JURIDISKA INSTITUTIONEN Stockholms universitet. Anonyma vittnen. - Rättssäkerhet kontra rättstrygghet. Vad väger tyngst?

JURIDISKA INSTITUTIONEN Stockholms universitet Anonyma vittnen - Rättssäkerhet kontra rättstrygghet. Vad väger tyngst? Lina Pulkkinen Examensarbete i processrätt, 30 hp Examinator: Henrik Edelstam Stockholm, Höstterminen 2017 1

Innehållsförteckning Abstract... 4 Sammanfattning... 6 Förkortningar... 8 1 Inledning... 9 1.1 Bakgrund... 9 1.2 Syfte och frågeställningar... 10 1.3 Material och metod... 10 1.4 Avgränsning... 12 1.5 Disposition... 13 2 Vittnesregleringen i Sverige... 14 2.1 De processrättsliga principerna... 14 2.2 Partsinsyn under förundersökningen... 15 2.3 Den medborgerliga vittnesplikten... 16 2.4 Vittnesskyddet... 18 2.5 Övergrepp i rättssak... 20 3 Anonyma vittnesmål... 22 3.1 Nationell rättspraxis... 22 3.1.1 Mordbrandsfallet NJA 1998 s. 204... 22 3.1.2 Tidaholmfallet RH 2001:71... 23 3.2 Nationella utredningar... 24 3.2.1 SOU 1998:40... 24 3.2.2 SOU 2004:1... 25 3.2.3 SOU 2017:46... 26 4 Anonyma vittnesmål i Europadomstolen... 27 4.1 Artikel 6 EKMR... 27 4.2 Avgöranden från europadomstolen... 28 4.2.1 Kostovski v. Nederländerna, 1989... 28 4.2.2 Lüdi v. Schweiz, 1992... 29 4.2.3 Windisch v. Österrike, 1993... 30 4.2.4 Saïdi v. Frankrike, 1993... 30 4.2.5 Doorson v. Nederländerna, 1996... 31 4.2.6 Van Mechelen m.fl. v. Nederländerna, 1997... 33 2

4.3 Europarådets rekommendation... 33 4.4 Kommissionens arbetsdokument... 34 5 Vittnesregleringen i utländsk rätt... 35 5.1 Norsk lagstiftning... 35 5.2 Dansk lagstiftning... 36 5.3 Nederländsk lagstiftning... 36 6 Analys... 37 6.1 Allmänt... 37 6.2 Är nuvarande vittnesskydd tillfredsställande?... 37 6.3 Anonyma vittnesmål enligt Europadomstolen... 40 6.4 Anonyma vittnesmål enligt utländsk rätt... 41 6.5 Fördelar med anonyma vittnen... 43 6.6 Nackdelar med anonyma vittnen... 45 7 Avslutande kapitel... 49 7.1 Diskussion... 49 7.2 Slutkommentar... 52 Källförteckning... 54 Litteratur...54 Offentligt tryck... 56 Svenska rättsfall... 57 Författningar... 59 3

Abstract In 2015 there were 3600 reported cases of abuse in Sweden. A majority of witnesses are unwilling to testify and are afraid of reprisals. The testimony is a civil obligation according to Swedish law and can t be avoided. The concept of anonymous testimony has been investigated in Sweden several times. In the investigations it has been found, among other things, that threats against witnesses have not increased to such an extent and that there are sufficient grounds for witness anonymity. However, anonymous testimony is permitted in some countries and has been accepted in some cases by the European Court of Human Rights. Anonymous testimony can have implications for the accused s rule of law. Article 6.3 (d) of the European Convention prescribes that the accused has the rights to examine or have examined witnesses against him, and to obtain the attendance and examination of witnesses on his behalf under the same conditions as witnesses against him. The Code of Judicial Procedure 35:8 contains requirements for a legal certainty within the immediacy in taking of evidence. Anonymous testimony can entail that the accused loses its rights in the European Convention and the Code of Judicial Procedure. The European Court of Human Rights has pronounced that anonymous testimony can be permitted in some cases. There must be a threat against the witness, the anonymous evidence can t be the only and definitive evidence in case of conviction, and the accused must has been given the opportunity to ask questions to the witness. The European Court of Human Rights approach to anonymous testimony is restrictive and applied with caution. Some of the countries that allow anonymous testimony in their legislation are Norway, Denmark and the Netherlands. The regulations in the different countries are in accordance with the conditions prescribed by the European Court of Human Rights. This paper examines whether it is justified, taking into account the accused s rule of law as well as legal safety of the witnesses, to allow anonymous testimony in case of organized crimes with so-called witnesses of the occasion. The analysis states that current witness protection is not adequate, and that it doesn t fulfill the requirements that are demanded. There are both pros and cons with anonymous testimony, and Sweden has not explicitly prohibited the use of anonymous testimony. The European Court of Justice has stated that the witness s rights within article 8 of the European Convention may be violated unless the court considers the legal safety of witness s. 4

Sweden should institute a legislation that explicitly states under which circumstances anonymous testimony can be considered. However, anonymous testimony should be permitted only in the most extreme cases and where it s necessary. Swedish case law should develop guidelines for when anonymous testimony can be allowed, and until there is Swedish case law Sweden should comply with the conditions provided by the European Court of Human Rights. The investigations that have been conducted in Sweden primarily concern the issue of anonymous testimony in general and not at so-called coincidence witnesses. A new investigation should be initiated in Sweden in order to investigate the necessity of anonymous testimony for so-called coincidence witnesses, investigating if such legislation is warranted, and how it should be formulated in such cases. 5

Sammanfattning År 2015 anmäldes 3600 fall av övergrepp i rättssak i Sverige. Ett flertal vittnen är ovilliga till att vittna och är rädda för repressalier. Vittnesplikten är en medborgerlig skyldighet enligt svensk lagstiftning och går inte att undvika. I Sverige har frågan om anonyma vittnesmål utretts ett flertal gånger. Utredningarna har bland annat konstaterat att hot mot vittnen inte har ökat i tillräcklig omfattning och att det därför inte finns tillräckligt vägande skäl för vittnesanonymitet. Anonyma vittnesmål tillåts emellertid i några länder och har godtagits i vissa fall av Europadomstolen. Anonyma vittnesmål kan innebära en svårighet att upprätthålla den tilltalades rättssäkerhet. I EKMR art 6.3 (d) stadgas att den som blivit anklagad för brott ska ges möjlighet att förhöra eller låta förhöra vittnen som åberopats emot honom, samt att själv få vittnen inkallade och förhörda under samma förhållanden som vittnen åberopade mot honom. I RB 35:8 återfinns krav på en rättssäker process i form av principen om bevisomedelbarhet. Anonyma vittnesmål kan medföra att den tilltalade mister dessa rättigheter i EKMR och RB. Europadomstolen har anfört att anonyma vittnesmål kan tillåtas i vissa fall. Det ska föreligga en hotbild mot vittnet, den anonyma bevisningen får inte vara den enda och avgörande bevisningen vid en fällande dom och den tilltalade ska ha getts möjlighet att ställa frågor till vittnet. Europadomstolens syn på anonyma vittnesmål är emellertid restriktiv och tillämpas med försiktighet. Några av de länder som valt att tillåta anonyma vittnesmål i sin lagstiftning är Norge, Danmark och Nederländerna. Regleringarna i de olika länderna är i enlighet med de villkor som Europadomstolen föreskrivit. I uppsatsen utreds om det är motiverat med beaktande av den tilltalades rättssäkerhet och vittnenas rättstrygghet att tillåta anonyma vittnesmål vid grövre brottslighet och då vid s.k. tillfällighetsvittnen. I analysen konstateras att nuvarande vittnesskydd inte är tillfredställande och att det inte fyller det behov som efterfrågas. Det finns både för- och nackdelar med anonyma vittnesmål och Sverige har inte uttryckligen förbjudit användningen av anonyma vittnesmål i rättspraxis. Europadomstolen har uttalat att vittnenas rättigheter enligt art 8 EKMR riskerar att kränkas om inte domstolen tar hänsyn till vittnenas rättstrygghet. 6

