliga insamlingsentreprenörer och egen personal om det samlas in i egen regi NSR 2015-2018 NSR 2015-2018 NSR 2015-2018 18

4.3 AVISERADE FÖRÄNDRINGAR OCH FRAMTIDEN 4.3.1 NY ÅTERVINNINGSCENTRAL/ KRETSLOPPSPARK Parallellt med framtagandet av denna avfallsplan pågår en utredning för en framtida återvinningscentral/kretsloppspark för invånarna i Åstorps kommun. I den nya detaljplanen för det området där ÅVCn ligger idag (Nyvång) kommer ny bebyggelse komma så nära den befintliga ÅVCn att det blir svårt med skyddsavstånd till de boende. NSR har gemensamt med kommunerna inom Skåne Nordvästregionen påbörjat en genomgång av framtida placering av ÅVC, där målet är att få ÅVCs som är moderna och attraktiva för kunden samt kan skötas rationellt. I projektet ingår, förutom en geografisk och demografisk optimal placering, även att föreslå en rättvis kostnadsfördelning mellan kommunerna. 4.3.2 AVFALLSUTREDNINGEN Den 30 juni 2011 beslutades det att en särskild utredare skulle göra en översyn av avfallsområdet. Utredningen skulle främst omfatta hur ansvaret för insamling och omhändetagande av hushållens avfall skulle kunna utformas men även till viss del verksamheternas avfall. Den slutgiltiga utredningen presenterades 2012 och utredningen förordade ett större kommunalt ansvar för hushållens avfall som även skulle omfattas av producentansvarsmaterialet från hushållen. Utredningen var på remiss under 2013 och yttrandena ledde till att man beslöt sig för att inte ta något beslut i frågan om ansvarsfördelning. I början av 2014 tillsattes miljödepartementet en arbetsgrupp för att jobba vidare med frågan genom dialog med olika aktörer för att hitta en långsiktigt och väl förankrad lösning. Resultat beräknas presenteras sommaren 2014. 4.3.3 REVIDERAT WEEE DIREKTIV Under slutet av 2011 enades man i EU om ett nytt direktiv gällande producentansvar för elektroniska och elektriska produkter. Direktivet trädde i kraft den 13 augusti 2012 och innan den 14 februari 2014 skulle det ha införlivats i svensk lagstiftning. Detta är dock försenat och något nytt datum för införande har inte presenterats av miljödepartementet. 4.4.4 FÖRSLAG TILL NYA ETAPPMÅL OCH STYRMEDEL Naturvårdsverket har på uppdrag regeringen föreslagit nya etappmål inom avfallsområdet samt styrmedel för att uppnå målen. Uppdraget redovisades för Miljödepartementet 16 december 2013. Förslagen är ute på remiss. Återvinning och återanvänding Förslag på etappmål: Minst 60% av avfallet från hushållen och motsvarande avfall från verksamheter förbereds för återanvändning eller materialåtervinns. Det är enkelt för hushåll och verksamheter att lämna produkter till återanvändning och avfall till förberedelse för återanvändning. Landsting och branscher med en betydande potential att bättre ta vara på materialet i avfallet har tagit fram branschspecifika avfallsmål. Några förslag till styrmedel: Förtydligande om att kommunen kan arbeta med förberedelse för återanvändning. Styrmedel för insamling i materialströmmar. Krav på godkänt insamlingssystem för tidningar och förpackningar. Krav på att verksamheter ska upprätta avfallshanteringsplaner. 19

