Projektplan Roslagsskolan 9D

Relevanta dokument
Uppgift: 1 På spaning i hemmet.

Säbytown. Skala:1:500

Kort historia På ITV s hemsida berättar de om hur ITV var först i Sverige så började man att använda geotermisk energi i början av 70-talet i form av

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi

Hållbar utveckling Vad betyder detta?

Min bok om hållbar utveckling

ENKEL Geografi 7-9 ~ del 2 25

Jordskraporna kommer att bli mitten av torg och även utgöra centrumet för stadsparken. På skyskraporna så kan vi anlägga mindre grönområden.

Bergvärme & Jordvärme. Anton Svedlund EE1C, Kaplanskolan, Skellefteå

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

FJÄRRVÄRME PRISVÄRT DRIFTSÄKERT ENERGISMART

Jordvärme, Bergvärme & värmepumpsprincipen. Maja Andersson EE1B El & Energiprogrammet Kaplanskolan Skellefteå

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk

Oktahamn Vårat koncept Energi

Förnybara energikällor:

Min bok om hållbar utveckling

1. Har du några idéer om hur vi kan minska utsläppen av koldioxid?

Grupp : Arvid och gänget. Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid

ENERGIKÄLLOR FÖR- OCH NACKDELAR

Energikällor Underlag till debatt

Luftförvärmare reportage. Namn: Joakim Sand Klass: TE15 Gruppmedlemmar: Joakim Sand, Oskar Elving, Henry Toro, Rasmus Fredriksson och Odin Malm.

På alla tak i staden finns det även solceller. Konsumenterna omvandlar själva solenergin till elektricitet.

William, Timmy, Emanuel ochnicholas. Vi tycker att man ska börja återvinna ännu mer för att vi ska spara på jordens resurser.

PROJEKTPLAN den 11 januari :05. Hej, vi är årskurs 9 från norrsundskolan.

Bergvärme & Jordvärme. Isac Lidman, EE1b Kaplanskolan, Skellefteå

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

SOLENERGI. Solvärme, solel, solkraft

Tegel och trä kombinerat ser väldigt tilltalande ut. Rent utseende mässigt.

Lektion nr 3 Matens resa


Vindenergi. Holger & Samuel

Bergvärme. Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. X är värmen i berggrundens grundvatten. med hjälp av värmepump.

The Sustainable City. 100 procent lokalt förnybar energi i Västra Hamnen

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning

Fjärrvärme och Fjärrkyla

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Vindkraftverk Rapport Energiprojektet VT16

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan

Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. Elektricitet

Fjärrvärme och fjärrkyla

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina.

Värmepumpar av. Joakim Isaksson, Tomas Svensson. Beta-verision, det kommer att se betydligt trevligare ut på hemsidan...

UPPSATS REDOVISNING FUTURE CITY MODELL "Mothman City"

E.ON Elnät. Framtiden är l kal. En satsning på Lokala Energisystem

innehållsförteckning:

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Kompis med kroppen. 3. Matens resa

Vår stad heter Pelo Veluso! Gjord i skala 1:250

Egenproducerad energi - så funkar det

Lagring av energi. Hanna-Mari Kaarre

Jino klass 9a Energi&Energianvändning

Är bergvärme något för mig? Det här behöver du veta innan du bestämmer dig.

Utveckling och hållbarhet på Åland

Plats: torparängen/ sollentunaholm Norrviken

Lektion: Undersök inomhustemperatur

Uppvärmning av flerbostadshus

Föreningen som varje år sparar. 1,3 miljoner kr. med gratis luft! Erfarenheter av en högeffektiv luft/vattenvärmepump i Oskarshamn

Vindpark Töftedalsfjället

Bygg och bo energismart i Linköping

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Sol och bergvärme ger Liseberg egen uppvärmning

Vattnet finns överallt även inuti varje människa.

Egen el direkt till uttaget. Dala Elfond. Dala Solel. Använd solsidan - gör din egen el

Energiprojektet. Luftförvärmare

Projektplan. Invånare i stadsdelen. Strandpromenaden. Bostadsområden

Presentation Inledning Framtidens transportmedel Tillgången till elektricitet Säkerhetsåtgärder Affärer Future sky

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

FJÄRRVÄRME EFFEKTIVT BEKVÄMT MILJÖKLOKT

Om klimat, miljö och energi

Projektplan. Hur relaterar detta till arbetet, och vad lär vi oss på att utföra det?