Sverige bör införa en lagstiftning som uttryckligen anger under vilka förhållanden anonyma vittnesmål kan komma i fråga. Anonyma vittnesmål bör emellertid enbart tillåtas i de allra mest extrema undantagsfallen och där det är påkallat. Det bör utvecklas en riktlinje inom svensk rättspraxis som kan ge vägledning i vilka fall anonyma vittnesmål bör tillåtas, och innan rättspraxis finns på området bör Sverige förhålla sig till de villkor som Europadomstolen föreskrivit. De utredningar som företagits i Sverige berör främst frågan om anonyma vittnesmål generellt och inte vid s.k. tillfällighetsvittnen. En ny utredning bör tillsättas i Sverige i syfte att utreda behovet av anonyma vittnesmål vid s.k. tillfällighetsvittnen samt utreda om ovanstående lagstiftningsåtgärd är motiverad och hur den i sådana fall ska utformas. 7

Förkortningar BrB Brottsbalken BRÅ DS DSV EKMR EU FUK HD Brottsförebyggande rådet Departementsserien Domstolsverket Europakonventionen Europeiska unionen Förundersökningskungörelsen Högsta domstolen Mot. NJA OSL Prop. RF RH RB Motion Nytt juridiskt arkiv Offentlighets- och sekretesslag Proposition Regeringsformen Rättsfall från hovrätterna Rättegångsbalken SOU SvJT Statens offentliga utredningar Svensk juristtidning 8

1 Inledning 1.1 Bakgrund Ett dubbelmord inträffade den 7 mars år 2017 i Hallonbergen. Ett par i 40-årsåldern blev överfallna och mördade i sitt eget hem. 1 Fyra påstådda gärningsmän åtalades den 30 augusti år 2017 för bland annat mord och grovt övergrepp i rättssak. 2 Enligt stämningsansökan ska gärningsmännen ha trängt sig in i parets gemensamma bostad och mördat kvinnan genom att hugga henne på ett flertal ställen på kroppen samt utdelat upprepade slag i ansiktet. Mannen ska ha försökt undkomma angreppet genom att fly från lägenheten. Utanför bostaden har mannen ringt SOS larmcentral och uppgett Vi är vittnen till att Ivan dö att dom sköt Ivan. 3 Gärningsmännen ska ha kommit ikapp mannen som vädjat för sitt liv. Gärningsmännen ska sedermera ha slagit mannen med tillhyggen på kroppen och sparkat honom när han låg på marken. Mannen hittades svårt skadad och fördes till sjukhus där han senare avled. 4 Mannen hade den 22 januari år 2017 blivit vittne till ett annat mord som samma fyra personer även är åtalade för, ett mord på en 25 årig man. Åklagaren har uttalat att motivet till dubbelmordet på paret är att mannen bevittnade mordet på 25 åringen och att gärningsmännen ville tysta vittnet och därigenom hindra honom från att ta ytterligare kontakt med polisen. 5 Det är enligt svensk lagstiftning en medborgerlig skyldighet att vittna och vittnesplikten går inte att undvika på grund av rädsla eller fruktan för repressalier. 6 Anonyma vittnesmål tillåts bland annat i Norge, Danmark och Nederländerna och har i vissa fall tillåtits i Europadomstolens rättspraxis. 7 I Sverige är anonyma vittnesmål i regel inte tillåtna. 8 Tidigare utredning i Sverige har framfört att hot mot vittnen inte har ökat i tillräcklig omfattning och att det därför inte finns tillräckligt vägande skäl för vittnesanonymitet. 9 Statistik från 1 Solna TR mål B 1006/17 aktbilaga 238, s. 31 ff. 2 Solna TR mål B 1006/17 aktbilaga 223 s. 18. 3 Solna TR mål B 1006/17 aktbilaga 238, s. 35. 4 Solna TR mål B 1006/17 aktbilaga 238, s. 31 ff. 5 Nyheter, SVT, Åtta män åtalas för tre mord i Hallonbergen, www.svt.se/nyheter/lokalt/stockholm/atta-manatalas-for-tre-mord-i-hallonbergen, lydelse 2017-09-18. 6 Bring, Thomas, Diesen Christian & Wahren, Alexandra, Förhör, 3 uppl., Nordstedts Juridik AB, Stockholm, 2008, s. 126 f [cit Bring m.fl.]. 7 Mot. 2014/15:1397 Anonyma vittnesmål, s. 2; Doorson v. Netherlands, judgement of 26 Mars, 1996, ECHR, no. 20524/92. 8 RB 36:10; RH 2001 ref 71; RH 2007 ref 24. 9 SOU 1998:40 Brottsoffer: Vad har gjorts? Vad bör göras? s. 113 [cit. SOU 1998:40]. 9

Brottsförebyggande rådet [cit. BRÅ] visar emellertid att det år 2015 anmäldes omkring 3600 fall av övergrepp i rättssak. 10 En ny utredning 11 har presenterats den 30 maj år 2017 till Regeringskansliet. Utredningen föreslår en del nya förslag för att domstolarna ska vara trygga och säkra miljöer för brottsoffer, vittnen och andra som vistas i domstolarnas lokaler. Något lagförslag om att tillåta anonyma vittnesmål i Sverige har emellertid inte presenterats. Mordet i Hallonbergen lär sätta skräck i vittnen, gärningsbeskrivningen som påstås av åklagaren är förmodligen tillräcklig för att bidra till en stor påverkan på allmänhetens benägenhet till att vittna vilket även kan spridas till andra brottmål. Frågan om en tillåtelse av anonyma vittnesmål i Sverige är fortsatt aktuell och kommer att utredas i följande examensarbete. 1.2 Syfte och frågeställningar Syftet med uppsatsen är att utreda om det är motiverat med beaktande av den tilltalades rättssäkerhet och vittnenas rättstrygghet att tillåta anonyma vittnesmål vid grövre brottslighet. För att uppnå syftet ska följande frågeställningar behandlas: (i) Hur ser vittnesregleringen ut i Sverige? (ii) Vilken rättstrygghet har vittnen? (iii) Hur ser användandet ut av anonyma vittnesmål i utländsk rätt? (iv) Är nuvarande vittnesskydd tillfredsställande? 1.3 Material och metod För att uppfylla syftet och besvara frågeställningarna har främst en traditionell rättsdogmatisk metod använts. Den rättsdogmatiska metoden verkar i huvudsak för att besvara frågan om vad som utgör gällande rätt genom att använda de allmänt accepterade rättskällorna. 12 Materialet som använts för att fastställa gällande rätt har främst utgjorts av författningar, förarbeten, prejudikat och doktrin. Lag och prejudikat ska uppfattas i vid mening då även 10 Brottsförebyggande rådet, Hot och påverkan mot samhället, www.bra.se/brott-ochstatistik/brottsutvecklingen/hot-och-paverkan-mot-samhallet.html, lydelse 2017-09-18 [cit. BRÅ, Hot och påverkan mot samhället]. 11 SOU 2017:46 Stärkt ordning och säkerhet i domstol [cit. 2017:46]. 12 Sandgren, Claes, Är rättdogmatiken dogmatisk?, I: Tidskrift for Rettsvitenskap 04-05/2005, s. 649 [cit. Sandgren, 2005]. 10

