Information om specialiseringstjänstgöring i allmänmedicin

Relevanta dokument
Information om specialiseringstjänstgöring i allmänmedicin

Introduktion. Information om specialiseringstjänstgöring i allmänmedicin

ST- Utbildningskontrakt

ST- Utbildningskontrakt

KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE

Läkarnas ST - vad krävs?

Utbildning av ST-läkare inom Hälso- och sjukvården i Gotlands kommun

Vårdgivardirektiv angående läkarnas specialiseringstjänstgöring (ST)

Kontrakt för ST-läkare i allmänmedicin

Krav på utbildningsvårdcentral Utbildningsuppdraget för ST-läkare i allmänmedicin

Riktlinjer för. Klinikstudierektorer. vid Universitetssjukhuset i Örebro

ST-kontrakt avseende specialistutbildning i allmänmedicin inom Gotlands kommun

Nya bestämmelser om läkarnas ST

Kravspecifikation avseende specialistutbildning i allmänmedicin inom Stockholms läns landsting

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-granskning

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

Med kunskap i centrum för god hälsa, vård och omsorg

ST-KONTRAKT i. Överenskommelse om specialiseringstjänstgöring i Landstinget i Värmland enligt SOSFS 2015:8. ST- läkare.

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

Först-i-ST standardiserad kompetensbedömning av ST i allmänmedicin

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

Rutin för specialiseringstjänstgöringen för läkare i Region Norrbotten

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

Mitt-i-ST FyrBoDal. I Mitt-i-ST ingår följande moment

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-granskning

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

Nytt i nynya ST (2015:8)

Del 3: Checklista för inspektion (SOSFS 2015:8)

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-granskning

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

Läkarnas specialiseringstjänstgöring

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

Delmål Innehåll delmål Tjänstgöringsenhet Intyg VC Intyg sidotjänst Kursintyg Annat intyg

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

Del 3: Checklista för inspektion

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

Överenskommelse träffad mellan följande parter:

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

ST-läkare i allmänmedicin

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SPUR-inspektion Information till kliniken

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SPUR-inspektion Information till enhet inom slutenvård

Appendix. A. Verksamheten

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

Anvisningar till. Ansökan om specialistkompetens för läkare med legitimation efter 1 juli 2006 (SOSFS 2008:17)

REMISSVAR Svenska Läkaresällskapet Att.

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

Nya föreskrifter för ST - ännu nyare ST SOSFS 2015:18

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

ST Ny Författning Målbeskrivningstruktur. Vidareutbildningen; Struktur? Årsmöte SKI och SLFTM maj 2015

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

Delmål nr Metoder för lärande Uppföljning

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

Specialiseringstjänstgöring i Barn- och ungdomsmedicin, version kust

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

Om ST. Maria Randjelovic. Handledarutbildning Våren Övergripande ST-studierektor Landstinget i Östergötland.

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-granskning

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

Transkript:

Introduktion Information om specialiseringstjänstgöring i allmänmedicin Vi som är ST-studierektorer i allmänmedicin i Skaraborg ser fram emot att samarbeta med dig kring våra ST -läkare och deras specialiseringstjänstgöring. Syftet med denna informationsskrift är att ge dig en kortfattad information om specialiseringstjänstgöringen i allmänmedicin och vad det innebär att ha ansvar för ST-läkare på vårdcentralen. Vi hoppas att den ska vara till hjälp och ge svar på dina frågor. Du är alltid välkommen att höra av dig till oss, se kontaktinformation på sista sidan. Studierektorerna Studierektorsenhet primärvård Skövde Text: Britt Bergström, ST-studierektor Studierektorsenhet primärvård Göteborg oktober år 2017. Reviderad april 2018: Micael Elmersson, Anneli Vinensjö, Marjo Berkhout, Studierektorsenhet primärvård Skövde 2