Modellen Amazi. Amazi. Uppbyggnad

Naturskyddsföreningen

exempel på vad Eskilstuna kommun gör för klimatet

Facit. Rätt och fel på kunskapstesterna.

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning

Energisituation idag. Produktion och användning

Vattenfall InHouse. Energisystem i mikroformat för bostadsrättsföreningar

Innehållsförteckning. s.1 Innehållsförteckning s.2-13 Instuderingsfrågor

Miljöredovisning 2014

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Planering i Häggvik Joakim, Melker, Marcus, Jesper och William

Kraftvärme i Katrineholm. En satsning för framtiden

Vindkraft Anton Repetto 9b 21/

40 %av jordens energianvändning

Lycka till. EnergiGeni är E.ONs energiutställning för elever i årskurs 4-9. Frågor för ett EnergiGeni.

Checklistor och exempeltexter. Naturvetenskapens texttyper

Ett klimatsmart projekt

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar

(Framsida Adlibris, redigerad i paint)

Solceller. Producera egen el - en lysande idé!

Framtidens kretsloppsanläggning

Energibok kraftvärmeverk. Gjord av Elias Andersson

Earth Hour krysset! Bilden: Natt över jorden - massor av lampor som är påslagna, är det en bra idé och ser det ut att vara lika mycket ljus överallt?

Vattenfall InHouse. Det hållbara sättet att stärka ert varumärke

1899 9E manus av presentation

Åtgärdsplan för hållbar energi Arvika kommun

Förnybarenergiproduktion

Fossilbränslefri kommun 2025

Omtanke varje dag vi gör din vardag bekväm och enkel

Hållbar utveckling svarar mot ett samspel med naturen, inte ett utnyttjande av naturen.

Transkript:

Projektplan 1899 Presentation av vår självförsörjande kommun Vi har valt att presentera vårt arbete genom att göra en fysisk modell av några små delar av vår självförsörjande kommun. Detta är bra eftersom att man får en klar och tydlig överblick över hur vi vill att vår kommun ska se ut. Genom att göra en fysisk modell så får vi inte bara in teoretiska ämnen så som So, Svenska och No, utan även estetiska ämnen, exempelvis bild och slöjd. Modellen kommer bland annat att visa byggnader, grönområden och energiförsörjning. Till vår modell har vi även valt att göra en emaze som stöd till våran presentation där vi kommer att ha med allt som vi skrivit i den här projektplanen. Emazen gör det inte bara enklare för oss att presentera vårat arbete utan gör det även enklare för er som lyssnar att förstå och hänga med. Vi valde att arbeta i emaze eftersom att det är ett mer kreativt och nyskapande verktyg än Powerpoint. Under processens gång har vi lagt upp bilder på ett instagramkonto vid namn "9D1899" som vi skapat för klassen och detta arbete. Där presenteras vår arbetsprocess och lektionernas arbete i helhet. Vi ville inte bara göra vårat projekt tillgängligt för de som bor här, utan även tillgängligt för alla runt omkring. Därför har vi också skapat en hemsida med samma namn som våra instagram för att reklamera vår självförsörjande kommun. Tillvägagångssätt Vi startade arbetet i mitten av höstterminen. Vi har arbetat med bakgrundskunskaper för att fördjupa våra kunskaper i de olika ämnen där vi behöver göra smarta val. Vi har bland annat arbetat med energi, ekonomi och argumentation. Klassen delades in i mindre grupper som la fokus på olika områden. Efter varje lektion så redovisade alla grupper sina tankar och idéer inför hela klassen. Därefter fick alla en chans att säga vad de tyckte och tänkte och utifrån det kunde vi i klassen tillsammans ta gemensamma beslut, på så sätt blev alla delaktiga i projektet. Mindre koldioxidutsläpp Egentligen vill vi utesluta bilar helt i kommunen och satsa på andra transportmedel, som buss, cykel och att promenera eftersom att fordon är något av det som släpper ut mest farliga ämnen. Vi kommer ha cykeluthyrningsstationer på många ställen för att folk lättare ska kunna transportera sig utan att bidra till en giftig miljö. Med hjälp av cykeluthyrningen kan man låna en cykel, ta sig dit man vill och sedan ställa tillbaka cykeln på ett annat cykeluthyrningsställ. Det ska vara billigt att åka buss så att det är lätt att ta sig överallt utan att behöva betala för mycket och vi tänker oss att de bussar som finns ska gå på el och vid bussgaragen och busstationerna ska bussarna kunna laddas. Om det inte skulle gå att utesluta bilar helt så tänker vi att bilarna ska gå på biobränsle (hushållens och jordbrukens avfall). Vi väljer att använda båda dessa miljövänliga bränsleformer eftersom att om vi bara skulle använda el till både bilar och bussar skulle det vara för dyrt för invånarna att köpa en bil och det skulle behöva finnas tankstationer i princip överallt. Elenergi är bra därför att det är effektivt eftersom att 90% av energin går till att driva bilen, till skillnad från bilar som går på bensin där endast 20-25% går till drivenergi och de resterande 80% blir till värme. Elenergi är också bra eftersom att elen kan produceras från förnybara energikällor så som solenergi, vindkraft och vattenkraft. Även fast inköpskostnaden för eldrivna fordon är hög så är milkostnaden väldigt låg, så på så sätt kan man säga att det jämnar ut sig.

