Nothing in life is to be feared, it is only to be understood. Now is the time to understand more, so that we may fear less.

Relevanta dokument
Vilka regler finns på internet?

Vilka regler finns på internet?

Internet of Things. Eleanor Roosevelt. Internet of Things 11

Varför behöver vi förstå programmering? Se video

Här hittar du första delen i denna artikelserie:

Programmering är för alla en värderingsövning

Blockkedjor föreslås ge säker hantering av hälsodata

Programmera en mänsklig robot. Lektionen handlar om att skapa och följa instruktioner. Programmera en mänsklig robot

Boken om SO 1 3. Provlektion: Om demokrati och hur möten, till exempel klassråd, genomförs och organiseras.

Talföljer och cirklar: Algoritmer, geometri och mönster 2 av 4

Programmera och hitta buggarna. Se video

Programmera ett kärnkraftverk

Skydda din mobiltelefon

Övning: hitta buggarna

Programmera en mänsklig robot

Blockkedjeteknikens fördelar och framtidens utmaningar I datahantering. Andreas de Blanche

Programmering är för alla - en värderingsövning

Grunderna i programmering - skapa instruktioner 2 av 6

Samtala om nätetikett. Lektionen handlar om regler och normer på nätet och hur vi förhåller oss till dem. Samtala om nätetikett

Samtala om nätetikett

Får du fotografera här?

Hur fungerar en robot? (lektion 2 av 3)

Granska kändisar på nätet

Programmera ett övergångsställe

Granska YouTube Lektionen handlar om att få en grundläggande förståelse för hur du kritiskt kan granska innehåll på YouTube.

Får du fotografera här? Lektionen handlar om lagar och regler kring fotografering; om var man får och inte får fotografera. Får du fotografera här?

Prata om internet. Prata om internet Lektionen handlar om att prata och debattera om internet.

Boken om SO 1 3. Provlektion: Om demokrati och hur möten, till exempel klassråd, genomförs och organiseras.

Vattenbrist. life. and. means. health. Audrey Hepburn. Vattenbrist 103

Hur används nätet? (läsa diagram)

Buggar eller fel vid programmering

Prata om internet. Lektionen handlar om att prata och debattera om internet. Prata om internet. Lektionsförfattare: Filippa Mannerheim.

Teknikhistoria: Den första programmeraren

Programmering i skolan varför då? Lisa Söderlund Pedagogik och kommunikation

Planering Matematik åk 8 Samband, vecka

Får man säga vad man vill på nätet?

Granska YouTube. Granska YouTube. Lektinsförfattare: Kristina Alexanderson. Till läraren

Programmering och digital kompetens

Reflektera kring anonymitet på nätet 1 av 2

Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012.

Mål för tema Makt och demokrati år 6-7

LEKTION 1: VAD GÖR EN INGENJÖR?

Programmering från början

Program. Skolans digitalisering - styrdokumentsförändringar. Skolans digitalisering ett förändringsprojekt

Grunderna i programmering - vad är en dator? 1 av 6

Värdera din digitala integritet

K A TRIN J Ä V E RBRING D I G I T A L K O M P E T E N S O C H P R O G R A M M E R I N G I F Ö R S K O L A N

Digital kompetens i SOklassrummet

Programmering i skolan varför då? Lisa Söderlund Pedagogik och kommunikation

Programmering, dans och loopar

BAMSE OCH DEMOKRATI. - en lärarhandledning för årskurs 1-3. av Jenny Esbjörnsdotter- Karlsson och Linda Sikström.

Programmering, dans och loopar

Tema: Underhållning Teknikspanarna

IT-plan för Förskolan Äventyret

52 kort för ett levande värdegrundsarbete. Helena Hammerström. 1 Helena Hammerström,

Vi är alla källor. Lektionen handlar om hur vi fungerar som källor och är bärare av information i sociala medier.

Science and everyday life cannot and should not be separated.

