Årbyskolan Magistervägen 20 633 44 Eskilstuna 1 (15) Eskilstuna kommun 631 86 Eskilstuna Kvalitetsgranskning av Årbyskolans särskola i Eskilstuna kommun Skolinspektionens beslut Skolinspektionen har i Årbyskolan granskat undervisningen i grundsärskolan med utgångspunkt i ämnet svenska. Skolinspektionen bedömer att Årbyskolans särskola behöver vidta åtgärder inom följande områden för att kvaliteten ska förbättras: Skolan behöver förbättra kvaliteten i de individuella utvecklingsplanerna så att de på ett tydligare sätt relaterar till de nationella målen. Skolan behöver förbättra arbetet med bedömning av elevernas kunskapsutveckling och resultat. Skolinspektionen rekommenderar att grundsärskolan arbetar med att säkerställa att alla lärare som undervisar i ämnet svenska har ämnesdidaktisk utbildning. Verksamheten i Årbyskolans särskola uppfyller inte de regelkrav som finns i skolförfattningarna och måste vidta åtgärder i följande avseenden: Skolan måste upprätta skriftliga omdömen varje termin för samtliga elever i alla ämnen. Skolan måste ge eleverna intyg efter avslutad skolgång om den utbildning de genomgått. Skolan måste säkerställa att undervisande lärare har utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver. Skolinspektionen, Storgatan 33, 582 23 Linköping, Tfn 08-586 080 00. www.skolinspektionen.se
2 (15) Rektorn måste se till att elevernas kunskapsresultat i samtliga ämnen följs upp och utvärderas på skolövergripande nivå. Senast inom 6 månader från beslutsdagen, d.v.s. den 29 september 2010 ska Årbyskolans särskola skriftligt redovisa till Skolinspektionens avdelning i Linköping, vilka insatser som har vidtagits för att åtgärda ovanstående brister samt redovisa hur insatserna ska leda fram till tydliga kvalitetsförbättringar. Skolinspektionens granskning av undervisningen i särskolan i Årbyskolan i Eskilstuna kommun Bakgrund och syfte Skolinspektionens kvalitetsgranskning av undervisningen i särskolan bedrivs under perioden augusti 2009 till april 2010. Granskningen omfattar 28 grundsärskolor i 21 kommuner, varav 26 skolor är kommunala och två är fristående skolor. Granskningen av Årbyskolans särskola i Eskilstuna kommun ingår i detta projekt. Övergripande iakttagelser och slutsatser inom området kommer att redovisas i Skolinspektionens kvalitetsgranskningsrapport Undervisningen i särskolan. Information om kvalitetsgranskningen finns på Skolinspektionens webbplats (http://www.skolinspektionen.se/kvalitetsgranskning/). Syftet med denna kvalitetsgranskning är att granska om undervisningen i grundsärskolan utgår från elevernas förutsättningar och behov samt ger eleverna utmaningar och möjligheter att nå målen enligt de nationella kursplanerna och läroplanen. Granskningen tar sin utgångspunkt i ämnet svenska. Kvalitetsgranskningen syftar vidare till att undersöka om kvaliteten i undervisningen uppvisar brister som föranleder att åtgärder måste vidtas av Årbyskolans särskola. Granskningen kan även bidra till att Årbyskolan själv initierar ytterligare insatser för att förbättra kvaliteten i verksamheten. Bakgrunden till kvalitetsgranskningen är att det utifrån forskning och studier framgår att det finns begränsad kunskap om hur undervisningen i särskolan är relaterad till nationella mål i läroplanen och kursplaner. Den senaste statliga utredningen 1 om särskolan hänvisade i sitt slutbetänkande till studier som bl.a. tyder på att det läggs större tonvikt på trygghet och omvårdnad i särskolan än på kunskap, stimulans och utmaning. 1 SOU 2004:98. För oss tillsammans. Om utbildning och utvecklingsstörning. Slutbetänkande av Carlbeckkommittén. 2004. Stockholm