Eftersom att vi i vår kommun ska ha mycket jordbruk, så är det bra med bilar som går på biogas eftersom att det minskar jordbrukens klimatpåverkan. Bortsett från det minskar det också koldioxidutsläppen med ungefär 80% jämfört med vad bensin gör, samt att det minskar övriga utsläpp och avgaser med ungefär 70%. Eftersom att vi framför allt vill minska bilåkningen inne i centrum av vår kommun så tänker vi att vi ska ha tullar vid varje väg in. Ska man åka in i centrum får man då betala en slags avgift. Är man rullstolsbunden eller har något särskilt behov kan man istället få ett tillstånd från kommunen som man visar upp. På så sätt kommer folk att välja miljövänligare alternativ som att gå eller cykla och man kommer inte att åka bil i onödan. Framtidens bostäder I vår självförsörjande kommun kommer vi satsa på passivhus, det betyder att husen är byggda på ett speciellt sätt för att behålla värmen och energin som redan finns i huset. Husen har lågenergi fönster och dörrar som har ett lågt u - värde, ingen värme eller kalluft släpps varken in eller ut. Isoleringen på huset är betydligt tjockare än hos andra hus både till grunden, väggar och tak och spillvärme ifrån hushållsapparater tas tillvara på. Passivhus har ett FTX - system som på ett smart sätt återvinner värmen som finns i den utgående luften och överför den till den friska inkommande luften. På vintern när solen inte orkar hålla sig uppe, kan det behöva tillföras extra energi till varmvattenproduktionen och uppvärmningen. Man kan använda sig av flera olika typer av uppvärmning, vi har valt att använda bergvärme. Denna konstruktion ska tillämpas på både radhus och villor. Husen i vår kommun kommer att vara byggda av trä eftersom att trä är ett miljövänligt och förnybart material. Användningen av träd kommer att bli så stor så vi har ett koncept som fungerar på så sätt att när man hugger ner ett träd planterar man alltid två nya. Vi kommer att bygga Singaporeinspirerade byggnader av trä, där husen är byggda som klossar snett över varandra. På hustaken ska vi ha solceller då det är en förnybar energikälla som kan användas till bostäderna. På vinterhalvåret använder vi andra system för att tillföra elektricitet och värme exempelvis vindkraft. Vi utesluter element ur alla bostäder och använder golvvärme eftersom att värmen blir jämnare. Vi vill ha ett eget lägenhetshusområde till studenter med rabatterat pris. I alla bostäder har vi ett krav på källsortering och lågenergilampor eftersom att de drar mindre energi och är därmed bättre för miljön än vad vanliga lampor är. Om cirka 60 000 invånare (Norrtälje kommun) skulle använda sig av endast lågenergilampor så skulle vi spara flera hundratusen kwh under ett år. I varje hushåll används snålspolande duschmunstycken och kranar. Vatten återanvänds ifrån dusch och handfat till toaletten. Om vattnet är slut i tanken så ersätts det med extra vatten som är rent, samma sak om det blir fullt med vatten så släpps duschvattnet ut i vanliga ledningar. I toaletten finns två olika ledningar där ena leder bort det använda toalettvattnet till reningsverken, medan den andra ledningen tillför filtrerat dusch- och handfatsvatten. I vår kommun vill vi också ha återvinningsstationer vid varje bostadsområde, och våra lokala soptunnor har olika sorteringsfack. Den offentliga sektorn är även en viktig del av vår kommun, då det är ett sätt att få kommunen att gå runt, även att få människor att känna sig trygga. I vår självförsörjande kommun ska vi ha ett stort köpcentrum som ska inkludera allt ifrån affärer till skönhetssalonger. Affärerna ska främst sälja second hand för att minska importer och transporter ifrån andra länder. Köpcentret ska vara byggt av betong och ha lågenergifönster så att byggnadens värme ska hållas kvar. Man behöver då inte lika mycket uppvärmning av byggnaden då mindre kalluft åker in.