Europakonventionen [cit. EKMR] och rättspraxis från Europadomstolen omfattas. 13 Rättspraxisen från Europadomstolen och nationell rätt har valts ut med beaktande av dess innehåll med viktiga ställningstaganden vilket i vissa fall haft en vägledande funktion för nytillkommen rättspraxis. Rättsdogmatiken bör i princip vara fri från rättsvetenskaparens värderingar, men influenser av värderingar som exempelvis är lagfästa kan tillåtas. 14 Således kommer rättssäkerhetsprincipen i art 6 EKMR att behandlas då den är av central betydelse för uppsatsens behandling. Annat material som använts utgörs av nationella utredningar, rättspraxis från nationella underrätter, artiklar och information från olika myndigheter däribland BRÅ och Domstolsverket [cit. DSV]. Informationen har varit relevant i förhållande till uppsatsens behandling. Inom rättsvetenskapen bör annat material studeras än de traditionella rättskällorna. 15 Lösningar i utländsk rätt kan peka på argument som förbisetts eller på andra svagheter i analysen av gällande rätt. 16 Anonyma vittnesmål tillåts bland annat i Norge, Danmark och Nederländerna. I uppsatsen granskas därför hur följande länder reglerat frågan om anonyma vittnesmål. Informationen om ländernas vittnesreglering är inhämtad ifrån en svensk utredning 17 med hänsyn till språkproblematiken. Slutligen används inslag av en kritisk rättsdogmatisk metod, vilket kommer till uttryck i analysen. En kritisk rättsdogmatisk metod används för att påvisa att rättsläget är otillfredsställande och på ett eller annat sätt bör ändras. 18 13 Sandgren, Claes, Rättsvetenskap för uppsatsförfattare, 3 uppl., Nordstedts Juridik AB, Stockholm, 2015, s. 43 [cit. Sandgren, 2015]. 14 Sandgren, 2015, s. 45. 15 Sandgren, Claes, Om teoribildning och rättsvetenskap, I: Juridisk tidsskrift vid Stockholms universitet, 2004/05 s. 308 f [cit. Sandgren, 2004]. 16 Sandgren 2015, s. 44. 17 SOU 2004:1, Ett nationellt program om personsäkerhet [cit. SOU 2004:1]. 18 Zamboni, Mauro, Korling, Fredric, Juridisk metodlära, Studentlitteratur AB, Uppsala, 2013, s. 39. 11

1.4 Avgränsning Uppsatsen kommer att behandla frågan om anonyma vittnesmål kan tillåtas vid grövre brottslighet och då främst vid organiserad brottslighet. Brottslighet av enklare beskaffenhet lämnas utanför uppsatsens behandling. Det finns ett flertal definitioner av organiserad brottslighet och diskussionen om vad som definierar begreppet har pågått i decennier. 19 I Sverige finns ingen vedertagen definition, EU har emellertid en definition av organiserad brottslighet vilken utgår ifrån elva kriterier där minst sex kriterier ska vara uppfyllda för att det ska vara fråga om organiserad brottslighet. 20 Fyra av kriterierna är grundläggande och måste således vara uppfyllda. 21 Utöver dessa ska då två ytterligare kriterier uppfyllas. 22 I uppsatsen avses med organiserad brottslighet ett kriminellt nätverk likt Södertäljenätverket 23 och där inte alla EU:s kriterier måste vara uppfyllda. Uppsatsen kommer vidare i huvudsak ta sikte på tillfällighetsvittnen och däri vittnen åberopade av åklagarsidan. Den rättspraxis som finns ifrån Europadomstolen och de svenska utredningar som gjorts på området rör anonyma åklagarvittnen och är därför mest aktuellt för uppsatsen. Begreppet vittne används i snäv bemärkelse, såtillvida att det inte omfattar bevispersoner såsom målsägande och tilltalad. Det finns flera olika former för hur ett anonymt vittnesmål skulle kunna användas. Uppsatsen är begränsad till att analysera möjliggörandet av anonyma vittnesmål under förundersökningsstadiet och däri möjligheterna att vid en huvudförhandling läsa upp referatet från vittnesförhöret, andra former lämnas således utanför uppsatsens behandling på grund av utrymmesskäl. Regleringen beträffande bevisföring, vittnesskydd, avvisning av bevisning och tillåtandet av vittnesattester behandlas kortfattat och lagen om kvalificerade skyddsidentiteter lämnas utanför uppsatsens behandling. 19 Brottsförebyggande rådet, Kriminella nätverk och grupperingar Polisers bild av maktstrukturer och marknader, 2016, s. 22. 20 Prop. 2015/16:113 Bättre straffrättsliga verktyg mot organiserad brottslighet. 21 1. Samarbete mellan fler än två personer 2. En längre/obegränsad tidsperiod 3. Misstanke om allvarliga kriminella handlingar 4. Strävan efter vinning och/eller makt. 22 5. Egna tilldelade uppgifter 6. Någon typ av disciplin och kontroll 7. Verksamhet på internationell nivå 8. Användande av våld/andra metoder för hot 9. Användande av kommersiella/affärsmässiga strukturer 10. Penningtvätt 11. Otillbörlig påverkan på politik, medier, offentlig förvaltning, rättsliga myndigheter och ekonomin. 23 Se Södertälje TR mål B 2781/10 där nätverket generade inkomster från en illegal spelverksamhet och utpressning. 12