Innehållsförteckning Det aktuella läget i Skaraborg... 4 Vad styr specialiseringstjänstgöringen (ST) i allmänmedicin?... 4 Är min vårdcentral godkänd för utbildningsuppdraget?... 4 Vad gör en studierektor?... 5 Vem kan anställas som ST-läkare?... 5 Hur går det till när man vill anställa en ST-läkare?... 5 Vad är ST-utbildningskontrakt?... 6 Vad är syftet med regleringen av läkarnas specialiteter?... 6 Hur ser innehållet i ST i allmänmedicin ut?... 6 Vad behöver jag tänka på som verksamhetschef?... 7 Vad är specifikt för specialiteten allmänmedicin?... 8 Hur får jag ekonomisk ersättning för ST-läkare och vem betalar kurserna?... 9 Hur sker bedömningen av ST-läkarens kompetensutveckling?... 9 Vad är ST-forum?... 9 Hur sker samarbetet med studierektor?... 9 Vad är SPUR?... 10 Kontaktinformation Studierektorsenhet primärvård Skaraborg... 11 Läs mer... 11 3

Det aktuella läget i Skaraborg Det finns idag finansiering för 440 ST-läkare i allmänmedicin i VGR och ca 70 av dessa är anställda på vårdcentraler i Skaraborg. Vi är idag tre studierektor som delar en tjänst och vårt uppdrag är producentneutralt. Vad styr specialiseringstjänstgöringen (ST) i allmänmedicin? Socialstyrelsen genom föreskrifter och allmänna råd: SOSFS 2008:17 och SOSFS 2015:8 med Målbeskrivningen för allmänmedicin. Svensk Förening för Allmänmedicin SFAM:s (vår specialitetsförening) anvisningar. Krav- och kvalitetsboken. Regiongemensamma riktlinjer (VGR-dokument). Vi har idag två målbeskrivningar; nya och gamla. För alla som är legitimerade efter 2015-04-30 gäller den nya (SOSFS 2015:8). Övriga ST-läkare kan välja, men om man går efter den gamla måste man bli klar specialist senast 2022-04-30. När man är ST-läkare arbetar man under eget ansvar, men med handledning. Det ska finnas rutiner för specialiseringstjänstgöringen så att den kan genomföras med hög och jämn kvalité. Är min vårdcentral godkänd för utbildningsuppdraget? Studierektor granskar och bedömer om vårdcentralen är godkänd för utbildningsuppdraget. För att vara fullt godkänd ska man erbjuda utbildningsplatser för alla yrkeskategorier som finns på vårdcentralen. VGR har beslutat att följande kvalitetskriterier måste vara uppfyllda för att man ska få utbilda ST-läkare. 1. Minst två specialister i allmänmedicin ska vara anställda på vårdcentralen. 2. Vårdcentralen ska ha en bred allmänmedicinsk verksamhet inklusive BVC och äldrevård. 3. ST-läkare ska ha en personlig handledare och erhålla handledning minst 1 timme/vecka. 4. Handledaren ska vara specialist i allmänmedicin och ska ha genomgått handledarutbildning. 5. ST-läkaren ska ha kompetensutvecklingstid 4 timmar/vecka (vid 100 % tjänstgöring). 4