Hur ska vi göra vår kommun attraktiv? För att vi ska få gemenskap i vår kommun vill vi satsa på bland annat parker som är en perfekt mötesplats för olika människor, en religionsbyggnad där det finns flera rum för respektive religion så alla kan känna sig välkomna, ungdomsgård där ungdomar kan träffas och integrera och även ett sportcentrum där det finns olika aktiviteter såsom gym, bollhall, ishall och simhall. Vi väljer att satsa på träning eftersom det lockar människor i alla olika åldrar och skapar en positiv inställning till vår kommun. I parkerna finns lekplatser och bänkar som är byggda av byggavfall, vilket är material ifrån rivna byggnader. Vi behöver därför inte använda nytt material och tar istället tillvara på svinnet. Det attraherar både småbarn och andra invånare som vill njuta av en kaffe i parken. Vi vill bygga kommunen så tät som möjligt och vi vill blanda bostäder, arbetsplatser och affärer för att minska transportbehovet vilket sparar mängder energi. I till exempel Norrtälje kommun är kommunen byggd relativt glest vilket gör att invånarna måste transportera sig långt till olika ställen. Vi förbrukar mängder energi till att åka fram och tillbaka. Om allt är byggt mer centralt får vi en förbättrad ekokommun och infrastruktur då man lättare kan transporteras till olika delar av kommunen. Cykelvägar och gångvägar bidrar till en hållbar kommun. Ett bra wi-fi och mobilnät lockar de allra flesta människor och därför har vi kikat på olika alternativ för detta. Det bästa alternativ vi hittade är det nuvarande fiber- och 4g-nätet, därför väljer vi att fortsätta använda dessa som vi gjort innan. I dagens samhälle är många beroende av internet till sin vardag, bland annat företag och skolor, vilket är varför vi tycker det är viktigt med ett välfungerande nätverk. Närproducerat och vattenförsörjning Vi vill utöka vårt utbud av vegetarisk mat i matbutikerna för att fler människor ska välja en miljövänligare kost. Vi vill även använda oss av flera växthus bredvid matvarubutikerna för att minska transporterna, importerna och kunna odla svårtillgängliga råvaror i våran självförsörjande kommun. Jorden som matvarubutikerna odlar med kommer från befolkningens kompost. Alla restauranger i vår kommun ska till största del använda sig utav matvaror som mataffärerna inte kan eller vill sälja, men som fortfarande går att äta, för att dra ner på matsvinnet. Vi vill ha en ekologisk bondgård byggd av trä i utkanten av vår kommun för att kunna tillverka varor. Avföringen från djuren kan användas som gödsel till odlingar, vilket gör att vår kommun slipper använda sig av konstgödsel. Vi utesluter besprutning och andra gifter, och djuren lever på ekologiskt foder. Som vi tidigare nämnt har vi inspirerats av japan med att vi vill ha växthus på en del av hustaken, det vill vi ha eftersom att det inte tar någon extra plats och även eftersom att det ökar närproduktionen. I och med att vi helst ska utesluta import av matvaror helt och hållet har vi tänkt oss att vi ska äta efter säsong så gott som det bara går. När det gäller vattenförsörjning så utgår vi från Norrtälje kommun och då är det egentligen bra så som det ser ut just nu när vi tar vatten från Mälaren, eftersom att vattenledningarna redan är borrade och därför behöver man inte göra några nya investeringar. Däremot är Mälaren ett mindre bra alternativ om Norrtälje kommun ska vara helt självförsörjande. Istället hade vi då kunna ta havsvatten från Kapellskär och installera ett avsaltningsfilter för att filtrera bort det lilla salt som finns i vattnet. Detta skulle såklart kosta en del pengar, men ska vi ha en helt självförsörjande kommun blir vi tvungna till att använda oss utav det vatten som vi har här i närheten. Ett tredje alternativ är att bygga ut Nånö vattenverk.

