Hult-husen. En jämförelse mellan då och nu

Hult-husen En jämförelse mellan då och nu baserat på bilder och fakta från boken Sveriges Bebyggelse från 50-talet kompletterat med fotografier tagna 2016 Den ursprungliga stamfastigheten Hult verkar vara mycket gammal. I boken Kolmården 1, som utkom 1965, finns en artikel skriven av E. G. Casparsson, bosatt vid Uttersberg. Han har funnit att på 1500- talet fanns Hult omnämnt som ett kronohemman. Andra gårdar i Krokek som omnämns i dokumentation från1576 är två gårdar Bergh (som senare kom att bli Uttersberg), Kulla och Rosla. Han skriver vidare att drottning Gunilla, hustru till Johan III, år 1595 donerade gårdarna Bergh samt Hult till Peder Månsson Utter, vårt lands förste riksantikvarie. Ättlingar till Utter byggde upp en mangårdsbyggnad vid Bergh, som därefter kom att kallas Uttersberg. Under 1600-talet köpte släkten Utter in flera gårdar: Kulla och Mörtnäs samt gårdar i Östra Stenby. Som förläning fick släkten senare de tre kronotorpen Eketorp, Björndalen och Skinnarbo. På 1660-talet inköptes Råssla och 1677 Böksjö. Efter dessa utvidgningar omfattade egendomarna sammanlagt 4½ mantal. På 1680-talet genomfördes den stora reduktionen. Den blev ett hårt slag mot familjen Utters ekonomi och gårdarna Mörtnäs och Böksjö övergick i annan ägo. I 1720 års jordbok står släkten Utter som ägare till enbart Uttersberg och Hult. Men 1757 säljer Kronan dessa gårdar till kammarherre Georg Thomas von Berchners barn och arvingar, innehavare av Stafsjö bruk. Hans änka, Ulrika Eleonora Ridderstolpe lät uppföra en ny huvudbyggning vid Uttersberg år 1757. Denna fanns kvar till 1955. År 1878 inköptes gården av Carl August Casparsson. Efter hans död 1913 sköttes gården av hans änka Eugenie Klingspor. År 1921 sålde hon den till en son, Ernst Casparsson, den person som skrivit texten i Kolmården 1. Han överlät i sin tur gården till sina söner 1952, men bodde kvar vid Uttersberg hela livet. Från gården såldes åtskilligt med mark för den expansion som Krokek genomgått sedan 20-talet, d.v.s. efter att järnvägen dragits fram 1915. Det gäller särskilt den mark som omfattades av Hult. Därav kommer det sig att de flesta fastigheterna i centrala Krokek har den fastighetsbeteckningen. På två äldre kartor över Uttersbergs och Hults marker finns redovisade i detta häfte. Den äldre kartan har texten: Karta öfver alla ägorna till 2/3 mtl Uttersberg 1 o 2, 1/3 mtl Hult och ½ mtl Råssla samt Svintuna äng uti Krokeks socken, Lösings härad och Östergötlands län upprättad vid laga skifte 1902 Kopia på alla handlingar som visar hur detta laga skifte genomfördes finns hos Krokeks Hembygdsförening. Vi har också en karta över Hult från 1907. Till denna finns även kopia på Handlingar rörande verkställd egostyckning å 1/3 mantal Hult. I detta häfte visas en sida med sammanfattningen av ägostyckningen. Den ingår i denna sammanställning. Där ser man namnen på de äldsta hus som ligger eller legat på Hult. 1

Denna karta är upprättad vid det laga skifte som genomfördes för Uttersberg, Hult och Råssla år1902. Vi ser området Hult i kartans övre del. 2

Denna karta från 1907 visar 1/3 mantal Hult. En del fastighetsnamn syns där: Topphult, Hultstugan, Skinnargärde, Fransborg, Emmalund, Lottenhem och Storhult. Dessa finns också nämnda i sammanfattningen av den ägostyckning som gjordes år 1907. 3