1.5 Disposition Inledningsvis ges en allmän beskrivning av de processrättsliga reglerna, vittnesregleringen och vittnesskyddet i Sverige. Svensk rättspraxis beträffande frågan om anonyma vittnesmål presenteras och en redogörelse ges av de utredningar som lagts fram inom området. Den kontradiktoriska principen i art 6 EKMR introduceras samt art 8 EKMR och en redogörelse ges för Europadomstolens rättspraxis på området samt deras rekommendation beträffande anonyma vittnesmål. Sedermera presenteras den norska, danska och nederländska vittnesregleringen och dess användande av anonyma vittnesmål. I analysen utreds om nuvarande vittnesskydd är tillfredställande samt vilka för- och nackdelar anonyma vittnesmål skulle medföra. En avvägning görs mellan den tilltalades rätt till rättssäkerhet och vittnets rätt till rättstrygghet. En diskussion förs även rörande den utländska vittnesregleringen och Europadomstolens rättspraxis för att undersöka om det skulle kunna vara ett alternativ för svensk lagstiftning. Slutligen presenteras en avslutande kommentar med fokus på vilka åtgärder som är motiverade att vidta i ett framtida perspektiv på rättsområdet. 13

2 Vittnesregleringen i Sverige 2.1 De processrättsliga principerna Omedelbarhetsprincipen i brottmål innebär att domen ska grundas på vad som förekommit vid huvudförhandlingen i enlighet med rättegångsbalken (1942:740) 30:2 [cit RB]. Rätten får i princip inte grunda domen på en uppgift i förundersökningsprotokollet om inte uppgiften har omnämnts eller hänvisats till under huvudförhandlingen. Omedelbarhetsprincipen ska säkerställa koncentrationen av bevismaterialet till huvudförhandlingen och därigenom skapa goda förutsättningar för en värdering av hela materialet i ett sammanhang. Omedelbarhetsprincipen sammanhänger med principen om kontradiktoriskt förfarande. 24 Kontradiktoriskt förfarande kommer att behandlas närmare under avsnitt fyra. Enligt svensk rätt råder fri bevisföring och den svenska lagstiftningen innehåller få inslag av legala bevisregler. 25 Enligt RB 35:1 ska rätten göra en prövning av allt som framkommit i målet och avgöra vad som är bevisat. 26 Viss bevisning kan däremot avvisas i enlighet med RB 35:7 exempelvis bevisning som saknar relevans för rättsfrågan. RB innehåller även särskilda bevisförbud mot vissa bevismedel, bland annat s.k. vittnesattester i enlighet med RB 35:14. Förbudet mot vittnesattester innebär särskilda begränsningar i att åberopa en berättelse som avgetts skriftligen eller som lämnats inför åklagare eller polis. 27 En vittnesattest får enbart åberopas när förhör inte kan hållas vid eller utom huvudförhandling eller om det finns särskilda skäl med hänsyn till den kostnad eller den olägenhet som ett förhör skulle medföra. Förbudet tar sikte på principen om det bästa bevismedlet, vilket innebär att om ett bevis kan utnyttjas på flera olika sätt, ska det sättet användas som medför den säkraste bevisningen. Principen säger inget om i vilken form beviset bör läggas fram på, utan det tar istället principen om bevisomedelbarhet sikte på. 28 24 Ekelöf, Per Olof, Edelstam, Henrik & Heuman, Lars, Rättegång IV, 7 uppl., Nordstedts Juridik AB, Stockholm, 2009, s. 27 ff [cit. Ekelöf m.fl.]. 25 Nordh, Robert, Bevisrätt A: Allmänna bevisfrågor. Om Ansvaret för bevisning, vittne, syn och sakkunnig m.m., uppl 1., Iustus Förlag, Uppsala, 2009 s. 25 [cit. Nordh]. 26 Ekelöf m.fl., s. 26. 27 Nord, s. 25 ff. 28 Ekelöf m.fl., s. 43 f. 14

Principen om bevisomedelbarhet kommer till uttryck i RB 35:8 och stadgar att bevis ska upptagas vid huvudförhandlingen. Att upptaga innebär att bevisningen ska tas upp direkt, vilket betyder att ett vittnesförhör som läses upp överensstämmer med omedelbarhetsprincipen men inte med bevisomedelbarhetsprincipen då vittnet enligt den senare nämnda principen ska höras direkt inför rätten. 29 Rättens värdering av muntlig bevisning förbättras vid en direkt bevisupptagning än i de fall den presenteras i skriftlig eller annan indirekt form. 30 Rätten ska pröva tillåtligheten av bevisning som läggs fram i enlighet med RB 35:14 i jämförelse med kravet på en rättvis rättegång. Ifall bevisningen skulle anses som ett brott mot art 6 EKMR ska rätten bortse från bevisningen i förevarande mål. 31 2.2 Partsinsyn under förundersökningen Förundersökningen inleds när det enligt RB 23:1 finns anledning att anta att ett brott som hör under allmänt åtal har begåtts. Den misstänkte har rätt att löpande ta del av vad som framkommit under förundersökningen såvida det inte till men för utredningen, förundersökningsledaren måste emellertid kunna motivera varför visst material undanhålls den misstänkte. 32 När förundersökningsledaren har slutfört den utredning som anses nödvändig har den misstänkte och försvararen rätt att ta del av allt förundersökningsmaterial och kan inte nekas visst material för att det skulle vara till men för utredningen. Rätten gäller med de begränsningar som följer av offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) 10:3 och 10:3 (a). 33 När åtal sedermera väcks har den tilltalade en absolut rätt att få en kopia av förundersökningsprotokollet enligt RB 23:21, vari vittnets fullständiga namn finns i enlighet med förundersökningskungörelsen (1947:948) 21 [cit. FUK]. Uppgifter om bland annat vittnets personnummer, yrke eller anställning och bostadsort ska finnas med enbart om det har betydelse för utredningen. 34 Uppgifterna ska emellertid lämnas ut om den tilltalade begär det och uppgifterna förekommer i rättens akt. 35 29 Ekelöf m.fl., s. 43 f. 30 Nordh, s. 29 ff. 31 NJA 1992 s. 532; NJA 1993 s. 616; NJA 1996 s. 649. 32 RB 23:18. 33 RB 23:18 (a). 34 FUK 21. 35 Prop. 1993/94:143 Brottsoffren i blickpunkten en brottsofferfond och andra åtgärder för att stärka brottsoffrens ställning, s. 46 [cit. Prop 1993/94:143]. 15