Bort med dålig energi Vi har tänkt använda oss utav bergvärme, vindkraftverk, solceller, biomassa och fjärrvärme i våran självförsörjande kommun. Alla dessa energikällor är miljövänliga alternativ och bidrar till en mer hållbar framtid. Vi har valt bort exempelvis fossila bränslen eftersom att det bidrar till växthuseffekten på grund utav att det släpper ut så mycket koldioxid, vilket de energikällorna vi valt inte gör. Två andra anledningar till varför vi valt bort fossila bränslen är eftersom att de inte finns tillgängliga i Sverige och eftersom att det inte heller finns en obegränsad mängd utav det, vilket innebär att det någon gång kommer ta slut. De energikällor vi vill använda oss utav är därför bättre eftersom att de är förnybara vilket innebär att det i stort sett finns en obegränsad mängd av dem. Vindkraftverk är förnybart eftersom att vinden inte tar slut, och solceller likaså eftersom att solenergin inte tar slut. Det finns självklart nackdelar med dessa energikällor också men fördelarna är allt fler. Om varken solcellerna eller vindkraftverken skulle producera så mycket som vi tänkt oss kan vi istället använda oss av restprodukter. Vi omvandlar restprodukter från flera företag och affärer till värme som vi sedan använder till att värma upp lägenheter och lokaler. Den kolen som blir över renas och sprids ut över sura soptippar, det som sker då är att alla sura ämnen neutraliseras så att det minskar soptipparnas påverkning på miljön runt omkring. Bergvärme är ett av de bästa alternativen för de som bor i villa, eftersom att det inte kräver så stor yta på tomten. Det hål man måste borra ned i marken för att kunna dra vattenledningar till pumpen är inte särskilt stort. Inverkan på tomten blir därför inte alls stor och när gräset växer ut där hålet borrats märks det inte längre att man byggt en värmepump på platsen. Pumpen kan däremot låta en del vilket är en nackdel, men då är det smart att placera den i ett rum som inte har anslutning till ett kök eller sovrum, istället kan man placera den i en källare. Bergvärme är en stor investering då det är väldigt kostsamt men värmekostnaderna sjunker kraftigt efter installationen. Vilket på lång sikt kan betala tillbaka den investeringen och därmed blir det ett billigare alternativ än andra värmekällor. Bortsett från detta är bergvärme även en pålitlig värmekälla då systemet har en lång livslängd på ungefär 20 till 30 år. Bergvärme är ett underhållsfritt alternativ vilket innebär att det inte kräver något underhåll så som sotning eller bränsleförsörjning. Bergvärme får sin energi från solen som finns lagrad i marken, vilket även gör detta till en miljövänlig energikälla. Bergvärmen ger en jämn temperatur året om eftersom att den är oberoende utav vädret och därför klarar den av Sveriges skiftande klimat. För att inte slösa energi under sommarhalvåret kan man använda den uteblivande energin ifrån bergvärmepumpen för att generera kyla istället för värme. Detta kan man göra eftersom att det cirkulerar vätska som kylts under marken i golvvärmerör eller fläktkonvektorer. Fjärrvärme bygger på att värmen levereras från en central anläggning istället för att varje fastighet har en egen värmekälla. Processen är simpel då det fungerar på så sätt att man använder sig av vatten som värms upp i ett värmeverk för att sedan pumpas ut i ett nedgrävt rörsystem till de anslutna fastigheterna. Detta är en process som hela tiden går runt, när vattnet svalnat går det tillbaka till värmeverket för att sedan värmas upp på nytt. Ofta byggs en kombination av kraftverk som producerar både el och värme. Den värme som skapas genom elproduktionen förs vidare till värmepumparna för att återvinna spillenergi som annars skulle gå förlorad. Detta gör det möjligt att producera maximalt med el och värme.

Källkritik När det kommer till källor så har vi framför allt använt oss av den information som vi fått under undervisningstiden på lektionerna, men vi har även sökt och samlat egen information från internet. Det som är essentiellt när man söker information på nätet är att vara källkritisk. Man behöver tänka på vem som har gjort sidan, vad syftet med sidan är och hur sidan ser ut. De källorna vi använt oss utav har olika administratörer, bland annat organisationer och företag, och därav kan källornas syfte se olika ut. Beroende på vem som skapat sidan kan informationen vara förvrängd eftersom att syftet med en del webbsidor är att sälja och inte att sprida information. http://www.statkraftsodra.com/fordelar-med-vindkraft/ https://corporate.vattenfall.se/om-energi/el-och-varmeproduktion/for-och-nackdelar-med-olikaenergikallor/ https://www.fortumvarme.se/sa-funkar-det/sa-funkar-fjarrvarme/ https://el.se/artiklar/fjarrvarme http://www.villaagarna.se/tips-artiklar/energi/basta-varmen-till-ditt-hus/ https://www.youtube.com/watch?v=dr2ipajn2n4 http://emobility.se/startsida/elfordon/elbilens-andra-fordelar/