Vi ska nu försöka spåra vad som finns att hitta i nutid av dessa äldsta enheter inom Hult. Vi börjar med namnet Lottenhem, som har beteckningen Hult 1:5 i förteckningen. Det blir genast lite krångligt 4

På en nutida karta finns fastigheten Hult 1:5 intill Flädervägen, med nr 45. Men just namnet Lottenhem användes på 50-talet för ett hus som låg på andra sidan järnvägen, där Kolmårdens Byggtjänst nu ligger. Hult 1:5 i nutid och på bild från boken Sveriges bebyggelse från 50-talet. Där finns också en text: Om vi i stället ser på namnet Lottenhem i Sveriges bebyggelse finner vi detta: Detta hus låg ett litet stycke in från Munkvägen, mittemot nuvarande Pingstkyrkan. Intill vägen låg en lång röd stallbyggnad. I nutid ser det ut så här: 5

När det gäller namnet Emmalund, så finns ett äldre och ett yngre hus knutna till namnet. Detta hus, Flädervägen 41, ligger där kartan från 1907 anger läget för Emmalund. Det finns inte med någon bild av huset i boken Sveriges bebyggelse från 50-talet. De tidigare ägarna bekräftar att detta är det ursprungliga Emmalund. Efter en avstyckning (se nedan) på 40-talet blev fastighetsbeteckningen Hult 1:181. De berättar att när de gjorde en renovering av undervåningen på 90-talet konstaterade de att vardagsrummet med all säkerhet från början varit någon slags stall eller visthus, med stalldörrar mot norrsidan. Köksrummet intill var förmodligen det som var avsett som bostad, med köksspis. Övervåningen hade från början två rum, varav ett med järnspis. Så huset var avsett för två familjer. På östra sidan, mot järnvägen, fanns två glasverandor i två plan. Och huvudentrén till huset var då på den sidan. Innan järnvägen fick en ny sträckning på 30-talet gick den i den större båge, närmare Sjöviksvägen. Då fanns en grusväg fram till huset på den sidan. Där fanns matkällare och utedass. Men köksingången var på västra sidan, där entrén nu är. En grävd drickvattenbrunn finns fortfarande kvar på tomten. Husets ursprungliga färg var gul, men vattenspontad panel på undervåningen och stående pärlspontad panel på övervåningen. I en årsskrift för Lösings Härdsallmänning kan man läsa att stensättaren G A Blom, Emmalund, år 1902 fick rätt till brytning av kvarts och fältspat vid Älgsjön. Troligen bodde denna man länge vid Emmalund och styckade av en del av tomten till sonen Gustaf. I Sveriges Bebyggelse finns denna information: Detta är det nutida huset, Flädervägen 43 6

Så kommer vi till namnet Fransborg, med fastighetsbeteckning Hult 1:7. Det ligger vid Flädervägen, med nummer 37. Här är en nutidsbild och en bild från tidigt 70-tal. Flädervägen hette Skogsvägen fram till kommunsammanslagningen. Huset Fransborg är minst från 1899, då Frans Isaksson med fru och son flyttade in där. Då fanns ingen järnväg och i princip ingen bebyggelse i nuvarande Krokek. Huset var ursprungligen mindre, med skorstenen mitt i byggnaden. Men en del byggdes till och användes som handelsbod och kafé. Det fanns även en dansbana på tomten. Där kunde det gå livligt till. Kaffe och läskedrycker såldes från ett bord uppställt på bockar framför dörren till jordkällaren. Vid ett tillfälle hade några ungdomar gått upp på taket till källaren och hoppat ner så allt rasade. Man kan tänka sig fru Isakssons förtvivlan. Det var den tidens huliganer Nu till Hultstugan, som troligen är den ursprungliga stamfastigheten och som är utsatt på kartan från 1907. Där finns detta hus, Flädervägen nr 23. Det används som sommarbostad. På kartan finns också utritat ett hus som ser ut att ha legat parallellt med nuvarande Flädervägen och lite längre mot norr, där det finns ett litet berg. En lada/ladugård finns inritad ett stycke österut, ungefär där järnvägen nu går fram. En väg leder fram där, ner mot dåvarande huset Skinnargärde. Här var då sammanhängande odlad mark, fram tills järnvägen drogs fram. I början av 20-talet såldes fastigheten till en familj från Stockholm med anknytning till Norrköping och Krokek och blev ett härligt sommarställe. Vi har fått ta del av bilder från förr: 7

