MARKNADSNYTT

MARKNADSNYTT 2017-05-14 Sida 1 av 8 Internationellt Spannmål och raps Under den gångna veckan riktades marknadens uppmärksamhet nästan helt mot USDA:s rapport om världens produktion, konsumtion och lager av spannmål och oljeväxter. I första hand var uppmärksamheten riktad mot vad som beräknades för skördeåret 2017/18 vilket publicerades för första gången. Den omedelbara reaktionen på rapporten i dess helhet fick noteringarna på spannmåls- och oljeväxtbörserna att röra sig en hel del men efter hand lugnade det sig och veckan slutade med ganska små förändringar. Slutkurser och förändringar för veckan blev: Vete på Paris oför. 169,50/ton och på Chicago -2,1% till 432,75c/b= 145,35/ton. Majs på Paris -0,3% till 173,75/ton och på Chicago +0,1% till 371,00c/b = 133,45/ton. Raps på Paris -0,1 till 370,50/ton och soja på Chicago -1.0% till 963,00c/b= 323,50/ton. Raps på Winnipeg -0,3% till CAD 523,90 ton= 349,25/ton. Euro/USD -0,6%till 1,0945. För innevarande skördeår ökades produktionen av vete med 2 milj. ton till 753 milj. ton jämfört med förra månaden. Efter justering av ingående lager och konsumtion ökades utgående lager med 3 milj. ton till 255 milj. ton. För kommande skördeår minskades produktionen med 15 milj. ton till 738 milj. ton. Trots produktionsminskningen beräknas utgående lager 2017/18 ändå öka med 3 milj. ton till 258 milj. ton. Detta är ett lager som kan anses vara klart prispressande och något högre än innevarande års beräknade utgående lager. Man brukar som riktmärke använda konsumtionen i förhållande till utgående lager. Är lagret cirka 20% av konsumtionen anses det vara neutralt, d.v.s. varken prisdrivande eller prispressande. Innevarande år är detta förhållande cirka 34%. Kommande skördeår beräknas det bli cirka 35%. Situationen blir dock mycket bättre om man tar bort Kinas produktion och konsumtion från totalen. Detta kan man göra eftersom Kina till mycket liten del är involverad i världshandeln med vete. Med Kina borttaget blir årets förhållande 23% och för skördeåret 2017/18 21%. Detta är enligt definition något prispressande, men man skall då komma ihåg att nuvarande prisnivå redan är ordentligt nedpressad. Om skördeutfallet kommande skördeår skulle bli sämre än vad USDA räknat med, finns det därmed en stor potential för högre priser på vete. Jämfört med april ökades produktionen av majs i världen med 11 milj. ton till 1065 milj. ton. Efter en kraftig ökning av konsumtionen ökas utgående lager med 1 milj. ton till 224 milj. ton. Detta är cirka 21% av förhållandet utgående lager/konsumtion, alltså endast något prispressande. För kommande skördeår beräknas produktionen sjunka med 31 milj. ton till 1034 milj. ton. Efter justeringar av konsumtion och ingående lager sjunker utgående lager med