Minskad mängd matavfall Förslag på etappmål: Matavfallet ska till år 2020 minska med 20% jämfört med 2010 sammantaget för hela livsmedelskedjan utom primärproduktionen. Förslag till styrmedel: Kommunikationsinsatser Frivilliga överenskommelser Skolundervisning om hur man minskar matsvinn Matsvinnsrådgivare i kommuner och regioner Textil och textilavfall Förslag på etappmål: Senast år 2018 finns lättillgängliga insamlingssystem som säkrar att textilier i första hand återanvänds. 4.4 NATIONELLA MÅL 4.4.1 DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Det svenska miljömålssystemet innehåller ett generationsmål, sexton miljökvalitetsmål och fjorton etapp mål. Generationsmålet anger inriktningen för miljöarbetet och vad som behöver ske på samhällsnivå om vi ska ha ett hållbart samhälle. Miljökvalitetsmålen beskriver det tillstånd som miljöarbetet ska leda till i Sverige och etappmålen anger mål på vägen som vi måste uppnå för att kunna nå generationsmålet. Generationsmålet Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljöoch hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Miljökvalitetsmål Sveriges riksdag har antagit sexton mål för miljökvaliten. De 16 miljökvalitetsmålen utgör grunden i den nationella miljöpolitiken. Miljökvalitetsmålen har ett antal preciseringar som ska förtydliga vad som ska uppnås. År 2020 återanvänds 40 procent av de textilier som satts på marknaden. År 2020 materialåtervinns 25 procent av de textilier som satts på marknaden, i första hand till nya textilier. Förslag till styrmedel: Producentansvar för textilier. Information för att ändra konsumentbeteende. Vilka och hur de föreslagna styrmedlen ska införlivas är oklart. Vissa kan komma att få stor påverkan på kommunernas och verksamheters hantering av avfall. 1. Begränsad klimatpåverkan 2. Frisk luft 3. Bara naturlig försurning 4. Giftfri miljö 5. Skyddande ozonskikt 6. Säker strålmiljö 7. Ingen övergödning 8. Levande sjöar och vattendrag 9. Grundvatten av god kvalitet 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård 11. Myllrande våtmarker 12. Levande skogar 13. Ett rikt odlingslandskap 14. Storslagen fjällmiljö 15. God bebyggd miljö 16. Ett rikt växt- och djurliv 20

Avfallsområdet berörs främst utav 3 miljökvalitetsmål: God bebyggelse Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Naturoch kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Preciseringar som berör avfallsområdet - avfallshanteringen är effektiv för samhället, enkel att använda för konsumenterna och att avfallet förebyggs samtidigt som resurserna i det avfall som uppstår tas till vara i så hög grad som möjligt samt att avfallets påverkan på och risker för hälsa och miljö minimeras. För att underlätta möjligheten att nå miljökvalitetsmålet för god bebyggd miljö har regeringen fastställt etappmål inom området avfall som anses vara ett prioriterat område. Etappmål Etappmål om ökad resurshushållning i livsmedelskedjan. Minst 50 procent av matavfallet från hushåll, storkök, butiker och restauranger sorteras ut och blir till biologiskt så att växtnäring tas till vara, där minst 40 % behandlas, så att även energi tas tillvara. Målet ska uppnås 2018. Etappmål om byggnads- och rivningsavfall. Återanvändning, materialåtervinning och annat materialutnyttjande av icke-farligt byggnads- och rivningsavfall är minst 70 viktprocent år 2010. Giftfri miljö Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället ska inte hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Halterna av naturfrämmande ämnen är nära noll och deras påverkan på människors hälsa och ekosystemen är försumbar. Halterna av naturligt förekommande ämnen är nära bakgrundsnivåerna (riksdagens definition av miljökvalitetsmålet). Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås (riksdagens definition av miljökvalitetsmålet). Mer om miljömålen går att läsa på www.miljomal.nu 4.4.2 FRÅN AVFALLSHANTERING TILL RESURSHUSHÅLLNING- SVERIGES AVFALLSPLAN 2012-2017 Naturvårdsverket har tagit fram en ny nationell avfallsplan i enlighet med EU-direktiv och som antogs i maj 2012. I avfallsplanen konstateras det att Sverige kommit långt med att minska miljöpåverkan från avfallshanteringen men att det finns en hel del kvar att jobba vidare med. 21

