PROCESSHINDER OCH TALERÄTT Joel Eriksson, doktorand, civilprocessrätt LAGE01, HT 17 och talerätt Upplägg på föreläsningen: Allmänt om processhinder Forumregler Talerätt Vem har rätt att: Vara part i rättegång? Föra talan i rättegång? Processa i en specifik tvist? 1
Allmänt om processhinder Vad är ett processhinder? Ett processhinder är en omständighet som innebär att käromålet ska avvisas. Finns det ett processhinder är detta lika med att det finns en grund för avvisning. Ibland kan ett processhinder avhjälpas, ibland inte. Förekomsten av processhinder är något av det första som kontrolleras när en stämningsansökan kommer in till TR. Om en process genomförs och det föreligger ett tvingande processhinder då är det fråga om ett sk grovt rättegångsfel och då kan domen i sin helhet undanröjas. Allmänt om processhinder Om någon part vill åberopa ett processhinder sker detta genom en sk processinvändning, som är en invändning på formell grund, dvs det föreligger ett formellt fel. En processinvändning prövas innan sakprövningen i målet, det är formella bedömningar som inte har med sakprövningen att göra. Gången: Föreligger processhinder? Om ja, avvisning av målet. Om nej, målet går vidare till prövning i sak. 2
Allmänt om processhinder Det finns endast ett fåtal allmänna regler om processhinder, i övrigt finns specifika regler kring olika typer av processhinder utspridda på olika ställen i RB. För att bilda sig en uppfattning får man mer eller mindre räkna upp och katalogisera samtliga processhinder och se vad som gäller för vart och ett av dem. I RB heter det oftast att målet ej må upptagas till prövning när man menar att det föreligger processhinder. Grundläggande reglering Finns i 34 kap RB. Här kan man läsa ut att det finns tvingande samt dispositiva processhinder. 3
Tvingande processhinder (34:1 2 st RB) "Rättegångshinder skall av rätten självmant beaktas, om ej annat är stadgat". Den eventuella förekomsten av tvingande processhinder ska beaktas ex officio av rätten. Här har domstolen en viss undersökningsplikt. 13:1 RB, lis pendens (talan redan väckt som rör samma sak) 17:11 RB, res judicata (lagakraftvunnen dom finns gällande samma sak) Exklusiva forumregler i 10:9 RB (tvister om arv/testamente/) + 10:10 RB (fastighetstvister). Skall tas upp så snart anledning förekommer, betyder i princip så tidigt som möjligt. (34:1 RB). Skulle det komma en dom trots tvingande processhinder grovt rättegångsfel (domvilla), (59:1 RB). Grundläggande reglering Dispositiva processhinder (34:1 2 st RB). om ej annat är stadgat. Ska åberopas av part. "Vill part göra invändning därom, att rätten icke är behörig att upptaga målet, skall han framställa invändningen, då han första gången skall vid rätten föra talan i målet. (34:2 RB). När är detta? Typiskt sett i svaromålet (jmf 42:7 1 p RB). 10:17a RB, skiljeklausul. 10:16 RB, prorogation/derogation (när parterna avtalar om att en eller flera domstolar i Sverige ska vara behörigt forum/när parterna avtalar om att en eller flera utländska domstolar ska vara behörigt forum). 4
forum (10 kap RB) Allmänt om forum Forumregler talar om vilken domstol som är behörig att ta upp en viss tvist. RB talar om laga domstol (10:1 RB). HR: Om svaranden är privatperson är laga domstol svarandens hemvist (10:1 1 st RB). Hemvist är där svaranden var folkbokförd den 1 november året innan stämningsansökan lämnas in (10:1 2st RB). Om svaranden är en juridisk person är laga domstol där den juridiska personen har sitt säte (10:1 3st RB). Om svaranden är staten är laga domstol där aktuell myndighet har sitt säte (10:2 RB). forum Alternativa forum Talan kan väckas vid flera domstolar, käranden kan välja forum. Vanligaste alternativa forumet är sk konsumentforum (10:8a RB), där konsument får väcka talan antingen där företaget har sitt säte eller där man själv har sin hemvist. Gäller småmål (1:3d RB). Exklusiva forum Talan ska väckas vid viss domstol. Tvist om arv/testamente ska väckas där den döde hade sin hemvist (10:9 1st RB). Tvist om fastighet ska väckas vid den domsaga där fastigheten ligger (10:10 RB). Tvister som ska handläggas av specifika myndigheter/specialdomstolar (10:17 RB). 5