Koda ett mattetest (lektion 4 av 5)

Extramaterial till Matematik X

Buggar eller fel vid programmering. Lektionen handlar om felsökning i programmering. Buggar eller fel vid programmering

Loopar och ljud 3 av 7. Lektionen handlar om att lära sig programmera loopar och använda ljudeffekter med verktyget Scratch. Loopar och ljud 3 av 7

En snabbguide för att komma igång

Trygg och säker på nätet

Lärarhandledning Upplev riksdagen

biblioteksprogram för botkyrka Biblioteksprogram för Botkyrka kommun

Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7

#SKOLVAL. Lärarhandledning för medieproduktion kring politiska frågor

Grunderna i programmering - loopar 3 av 6

Den skolan som jag arbetar vid framhåller inkludering som ledord.

Vad är internet egentligen?

Vi är alla källor. En digital lektion från Sida 1 av 6

Slump och statistik med Scratch. Se video

Hur är vi mot varandra på nätet?

Hej arrangör. Oavsett är det viktigt att ni pratar och stämmer av med varandra, då kan ni få till ett roligt och lyckat val.

Upptäck Samhälle. Provlektion: Hur genomför man ett demokratiskt beslut?

använda ämnesspecifika ord, begrepp och symboler.

Medias inflytande. Hur påverkas samhället av media, och hur påverkar media samhället?

Extramaterial till Spektrum Teknik

Vad är algoritmer? Lektionen handlar om att få en grundläggande förståelse för vad en algoritm är. Vad är algoritmer?

Vinn kr till klasskassan

Programmering och begrepp

Känsliga uppgifter och integritet

Trygg och säker på nätet. Lektionen handlar om att känna sig trygg och säker i olika situationer i vardagen. Trygg och säker på nätet

Vem får se min bild? Till läraren

12 STEG TILL DIGITAL SUCCÉ

Hur fungerar en dator?

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

Programmering från början

Korruption. Ett gift i samhällskroppen. Lärarhandledning: Författad av Marit Lundgren

Digitalisering i skolan och vuxenutbildningen

doing stuff that nobody

Demokrati och Mänskliga rättigheter Alla FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år Religionsfrihet * Rösträtt Yttrandefrihet

Koda ett mattetest 4 av 5. Lektionen handlar om att utveckla mattetest så det fungerar för alla multiplikationstabeller. Koda ett mattetest 4 av 5

Tema: Energi & återvinning Teknikspanarna

Grunderna i programmering hitta buggen (lektion 4 av 5)

1

OM KODCENTURM 1 DET HÄR ÄR KODCENTRUM 1 VÄRDEGRUND 1 VARFÖR PROGRAMMERING 1 MÅLGRUPP 1 VERKSAMHETSOMRÅDEN 1 KODCENTRUMS KÄRNVÄRDEN 2

Kan logga in och ha strategier för att minnas sitt lösenord. Kan ta hand om och hanterar sin enhet. Kan starta och stänga av sin enhet.

Elektroteknik. Louisa May Alcott. Elektroteknik 69

Transkript:

Nothing in life is to be feared, it is only to be understood. Now is the time to understand more, so that we may fear less. Demokrati Marie Curie 90 Demokrati 91

Tove Andersson Tove Andersson är blockkedje-expert och marknadschef på blockkedjestartupen Superblocks. Hon föreläser om kryptovalutor och tekniken bakom blockkedjor (eller blockchain som det också kallas) samt har startat facebookgruppen Kryptogäris. Vad som fascinerar Tove mest med blockkedjeteknik är att det möjliggör för nya typer av system som hon tror har potential att förändra hela strukturen i samhället. Hon menar att blockkedjor skapar förutsättningar för en digital motsvarighet till kooperativ där det går att skapa ekonomiska system som användare äger tillsammans. Något som på sikt skulle kunna medföra en jämnare fördelning av makten i världen. Det är många som tycker att kryptovaluta är svårt att förstå. Kan du förklara det så enkelt som möjligt? Kryptovaluta är fortfarande en ganska bred term som används för väldigt många olika projekt som utvecklas med blockchain, där Bitcoin är det mest välkända exemplet. Bitcoin var den första kryptovalutan som dök upp i samband med den stora finanskrisen år 2007 2008. Tanken var att skapa en mer transparent och öppen valuta med kontrollerad inflation som står utanför bankernas och staternas kontroll. En kryptovaluta är en slags digital valuta som inte styrs av någon stat eller centralbank, vilket våra vanliga valutor som kronan eller dollarn gör. Istället styrs kryptovalutor av en algoritm, det vill säga hur den är programmerad, och systemet upprätthålls av alla användare. Idén är att alla vet exakt hur många Bitcoins som finns och att det är alla användare som tillsammans äger systemet. Många köper kryptovalutor på spekulation och hoppas att de ska öka i värde över tid. Vad innebär blockkedje-teknik? Blockkedja eller blockchain är en potentiellt revolutionerande teknik som fortfarande är i ett väldigt tidigt stadie. Det som gör att den ses som så revolutionerande är att den ger oss möjlighet att bygga nya system där vi kan lagra information för alltid*. Blockchain är också så gott som omöjligt att hacka, till skillnad från dagens system där vi kan läsa om dataläckor titt som tätt. Dessutom går det att bygga automatiserade och användarbaserade system som inte ägs utav något företag utan som upprätthålls av alla användare tillsammans. Med blockchain kan man alltså lagra information * så länge som respektive blockkedja finns kvar. Demokrati 93