I avfallsplan har Naturvårdsverket valt att peka ut fem prioriterade områden: Avfall i bygg- och anläggningssektorn Hushållsavfall Resurshushållning i livsmedelskedjan Avfallsbehandling Illegal export av avfall till andra länder Inom varje område har mål och förslag till åtgärder tagits fram. Man har lyft in de etappmål som finns under miljökvalitetsmålet God Bebyggelse i den nationella avfallsplanen. Naturvårdsverket har även belyst vad olika aktörer kan göra för att bidra till att målen uppnås, däribland förslag på vad kommunerna kan göra. De mål och åtgärder som föreslås för Åstorps kommun ligger i linje med de mål som föreslås i den nationella avfallsplanen. Den nationella avfallsplanen finns att läsa i sin helhet på Naturvårdsverkets webbsida. 4.4.3 AVFALLSFÖREBYGGANDE PROGRAM Enligt EU:s avfallsdirektiv ska alla länder inom EU ha ett avfallsförebyggande program. Programmet ska innehålla mål och åtgärder för att minska avfallets miljöpåverkan, mängden avfall och farliga ämnen i material och produkter. Det avfallförebyggande programmet innehåller 8 mål och 167 exempel på åtgärder som företag, myndigheter, branschorganisationer, kommun och landsting kan göra. I programmet har man valt ut fyra fokusområden som identifierats där det alstras mycket avfall eller där miljöpåverkan per kilo är stor från vagga till grav. De fyra fokusområdena är: Mat/Livsmedel Textil Elektronik Byggande och rivning 4.5 REGIONALA MÅL SKÅNES MILJÖMÅL Länsstyrelsen i Skåne län har i uppdrag av regeringen att samordna det regionala miljöarbetet, ansvara för att ta fram och besluta om regionala miljömål, samt följa upp resultatet för Skåne län utifrån de nationella miljökvalitetsmålen. Skånes miljömål antogs 2013 och gäller från och med 27 juni 2013. Det enda miljökvalitetsmålet som idag har regionala mål är begränsad klimatpåverkan. 4.5.1 BEGRÄNSAD MILJÖPÅVERKAN Utsläpp av växhusgaser Utsläppen av växthusgaser i Skåne ska år 2020 vara minst 30 procent lägre än 1990. Målet gäller verksamheter som inte omfattas av systemet för handel med utsläpprätter. Utsläppen ska räknas som koldioxidekvivalenter. Biogas Biogasproduktionen i Skåne ska vara 3 terawattimmar år 2020. Transporter Utsläppen av växthusgaser från transporter i Skåne ska år 2015 vara 10 procent lägre än år 2007. 22

4.5.2 SKÅNSKA ÅTGÄRDER FÖR MILJÖMÅLEN För att nå miljökvalitetsmålen i Skåne län har det arbetats fram ett regionalt åtgärdsprogram för Skåne. I programmet redovisas prioriterade åtgärder för att nå en hållbar utveckling i Skåne län. Programperioden sträcker sig fram till 2016. I programmet pekas fem skånska utmaningar ut som anses viktigast för att Skåne ska närma sig miljökvalitetsmålen, varav främst två kan bedömmas beröra avfallsområdet. Skånska utmaningar Hållbara transporter i Skåne Hållbar konsumtion i Skåne Strategiskt viktiga åtgärder Ökad andel fossilbränslefri uppvärmning, el och transporter Miljö- och sociala krav i upphandling Information för en giftfri vardag Minskning av avfallmängden 4.6 LOKALA MÅL Det finns 2 lokala måldokument som berör avfallsområdet i Åstorps kommun. 