forum Avslutande anmärkningar om forum: Kap 10 RB har en ytterligare specificering avseende dispositiva foruminvändningar, som ska göras i rätt tid. Annars kan domstolen bli behörig. (10:18 RB). Om en domstol upptäcker att man själv inte är behörig att ta upp målet kan man överlämna målet till annan behörig domstol (10:20a RB). Avslutande anmärkningar om processhinder: Om det föreligger ett processhinder ska domstolen avvisa käromålet med ett slutligt beslut i enlighet med 17:1 RB. Detta beslut kan överklagas (49:3 RB). Vissa processhinder kan avhjälpas och andra inte. Här spelar formen på processhindret roll. Eftersom ett beslut om avvisning inte vinner laga kraft kan part (om hindret är avhjälpbart) väcka talan på nytt. Partsbehörighet Är den som över huvud taget kan vara part i en process. HR: Alla fysiska personer (privata/juridiska) har partsbehörighet. Privatpersoner (11:1 RB). Juridiska personer (11:2 RB). UT: Enskild firma, här är den fysiska personen part. Alla har rätt/skyldighet att vara part i en rättegång. Detta sammanfaller med att man är ett rättssubjekt inom civilrätten, dvs är bärare av rättigheter/skyldigheter. 6
Processbehörighet Innebär att man personligen eller genom ombud generellt har rätt att föra talan i en process. Att vara partsbehörig är därför inte samma sak som att vara processbehörig. En tremånaders baby är partsbehörig, men kan givetvis inte på egen hand driva en process. Måste ha en ställföreträdare. Juridiska personer - företräds alltid av en ställföreträdare (fullmakt). Fysiska personer processbehörigheten hänger ihop med om man enligt civilrättsliga termer kan sägas ha rättshandlingsförmåga. Om man civilrättsligt råder över det som det tvistas om, då har man också processbehörighet. EX: En person som har förvaltare enligt 11:7 FB. Förvaltaren har inom ramen för förvaltningsuppdraget ensam rådighet över den enskildes egendom och företräder denne i alla angelägenheter som omfattas av uppdraget. Personen kan dock kan föra process om saker som inte omfattas av förvaltarskapet. (Förvaltarskap kan avse viss egendom osv.) Dvs, inom de områden man har förlorat sin rättshandlingsförmåga har man heller inte processbehörighet. I övrigt har man processbehörighet. Processbehörighet Processobehörighet är ett processhinder som skall beaktas ex officio av rätten. Föreligger detta ska målet avvisas. Kan i vissa fall avhjälpas. Omyndig person (är partsbehörig) kan skaffa en ställföreträdare. (En far företräder sin son.) Juridisk person (partsbehörig) företrädd av ställföreträdare med bristande fullmakt kan ordna giltig fullmakt. Alltså: Partsbehörig är man om man är ett civilrättslig rättssubjekt. Processbehörig är man om man har rättshandlingsförmåga. 7
Talerätt Talerätt handlar om vem som har rätt att föra talan (kärande/svarande) i en viss specifik tvist. (Jämför med Parts- /processbehörighet som är generella termer.) Talerätt kallas också saklegitimation. Talerätt är en processförutsättning, dvs bristande talerätt kan inte avhjälpas, antingen har man talerätt eller ej. Inga regler generellt om talerätt i RB (praxis/doktrin). Brister talerätten ska målet avvisas. Talerättsfrågor behandlas på två olika sätt. Antingen som ett processhinder (vid uppenbart bristande talerätt, avvisning). Detta är vanligast. Eller som en del av saken (om det förmodligen inte föreligger talerätt, men det är osäkert, frågan blir då en del av sakprövningen, ogillande dom). Detta rör utpräglade undantagssituationer. Talerätt Hur vet man om part har talerätt? Genom den sk påståendedoktrinen. Innebär att den som påstår sig vara materiellt berättigad också har talerätt i den specifika tvisten gällande det materiella anspråket. Detta utläses genom att man tittar på hur talan är utformad. Är kärandens materiella anspråk hänförbart på käranden själv? Påstår man att man personligen har ett anspråk? Eller processar man för annans räkning, 3:e man? 8
Talerätt Påståendedoktrinen Käranden behöver dock inte föra i bevis att det verkligen förhåller sig så att man är materiellt berättigad, utan påståendet i sig är tillräckligt. Frågan om käranden sen verkligen har ett materiellt berättigat anspråk avgörs genom sakprövningen. Får man processa för 3:mans räkning? Jag tycker min gode vän har ett case i fråga om ett fall av fel i vara, han vill inte stämma, kan jag stämma å hans vägnar? Ex: NJA 1984 s 215 Karl Gustav har överlåtit ett HB (tobaksaffär) till Nils. En tid efter överlåtelsen går HB:t i konkurs, och det inkommer fakturor från Svensk Tobak AB till Karl Gustav. KG stämmer Nils och vill att rätten förpliktar honom att betala fakturorna. Dvs, KG för egentligen talan åt Svensk Tobak AB (3:e man). Blir en fråga om talerätt. KG påstår sig inte vara materiellt berättigad, för talan åt 3:e man. HD: Uppenbart att det inte föreligger talerätt. 9