Vad gör en studierektor? Enligt SOSFS 2015:8 utgör studierektor en organisatorisk stödfunktion till verksamhetschefer, handledare och ST-läkare. Vår främsta arbetsuppgift är att se till att ST-läkarna får en god kvalité på sin utbildning och vi följer regelbundet upp att vårdcentralerna håller VGR:s kvalitetskriterier. Vi arbetar regionalt och nationellt för att utveckla ST-utbildningen. Vi bistår ST-läkare, handledare och verksamhetschef i utbildningsuppdraget. Alla STintressenter intervjuas av oss och bedöms om de uppfyller de av VGR uppställda kraven för en ST-tjänst. Tillsammans med ST-läkaren och handledaren planerar vi innehållet i ST-utbildningen så att alla delmål i målbeskrivningen kan uppfyllas inom stipulerad tid. Vi ansvarar för ST-dagar, startseminarier för nya ST med handledare, handledarträffar och informationsmöten för vårdcentralchefer. Vi godkänner deltagande och beviljar ekonomiska medel för kurser som ST-läkarna behöver gå. Utöver det har vi kontakt med sidotjänstgöringskliniker och schemalägger vissa av de obligatoriska sidotjänstgöringarna för ST. Vi medverkar vid kompetensbedömning av ST och på delegation av verksamhetschefen undertecknar vi specialistansökan till Socialstyrelsen. Vem kan anställas som ST-läkare? Grundkravet är att man har en svensk läkarlegitimation, behärskar svenska i tal och skrift och har genomgått svensk AT alternativt att man är antagen till PLUS-programmet. Hur går det till när man vill anställa en ST-läkare? Om du har en läkare med svensk läkarlegitimation som vikarierar på din vårdcentral och som du bedömer är lämplig som ST-läkare informerar du aktuell studierektor. Du ber läkaren att maila studierektor och bifoga ett personligt brev, en CV och en kopia på sin läkarlegitimation. Vi bokar därefter in tid för samtal samt avstämning med vård-centralschefen. Om båda är överens om att läkaren är kvalificerad för en ST-tjänst sätts vederbörande upp på väntelista för ST-ersättning från regionen. Under väntetiden arbetar läkaren på vårdcentralen under handledning. När du får klartecken att ST-ersättningen kan betalas ut kan utbildningskontrakt undertecknas. Det är viktigt att känna till att ST-läkare är man först då ST-kontrakt är undertecknat och klart. Om vårdcentralen är villig att finansiera ST-läkarens lön under väntetiden till STersättning kan ett ST-kontrakt skrivas redan då vederbörande sätts upp på väntelistan. Det är viktigt att du som verksamhetschef är medveten om att en ST-läkare som finansieras av vårdcentralen har samma rättigheter som andra ST- läkare (handledning, ST-tid, obligatorisk närvaro på ST-dagar etc.). 5

Vad är ST-utbildningskontrakt? Det är ett utbildningskontrakt där verksamhetschef, studierektor, handledare och ST-läkare förbinder sig att följa regelverket för specialiseringstjänstgöring i allmänmedicin i VG Primärvård. Utöver övergripande mål och genomförande finns angivet ansvarsfördelningen mellan ovanstående personer. Vad är syftet med regleringen av läkarnas specialiteter? Enligt Socialstyrelsen är syftet med regleringen att garantera en viss kunskapsnivå som gör att specialistläkaren är förtjänt av medborgarnas förtroende. Regleringen utgör en kvalitetsgaranti i förhållande till patienter och allmänheten. Hur ser innehållet i ST i allmänmedicin ut? ST-utbildningen är målstyrd vilket innebär att alla mål i målbeskrivningen för allmänmedicin ska uppnås. Tidsmässigt är den minst 60 månader på heltid. Arbete på vårdcentral utgör grunden för kompetensutvecklingen under ST och en kontinuerlig kontakt bör bevaras med egna patienter under hela ST. Sidotjänstgöring ska ingå och utgå från ST-läkarens individuella behov som blivande specialist i allmänmedicin och anpassas efter målbeskrivningens kompetenskrav. Det brukar röra sig om sammanlagt cirka 18 månader. I utbildningen ingår även BVC och tjänstgöring på äldreboende samt handledning av läkarstudenter. I början av sin ST ska ST-läkaren tillsammans med sin handledare delta i ett en dags startseminarium. Där går vi igenom ST-utbildningen. Efter ca sex månader träffas ST, handledare, chef och studierektor för att lägga en utbildningsplan där vi skissar på innehållet i ST-utbildningen. Planen är preliminär och revideras vid behov. Det är viktigt att tänka på att ST-läkarens schema anpassas till hur långt ST-läkaren kommit i sin utbildning. En tisdag varannan månad anordnar studierektorsenheten ST-dag, vid vilken det är obligatorisk närvaro. Innehållet på ST-dagarna är utbildning i olika medicinska ämnesområde och deltagande i nätverksgrupper. Mellan dessa ST-heldagar träffas ST-läkare i sina basgrupper på tisdagseftermiddagar vilket också är obligatoriskt. I ST-utbildningen ingår ett antal obligatoriska kurser (antalet är beroende på vilken målbeskrivning man går efter), ett kvalitetsarbete och ett vetenskapligt arbete. Utbildningen är målstyrd, och vägen till specialist kan se lite olika ut, men det finns vissa delar som alla ska göra och som det är bra att du känner till 6