4.6.1 ÖVERSIKTSPLAN 2012 ÅSTORPS KOMMUN I översiktsplanen i Åstorp finns den befintliga Återvinningscentralen i Nyvång med som en plats att lämna/behandla avfall. Man belyser även informationsinsatser om farligt avfall. 4.6.2. ÅSTORPS MILJÖMÅL Det finns framtaget miljömål för Åstorps kommuns verksamheter där de övergripande målen är att minska spridning av miljöfarliga ämnen samt minska mängden avfall. 23

24

5. NULÄGESBESKRIVNING HUSHÅLLSAVFALL 5.1 INSAMLINGSSYSTEM Kommunen har enligt lag en skyldighet att se till att hushållsavfall och därmed jämförligt avfall från verksamheter inom kommunen samlas in och transporteras till en behandlingsanläggning. I Åstorps kommun har detta ansvaret överlämnats till NSR AB. För förpackningar och tidningar med producentansvar finns 2 återvinningsstationer utplacerade i Åstorps kommun. Dessa drivs och sköts av Förpacknings- och tidningsinsamlingen AB (FTIAB) i samarbete med lokala entreprenörer. NSR AB erbjuder även fastighetsnära insamling av förpackningar och tidningar vid villor samt insamling av förpackningar till flerfamiljsfastigheter. Kvidingebygge och många andra fastighetsägare erbjuder fastighetsnära insamling av förpackningar och tidningar i flerfamiljshus som en extra service. Avtal tecknas med valfri entreprenör med tillstånd att hämta producentansvarsmaterial. 5.1.1 VILLOR Villaägare kan välja mellan flera olika abonnemang med sortering i fyrfackskärl eller tvåfackskärl i två olika kärlstorlekar. Det ingår påsar till matavfallet. Det finns även abonnemang för odelat kärl för de som väljer att hemkompostera. Den dominerande abonnemangstypen i kommunen är fyrfackskärl. Hämtning av grovavfall och farligt avfall vid fastighet ingår i alla abonnemang. Grovavfall (inkluderar även stort elektronikavfall) hämtas 6 gånger om året efter beställning (max 3 kolli/gång). Farligt avfall (inkluderar även småelektronik och ljuskällor) läggs i en röd box och töms efter beställning 6 gånger om året. Fyrfackskärl Varje villahushåll har två kärl med 4 fack i varje kärl, två stora och två små fack. Kärlens storlek är antingen 370 liter eller 240 liter beroende på hushållets storlek och behov och går idag att kombinera i fyra olika abonnemang. Kärl 1: Har två större fack för restavfall och matavfall och två mindre fack för hårdplastförpackningar och färgade glasförpackningar. Töms 26 ggr/år Kärl 2: Har två större fack för tidningar och pappersförpackningar och två mindre fack för ofärgade glasförpackningar och metallförpackningar. Töms 13 ggr/år Mjukplastförpackningar samlas in i en separat mjukplastsäckar som töms efter beställning 6 gånger om året. Man kan även ha ett extra restavfallskärl på 190-liter som komplement om inte restavfallsdelen i kärl 1 räcker. Under sommaren kan man få veckotömning på kärl 1 om man har fyrfackskärl. Vid hemkompostering kan man välja på att ha månadshämtning (13 ggr/år) i fyrfackskärl (240+240) eller gleshämtning (6 ggr/år) man får då inte använda matavfallsfacket. Tvåfackskärl Varje hushåll har ett kärl på antingen 370-liter eller 240-liter med två fack. I det ena facket läggs restavfall och i det andra matavfall. Förpackningar och tidningar transporteras till någon av de 2 återvinningsstationer eller återvinningscentralen som finns i kommunen av varje enskild abonnent. Månads- och minihämtning Vid hemkompostering kan man välja på att ha månadshämtning (13 ggr/år) av bara restavfall (190-liters kärl) eller gleshämtning av bara restavfall (190 literskärl eller 100 liters kärl). Ett tredje alternativ är minihämtning för bara restavfall med budade hämtningar 2 ggr/år. Detta får bara tecknas utanför planlagt område. 25

