Miljöcertifiering för en god bebyggd miljö. Åsa Wahlström Sweden Green Building Council

Relevanta dokument
Miljöcertifiering av byggnader

Sweden Green Building Council

Miljöcertifiering av byggnader fokus sol

Nyheter i certifieringssystemet Miljöbyggnad

Outnyttjad potential Stort värde i att förbättra existerande byggnader. Åsa Wahlström

Miljöcertifiering av byggnader

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik

Miljöcertifiering av befintliga byggnader SGBC Session B1 Caroline Vilhelmsson


DANDERYDS KOMMUN Underlag för beslut om miljökrav i byggprojekt

God bebyggd miljö - miljömål.se

3.4.6 GREEN STAR URSPRUNG OCH ORGANISATION

Handlingsplan Miljöarbete

Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen

Vad gör vi på miljöområdet i Olofströms kommun?

UTREDNING KRING CERTIFIERINGAR INOM MILJÖBYGGNAD

Miljöcertifiering av byggnader

Energiomställning utifrån klimathotet

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen

Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013

Tule Plaza Sundbyberg - Kommentar till betygsbedömning Miljöbyggnad

Grundläggande Miljökunskap

Hur jobbar man med miljöbyggnad?

Miljöutbildning. Miljödiplomering i Laxå kommun

Vindmöllor på land och på djupt vatten

Miljöklassning kv Norrtälje i Karlshamn

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen

Helsingborgs miljöprogram & miljöbarometer

MILJÖMÅL OCH RESURSEFFEKTIVITET

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Bærekraftig utvikling og folkehelse sett fra svenske folkehelsemyndigheter

Långsiktigt klimatarbete i Göteborg. Michael Törnqvist, miljö- och klimatnämnden

Temagruppernas ansvarsområde

Kv Nålskäran Miljöbyggnad Guld

Planeten ska med! Energianvändning i nyproduktion

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

Framtidsscenarier för värmemarknaden givet olika aktörers preferenser

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne

Certifieringar och innovativa lösningar. Mats Fredrikson

FOCUS 1. Sneak preview of Miljöbyggnad 3.0

miljömål.se - den svenska miljömålsportalen - miljömål.se


Svensk Ventilations remissvar till Miljöbyggnad

Strategiskt miljömålsarbete -att verka genom andra

Miljörätt 2012 en enkätundersökning till kommuner, tillståndspliktiga företag, tekniska råd & länsstyrelser

Jämlikhet i miljörelaterad hälsa

Grafisk manual för Sveriges miljömål

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Miljöbyggnad. Make the most of your energy. En översikt- och strategiguide för Schneider Electric. White Paper

Fördjupad utvärdering av miljömålen Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan.

Mängd. använts. Proton SE Takduk

Kommunikationsplan. för Södermanlands miljö- och klimatråd

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN

Bilaga 5 Miljöbedömning

Miljömål för Luleå tekniska universitet

Stråk 2 Workshop 1. Funktion, potential och brister

Sveriges miljömål.

Detaljplan för Hamre 3:5 m.fl.

Stråk 6 Workshop 1. Funktion, potential och brister

Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans?

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Fågelsångens naturreservat

Miljömål.se den svenska miljömålsportalen

Länsstyrelsens ansvar. Ulf Lindberg Länsantikvarie

Miljömål och indikatorer

Energieffektivisering, lönsamhet och miljöklassning vid renovering av flerbostadshus

Hearingversion för Miljöbyggnad drift och förvaltning

Behöver de kväverelaterade miljökvalitetsmålen revideras? Vad visar resultaten från SCARP och annan forskning?

Undersökning för miljökonsekvensbeskrivning


Lägesbild för klimatarbete i Sverige

- Elbussar på Orust- Varför, hur och när?

Miljöledningssystem Principer Rutiner Projektanpassning bygg och fastighet Processen Lagstiftning och överenskommelser Princip för styrning Exempel

Trollhättan & miljön

Länsstyrelsernas insatser är betydelsefulla för att generationsmålet och miljökvalitetsmålen ska kunna nås.

Västra Götalands läns åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen

Stålbyggnadsdagen Miljöcertifieringars krav på stål.

Stöd för Miljöbyggnad 3.0 i SundaHus Miljödata

Hur går det med våra miljömål och miljöprogrammets åtgärder? Viktoria Viklander och Lotta Silfver

Mikael Karlsson VD, Detox AB

Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum:

16 nationella miljökvalitetsmål status Skåne

Projekteringsanvisning Energiberäkning FÖR PROJEKTÖRER OCH ENTREPRENÖRER UTGÅVA! " JUNI "$%& %% SIDOR

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

för dig, dina grannar och Gotlands framtid.