Sidotjänstgöring inom medicin, psykiatri, barn och gynekologi. Obligatoriska kurser: Kurser som täcker A- och B-delmålen erbjuds i ett kursprogram som ges tillsammans med ST-läkare från Skaraborgs Sjukhus. (Juridik, Ledarskap och Handledarskap i vården, Etik, Organisation, Läkemedel, Försäkringsmedicin, Motiverande samtal, Palliativ medicin) Övriga obligatoriska kurser är bland annat Allmänmedicinskt arbetssätt, Konsultation och BVC. Handledning av läkarstudenter, att sköta en BVC-mottagning och att arbeta på äldreboende/hemsjukvård Kvalitetsarbete som utgår från arbetet på vårdcentral Vetenskapligt arbete. FoU-kurser och handledning kan ges på Primärvårdens FoU-enhet i Skövde. När ST-läkaren har gjort cirka hälften av sin utbildning, är det dags för en mittvärdering. Då kommer någon av studierektorerna till vårdcentralen. Studierektor sitter med då STläkaren har patientbesök på förmiddagen. Efter lunch ser man tillsammans med handledaren på videokonsultation. Sedan summerar vi dagen tillsammans med handledare och chef och lägger en plan för den resterande ST-tiden. Frågor som tas upp då är: Hur fungerar det? Hur långt har ST kommit i sin väg till färdig specialist? Vad kvarstår av utbildningen? Är det någon speciell insats som behövs? Studierektor gör en skriftlig rapport från mittvärderingen. När ST börjar närma sig slutet på sin ST har vi en så kallad Sist i ST-genomgång där vi tittar på ST-läkarens portfölj och går igenom alla intyg som ska skickas till Socialstyrelsen. Ofta är det något utbildningsmoment och intyg som behöver kompletteras. Sist men inte minst, då alla delmål är uppfyllda och det har gått minst 60 månader heltidstjänstgöring skriver vi på specialistansökan. I VGR har vi studierektorer en generell delegation att skriva under specialistansökan. Vad behöver jag tänka på som verksamhetschef? Din viktigaste uppgift vad det gäller ST-utbildningen är att se till att det är ett bra utbildningsklimat på vårdcentralen. Utöver handledning minst 1 timme/vecka ska ST-läkare kunna rådgöra med en eller flera specialister i sitt vardagliga arbete. Antalet specialister i allmänmedicin som arbetar på vårdcentralen är ett bra kvalitetsmått, ju fler desto bättre för STläkarens utbildning. ST ska ha ett schema som innebär en variation av patienter, akut och kroniskt sjuka, alla åldrar och sjukdomar, akutmottagning och planerade återbesök. När du utser en handledare till ST-läkarna på vårdcentralen är det viktigt att tänka på att det är en specialist i allmänmedicin som har handledarutbildning och som har sin huvudsakliga tjänstgöring på vårdcentralen. Handledningen ska vara inplanerad i tjänstgöringsschemat och 7