Fritidshushåll Fritidshushåll kan sortera i fyrfackskärl där kärl 1 töms varannan vecka i maj-september och en hämtning i november, januari och mars. Kärl 2 töms var fjärde vecka under maj-september och var 8:e vecka oktober-april. De kan även sortera i tvådelade kärl med tömning 14 gånger per år. Förpackningar och tidningar transporteras till någon av de två återvinningsstationerna eller till återvinningscentralen som finns i kommunen av varje enskild abonnent. Trägårdsavfallskärl Villaägare med trädgårdsavfall kan teckna abonnemang för 190-liters eller 370-liters trädgårdskärl. Trädgårdskärlet töms 20 gånger om året. Slam och Latrin Fastigheter med enskilt avlopp t.ex. trekammarbrunn eller sluten tank ska tömma dessa minst en gång om året via renhållarens entreprenör. Latrin töms för villahushåll 26 ggr/år och fritidshushåll 16 ggr/år. 5.1.2 FLERFAMILJSFASTIGHETER OCH VERKSAMHETER Restavfall I flerfamiljsfastigheter och verksamheter där hushållsavfall uppstår ska hämtning av restavfall ske minst en gång varannan vecka och upp till två gånger i veckan. Insamling sker i: 190-370 liters kärl 3-8 m 3 container Matavfall Matavfall hämtas minst en gång varannan vecka och upp till två gånger i veckan. Påsar för matavfallet ingår. Insamling sker i: 140 och 240 liters kärl 3 m 3 container Fettavfall från matlagning NSVA avgör om en verksamhet behöver fettavskiljare för uppsamling av fett. Tömning av fettavskiljare ska ske minst en gång om året av NSR:s entreprenör. Frityrfett från restaurang och storköksverksamhet ska samlas in i fettunnor, och omhändertas at företag som återvinner fett. Insamlingssystemet för fettavfall i kommunen är idag inte tillfredställande då detta är ett hushållsavfall, och kommer att ses över. Förpackningar och tidningar Avtal om hämtning av producentansvarsmaterial tecknas med valfri privat entreprenör med tillstånd att köra detta material. Grovavfall Hämtning av grovavfall sker efter budning. Farligt avfall Idag finns inget fastighetsnära insamlingssystem för flerfamiljsfastigheter för Farligt avfall och småelektronik i Åstorp utöver möjlighet till batteriholkar som töms fyra gånger per år. Detta kommer att ses över. 5.1.3 RISKAVFALL Riskavfall från hushållen som t.ex. sprutspetsar och kasserade kanyler samlas in i samarbete med apoteken. NSR AB har avtal med samtliga apotek i Åstorps kommun som genom avtalet tillhandahåller gratis behållare för smittförande, stickande och skärande avfall till privatpersoner. 5.2 BEHANDLING 5.2.1 RESTAVFALL Källsorterat restavfall transporteras till NSR Återvinningsanläggning i Helsingborg. Avfallet skickas därefter till godkänd förbränningsanläggning för energiåtervinning. 5.2.2 MATAVFALL Källsorterat matavfall transporteras till NSR:s biogasanläggning i Helsingborg. Matavfall förbehandlas och rötas tillsammans med organiskt avfall från industrin. Vid rötningen bildas biogas som sedan uppgraderas till fordonsbränsle. Organiska rester som blir kvar efter rötningen används som biogödsel. Biogödseln pumpas bland annat ut via pipelines direkt till närliggande åkrar. 26