Sida 2 av 8 29 milj. ton till 195 milj. ton. Förhållandet lager konsumtion sjunker till drygt 18%, d.v.s. något prisdrivande. Även för majs är Kina till mycket liten del involverad i världshandeln. Om man gör motsvarande beräkning som för vete enligt ovan ser lagersituationen ännu bättre ut varför möjligheten för bättre majspriser är klart inom räckhåll. Högre majspriser kommer säkerligen även att dra med sig vetepriserna uppåt eftersom vete är till del är utbytbart mot majs. Produktionen ökade även för sojabönor jämfört med föregående månad innevarande skördeår. Produktionen beräknas till 348 milj. ton, en ökning med 2 milj. ton. Efter justeringar ökas lagret med 3 milj. ton till 90 milj. ton vilket motsvarar 26% av konsumtionen. För kommande skördeår beräknas produktionen till 345 milj. ton, en minskning med 3 milj. ton. Efter justeringar beräknas utgående lager 2017/18 till 89 milj. ton, en minskning med 1 milj. ton och ett förhållande lager/konsumtion på 26%. Soja har i år, jämfört med vete och majs, varit ganska högt noterat. Lager/konsumtion är klart över riktmärke. Om de skördar som beräknats skulle slå in finns det en klar potential för lägre sojapriser. För soja kan man inte göra samma justering som ovan gjorts för vete och majs. Kina är den absolut största köparen av soja i världen. De producerar själva cirka 14 milj. ton och importerar cirka 90 milj. ton. Ansträngningar görs för närvarande att minska på majssådden och öka sojasådden men detta kommer att ta tid. För raps har vi inte fått tag i motsvarande beräkning som för vete, majs och soja. Allmänt kan man säga att det finns ett visst samband mellan soja och raps. Rapspriserna har i år varit klart acceptabla. För kommande skördeår skall man nog vara glad om nuvarande prisnivå kan behållas. Vädersituationen i viktiga produktionsområden i världen varierar. I Sydamerika är det överlag bra förhållanden. Sojaskörden och den första majsskörden i Brasilien är så gott som klar och man har skördat över 50% i Argentina. För närvarande finns det inget som indikerar att man i år inte skall kunna skörda en rekordskörd av majs och soja. USA har drabbats av bakslag i form av snöoväder och låga temperaturer. Det förefaller som att det inte blir så illa som befarats men det är långt kvar innan man sått de tänkta arealerna av majs och soja. Europa har torka i vissa områden och bra förhållanden i andra. Kina ser ut att gå mot ännu ett mycket bra år och Indien blir troligen ganska bra. Med svenska ögon skulle det behövas ordentliga problem i något betydande produktionsområde för att lyfta priserna på vete och foderspannmål. I Sverige Det finns en fortsatt efterfrågan på svenskt vete både för export och leverans inom Sverige, men priserna har ännu inte velat lyfta. Tiden går och vi vill helst undvika leverans under juli varför vi nu har sålt ytterligare en exportbåt med vete från Västerås. Prisnivån har tyvärr inte förbättrats sedan årsskiftet. Detta beror främst på att börpriserna inte har lyft samt att efterfrågan på den fysiska marknaden alltid kunnat tillgodoses. Under vintern/våren har det funnits köpare i Tyskland/Polen/Baltikum som visat intresse för att köpa inblandningsvara" till sina storbåtar. De är av olika skäl nu inte längre kvar i marknaden.

Sida 3 av 8 Det finns utländska kvarnar i lämplig position för prima svensk kvarnvete men konkurrensen från vete i deras närområde förhindrar fortfarande långa kostnadskrävande transporter från Sverige. Det finns också kvarnar i Spanien som behöver importera innan det är klart med ny skörd från närområdet. Det krävs dock relativt stora båtlaster samt mycket arbete med att ta fram analysresultat på olika bakningsparametrar. Slutligen finns det foderindustrier i Västeuropa som betalar bra för vete eftersom vetet är slut i deras närområde. Men även här krävs det långa båttransporter och ofta även omlastning till pråmar för att nå slutkunden. När det gäller den kommande skörden på vete så har priset hittills varierat mycket lite. Börspriset är i stort oförändrat sedan september förra året vilket också har påverkat den fysiska handeln. Under maj-juni brukar det alltid bli en större prisvariation p.g.a. att vädrets stora prispåverkan. Det gäller att noggrant följa prisutvecklingen och passa på att säkra upp ett pris vid tillfälliga prisuppgångar. Maltkorn av gammal skörd (2016) börjar bli ett avslutat kapitel. Det flesta maltkornspartier som gror och för övrigt är kvalitetsmässigt bra är nu placerade på avsättningsmarknaden. Mälterierna är i princip täckta vilket gör att ingen speciell efterfrågan föreligger. Har du fortfarande osålt maltkorn, som är kvalitativt bra, så är det hög tid att höra av dig om du vill vara med på tåget och få det sålt. När det gäller den kommande skörden (2017) så finns det efterfrågan även om bryggarna/mältarna håller sig lite avvaktande. Ingen känner sig för dagen speciellt orolig för tillgången på maltkorn. Det som står därute och växer tycks inte må så dåligt. Det skiljer just nu några euro/ton mellan säljare och köpare, vilket tyder på att säljarna vill stå fast på sin prisnivå, medan köparna tror sig kunna få ner priset genom att bjuda lågt. Trots allt är priserna på maltkorn bra, eftersom det finns en premie mot foderkornet på nästan 30 öre/kg. Skulle det visa sig att maltkornet skördas i höst med gott resultat kan vi förväntas oss att premien minskar. Man kan därför gärna låsa delar av sin maltkornsskörd och därmed utnyttja den osäkerhet som skapar maltkornspremien. Vi fortsätter att betala 1,71 kr/kg fritt Halmstad. För leverans till hamnort i Mellansverige noterar vi cirka 1600 kr/ton och i Sydsverige 1650 kr/ton. Sorten Planet verkar hamna på ett värde som understiger de äldre etablerade sorterna med cirka 30 kr/ton men den skillnaden kan förhoppningsvis tas igen genom en högre avkastning. Priset på grynhavre av skörd 2016 har ännu inte velat lyfta till någon högre nivå jämfört med den vi hade under skördeperioden, trots att vi haft en osedvanlig fin kvalité. Vi försöker nu uppmana kunderna att bunkra upp av den fina kvaliteten som vi har av gammal skörd. Man vet ju inte vad den nya skörden har att komma med. Råg av 2016 kan vi placera mera av om du har något liggande. Vi har ju en stor areal på gång av kommande skörd, varför det i alla fall inte finns anledning att överlagra eventuell råg som du har hemma.