bestå av minst 1 timme öga mot öga handledning/vecka. (Se SOSFS 2015:8, 3 kap, 1 och 2.) Det är viktigt att det är kontinuitet i handledarskapet. Vid sjukdom eller annan frånvaro hos handledaren är det nödvändigt att utse en ersättare så att ST-läkaren får sin handledning. I handledaruppdraget ingår även en rad andra uppgifter så som: deltagande i av studierektor anordnade handledarmöten, skriva handledarutlåtanden (årligen), regelbundet göra sit in, och/eller genomgång videofilmer, av sin adept (minst 1 gr/ kvartal), granska journaler, intyg och remisser utfärdade av ST etc. Handledaren har en mycket viktigt uppgift i att stödja STläkaren i dennes professionella utveckling och att kontinuerligt värdera ST-läkarens kompetens. Se till att handledaren får tillräckligt med tid avsatt för sitt uppdrag! På årsbasis räknar man med att 10 % av en heltidstjänst går åt till handledaruppdraget. Vår rekommendation är att du regelbundet göra avstämning med din ST-läkare. Håll dig uppdaterad i hur ST-läkaren tycker det fungerar på vårdcentralen och vilka sidotjänstgöring som är inplanerade. Om du har flera ST på din vårdcentral sitt gärna ner tillsammans med hela gruppen och titta på deras utbildningsplaner. Det är förstås bra om inte alla är ute på sidotjänstgöring samtidigt men tyvärr går det inte alltid att påverka när man ska göra sin sidotjänstgöring. ST-läkaren är en viktig del i din personalgrupp och det är bra att så tidigt som möjligt få dem delaktiga i planering och utveckling av verksamheten. De ska självklart vara med på APT och vårdcentralens planeringsdagar. Vad är specifikt för specialiteten allmänmedicin? I målbeskrivningen för ST står det att specialiteten har sin tyngdpunkt i mötet med patienter i alla åldrar och med alla sorters hälsorelaterade problem samt att man väger in personens hela livssituation. Allmänmedicin är en egen specialitet sedan år 1982 och den är inte en summa av alla andra specialiteter utan har ett eget unikt kunskapsområde. Allmänläkare finns i alla länder och sjukvårdssystem men beroende på vårdens organisation och struktur kan arbetet som allmänläkare se olika ut. Det finns vetenskapliga belägg för att länder med en utbyggd primärvård har en friskare befolkning. Kostnaderna är betydligt lägre om en patient omhändertas i primärvården jämfört med vård på sjukhus. Som specialist i allmänmedicin i Sverige möter man människor med vitt skilda hälsoproblem, från banala och ofarliga åkommor till allvarliga och komplicerade sjukdomar. Specialiteten kännetecknas av mångfald, man ser många patienter, unga och gamla människor med små eller stora problem, som kan vara av övergående eller av mer kroniskt slag. I arbetet ingår diagnostik, behandling, rehabilitering och sjukdomsförebyggande åtgärder. Verksamheten förutsätter att de läkare som jobbar där har en gedigen medicinsk kunskap, god människokännedom och goda kunskaper om samhället. Många tillstånd ses bara i primärvården, till exempel övergående självläkande tillstånd, livsproblem, åkommor man måste leva med och diffusa symtom. 8

Hur får jag ekonomisk ersättning för ST-läkare och vem betalar kurserna? När ST-ersättning är godkänd och kontrakt påskrivet ansöker du månadsvis för särskild STersättning. Kurser som ST-läkaren behöver inom ramen för sin specialiseringstjänstgöring finansieras av Studierektorsenheten. ST-läkare ansöker om godkännande från studierektor att gå kurs. Om du anser att det är viktigt för din verksamhet att en ST-läkare får en viss utbildning är det inget som hindrar att vårdcentralen står för finansieringen. Hur sker bedömningen av ST-läkarens kompetensutveckling? I målbeskrivningen för läkarnas specialiseringstjänstgöring understryker man vikten att kontinuerligt kompetensvärdera ST-läkaren. För att en handledare ska kunna göra kontinuerlig kompetensvärdering är det viktigt att man regelbundet gör sit-in, videoinspelningar av patientkonsultationer, går igenom journaler och remisser etc. Studierektor gör mittvärdering av ST-läkaren (obligatoriskt i VGR). Studierektor håller i årliga specialistkollegier där verksamhetschef och alla distriktsläkare på vårdcentralen är med och ger sin värdering av ST-läkaren. ST-läkaren hr dessförinnan gjort sin egen bedömning vilket man jämför med övrigas bedömning och handledaren återför sen till ST-läkaren om synpunkterna från kollegiet. Det finns ytterligare bedömningsverktyg som vi studierektorer har utvecklat och håller på att implementera i verksamheten. Dessa verktyg utgör ett stöd för handledarna i deras viktiga arbete med kompetensvärdering av sin ST-läkare. Vad är ST-forum? ST-forum, www.stforum.se, en webbtjänst för ST-läkare, deras handledare, verksamhetschefer och studierektorer. Där finns ett kalendarium med information om seminariedagar och en kurskatalog samt information om sidotjänstgöringskliniker. ST-läkare registrerar sina tjänstgöringar på ST-forum och det utgör ett underlag för ST- ersättningen som utgår månadsvis till vårdcentralerna. Du är välkommen att registrera dig på ST-forum. ST-läkare uppdaterar regelbundet sin utbildningsplan samt skriver där också årsrapport. Handledare skriver där också årligt handledarutlåtande. Hur sker samarbetet med studierektor? Du är en viktig person i ST-läkarens utbildning och vår gemensamma roll är att se till att ST-läkarna får en bra kvalité på ST-utbildningen. Välutbildade specialister i allmänmedicin garanterar en patientsäker och god vård i primärvården. Om förutsättningarna för ST-läkarens utbildning på din vårdcentral ändras, till exempel om ST-läkarens handledare slutar är det viktigt att du hör av dig till oss så att vi gemensamt kan hjälpas åt att hitta en lösning. Frågor vi ställer är: Finns det en annan handledarutbildad specialist som kan ta över handledningen? 9