2.3 Den medborgerliga vittnesplikten Det är en medborgerlig skyldighet avlägga vittnesmål på en domstols begäran. Vittnesutsagor utgör en av de viktigaste formerna av bevisning och är oftast avgörande för att fälla de tilltalade. 36 I Sverige är anonyma vittnesmål i regel inte tillåtna och vittnesplikten går inte att undvika på grund av rädsla eller fruktan för repressalier. 37 Enligt RB 36:1 får var och en som inte är part i målet höras, däremot får inte en målsägande i brottmål vittna, även i de fall målsäganden inte för talan i enlighet med RB 36:1 2 st. Den som befinner sig på en plats där ett brott förövats är skyldig att medfölja polisen till förhör. Vittnet hörs då inte under ed, men kan höras under ed enligt RB 23:13 och FUK 9. Bestämmelsen om ed tillämpas restriktivt och tillämpas enbart i de fall vittnet vägrar uttala sig om betydelsefulla uppgifter, ifall vittnet är osäkert kring sina uppgifter eller om vittnet lämnar uppenbart oriktiga eller ofullständiga uppgifter, eller om något annat särskilt faktum på ett mer avgörande sätt måste kunna fastslås. 38 En kallelse till förhör kan förenas med vite, dock enbart om det är lämpligt i det enskilda fallet. Om ett vittne inte hörsammat en kallelse eller ifall det kan befaras att förhörspersonen inte skulle följa en kallelse alternativt försvåra utredningen kan hämtning användas i enlighet med RB 23:7. Avseende förhörspersoner som inte är misstänkta bör hämtning enbart äga rum när det föreligger skäl av särskild vikt för en sådan åtgärd i enlighet med RB 23:7 st 4. Med särskild vikt avses bland annat att förhöret inte eller endast med svårighet kan hållas på den plats där den som ska höras befinner sig eller att vittnet behöver inställas på viss plats för konfrontation i enlighet med FUK 6 2 st. 39 Vid huvudförhandlingen ska vittnet avlägga ed och rätten ska försöka klargöra sådana omständigheter som kan vara av vikt vid bedömning av tilltron i vittnets berättelse. 40 Ifall ett vittne under ed lämnar en oriktig uppgift eller undanhåller sanningen döms vittnet för mened till fängelse i högst fyra år, vid ringa brott till böter eller fängelse i högst sex månader och vid 36 Ekelöf m.fl., s. 219. 37 RB 36:10; RH 2001 ref 71; RH 2007 ref 24; Andersson, Simon, Lainpelto, Katrin, Festskrift till Christian Diesen, Nordstedts Juridik, Stockholm, 2014, s. 379; Bring m.fl., s. 127. 38 Sundberg, Christina Steen, Anonyma vittnen: Kostovski och Doorson i referat och perspektiv, Institutet för offentlig och internationell rätt, Stockholm, 1996, s. 3 [cit. Sundberg]. 39 Bring m.fl., s. 66 f. 40 Sundberg, s. 4. 16

grovt brott fängelse lägst två år och högst åtta år i enlighet med brottsbalken (1962:700) 15:1[cit. BrB]. Enligt RB 36:7 ska ett vittne vid vite kallas att infinna sig vid förhandling. Ifall vittnet uteblir riskerar vederbörande vite eller hämtning. 41 Sedan år 2014 gäller enligt RB 36:20 att möjligheten att hämta ett vittne redan ska övervägas vid första gången som vittnet uteblir. 42 Om ett vittne på plats vägrar avlägga ed, kan domstolen tvinga vittnet att avlägga ed under viteshot. Ifall vittnet vägrar att uttala sig kan vittnet häktas i tre månader eller till dess att domstolen avskilt målet ifrån sig i enlighet med RB 36:21. Häktning får dock enbart tillgripas om vitesföreläggandet har visat sig vara resultatlöst. 43 Undantag från vittnesplikten är stadgat i RB 36:3 och däri undantas hustru, barn eller syskon eller någon som på liknande sätt är parten närstående. Regeln har motiverats på så sätt att det skulle kunna uppstå en svår intressekonflikt för en part som är närstående om vederbörande tvingades till att vittna. 44 Den som är under femton år eller lider av en psykisk störning ska vittna enbart i de fall rätten finner det lämpligt i enlighet med RB 36:4. Lämplighetsbedömningen hänför sig till följderna om den enskilde förhörs samt vilken betydelse förhöret kan antas ha. 45 Ett vittne kan även tillåtas att vägra yttra sig om en omständighet, vars yppande skulle kunna röja att vittnet eller någon till vittnet närstående 46, gjort sig skyldig till ett brott eller vanärande handling. 47 Slutligen stadgar RB 36:5 ett visst undantag från vittnesplikten där bland annat advokater, läkare, barnmorskor, sjuksköterskor och psykologer enbart får höras som vittnen om något som i deras yrkesutövning anförtrotts dem om det är medgivet i lag eller den vars förmån tystnadsplikten gäller samtycker. 48 41 Nord, s. 83. 42 Ekelöf, Per Olof, Edelstam, Henrik & Pauli, Mikael, Rättegång IV, 13 uppl., Wolters Kluwer, Visby, 2016, s. 50 [cit. Ekelöf m.fl., 2016]. 43 Bring m.fl., s. 126. 44 Ekelöf m.fl., s. 230 f. 45 Nordh, s. 67. 46 Närstående i den bemärkelse som avses i RB 36:3. 47 RB 36:6. 48 Bring m.fl., s. 129. 17

2.4 Vittnesskyddet Den svenska rättsordningen bygger på att vittnen kan tala fritt och sanningsenligt inför rätten. 49 För att skydda vittnena från övergrepp infördes en ändring i RB 36:10. Ändringen innebar att rätten under huvudförhandlingen inte får fråga vittnet om ålder, hemvist och yrke annat än om det är behövligt. Skyddet har emellertid inte varit särskilt effektivt då en part i de flesta fall har rätt att få kännedom om vittnets identitet. 50 En part kan inte heller annat än i speciella fall hindras från att på begäran få uppgifter om vittnets identitet. 51 Bestämmelsen har inte varit avsedd till att begränsa rättens skyldighet att försöka ta reda på omständigheter som kan inverka på utsagans bevisvärde eller sakens bedömning. Rätten måste trots lagändringen vara övertygad om att rätt person hörs. 52 Ifall ett vittne känner en påtaglig rädsla för att vittna kan rätten besluta att vittnet närvarar genom ljudöverföring eller ljud- och bildöverföring. Detta får enbart ske om det är lämpligt med hänsyn till ändamålet med vittnets inställelse och övriga omständigheter. 53 Rätten kan även besluta om medhörning enligt RB 36:18. Medhörning innebär att en part eller åhörare inte får vara närvarande vid ett vittnesförhör utan istället följa vittnesförhöret genom en ljudöverföring eller ljud- och bildöverföring. Detta ska enbart ske om det är möjligt och om vittnet känner en stark rädsla och därför inte har möjlighet att tala fritt. 54 I de fall ljudöverföring eller ljud- och bildöverföring inte är möjligt ska vittnesberättelsen återges i behövlig omfattning när parten är åter närvarande och parten ska även få ställa frågor till vittnet i enlighet med RB 36:18 st 2. Rätten har även möjlighet enligt RB 5:9 att utvisa en person som stör en förhandling eller på annat sätt uppträder otillbörligt. Vittnet kan även få hjälp av ett s.k. vittnesstöd. Vittnesstödsverksamheten bedrivs idag i princip vid samtliga tingsrätter och hovrätter och erbjuder vittnen stöd och praktisk information i samband med en rättegång. Stödpersonen kan följa med vittnet till rättegången och stödet begränsar sig enbart till förhandlingstillfället. 55 49 DS 1995:1, Vittnen och målsägande i domstol, s. 19 [cit. DS 1995:1]. 50 Bring m.fl., s. 133. 51 RH 1994:41; JO 1995/96 s 55 och 57; RB 35:27 52 Fitger, Peter, Sörbom, Monika, Eriksson, Tobias, Hall, Per, Palmkvist, Ragnar, Renfors, Cecilia, Särtryck ur rättegångsbalken kap 19-28, 36, Norstedts Juridik, Stockholm, 2015, s. 36:34. 53 RB 5:10. 54 RB 36:18 st 2; Ekelöf m.fl., s. 219 f. 55 Brottsoffermyndigheten, Vittnesstöd: Utvärdering med förslag för den fortsatta verksamheten, Domstolsverket, Jönköping, 2008, s. 9. 18