för alltid i något som liknar en tidskapsel eller en digital tatuering. Det gör att det lämpar sig att användas för att till exempel registrera ägande. Ser du några andra användningsområden för tekniken? Blockchain är fortfarande i ett väldigt tidigt stadie så mycket beror på hur man lyckas skala upp till större system som klarar av att hantera världens alla användare. Lyckas man skala upp skulle blockchain kunna innebära en lika stor transformation för samhället som internet gjorde. Vi skulle kunna bygga mer öppna och säkra plattformar för demokratiska val, där alla skulle kunna räkna alla registrerade röster själva och kontrollera att inget röstfusk begåtts. Blockchain är en ny teknik som, precis som alla verktyg och all ny teknik, naturligtvis kan användas för att bygga både goda och onda system. Det är också därför jag tycker att det är bra om det råder mångfald bland alla som är med och utvecklar denna nya innovation. 94

Vad händer om man kan köpa politisk makt? Vad menas med Demokrati Folkstyre, att makten i ett samhälle utgår från medborgarna snarare än enstaka personer. Korruption innebär att använda offentlig makt för egen vinning. Det kan till exempel betyda att en polis utnyttjar sitt kontaktnät för att komma undan med ett brott. Det innebär helt enkelt att man låter det egna intresset gå före det demokratiska system som samhället är uppbyggt på. I vissa länder har det inför demokratiska val vittnats om att unga människor erbjudits pengar i utbyte mot att rösta på ett visst parti. Att ett politiskt parti köper röster i en demokrati är ett enormt problem som försvagar hela det demokratiska systemet. Om det går att köpa sig till politisk makt kommer besluten som fattas inte utgå från vad folket tycker är bäst, utan vad politikern med mest pengar tycker är bäst. I en demokrati är det meningen att makten ska utgå från folket och tillhöra alla i samhället lika mycket, inte den i samhället som har mest pengar. Tekniska system kan både hjälpa demokratin och vara till skada för den. Blockkedjeteknik kan potentiellt göra val säkrare då de innebär att alla som har tillgång till kedjan kan räkna rösterna. Men låt säga att man skulle använda ett digitalt röstsystem där man identifierar sig med Mobilt BankID. Ett sådant system skulle vara möjligt att hacka för att påverka resultatet eller till och med stänga ner för att stoppa hela valet. Den infrastruktur vi bygger vår demokrati på har en enorm påverkan på tryggheten i vårt samhälle. Demokrati 97