Uppfyller vårdcentral trots detta kvalitetskriterierna för att kunna fortsätta som utbildningsenhet? Om inte kanske du har en lösning på sikt? Om bedömningen är att situationen är tillfällig (till exempel att en specialist är på väg att anställas inom en snar framtid) upprättar du en åtgärdsplan som skrivs under av dig och ansvarig studierektor. Åtgärdsplanen följs sedan upp av studierektor. Om situationen är mer komplicerad, större avsteg från regelverket är aktuella men du bedömer ändå att utbildningskvalitén är tillräckligt god kan du göra en ansökan om en alternativ lösning för utbildningsuppdraget. Ansökan skickas till Koncernstab Hälso- och sjukvård som tar beslut i frågan. Vad är SPUR? Specialiseringstjänstgöringen är reglerad i Socialstyrelsens författning, i SOSFS 2015:8, 4 kap, 2 föreskrivs att kvaliteten på ST ska granskas och utvärderas av en extern aktör utan koppling till vårdgivare. I allmänna råd står det att vårdgivaren bör se till att den externa granskningen genomförs var femte år. Den externa granskningen görs med hjälp av SPURinspektioner. Det är en läkarledd inspektionsverksamhet som har funnits sedan år 1992 och namnet har sitt ursprung i Specialitetsutbildningsrådet (SPUR) som fanns på den tiden och som var kopplat till Sveriges Läkarförbund. Idag administreras SPUR-inspektionerna av Lipus AB (Läkarnas institut för professionell utveckling i sjukvården). En SPUR-inspektion innebär granskning och bedömning av utbildningskvaliteten. SPUR granskar enbart struktur (exempel: patientsammansättning, lokaler, utrustning) och process (handledning, antal specialister) och inte den enskilde ST- läkarens kompetens. Kontakta gärna Lipus för mer information. 10

Kontaktinformation Studierektorsenhet primärvård Skaraborg ST-studierektorer: Anneli Vinensjö anneli.vinensjö@vgregion.se Marjo Berkhout maria.berkhouth@vgregion.se Micael Elmersson micael.elmersson@vgregion.se Utbildningsassistent: Monica Runnquist monica.runnquist@vgregion.se Adress: Långgatan 18 541 30 Skövde Hemsida: www.vgregion.se/studierektorsenhet-primarvard-skaraborg ST-forum: www.stforum.se Läs mer Studierektorsenhet primärvård VGR: www.narhalsan.se/studierektorsenhet-primarvard Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2008:17 och SOSFS 2015:8) Läkarnas specialiseringstjänstgöring: www.socialstyrelsen.se/sosfs/2008-17/ samt www.socialstyrelsen.se/lakarnas-st Målbeskrivningen med SFAMS kompletterande anvisningar: http://sfamportal.s3.amazonaws.com/files/56cd6281eee8e00500b37ee2/sosfs%202015-8%20sfams%20rekommendationer.pdf Krav och kvalitetsboken 2.8 Utbildningsuppdraget: www.vgregion.se/vgprimarvard Regiongemensamma dokument i VGPV: www.vgregion.se/regiongemensammadokvgpv Verktygslåda ST-allmänmedicin: www.vgregion.se/verktygsladasta Plus-programmet: www.vgregion.se/plus ST-forum www.stforum.se ST-Boken, Studentlitteratur, redaktion Ola Björgell, Ulrika Uddenfeldt Wort. 11