Tibble nr: 34.3 Gårdsnamn: "Tibble herrgård"/"uhrdins" /Fahnehjelm Byggnadsår: 1835/36. Ombyggd flera gånger under 1800-talet samt 1907, 1935 och 2001 Ägare och boende: Tidigare: Från 1852 Från 1873 1/8 för 20 000 riksdaler Agneta "Lotta" Flitt, Hisvåla Majoren och Riddaren av Svärdsorden Carl Johan Fahnehjelm (fr S:t Tuna) 1776-1857 g m kusinen Gustava Reg. Fahnehjelm (fr Hedemora)1782-1821 Häradshövding Per Erik Bosaeus (fr Karbenning) 1804-1873 g m Ulrika Hultberg (fr Arboga) 1809 - Anders Wilhelm Blomberg (fr Skultuna) 1811-1881 g m Dorothea Barchaeus (fr Ore) 1821-1878 Från 1881 Professor s Hugo Blomberg (fr Axmars bruk) 1850 1909 Från 1910 16/7 för 28 000 riksdaler Överstelöjtnanten och Riddaren Viktor Sandberg (Halland) 1851 - g m Alice Adelsfeldt (fr Gävle) 1859 - Från 1915 24/2 Änkefru Therese Andersson (fr Stockholm) Från 1922 s Knut Andersson g m Signe Cederblom
Från 1927 Änkefru Maria "Mia" Östlund (född Blomquist, Oskarshamn)1875 1963 Från 1930 Helga Carlgren (fr Alfta) 1889-1935 g m August Wernlöf (fr Kristinehamn) 1873-1937 Från 1935 Konstnären Sam Uhrdin (fr Almo) 1886-1964 2:a g g m Erna Hansson (fr Örebro) 1899-1968 Från 1961 Arne Svensson (fr Dingtuna) 1911-1997 g m Bergljot Paulsen (fr Oslo) 1916 - Från 1966 Gunilla Rappe (fr Gränna) 1926 - g m Henrik Killander (fr Stockholm) 1926 - Från 1999 d Agneta "Lotta" Killander 1962 - g m Anders Flitt (fr Hisvåla) 1946 - Övrigt: Vid storskiftet 1826 ägdes marken utan egentliga byggnader av Carl Johan Fahnehjelm, som var den sista majoren tillika chef för Leksands kompani. Han bodde vid denna tidpunkt på Tibble Majorsboställe (gård 156) Han innehade 1825 guldmedalj för tapperhet i fält. Vid sin pensionering 1836 monterade han bl a ner boställets huvudbyggnad och använde den som stomme till den av honom nyuppförda Tibble gård dit han därmed flyttade. (Det gamla bostället gjordes om till Kaptensboställe eftersom kompaniet i fortsättningen fick en kapten som chef). Makarna Blomberg hade båda sina rötter i Dalarna. Anders Wilhelms far var komminister i Mora och Dorotheas far var prost i Ore. Familjen flyttade till Tibble när Anders Wilhelm efter 22 års anställning slutade sin tjänst vid Galtströms järnbruk söder om Sundsvall. Under åren 1891-1900 var huvudbyggnaden uthyrd till chefen för Leksands kompani, kapten Otto Svensson m fru och sju barn. Ottos stora hobby var fotografering och många gamla bybilder m m har tagits av honom strax före sekelskiftet 1900. Under åren 1900-1910 drevs gården som pensionat av Hugo Blombergs systrar, Betty, Berta och Emy varvid huvudbyggnaden 1907 påbyggdes mot norr med kök och bostadsrum. Köksdelen finns fortfarande kvar men resten revs 1935 av Sam Uhrdin (se bild). Blombergs gav namnet åt den dalsänka som sträcker sig till älven rakt nedanför gården, den s.k. "Blombergs gruva". Den 14 maj 1910 utannonserades gården i Dagens Nyheter under namnet "Tibble gård", vilket också är den officiella benämningen under i varje fall 1900-talets första
hälft. Här angavs bl a att man hade tre hästar och 15 nötkreatur, att "corps de logis", som delvis var nybyggt och omgivet av en stor trädgård, innehöll 10 rum och kök. Dessutom fanns två flygelbyggnader, dagkarlsstuga, brygghus, bagarstuga, magasin, stall, ladugård, loge, vagnslider och en fäbodgård. Gården köptes nu av överstelöjtnant Viktor Sandberg. Mia Östlund och härefter Helga Wernlöf bedrev också pensionatsverksamhet på gården åren 1927-1935 under namnet Tibble Herrgård resp. Herrgårdshemmet. Sam Uhrdin renoverade gården 1935 och rev tillbyggnadens överdel. Han iordningställde dessutom 1938 en ny ateljébyggnad söder om gården av en rundtimmerstomme från Älvdalen - sannolikt från 1700-talet. Den är idag en egen fastighet (gård 183). Sam byggde 1960 om ateljén till permanentbostad, ritningar av Åke Sjöman, och flyttade dit med familjen när han 1961 sålde Tibble herrgård. Här avled han 1964. Under den södra flygeln finns en stor matkällare med stenvalv, som brukas än idag. I trädgården vid den norra tomtgränsen finns en gammal islada med dubbla väggar - ytterst brädväggar men innanför timmerväggar. På taknocken finns det en fin liten träprydnad. Mitt i trädgården har Sam Uhrdin satt upp ett gammalt svalgångsloft med fyra dörrar och daterat 1780. Den södra delen är byggd som en del av ett portlider. Sam köpte loftet i Västerdalarna. I tomtens norra del, invid landsvägen, låg förr gårdens stora sädesmagasin med två våningar av gluggar. Det revs före 1935. Invid brygghusets långsida mot landsvägen finns gårdens gamla utedass med fem "burur". Familjen Uhrdin brukade kalla detta för "Uppsala slott" - det fanns, när dom flyttade dit och fortfarande, en oljemålning på slottet på den ena väggen. På brygghusets timmerväggar invändigt finns det påklistrade tidningar från september 1849. Sam Uhrdin skänkte 1943 en ny kyrkbåt till Tibble. Båten döptes till "Kersti" efter Sams yngsta dotter Kerstin (född 1929) och finns idag uppställd invid byns båthus och bystuga. Under några år i början av 1960-talet var gården på nytt pensionat under namnet "Tibble gästgård" och drevs av makarna Arne och Bergljot Svensson. Arne hade även en liten antikbod med försäljning i gårdens södra flygel samt en antikaffär i Noret. 1966 köpte dom "Söderbergs" i byn (gård 116). Gunilla och Henrik Killander var mycket djurintresserade och hade bl a får och gäss, en tid en tam bivråk och dessutom ett tamt lodjur med namnet Sloback. Lodjuret hade tidigare ägts av konstnären Arvid Knöppel i Arvika och togs om hand av Killanders vid Arvids död 1971. Sloback levde till 1986.
Gårdens tidigare ekonomibyggnader hör numera till gård 184. Tibble herrgård är idag uthyrd som privatbostad. Tibble herrgård 1917 med tillbyggnaden från 1907, som revs 1935. Svalgångsloftet från Västerdalarna, daterat 1780.
Brygghuset med "Uppsala slott" t h.