5.2.3 TRÄDGÅRDSAVFALL Trädgårdsavfall behandlas genom krossning och flisning för framtagande av biobränsle och kompost. Trädgårdsavfall behandlas på NSR Återvinningscentral Åstorp och på NSR:s återvinningsanläggning i Helsingborg. 5.2.4 FETTAVFALL Fettavfall ska transporteras till NSR:s Återvinningsanläggning i Helsingborg för att sedan skickas vidare till Svensk Fettåtervinning. Fettet renas och behandlas för att sedan användas som bland annat råvara i kemikalieprodukter. 5.2.5 FETTSLAM FRÅN FETTAVSKILJARE Fettslammet från restauranger och storkök pumpas in i NSR:s biogasanläggning i Helsingborg där det efter rötning blir biogas och biogödsel. 5.2.6 FARLIGT AVFALL Farligt avfall från hushållen skickas till NSR:s Återvinningsanläggning i Helsingborg. Där finns ett mellanlager för sortering, ompackning och märkning. Avfallet transporteras därefter vidare för slutbehandling till godkänd behandlingsanläggning. 5.2.7 RISKAVFALL Riskavfall från hushållen som t.ex. sprutspetsar och kasserade kanyler samlas in i samarbete med apoteken. NSR AB har avtal med samtliga apotek i Åstorps kommun som genom avtalet tillhandahåller gratis behållare för smittförande, stickande och skärande avfall till privatpersoner. Apoteken har genom avtalet åtagit sig att ta emot fulla behållare och sen skicka det vidare till godkänd anläggning för förbränning av riskavfall. 27

5.3 AVFALLSMÄNGDER: HUSHÅLLSAVFALL ÅR 2013 Hämtat fastighetsnära (FNI) som är kommunalt ansvar Folkmängd Kilo per invånare och år (kg/inv år) 14927 st Restavfall (inkl orent matavfall) 143,1 Matavfall (rent) 54,5 Grovavfall 2,0 Trädgårdsavfall 74,2 Summa hämtat vid fastighet 273,9 Tabell 1: Insamlade mängder hushållsavfall per invånare (ej producentansvarsmaterial) insamlat vid fastigheter i Åstorps kommun 2013. Producentansvarsmaterial, Fastighetsnära+ Återvinningsstationer+ Återvinningscentraler, Kilo per invånare Totalt Varav Fastighetsnära och Återvinningscentraler Tidningar 50,0 36,0 Pappersförpackningar 20,0 13 Glasförpackningar 14,6 11,4 Plastförpackningar 5,6 5,0 Metallförpackningar 9,7 2,7 Summa förpackningar och tidningar 99,8 68,1 Tabell 2: Insamlade mängder förpackningar och tidningar per invånare år 2013 Återvinningscentral Kilo per invånare och år Restavfall (grovt) 68,9 Gips 7,5 Trä 103,2 Trägårdsavfall 151,2 Skrot 22 Schakt 135,4 Farligt avfall (ÅVC+fastighetsnära) 19,5 Elavfall + (ÅVC+ Fastighetsnära) 22,5 Summa Återvinningscentral 545,6 Tabell 3: Insamlade mängder grovavall och återvinningsmaterial vid NSR återvinningscentral Åstorp 2013. Även insamlade mängder farligt avfall och elavfall som samlats in både på återvinningscentralen och vid kommuninvånarnas fastigheter. 28

5.4 PLOCKANALYSER Under flera år har NSR AB specialiserat sig på plockanalyser av hushållsavfall och har i samarbete med Avfall Sverige tagit fram en metod för detta. Plockanalyserna innebär att man sorterar blandat avfall och ser vilken typ av avfall som slängs. Från resultatet kan man sedan få en indikation på vad som behöver förbättras eller om en genomförd insats gett effekt. 