På tomten finns ett mindre uthus, som flyttats dit. Det kan möjligen vara det som syns på den gamla kartan. Invändigt har huset kvar sin rumsuppdelning och sin gamla vedspis. 8

Skinnargärde finns inte kvar. Det gamla huset brann under 70-talet. Huset låg med baksidan vänd mot Hyttavägen och syns på ett vykort från 1964. I nutid är det vid Odenvägens möte med Hyttavägen. Inte heller Topphult finns kvar i nutid. Huset låg alldeles intill järnvägdviadukten, ganska högt. Grinden finns kvar. Själva huset revs på grund av skadedjur i själva virket när nya hus skulle byggas på tomterna strax bakom i slutet av 70-talet. Stugan var låg och gul och hade gaveln vänd mot vägen. Taket hade en bred brädfordring i brunt. Ett barnbarn har bidragit med bilden på morföräldrarna framför huset. De hette Gustavsson och hade tio barn. Mormodern levde till mitten av fyrtiotalet. Äppelträden bär ännu frukt. 9

Storhult finns inte heller med på bild i boken om Krokeks bebyggelse. Men från 50-talet minns jag bostadshuset och att det fanns en liten mekanisk verkstad i en byggnad som låg lägre, intill den gångväg som leder över kullen ner mot nuvarande Nannavägen. Där ute var då enbart öppna fält. Kullen var en vacker beteshage, där hästar från Uttersbergs gård gick på bete. Grindar fanns uppsatta över den lilla vägen, som har den gamla sträckning som går att se på kartan från 1907. I nutid ser Storhult ut så här, sett från Odenvägen. På ett gammalt vykort ser man en äldre version. På den förstorade detaljbilden ser man ett rött trähus och en ekonomibyggnad. Även här har ett barnbarn kunnat berätta om sina farföräldrar som bodde där. De hade höns och gris, men inte kor. Farfadern arbetade vid Uttersberg och skötte korna där. Nu går vi tillbaka till boken Sveriges Bebyggelse. Den är upplagd efter fastighetbeteckningarna i stigande ordning. För Hult omfattar den 56 hus, från Hult 1:5 till Hult 1: 158. Det finns foton och beskrivningar. För varje hus anges avståndet till järnvägsstationen, tomtareal, taxeringsvärde, förvärvningsår, byggnadsår, material, antal rum, bekvämligheter och nuvarande ägare. Mannens yrke och namn finns med tillsammans med namn på hustru och på familjens barn. Det var en bok man beställde i förväg och den var nog ganska kostsam. Den är utgiven av bokförlaget Hermes AB. Östergötland är uppdelat i nio delar. Krokek ingår i del IX, tillsammans med fjorton andra socknar i nordöstra Östergötland. Något år för utgivningen finns inte angivet, med uppgifterna går att koppla till mitten av 50-talet. Alla hus i Krokek finns inte med. Det första huset i förteckningen är Hult 1:5 Mariehem, som tidigare beskrivits. Därefter kommer Hult 1:7 Fransborg och Lottenhem Hult 1:8, som vi också sett i bild. 10

Därefter kommer Hult 1:11Grönalund, nu Flädervägen 31. Hult 1:14 Eriksberg ligger i hörnet Hagtornsvägen/Sjöviksvägen. Hult 1:24 Sofiedal ligger intill Sjöviksvägen. 11