Svårigheten enligt doktrin är emellertid att vittnen överhuvudtaget inte vill medverka vid rättegångar. 56 Vittnen vill många gånger inte alls konfronteras med en viss person, lagtexten ger däremot inget stöd för att ett vittne ska kunna undandra sig kontakten. I de fall ett vittne undandrar sig finns risken att det skulle kunna strida mot rätten till en rättvis rättegång enligt art 6 EKMR. Vittnet möjliggör för den tilltalade att göra kopplingar till sina egna iakttagelser, vilket följaktligen inte är möjligt om vittnet inte närvarar. 57 Det finns både straffsanktionerade, fysiska och administrativa skydd för vittnen, några av dessa ska presenteras nedan. Straffsanktionerat återfinns övergrepp i rättssak i BrB 17:10 vilket stadgar ett särskilt skydd för vittnen och innebär att personer som med våld eller med hot om våld angriper ett vittne riskerar fängelse. 58 Brott enligt BrB kap 3-4, innefattar brott mot frihet och frid och ger en möjlighet att straffa en person som hindrar eller stör ett vittne från att avlägga vittnesmål. 59 Sedermera finns lagen om kontaktförbud (1988:688) vilket innebär ett förbud för en person att besöka eller på annat sätt ta kontakt med en annan person. 60 Fysiska skydd återfinns i form av ökat skalskydd vilket innebär att en person som är utsatt kan få sin bostad anpassad efter den aktuella hotbilden exempelvis genom ett låsbyte eller installation av en säkerhetsdörr. Det finns även ett s.k. trygghetspaket vilket består av en mobiltelefon, ett överfallslarm, en telefonsvarare och en trygghetstelefon. 61 Mobiltelefonen är direktkopplad till närmaste polisstation. Det finns även livvaktsskydd från polisen, skyddet innebär bevakning av en enskild person för dennes skydd där personen kan vara övervakad dygnet runt eller endast delar av dygnet. Livvaktsskyddet är emellertid sällsynt då kostnaderna är höga och det innebär ett intrång i personens privatliv. 62 Slutligen de administrativa åtgärder som återfinns är folkbokföringsåtgärder där en särskild s.k. sekretessmarkering införs i folkbokföringsregistret och ger skattemyndigheten en anvisning om att iaktta extra försiktighet vid bedömningen av om uppgift bör lämnas ut. 63 Det går även att besluta om kvarskrivning ifall en person kan antas bli utsatt för brott, förföljelse eller andra 56 Ekelöf m.fl., s. 219 f. 57 Nord, s. 82. 58 DS 1995:1, s. 19 f. 59 SOU 1998:40 s. 282. 60 DS 1995:1, s. 21; Prop. 1987/88:137 Om besöksförbud s. 65. 61 SOU 1998:40 s. 286. 62 DS 1995:1 s. 22. 63 SOU 2002:71 Nationell handlingsplan mot våld i nära relationer, s. 102. 19

allvarliga trakasserier. 64 Kvarskrivningen innebär att personen fortsätter vara folkbokförd på den gamla folkbokföringsorten och det är i princip enbart skattemyndigheten som känner till den verkliga adressen hos den kvarskrivna personen. 65 Lagen (1991:483) om fingerade personuppgifter möjliggör för en person som är folkbokförd i Sverige att vid risk för allvarlig brottslighet som riktar sig mot liv, hälsa eller frihet få beviljat att använda sig av andra personuppgifter än sina egna. En annan åtgärd för att förhindra förföljelse kan vara att byta namn hos skattemyndigheten i enlighet med namnlagen (1982:670) 5 och 11. 2.5 Övergrepp i rättssak Övergrepp i rättssak som ovan nämndes kortfattat är ett brott som återfinns i RB 17:10 och lydelsen följer enligt nedan: Den som med våld eller hot om våld angriper någon för att denne gjort en anmälan, fört talan, avlagt vittnesmål eller annars vid förhör avgett utsaga hos en domstol eller annan myndighet eller för att hindra någon från en sådan åtgärd, döms för övergrepp i rättssak till fängelse i högst fyra år eller, om brottet är ringa, till böter eller fängelse i sex månader. Detsamma ska gälla, om man med någon annan gärning, som medför lidande, skada eller olägenhet, eller med hot om en sådan gärning angriper någon för att denne avlagt vittnesmål eller annars avgett utsaga vid förhör hos en myndighet eller för att hindra honom eller henne från att avge en sådan utsaga. Med domstol eller annan myndighet i första stycket avses även en dömande kammare eller annat organ i Internationella brottmålsdomstolen. Är brottet grovt, döms till fängelse, lägst två och högts åtta år. (Lag 2009:1281). Det finns gärningspersoner som genom otillåten påverkan utövar påtryckningar mot vittnen för att hindra dem från att avge sitt vittnesmål. En studie från BRÅ visar att antalet anmälningar om övergrepp i rättssak ökade med 70 procent mellan år 1999 och år 2006. År 2015 anmäldes omkring 3 600 fall av övergrepp i rättssak, vilket emellertid är en minskning med 4 procent jämfört med året innan. 66 Otillåten påverkan sker vanligen vid ungdomsbrott, relationsvåld och organiserad brottslighet. Vittnen som inte känner gärningspersonen riskerar inte i lika stor utsträckning att utsättas för 64 Folkbokföringslagen (1991:481) 16. 65 Prop. 1997/98:9 Skydd för förföljda personer, samordningsnummer m.m., s. 33. 66 Korsell, Lars, Skinnari, Johanna, Weding Linda, Rapport 2008:8: Otillåten påverkan mot brottsoffer och vittnen; om ungdomsbrott, relationsvåld och organiserad brottslighet, Brottsförebyggande rådet, Västerås, 2008, s. 5 ff [cit. Korsell m.fl.]. 20

påverkanförsök. 67 Beträffande de brott som polisanmäls, rör det sig ofta om gärningspersoner som är unga och ofta omedvetna om att en påverkan faktiskt innebär ett brott och är olagligt. Det är vanligare med hot om våld än faktiskt våld. BRÅ har rapporterat att det finns en risk att vittnena inte redogör för det som faktiskt hänt utan ändrar sina redogörelser eller inte längre vill medverka i rättsprocessen. 68 Enligt statistik från DSV ställdes 669 st huvudförhandlingar in år 2015 och under år 2016 låg antalet på 584 st. Huvudförhandlingarna rörde brottmål i tingsrätter och ställdes in på grund av vittnets frånvaro. 69 Det faktum att vittnen inte vill medverka i rättsprocessen medför risk för att utredningar och åtal av brott försvåras och att gärningspersoner fortsätter med sin brottslighet. 70 En artikel i SvJT uttalar att vittnenas uppgiftslämnande är av avgörande vikt för rättstryggheten och rättseffektiviteten. 71 Straffet för övergrepp i rättssak har skärpts vid ett flertal tillfällen, detta på grund av att de tidigare straffskalorna inte ansågs i tillräcklig grad uttrycka hur allvarligt samhället såg på dessa brott. 72 För grovt brott har straffet höjts från fängelse lägst ett år och högst sex år till fängelse längst två år och högst åtta år. 73 67 Korsell m.fl., s. 8. 68 BRÅ, Hot och påverkan mot samhället. 69 Domstolsverket, Statistik över hur många förhandlingar som ställs in, www.domstol.se/ladda-ner-- bestall/statistik/statistik-over-malutveckling-omloppstider-och-installda-forhandlingar/samlingssida/, lydelse 2017-12-09. 70 BRÅ, Hot och påverkan mot samhället. 71 SvJT 2013 rf s. 753. 72 Weding, Linda, Brottsutvecklingen i Sverige fram till år 2007, Kapitel: Övergrepp i rättssak, Brottsförebyggande rådet, s. 397. 73 Prop. 2001/02:59 Het mot folkgrupp. 21