2% 0% Producentansvarsmaterial 2% 11% 6% Icke matavfall 33% 33% Oundvikligt matavfall Onödigt matavfall 12% Oundvikligt matavfall Onödigt matavfall Trädgårdsavfall Annat matavfall 3% 9% 20% Övrigt Farligt avfall och elektronik 69% Matavfallspåsar Farligt avfall och elektronik Figur 2: Resultat från plockanalys av restavfallet. Andelen producentansvarsmaterial (förpackningar, tidningar, elavfall) och biologiskt avfall (matavfall, trädgårdsavfall) i restavfallet från villor i Åstorps kommun 2013. Bara drygt 1/3 av allt som slängs i restavfallet är sådan som ska slängas där. Det var en stor andel plastförpackningar i producentansvarsmaterialet. Figur 3: Resultat från plockanalys av matavfall år 2013. Andelen icke matavfall som slängs i matavfallet utgör 6 % av allt matavfall som slängs. Onödigt matavfall som slängs är t.ex. bröd eller kött för att det blivit för gammalt utgör ca 12 %. Det onödiga matavfallet hade kunnat undvikas genom en bättre hantering av maten. Oundvikligt matavfall är det som verkligen skulle läggas i matavfallet som t.ex. skal och utgör ca 69 % av matavfallet. Det fanns 0,02 kg farligt avfall och elektronik i matavfallet (totalt ca 603 kg). 29

6. NULÄGESBESKRIVNING ÖVRIGT AVFALL 6.1 INSAMLINGSSYSTEM För verksamhetsavfall är marknaden avreglerad, det innebär att verksamheterna får anlita vem de vill med tillstånd till att hämta deras avfall. De kan även själva transportera sitt avfall om de har tillstånd för detta. Verksamhetsutövare har själv ansvaret för att det egna avfallet transporteras bort och behandlas enligt EU:s avfallstrappa. De som tranporterar avfallet ska ha tillstånd för detta (vissa undantag vid små mängder). En verksamhet kan även ha avfall som räknas som hushållsavfall till exempel avfall från fikarum och från städning. Detta hushållsavfall ska hämtas av NSR AB:s entreprenör. För verksamhetsavfall har Åstorps kommun ett planeringsansvar och tillsynsansvar (i de fall kommunen är tillsynsmyndighet). 6.2 AVFALLSMÄNGDER: VERKSAMHETSAVFALL Kommunen har idag ingen samlad bild av mängden verksamhetsavfall som produceras i kommunen. Andelen små och medelstora företag är många i Åstorps kommun och troligvis kommer detta avfall in vid NSR:s återvinningscentraler främst den i Åstorps kommun. Inkomna mängder NSR Återvinningsanläggning Åstorp Ton Restavfall (grovt) 2057 Trä 1789 Trägårdsavfall 3086 Skrot* 328 Schakt 2267 Asbest* 19,03 Impregnerat trä* 187,16 Blybatterier* 16,43 Summa återvinningscentral 11099 * Dessa mängder är totalen inkommit på ÅVC (både privatpersoner och verksamheter) Tabell 5: Avfallsmängder NSR Återvinningscentral Åstorp(invägda över vågen). Kan finnas ett stort mörkeltal här då verksamhetsutövare ibland utger sig för att vara privatpersoner. 30

7. BEHANDLINGSANLÄGGNINGAR Nio mindre anläggningar, med tillstånds- eller anmälningsplikt, för mottagning av avfall finns i Åstorps kommun. Hushållsavfall och majoriteten av producentansvarsmaterial som samlas in av kommunen transporteras till NSR:s återvinningsanläggning i Helsingborg för mellanlagring och/eller sortering innan behandling eller borttransport. 7.1 NSR ÅTERVINNINGSCENTRAL ÅSTORP Fastighet: Nyvång 1:7 Verksamhetskod: 90:60 Typ av avfall: Grovavfall, trädgårdsavfall, återvinningsmaterial, schaktmassor, producentansvarsmaterial, elektronik samt farligt avfall. Behandlingsmetod: Anläggningen består av en återvinningscentral för hushåll, en miljöbod för farligt avfall, ytor för mottagning av grövre träavfall, trädgårdsavfall, ytor för kompostering samt ytor för skrot-, asfalt och betongåtervinning samt omlastning/ sortering av industriavfall. Det mesta material som inkommit transporteras till NSR återvinningsanläggning Helsingborg eller direkt till annan mottagare för återvinning, mellanlagring eller slutomhändertagande. Tillåtna mängder/kapacitet: Anläggningen har ett tillstånd från 1992 enligt då gällande miljöskyddslagstiftningen. Sedan 2008 finns ett gällande tillstånd för mellanlagring av farligt avfall. Mängden farligt avfall får vid ett givet tillfälle aldrig överstiga följande värden: 1. 