3 (15) Denna kvalitetsgranskning tar sin utgångspunkt i tre övergripande frågeställningar: arbetar skolan systematiskt för att ta reda på varje enskild elevs behov, förutsättningar och möjligheter? utgår undervisningen från elevernas förutsättningar och fokuserar den på vad som är möjligt och utmanande för eleverna i lärandet? följs elevernas kunskapsutveckling upp och bedöms i ämnet svenska utifrån den nationella kursplanens mål? De metoder och material som utgör underlaget till beslutet är dokumentanalyser, intervjuer och samtal med rektor, lärare, elever samt observationer av undervisningen. Dokumenten utgörs av uppgifter från Årbyskolans särskola om lärares utbildning, skolans timplan för grundsärskolan samt individuella utvecklingsplaner för årskurs 2, 5, 7 och 9 från vårterminen 2009. Skolinspektionen besökte grundsärskolan i Årbyskolan den 7-10 december 2009. Vilka elever går i särskola? För barn och ungdomar som inte kan gå i grundskolan och gymnasieskolan därför att de är utvecklingsstörda finns särskolan (1 kap. 5 skollagen). På särskolan kan även barn och ungdomar som fått ett betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder på grund av hjärnskada, föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom, samt personer med autism eller autismliknande tillstånd tas emot (1 kap. 16 skollagen). Styrelsen för särskolan i hemkommunen prövar om ett barn skall tas emot i särskolan under sin skolpliktstid. Fråga om mottagande får även väckas av barnets vårdnadshavare (3 kap. 4 skollagen). Särskolan omfattar obligatorisk särskola (grundsärskola och träningsskola) samt gymnasiesärskola. Styrelsen för särskolan avgör om en elev som tas emot i särskolan ska gå i grundsärskolan eller träningsskolan (6 kap. 3 skollagen). Årbyskolans särskola Årbyskolans särskola är förlagd till en skola där det också finns grundskola. Det totala elevantalet är ungefär 600 elever. Den obligatoriska särskolan omfattar för närvarande endast grundsärskola i årskurserna 1-10. Så gott som samtliga elever är mottagna och får sin utbildning i särskolan, men det finns även elever inskrivna i grundskolan som får sin undervisning i särskolan (integrerad elev). Det totala elevantalet i särskolan är höstterminen 39 elever. Dessa elever är fördelade i två klasser för de yngre eleverna (2-4, 4-7) samt tre klasser för de äldre (7-9A, 6-9B, 7-9C). Skolledningen för hela Årbyskolan utgörs av tre rektorer. Två av dessa rektorer är rektorer för såväl grundskolan som för särskolan. En av rektorerna ansvarar för årskurserna 1-7 och en rektor ansvar för årskurserna 6-10.
4 (15) Skolinspektionens bedömningsgrunder 1. Har skolan fungerande system för att ta reda på elevers behov, förutsättningar och möjligheter? Enligt 1 kap. 2 skollagen och avsnitt 1, En likvärdig utbildning i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94) ska all utbildning vara likvärdig oavsett skolform och var i landet som utbildningen anordnas. En likvärdig utbildning innebär inte att undervisningen ska vara utformad på samma sätt överallt utan den ska anpassas till elevernas olika förutsättningar och behov och ta sin utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk, kunskaper m.m. Det förutsätter att skolan tar reda på elevernas behov, möjligheter m.m. Bedömningen i detta avsnitt grundas på om skolan har fungerande system för att ta reda på elevernas olika behov, förutsättningar och möjligheter. 2. Undervisningens utformning i förhållande till mål att sträva mot. Mål att sträva mot anges i grundsärskolans kursplaner i ämnet svenska. De uttrycker den inriktning som undervisningen ska ha och de kunskapskvaliteter som är väsentliga i ämnet. Målen ska ligga till grund för lärarens planering och utformning av undervisningen. Bedömningen i detta avsnitt grundas på om undervisningen utformas på ett sätt som ger eleverna möjligheter att utveckla de förmågor som anges i mål att sträva mot i grundsärskolans kursplaner i ämnet svenska. 