3 Anonyma vittnesmål 3.1 Nationell rättspraxis I Sverige är anonyma vittnesmål i regel inte tillåtna. 74 I SOU 2004:1 konstaterades det att ett tillåtande av anonyma vittnesmål skulle kunna äventyra den tilltalades rättssäkerhet. 75 Frågan om anonyma vittnesmål har behandlats ett fåtal gånger i svensk rättspraxis och nedan presenteras två avgöranden. 76 3.1.1 Mordbrandsfallet NJA 1998 s. 204 I mordbrandsfallet var J åtalad för mordbrand och misstänktes för att vid ett flertal gånger anlagt brand i en flerfamiljsfastighet. Det fanns ingen som hade sett henne anlägga bränderna men boende hade iakttagit henne i nära anslutning till bränderna. Åklagaren åberopade en videoinspelning som bevisning. Videon hade inlämnats av en anonym person. Videoinspelningen visade en gärningsperson i anslutning till brandplatsen vid tidpunkten för branden och utgjorde en kopia av en originalinspelning vars tillkomst inte kunde klargöras. Tingsrätten ogillade därför åtalet och ansåg att det inte kunde ha ansetts styrkt att det varit J som hade anlagt bränderna. Åklagaren överklagade till Svea hovrätt. Domstolen behandlade art 6 EKMR och uttalade att bevisning med anonyma uppgifter ska behandlas med stor försiktighet. I förevarande fall hade försvaret inte haft möjlighet att ställa kontrollfrågor om hur inspelningen hade gått till. Hovrätten ansåg därför att det förelåg en betydande osäkerhet om inspelningens bevisvärde och att videoinspelningen inte kunde läggas till grund för en dom i målet. Åtalet ogillades eftersom det inte fanns andra tillräckliga bevis mot J. Riksåklagaren överklagade målet till Högsta domstolen [cit. HD]. HD ansåg att det förelåg oklarheter om bevisets tillkomst vilket kunde påverka bedömningen av vilka slutsatser som kunde dras på grundval av beviset. Personen på videobandet kunde inte med säkerhet identifieras som J, även om hon hade vidgått att hon den 26 februari år 1997 vid tidpunkten för 74 RB 36:10; RH 2001 ref 71; RH 2007 ref 24. 75 SOU 2004:1, s. 210. 76 Se även RH 2007 ref. 24 där vittnesförhör inför domstol med personer utan uppgivna namn ansetts innebära grovt rättegångsfel. 22

den åtalade gärningen hade en sådan frisyr som syntes på bilderna och att hon också i övrigt uppvisade likheter med den personen. Det saknades utredning om det i huset funnits någon annan person som utseendemässigt liknade henne. HD drog slutsatsen att videoinspelningen varken ensam eller tillsammans med övrig utredning visade att J anlagt branden och åtalet ogillades. HD uttalade emellertid att anonyma bevismedel i sig inte strider mot art 6 EKMR ifall annan bevisning stödjer det och om den anonyma bevisningen inte är den enda och avgörande bevisningen vid fällande dom. 3.1.2 Tidaholmfallet RH 2001:71 I Tidaholmfallet misstänktes tre intagna för att ha stuckit ner en annan intagen med kniv. Flera intagna observerade händelsen men bara en person var beredd att vittna och krävde anonymitet. Vittnet satt bakom en skärm under huvudförhandlingen där vittnet blev granskad av domaren men var dold för de tilltalade och deras försvarare. Ett ytterligare vittne tillkom i målet och accepterade att vittna utan anonymitet. De tre tilltalade dömdes i tingsrätten på grundval av det nya vittnets utsaga och teknisk bevisning. Tingsrätten avvisade emellertid förhöret med det anonyma vittnet med motiveringen att det inte var tillåtet enligt svensk rätt att godta vittnesutsagor där vittnets identitet inte var känd. De tilltalade överklagade till Svea hovrätt. I hovrätten begärde åklagaren att få referera till inspelningen med det anonyma vittnet och anförde samtidigt att det förelåg en hotande situation för vittnet och att vittnesanonymitet därför var påkallat. Rätten anförde att Europadomstolen har utvecklat en rättspraxis som innebär att domstolen tillåter upptagande av förhör som hållits under förundersökningen ifall försvaret haft tillfälle att ställa frågor till vittnet samt att det anonyma vittnet inte får vara den enda och avgörande bevisningen. I målet hade försvaret haft möjlighet att ställa frågor till vittnet och vittnesmålet var inte den enda bevisningen. Således ansåg rätten att åklagarens åberopande av vittnesutskriften inte stod i strid med art 6 EKMR. Rätten uttalade emellertid att EKMR enbart utgör minimiregler till skydd för den enskildes rättssäkerhet och att bevisningen därför även ska bedömas efter reglerna i RB. Rätten anförde att anonyma vittnesmål inte är tillåtna enligt RB men att bevisningen ska beaktas i ljuset av principen om fri bevisprövning enligt RB 35:1. Fri bevisprövning innebär att någon begränsning inte får uppställas i fråga om de kunskapskällor som får användas som bevisning och att domaren vid värdering av bevisningen inte är bunden av legala regler. Rätten ansåg följaktligen att utskriften av förhöret med det anonyma vittnet kunde tillåtas som bevis även om 23