Sida 4 av 8 Kontakta oss på info@bmagri.se med info om vad du har till salu av både ny och gammal skörd. Prisnivåer Här nedan har vi försökt att ange ungefärliga prisnivåer på skörd 2016 i Sverige. Priserna avser en standardkvalitet fritt gård och relativt omgående leverans om inget annat anges. Vid leverans direkt till slutkund eller exportkund är betalningskapaciteteten naturligtvis högre än när inköp sker till en lagringssilo där man måste kalkylera med en lagringskostnad. Att priserna kan variera kraftigt beror på transportavstånden. I de flesta fall kan BM Agri vara med och köpa till dessa prisnivåer men beroende på det geografiska läget eller att vår tilltänkte slutkund inte alltid är i marknaden så kan vi inte alltid vara med och bjuda. Kvarnvete (Jordbruksverkets exportnotering FOB södra Sverige v.18 är 1577 kr/ton. Höstvete (kvarnråvara) med cirka 11,5 % proteinhalt: 1,35-1,40 kr/kg. Priserna fritt förbrukare eller exporthamn hamnar då på nivån 1,45-1,55 beroende på var i landet köparen finns. Vårvete: Min 13% proteinhalt har en prisnivå som varierar kraftigt beroende av transportavståndet till närmsta kvarn. Pris 1,35-1,40 fritt gård. Priset på vårvete med proteinhalt över 14% är något högre. Efterfrågan är dock mycket låg på vårvete i år. Fodervete, stärkelsevete och etanolvete: 1,35-1,40 Rågvete: 1,20-1,30 Kvarnråg: 1,35-1,45 Foderhavre: 1,10-1,20 och 1,20-1,30 för Grynhavre med god kvalitet. Foderkorn: 1,20-1,30. Maltkorn 1,40-1,50 fritt gård eller cirka 1,58 fritt mälteri. Foderärt 1,70-1,75 samt Åkerbönor 1,55-1,65 Linfrö 3,40-3,55 Raps: Varierande dagspriser beroende på börspriset och leveranstid. Grundpris cirka 3,90 fritt Karlshamn vid direktleverans till Karlshamn. Priset på ny skörd och leverans i juli/augusti 2017 är på nivån 3,38 och 3,52 vid leverans efter årsskiftet. Priserna på ny skörd och skördeleverans har tidigare varit klart högre än priser på skörd 2016 men denna skillnad har nu minskat. Priserna för höstvete och raps är dock klart lägre för skördeleverans av ny skörd jämfört med aktuellt pris för skörd 2016. För maltkorn är priset klart högre medan priserna för övriga varuslag är på ungefär samma nivå. Vi är fortfarande köpare av främst maltkorn, råg och raps av både skörd 2016 och 2017. Vi söker även KRAV-godkänt höstvete med proteinhalt min 10,5 % samt Krav Råg för relativt omgående leverans till kund. Meddela oss via mejl till info@bmagri.se vad du har till salu.