Bygg en app som stärker demokratin Målgrupp Elever i årskurs 7 9 På vilket sätt skulle teknik kunna göra ett politiskt val säkrare och stärka demokratin? Det ska vi ta reda på under den här lektionen. Dessutom ska alla få hitta på och bygga en prototyp av en app. Syfte och mål Tidsåtgång 40 60 min Öva användandet av analoga och digitala modeller, samt öva på att följa instruktioner via en instruktionsfilm. Aktivitet Steg 1. Läs igenom intervjun med Tove Andersson och texten Vad händer om man kan köpa politisk makt? Diskutera i grupper vad ni tror att man skulle kunna göra för att minska risken för korruption. Handlar det om att utbilda unga om på vilket sätt korruption skadar samhället? Att påverka makthavare att inte ta emot mutor? Eller behövs det tekniska system som omöjliggör korruption på olika sätt? Steg 2. Tänk ut en idé för en app som skulle kunna motverka korruption i ett politiskt val. Det kan vara en app som motiverar unga att inte ta emot pengar för att rösta på ett visst parti, eller en app där du röstar helt krypterat och inte kan visa vad du röstar på. Ni behöver inte veta exakt hur appen ska fungera tekniskt eller hur det skulle gå till att bygga den i verkligheten. Försök att tänka ut kreativa sätt att lösa problemet istället. Ge också er app ett namn. Steg 3. När ni har idén på er app är det dags att göra en prototyp av den. Detta gör ni antingen bara på papper eller använd gratisappen PoP (Prototyping on Paper). Om ni använder PoP kan ni söka efter en instruktionsfilm på Youtube som visar hur appen fungerar. Material Appen PoP (eller annat likvärdigt och tillgängligt verktyg beroende på operativsystem) Skisspapper Pennor Suddgummi Smartphone eller datorplatta för skapande av digital modell Steg 4. Rita upp appens alla sidor som ett storyboard på ett papper. Hur ser appen ut när man öppnar den? Hur ser de olika sidorna ut? För varje knapptryck ni skapar måste ni länka till en ny sida. Tänk igenom vilka knapptryck som ska leda till vilka sidor och hur ni vill att appen ska se ut. Steg 5. Lägg in storyboarden i PoP och skapa trådar genom att göra knapparna klickbara. Steg 6. Sammanfatta er idé skriftligt och berätta hur ni tänkt när ni konstruerat prototypen. Reflektera också kring vilka risker som finns med er app. Dokumentet lämnas in till läraren. Steg 7. Presentera er prototyp för klassen och berätta på vilket sätt den hjälper till att stärka demokratin. 98 Demokrati 99

Till dig som är lärare Demokratiaspekten i teknikämnet är något som ibland lämnas utanför. Att arbeta med teknisk allmänbildning inom flera delar av vår teknikundervisning är ett sätt att uppmärksamma eleverna på vikten av teknisk kunskap. Demokrati och medborgarskap kräver teknisk förståelse. Man måste kunna hantera och navigera i sin tekniska vardag och kunna ta ställning till ny och gammal teknik. Verktyget PoP (Prototyping On Paper) är en, när boken trycktes, gratis app för att göra skärmkopplingar mellan flera pappersprototypbilder, dvs en digital artefakt. PoP är ett så kallat trådverktyg. Under lektionen lär sig inte eleven hur man gör egen programvara men får en förståelse för hur trådar hänger ihop och får övning i styrkan med att göra ritningar och skisser för nya idéer. PoP tar elevernas skisser och ritningar och gör dem interaktiva och ger därför en inblick i att arbeta med kunskap om design, struktur och funktion i teknikämnet. Artefakten som är en del av ett system är i detta exempel ett resultat av en designaktivitet. En artefakts struktur är inte beroende av en användare för sin existens. Den finns där oavsett vad vi tänker och tycker om den. Funktionen hos artefakten säger egentligen inte något om vad artefakten gör/används till, men vad den är tänkt att göra/användas till. Intressanta diskussioner kan uppstå i elevgruppen när vi börjar synliggöra relationen mellan struktur och funktion. Tanken med att använda PoP är att koppla samman analoga och digitala modeller, från skiss till digital version. Instruktionsfilmer ger eleven möjlighet att öva på att följa instruktioner och genom att de inte har någon specifik film att följa måste de även ta ställning till vad de tycker är en bra eller dålig instruktionsfilm. Genom att eleverna tar sig igenom stegen som krävs för att göra prototypen kan de med din hjälp öka sin kunskap om steg som skulle kunna manipuleras av illvilliga personer. Här behövs du som samtalspartner och som stöd för att den kunskapen ska bli synlig. Om eleven vill sprida sitt verk ska eleven uppmuntras att sprida sin prototyp. Det är enbart positivt om eleven är stolt över det som skapats. Demokrati 101