3. Ges eleverna möjligheter att utveckla sin språkliga förmåga? Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. I avsnitt 1, Skolans uppdrag i Lpo 94 uttrycks att eleverna genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska få utveckla sina möjligheter att kommunicera och få tilltro till sin språkliga förmåga. I grundsärskolans kursplaner betonas att ämnet svenska är ett kommunikationsämne som ger möjligheter att kommunicera på olika sätt och att språket utvecklas i socialt samspel med andra. Språk och litteratur är ämnets centrala innehåll och ska behandlas som en helhet. Bedömningen i detta avsnitt fokuserar ämnet svenska och utgår från en helhetssyn på ämnet. Eleverna ska ges rika och varierade möjligheter att använda sitt språk genom att tala, lyssna, skriva, läsa och tänka i för dem meningsfulla sammanhang och i samspel med andra. 4. Elevernas inflytande och delaktighet i det egna lärandet. Elever i särskolan har enligt 6 kap. 2 skollagen rätt till inflytande och delaktighet. Enligt Lpo 94, avsnitt 2.3, Elevernas ansvar och inflytande, ses det som en förutsättning för elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling att de tar ansvar för det egna arbetet och skolmil-
5 (15) jön. Alla elever ska, oavsett bakgrund, funktionsnedsättning m.m., ges möjlighet till inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll. Hur inflytandet och delaktigheten ska utformas preciseras inte i nämnda dokument, det kan se olika ut utifrån elevernas ålder, mognad och förutsättningar i övrigt. Bedömningen i detta avsnitt grundas på om det bedrivs ett aktivt arbete i skolan som syftar till att ge eleverna möjligheter till inflytande och delaktighet i frågor som rör det egna lärandet och undervisningen. Är elevernas inflytande och delaktighet utformat på ett sätt som relaterar till deras stigande ålder, mognad och förutsättningar i övrigt? 5. Elevernas kunskapsutveckling och resultat. Att stimulera kunskapsutveckling och lärande är ett centalt uppdrag i alla utbildningar. Enligt 7 kap. 1 särskoleförordningen ska läraren bedöma elevens kunskapsutveckling och minst en gång per termin informera eleven och vårdnadshavare om detta i samband med ett utvecklingssamtal. Lärarens information ska grundas på en utvärdering av elevens utveckling i relation till målen i läroplanen och kursplanerna. Vid samtalet ska det även behandlas hur elevens fortsatta utveckling ska stödjas. Bedömningen i detta avsnitt grundas på om lärarna bedriver ett kontinuerligt arbete med att bedöma elevernas kunskapsutveckling och att det präglas av tydliga rutiner. Genomförs utvecklingssamtal och upprättas individuella utvecklingsplaner, inklusive skriftliga omdömen, på det sätt som anges i särskoleförordningen? 6. Får eleverna den undervisningstid de har rätt till? Bedömningen i detta avsnitt grundas på om eleverna i grundsärskolan får sin garanterade undervisningstid (se 2 kap. 3 särskoleförordningen) och om de informeras och erbjuds det tionde, frivilliga år de har rätt till. 7. Den undervisande personalens utbildning och kompetens. Den enskilt viktigaste faktorn för elevernas kunskapsresultat är läraren, enligt rapporter från OECD och forskningsöversikter från Skolverket. Bedömningen i detta avsnitt relateras till tre faktorer. Har lärarna en utbildning som är avsedd för den undervisning de i huvudsak bedriver? Här får endast undantag göras om personer med sådan utbildning inte finns att tillgå. Det är ett krav som anges i 2 kap. 3 skollagen. Den andra faktorn är om de lärare som undervisar i ämnet svenska i grundsärskolan har ämnesdidaktisk kompetens. Slutligen behandlas vilken kunskap och kompetens den undervisande personalen har om elevernas funktionsnedsättningar och dess påverkan på inlärningen. 8. Rektors ansvar. Av 2 kap. 2 skollagen och Lpo 94 framgår att rektorn har ett övergripande ansvar för att verksamheten som helhet inriktas på att nå de nationella målen. Rektorn har ansvar för skolans resultat. På skolövergripande nivå ska resultaten följas upp, analyseras och ligga till grund för skolans fortsatta kvalitetsarbete. Som rektor får