Prisdiagram Sida 5 av 8 Jordbruksverkets exportnotering på svenskt vete (gul linje) jämfört med andra internationella noteringar på fysiskt vete. Vete Paris & Chicago (närmsta termin) I nedanstående diagram är Parisvete svart linje (och avläses mot den högra axeln) och Chicagovete är röd linje (och avläses mot den vänstra axeln). Raps Paris och soja Chicago (närmsta termin). I nedanstående diagram är Paris raps svart linje (och avläses mot den högra axeln) och Chicago soja är röd linje (och avläses mot den vänstra axeln).

Sida 6 av 8 Växelkurs Euro/SEK och USD/SEK I nedanstående diagram har EUR svart linje (och avläses mot den högra axeln) och USD har röd linje (och avläses mot den vänstra axeln). Internationellt Mineralgödsel Diagram priser i EUR/ton: UAN (N 30) fritt på bil Frankrike; AN (N34) lossande hamn i Storbritannien; CAN (N27) i lossande hamn Tyskland Urea Ingen ljusning är i sikte för producenter. Priserna på urea går fortsatt ned. Detta även om Indien väntas köpa några hundra tusen ton. Kina håller sig undan från export vid denna låga nivå. Det är svårt att säga var golvet för ureapriset finns.

Sida 7 av 8 Nitrat Nitrat handlas nu i liten omfattning och till sjunkande pris nivåer. Vi får kanske nya nitratpriser för 2017/2018 som är i närheten av de mycket låga priserna som vi hade i juni förra året. Vi får svaret inom en månad. I Sverige Vi kan fortfarande erbjuda importvaror av NS 27-4 från Borealis i Frankrike vid leverans från Sölvesborg och Falkenberg. Vi har även urea i 1 000 kg säckar med bra kvalitet och lågt pris i Falkenberg. Med hjälp av våra låga priser kan vi transportera gödsel även längre sträckor och ändå ha kvar konkurrenskraftiga priser. Vi har även kvar olika produkter i Yaras sortiment i både Landskrona, Lidköping och Norrköping till mycket konkurrenskraftiga priser. Vänta inte med att beställa om du vill ha gödsel till ett lågt pris. Välkommen att kontakta oss på telefon eller via mail på kontakt@bmagri.se. Det finns alltid någon på plats som kan ta hand om Din förfrågan och ge ett priserbjudande. I nedanstående tabell redovisar vi några exempel på intressanta erbjudanden. Som ni ser är det en stor prisskillnad per kg kväve mellan urea som är billigast (5,87) och Axan som har högst pris (9,74). Priserbjudande Priserbjudande fritt BM Agris lager Produkt Säck kg Från Pris kr/kg Pris per kg N NS 27-4 Borealis 750 Falkenberg 2,15 7,96 1000 Sölvesborg 2,15 7,96 750 Borghamn 2,36 8,74 750 Västerås 2,45 9,07 NS 27-4 Axan 750 Yaraterminal 2,63 9,74 YaraMila 21-3-10 750 Norrköping 3,06 YaraMila 24-4-5 750 Lidköping 3,15 Urea N46 1000 Falkenberg 2,70 5,87 YaraMila Raps 17-5-10 750 750 Norrköping Lidköping 3,45 3,45

BM Agris kontaktuppgifter Namn Telefon E-mail Växel 010-221 69 20 info@bmagri.se Jonatan Wilsson 010-221 69 28 jonatan@bmagri.se Henrik Berndtsson 070-869 45 79 henrik@bmagri.se Jan-Erik Carlsson 0733-87 63 35 jan-erik@bmagri.se Magnus Larsson 010-221 69 24 magnus@bmagri.se Kenneth Normark (spannmål & raps) 010-221 69 25 kenneth@bmagri.se Jenny Eriksdotter 010-221 69 30 jenny@bmagri.se Lasse Kuusiniemi (gödsel) 0768-20 13 14 lasse@bmagri.se Janne Kuusiniemi (gödsel) 0708-38 13 15 janne@bmagri.se Matilda von Rosen 010-221 69 21 matilda@bmagri.se Mats Eriksson 010-221 69 22 mats@bmagri.se Sida 8 av 8