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

MILJÖBEDÖMNING AV AVFALLSPLAN FÖR BENGTSFORD, DALS-ED. FÄRGELANDA OCH MELLERUDS KOMMUNER

Miljöklassning av Fastighetsägarnas Hus

Slutrapport för Justering av sjötröskel i Hillesjön

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram

Ansökan om bidrag för det lokala naturvårdsprojektet Blekinges Flora

Hjälpmedel för att definiera energi- och miljöprestanda

Miljöcertifieringsverktyg i renoveringsprocessen hur kan det ge mervärden?

ÄNGELHOLMS MILJÖPLAN

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturstig vid Hållnäskusten

Transkript:

Miljöcertifiering för en god bebyggd miljö Åsa Wahlström Sweden Green Building Council 1

Fler än 348 medlemmar i SGBC representerar samhällsbyggnadssektorn

Styrelse Råd och arbetsgrupper Certifieringsnämnd LTH WSP Platzer Huvudstaden

Exempel på utvecklingsarbete för kriterier Teknisk support; experter från akademi och bransch Referensråd Ca 20 personer; fastighetsägare i majoritet + projektägare Basmetod Metodtillägg Styrgrupp Projektsamordning Projektledare Tolv gruppledare Energi ny Energi befintlig Luftkvalitet Termisk komfort och ljus Fukt Ljud Material Förvaltning Tomt och infrastruktur Byggskede Öppen hearing Öppen remiss

Bygg- och fastighetsbranschen behövde verktyg för att bidra till miljökvalitetsmål Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust och skärgård Myllrande våtmarker Levande skogar Ett rikt odlingslandskap Storslagen fjällmiljö God bebyggd miljö Ett rikt växt- och djurliv Globala mål för hållbar utveckling

SGBC:s fyra märkningar för byggnader 2011

Endast byggnaden och det som fastighetsägaren kan påverka.. tomt, infrastruktur, närmaste omgivningen

Miljöbyggnads fem varianter Miljöbyggnad Miljöbyggnad Nyproduktion Befintliga byggnader Byggskede Förvaltning Kombineras till MB för renovering Prel lansering januari -18 Prel lansering augusti -18

Miljöbyggnads indikatorer Energi Innemiljö Material 1 Värmeeffekt 2 Solvärmelast 3 Energianvändning 4 Andel förnybar energi 5 Ljud 6 Radon 7 Ventilation 8 Fuktsäkerhet 9 Inneklimat vinter 10 Inneklimat sommar 11 Dagsljus 12 Legionella 13 Loggbok med byggvaror 14 Utfasning av farliga ämnen 15 Stommens och grundens klimatpåverkan

Miljöbyggnad följer energitriangeln när en byggnad ska projekteras Energianvändning Minska värmeeffektbehovet vintertid Minska kyleffektbehovet sommartid

Principer för indikatorbetyg Indikatorer BRONS SILVER GULD Värmeeffektbehov 25 * Fgeo 20 * Fgeo 15 * Fgeo Solvärmelast < 38 W/m 2 < 29 W/m 2 < 18 W/m 2 Energianvändning BBR 80% av BBR 70% av BBR Andel förnybar energi > 50 % av den använda energin är förnybar. > 75 % av den använda energin är förnybar varav > 10 % är förnybar flödande. ALTERNATIVT > 80 % av den använda energin är förnybar. > 80 % av den använda energin är förnybar. VARAV > 5 % är ny förnybar flödande lokalt genererad och använd i byggnaden Myndighetskrav (om det finns) Bästa tillgängliga teknik

Byggnadsbetyget bestäms i tre steg

Ind 4 Andel förnybar energi - bedömning av el och värme All energi som används i byggnaden Uppvärmning Varmvattenberedning Komfortkyla Fastighetsel Verksamhetsel eller hushållsel

Energins ursprung avgör betyg Förnybar flödande energi Sol Vind Vatten Spillvärme från t ex industrin Förnybar energi fonder Biobränsle Organiska delen i avfall (biodelen) Ej förnybar energi Naturgas, olja, torv, stenkol, fossildelen i avfall, uran, energi med okänt ursprung mm.

Indikator 4 Andel förnybar energi Betygskrav för nyproduktion Hälften av energin som används ska ha förnybart ursprung Det ska finnas solceller eller solfångare på byggnaden eller på tomten. Alternativt tas spillvärme till vara som genereras i närheten. Allokering accepterad

Ursprungsgaranterad el och allokerad fjärrvärme accepteras Fastighetsägaren efterfrågar och använder miljöriktiga produkter

Ursprungsmärkning hanteras av Energimarknadsinspektionen