det inte tillkommit i enlighet med RB:s bestämmelser under förutsättning att beviset utgjorde det bästa bevismedlet. Det anonyma vittnet befann sig inte längre i Sverige utan var utvisad med förbud att återvända till Sverige vilket resulterade i att rätten fann att utskriften av bandförhöret med vittnet var det bästa bevismedlet. Rätten godkände den anonyma bevisningen men tillmätte vittnets uppgifter lågt självständigt bevisvärde. 3.2 Nationella utredningar Ett flertal av de borgerliga partierna har under åren föreslagit ett införande av anonyma vittnesmål. Motionerna har grundat sig i att fler ska våga vittna och att repressalierna mot vittnena ska minska. 77 Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg har emellertid riktat skarp kritik mot anonyma vittnesmål. Hon anser att rättssäkerheten riskerar att urholkas då en misstänkt inte har möjlighet att få reda på vittnets identitet. 78 Kritiken delas av tidigare inrikesminister Anders Ygeman som också tror att det är svårt att förena anonyma vittnesmål med rättssäkerhetsgarantierna och föreslår istället ett vittnesskyddsprogram. 79 Anonyma vittnesmål är ett område som varit föremål för utredning i olika lagstiftningssammanhang. 80 Lagstiftaren har inte föreskrivit något uttryckligt förbud mot anonyma vittnesmål men RB 36:10 föreskriver skyldigheten för rätten att höra vittnen om vederbörandes namn. Nedan presenteras några av de utredningar som lagts fram under åren vilka på ett utförligt sätt beskriver hur Sverige förhåller sig frågan om anonyma vittnesmål och varför det idag inte tillåts. 81 3.2.1 SOU 1998:40 I SOU 1998:40 var utredningens uppdrag att lämna förslag på åtgärder för att förbättra brottsoffrets situation. Utredningen konstaterade att hot mot vittnen inte hade ökat i någon större omfattning samt att hoten främst var riktade mot personer som var kända för den tilltalade. Utredningen uttalade att ett förfarande där försvararen skulle tillåtas ha kännedom om vittnets identitet men inte den tilltalade skulle resultera i en lojalitetskonflikt emellan försvararen och 77 Se Mot. 2009/10:Ju343 Sekretessbelagd identitet vid vittnesmål i domstol; Mot. 2015/16:2251 Anonyma vittnesmål; Mot. 2017/18:3576 Stärk rättsväsendet fler synligare poliser. 78 Ramberg, Anne, (Förslag om anonyma vittnen), uttalande i Sveriges radio, 2017-02-08, 05:00-05:02. 79 Ygeman Anders, (Förslag om anonyma vittnen), uttalande i Rakt på, SVT, 2017-02-08, 15:30-16:00. 80 jfr Ds 1995:1; SOU 1998:40. 81 Se även Prop. 1993/94:143; DS 1995:1. 24

klienten, förfarandet skulle även strida mot god advokatsed då en advokat ska vara uppriktig mot sin klient. Försvaret skulle också få svårt att på ett effektivt sätt kunna ifrågasätta vittnesmålets trovärdighet och tillförlitlighet i och med att försvararen då inte skulle kunna rådgöra med sin klient om vittnets relation till vederbörande. Utredningen anförde vidare att anonyma vittnesmål riskerade att åsidosätta principen om offentlighet och parts rätt till fullständig insyn. Utredningen ansåg mot bakgrund av nämnda omständigheter att det därför inte var motiverat att föreslå en ordning med anonymitet för målsäganden och vittnen. 82 3.2.2 SOU 2004:1 I SOU 2004:1 hade utredningen i uppdrag att utforma ett nationellt program till skydd för bevispersoner m.fl. 83 Programmet skulle omfatta en snäv personkrets och däribland bevispersoner som medverkar i en förundersökning eller vid rättegångar rörande grov eller organiserad brottslighet. För att beviljas en plats i programmet skulle det föreligga en påtaglig risk för brottslighet som riktade sig mot vittnet eller någon till vittnet närstående. Förutom det skulle även tre av fem andra kriterier 84 vara uppfyllda. Den som beviljats inträde i programmet skulle få hjälp med olika säkerhetsåtgärder, exempelvis skyddat boende. Med beaktande av att en flytt kunde medföra kostnader föreslogs en s.k. personsäkerhetsersättning. Ersättningen skulle täcka utgifter såsom förlorad arbetsförtjänst, intrång i näringsverksamhet och förlust vid avyttring av egendom som orsakats av åtgärder till förebyggande av brott. Förslaget skulle uppskattningsvis kosta 50 miljoner kr det första året, varav 40 miljoner kr hänförde sig till programmet och 10 miljoner kr till den nya ersättningsformen. Kostnaden beräknades att öka med några miljoner för varje år dock motsvarade det en del av de kostnader som polisen redan hade för personskyddsarbete. Utredningen konstaterade i sitt slutbetänkande att det inte var rimligt att ett vittne med avslöjande av sina personuppgifter skulle tvingas fullgöra sin vittnesplikt trots ett konstaterat hot mot vittnets liv eller hälsa. Utredningen uttalade emellertid att en part har rätt till fullständig insyn i de förhållanden som kan läggas till grund för ett avgörande mot den tilltalade och att rättssystemet inte får utformas så att det äventyrar den tilltalades möjligheter till ett riktigt 82 SOU 1998:40, s. 313 ff. 83 SOU 2004:1, s. 15. 84 1. Bevispersonens uppgifter skulle ha betydelse för ett åtal och fällande dom, 2. Samband mellan uppgifterna och risken för repressalier, 3. Samtycke från bevispersonen, 4. Bevispersonen skulle ha rätt att stadigvarande vistas i landet, 5. Andra säkerhetsåtgärder skulle bedömas som otillräckliga. 25

försvar. Utredningen anförde att ett system med anonymitet enbart skulle ha effekt beträffande s.k. tillfällighetsvittnen och där vittnet redan på grund av innehållet i sitt vittnesmål kunde vara avslöjat. Beträffande målsägande och medtilltalade skulle ett system med anonymitet ha en begränsad effekt, då de flesta av dessa personer var kända för den tilltalade. Utredningen uttalade vidare att en majoritet av de allvarligt hotade bevispersonerna själva är medtilltalade och inte vittnen och att anonymitet därför skulle få en liten betydelse för säkerhetsarbetet kring hotade personer. Utredningen kom på grund av nämnda omständigheter fram till att en ordning med anonyma vittnen skulle väcka svåra processuella frågor och att andra säkerhetsåtgärder istället borde användas för att stödja hotade bevispersoner. 3.2.3 SOU 2017:46 Den senaste utredningen på området är SOU 2017:46. Utredningen hade i uppdrag att föreslå förslag för att domstolarna ska vara trygga och säkra miljöer för brottsoffer, vittnen och andra som vistas i domstolarnas lokaler. I utredningen föreslogs att en sidosal skulle få användas av ordnings- och säkerhetsskäl för att få mer ordnade och säkra förhandlingar i mål där åhörarna kan försöka skrämma, hota och påverka parter samt vittnen. Rättens ordförande skulle då kunna besluta att åhörarna fick följa rättegången genom en ljud- och bildöverföring i en sidosal i stället för i rättssalen. Utredningen föreslog även att det skulle ges utökade möjligheter att närvara via videokonferens för rädda och utsatta personer och där rädslan inte behöver inte vara påtaglig. De nya reglerna föreslogs träda i kraft den 1 juli 2018. 85 Utredningens förslag skickades på remiss den 30 maj 2017. 86 85 SOU 2017:46, s. 18. 86 Regeringskansliet, Utredare överlämnade förslag för att domstolar ska vara trygga och säkra miljöer, www.regeringen.se/pressmeddelanden/2017/05/utredare-overlamnade-forslag-for-att-domstolar-ska-varatrygga-och-sakra-miljoer/, lydelse 2017-12-19. 26