5 ton oljeavfall 2. 30 ton blybatterier 7.2 STENA RECYCLING AB Fastighet: Traversen 3 Verksamhetskod: 90.100 B, 90.70 B, 90.50 B, 90.119 B och 90.90 C (Länsstyrelsen i Skåne) Typ av avfall: annat avfall än farligt avfall, elektriska och elektroniska produkter, farligt avfall samt uttjänta motordrivna fordon Behandlingsmetod: Anläggningen mottager, mellanlagrar, bearbetar, behandlar och sorterar avfallet. Tillåtna mängder: Den totala mängden avfall får maximalt uppgå till 130 000 ton per år Kapacitet: På anläggningen får samtidigt högst lagras Farligt avfall 3265 ton Elavfall 150 ton Transformatorer och kondensatorer 120 ton Övrigt farligt avfall 2995 ton 7.3 SITA SVERIGE AB Fastighet: Ji-Te 2 Verksamhetskod: 37-1 B, 90.002-1 B, 90.002-3 B, 90.005-1 B (Länsstyrelsen i Skåne) Typ av avfall: industriavfall, bygg- och rivningsavfall, farligt avfall, återvinningsmaterial och skrot/metaller Behandlingsmetod: Anläggningen hanterar, sorterar, omlastar, fragmentera och mellanlagrar avfall, farligt avfall och skrot Tillåtna mängder: sortera, omlasta och fragmentera 90 000 ton avfall, mellanlagra 2500 ton avfall och farligt avfall samt hantera 2500 ton skrot årligen Kapacitet: På anläggningen får samtidigt högst lagras Farligt avfall ton Elavfall 150 ton Transformatorer och kondensatorer 120 ton Övrigt farligt avfall 2995 ton 3. 100 ton elektriska och elektroniska produkter 4. Mer än 30 ton impregnerat trä 5. Mer än 1 ton annat farligt avfall 31

7.4 RYBRO LASTBILAR AB Fastighet: Rörspjäll 1:57 Verksamhetskod: 90.119 B (Länsstyrelsen i Skåne) Typ av avfall: Uttjänta motordrivna fordon Behandlingsmetod: Återvinning av avfall genom lagring tömning, demontering, mekanisk bearbetning eller annat yrkesmässigt omhändertagande av uttjänta motordrivna fordon. Tillåtna mängder: högst 1000 fordon per år, lagring av 10 ton farligt avfall (exklusive lagrade fordon) 7.5 S. FREDRIKSSON BIL & MASKIN AB Fastighet: Broby 50:1 Verksamhetskod: 90.40, 90.110 Typ av avfall: schaktmassor, matjord, jord, sten, betong Behandlingsmetod: sortering och harpning Tillåtna mängder: matjord/jord max 1000 ton/ tillfälle, sten max 1000 ton/tillfälle, betong max 1000 ton/tillfälle, schaktmassor max 1000/tillfälle Tillåtna mängder: matjord/jord max 1000 ton/ tillfälle, sten max 1000 ton/tillfälle, betong max 1000 ton/tillfälle, schaktmassor max 1000/tillfälle 7.8 KVIDINGE STENKROSS AB Fastighet: Maglaby 41:1 Verksamhetskod: 90.110 Typ av avfall: uppfräst asfalt, betong Behandlingsmetod: mellanlagring, krossning Tillåtna mängder: max 10 000 ton årligen 7.9 ÅSTORPS KOMMUN Fastighet: Åstorp 112:36 Verksamhetskod: 90.110 Typ av avfall: uppfräst asfalt, betong Behandlingsmetod: mellanlagring, krossning Tillåtna mängder: max 10 000 ton årligen 7.6 BR KONSTRUKTION AB Fastighet: Broby 55:1 Verksamhetskod: 90.40, 90.110 Typ av avfall: schaktmassor, matjord, jord, sten, betong Behandlingsmetod: sortering och harpning Tillåtna mängder: matjord/jord max 1000 ton/ tillfälle, sten max 1000 ton/tillfälle, betong max 1000 ton/tillfälle, schaktmassor max 1000/tillfälle 7.7 NCC ROADS SVERIGE AB Fastighet: Sågen 1 Verksamhetskod: 90.40, 90.110 Typ av avfall: schaktmassor, matjord, jord, sten, betong Behandlingsmetod: sortering och harpning 32