Hult 1: 26 Lövudden har inrymt Krokeks telefonstation. Huset ligger vid Sjöviksvägen. Hult 1:28 Rosenlund har tomt som går mellan Flädervägen och Hagtornsvägen. Hult 1:29 Skogshyddan Även detta hus har tomt mellan Flädervägen och Hagtornsvägen. 12

Hult 1:30 Löweholm, den f.d. Konsum-butiken i Krokek, belägen intill Sjöviksvägen: På ett vykort från 20-talet ser vi en väldigt annorlunda omgivning. Hult 1:38 Solhem, beläget vid förbindelsevägen mellan Flädervägen och Hagtornsvägen. Där bodde Emil Karlsson, som hade många kommunala förtroendeuppdrag under 50-talet. 13

Hult 1:40 Ekliden Huset ligger vid Sjöviksvägen, intill ICA-butiken. Här var under 50-talet mjölkaffär, senare blev det bageri och café. Hult 1:56 Bergkullen Vägen framför huset ledde förr fram till en järnvägsövergång med bommar. 14

Hult 1: 63 Björkebo, nu Hagtornsvägen 9. Detta hur verkar vara ett av de tidigast byggda i denna sammanställning, redan omkring 1900. Hult 1:64 Eknäs 1, beläget i Hyttabacken Hult 1:65, 1:82 Dalhem, också Hyttabacken 15

Hult 1:68, 1:69 Ekeboda Detta är Flinks affär, som blev ICA-butik och som hunnit ändra utseende flera gånger sedan 50-talet. 16

Hult 1: 71 Emmalund har redovisats i det föregående. Hult 1: 72 Holmstein ligger vid Flädervägen, nr 39 Huset är byggt 1912 och lär ha byggts för olika behov i samband med att järnvägen drogs fram. Hult 1:73 Ekenäs 2 17

Hult 1:75 Björkudden. Huset ligger vid Odenvägen. Björkudden syns på ett gammalt vykort här. 18

Hult 1: 70 Lillåsen. Huset ligger vid Munkvägen. En nutida bild: Hult 1:81 är Krokeks missionshus, beläget vid Sjöviksvägen Här ser vi Missionshuset genom den då nybyggda järnvägsviadukten. Det bör ha varit i början av 30-talet. Från början var det en plankorsning med bommar. 19

Hult I:85 Daludden, ligger vid Hagtornsvägen, men på norra sidan av Sjöviksvägen och syns inte från vägen. En tavla från femtiotalet och ett foto från nutid: Hult 1:88 Sävedal ligger vid Sjöviksvägen: 20

Hult 1:91 Videbo ligger också vid Sjöviksvägen. Hult 1:92 Mårbacka ligger på tomten intill. 21

Hult 1:94 Solebo ligger i korsningen Sjöviksvägen/Hyttavägen. Där var på 50-talet blomsteraffär. Hult 1:95 Ekängen ligger nära bäcken, på Mimer-vägen. S Hult 1:96 Täppan ligger intill Sjöviksvägen 22

På detta vykort syns bl.a. Konsum-butiken och Täppan. Hult 1: 98 Majåsen ligger vid Trymvägen, tomten intill Missionshuset. 23

Hult 1:102 Annebo ligger vid Odenvägen. Hult 103 Ekhamra, vid Sjöviksvägen 24

På ett vykort från 1947 ser vi huset och omgivningarna. Hult 1:104 Majtuna (Detta är alltså mitt barndomshem!) 25

Hult 1:105 Tunhem Hult 1:106 Blommendal Huset har som synes genomgått en genomgripande modernisering. Här syns Majtuna, Tunhem och Blommendal i bildens mitt. Därbakom syns Blomängen och Björkhem, som beskrivs nedan. 26

Hult 1:107 Blomängen Huset ligger vid Odenvägen. Hult 1:108 Agneboda Huset ligger vid Odenvägen. 27

Hult 1: 109 Elseboda Huset ligger vid Odenvägen, nära Hyttavägen. Här syns Annebo, Agneboda och Elseboda i rad vid nuvarande Odenvägen. Därbakom syns det gamla huset Skinnargärde. Till höger syns Häggodalen., Hult 1:128. Hult 1: 115 Björkhem Huset ligger vid Odenvägen. 28

Hult 1: 117 Sörbo Huset ligger vid Hagtornsvägen. Hult 1:118 Solvik Huset ligger vid Hyttavägen, just innan avtagsvägen mot Uttersbergsskolan. 29

Hult 1:120 Höstsol Huset ligger invid Sjöviksvägen. Hult 1:122 Björkängen Även detta hus ligger vid Sjöviksvägen. 30

Hult 1:127 Dalängen Huset ligger vid Hagtornsvägen. Hult 1:128 Häggodalen Huset ligger vid Odenvägen, ganska nära Hyttavägen. 31

Hult 1:130 Dalen Huset finns vid Dianavägen. Huset kom senare att vara en av kommunens lärarbostäder. Hult 1:131 Rönnehäll Huset ligger vid Valhallavägen. Bilden är tagen i riktning från ICA:s parkering. 32

Hult 1: 134 Lunda Huset ligger vid Munkvägen. Hult 1:135 Janebo Huset ligger invid Munkvägen, nära Byggtjänst. Tidigare fanns en passage med bommar över järnvägen härintill. 33

Hult 1:136 Lindåsen Huset ligger vid Hyttavägen. Hult 1:137 Hamra Detta hus är helt och hållet ersatt med ett nytt. En tidigare brand var orsaken. Huset ligger vid Hyttavägen, men den gamla bilden är taget i riktning från det nya radhusområdet nedanför 34

Hult 1:138 Ekhaga Huset ligger på Valhallavägen På denna bild syns husen i centrum, vid Valhallavägen, Dianavägen och Odenvägen 35

Hult 1:139 Stensborg Huset ligger på Dianavägen, bakom ICA. Hult 1: 141 Solgläntan Huset finns vid Hagtornsvägen. 36

Hult 1:143 Huset finns inte kvar, men syns på denna del av ett äldre vykort. Det låg vid Sjöviksvägen. I nutid ser det ut så här. Hult 1:156 Lövekulle Huset finns vid Odenvägen. 37

Hult 1:158:Ekbo Beläget vid Hyttavägen I början av denna sammanställning fanns en del fakta tagna ur Ernst Casparssons uppsats i Kolmården1. Han påpekar där att expansionen i Krokek har kunnat ske genom att mark från Uttersberg och Hult har styckats av och sålts. Jag har sett på byggnadsår för det 57 hus som finns beskrivna här. Av dem är ett, Björkebo vid Hagtornsvägen, uppfört ca år 1900. Äldst därefter är Holmstein, som uppfördes 1912 inför att stambanan drogs fram genom bygden. Åren därefter byggdes enstaka hus: två under 1915, ett vardera under åren 1916 och 1919. Under 1920 uppfördes tre, under 1921 två. Mellan 1923 och 1930 byggdes ett varje år, under 1932 två. Men sedan blir det ett uppehåll: Mellan 1932 och 1935 noteras inga nybyggen alls. Det var ju en ekonomisk kristid och det har väl påverkat människor även här, kan man gissa. Mellan 1936 och 1941 byggs det sparsamt, ett eller två hus per år. Under 1943 och 1944 påbörjas inga husbyggen alls, och vi vet ju hur osäker situationen var under dessa år av världskrig. 1944 och 1945 tillkommer ett nytt hus per år. Men sedan tar byggnationen fart! År 1946 färdigställs fem nya hus, 1947 fyra och rekordåret 1948 inte mindre är elva. 1949 tillkom fyra, 1950 ett och 1952 två. Här slutar de uppgifter som boken Sveriges bebyggelse ger oss. Den som kan komplettera uppgifterna kring Hult-husen är välkommen att göra det till Christina Folkeson, som sammanställt detta material. 38