6 (15) enligt skollagen bara den anställas som genom utbildning och erfarenhet har förvärvat pedagogisk insikt. Bedömningen i detta avsnitt grundas på följande delar: har rektorn den utbildning och erfarenhet som krävs? Ser rektorn till att det görs uppföljningar och analyser av elevernas kunskapsresultat i olika ämnen i grundsärskolan? Ligger detta till grund för skolans arbete med att utveckla och förbättra verksamheten? Motivering till beslutet 1. Har skolan fungerande system för att ta reda på elevers behov, förutsättningar och möjligheter? Skolinspektionen bedömer att Årbyskolans har fungerande system för att ta reda på elevernas olika behov, förutsättningar och möjligheter. I Årbyskolans särskola försöker lärarna ta reda på de enskilda elevernas erfarenheter, intressen, förmågor, kunskaper, m.m. för att på så sätt få en bild av vilka möjligheter, förutsättningar, förmågor och kunskaper som varje elev har. Lärarna får god information av elevens tidigare lärare i samband med de överlämnandekonferenser som sker då en elev ska börja i Årbyskolans särskola. Lärarna får då även möjlighet att ta del av de utredningar och pedagogiska rapporter som finns kring varje elev. Den kontakt skolan har med föräldrarna bidrar också till att lärarna får kännedom om eleverna. När sedan eleven går i skolan genomförs kontinuerligt tester (med tonvikt på ämnet svenska) som lärarna upplever ger god vägledning. Något som också lyfts fram som en viktig del i arbetet med att ta reda på varje elevs behov och förutsättningar är samtalet mellan läraren och den enskilda eleven. I samtalet får lärarna en bild av elevens muntliga kunskapsnivå där exempelvis ordval framkommer. Relationen lärare elev upplevs som grundläggande i detta arbete då läraren genom att lära känna eleven får en beskrivning över var eleven befinner sig i sin utveckling och hur mycket läraren kan kräva av eleven. I detta att lära känna eleven kan även praktiska inslag ingå för att ge en kompletterande bild av elevens förutsättningar och möjligheter. 2. Undervisningens utformning i förhållande till mål att sträva mot Skolinspektionen bedömer att skolan väl uppfyller kraven när det gäller inriktningen på undervisningen i förhållande till strävansmålen. Bedömningen grundas på att det i granskningen framkommer att Årbyskolans särskola medvetet har arbetat och arbetar för att kontinuerligt och ytterligare förbättra sin verksamhet mot den målstyrning som betonas i läroplanen. Något som också framträder tydligt är det ständigt pågående samtalet mellan elever och lärare och återkopplingen till elevernas arbete, vilket kan leda till varierande arbetsformer som utmanar elevernas nyfikenhet och lust att lära. I grundsärskolans kursplan i ämnet svenska uttrycks inledningsvis att ämnet svenska syftar till att utveckla förmågan att tala, lyssna, se, läsa och skriva. Dessa förmågor
7 (15) kommer till uttryck i tio mål att sträva mot som anger den inriktning som undervisningen ska ha för att utveckla elevernas kunskaper i ämnet svenska. Redan vid Skolinspektionens första dag i Årbyskolans särskola, fick Skolinspektionen på ett påtagligt sätt ta del av en undervisning som i hög grad utgick från strävansmålen att eleverna utvecklar sin fantasi och lust att lära genom att lyssna på och läsa litteratur, samt utvecklar sin lust att skapa med hjälp av språket. Samtliga elever i grundsärskolans årskurs 6-10 tillsammans med lärare, assistenter och skolans musiklärare och dramapedagog var fullt upptagna med att öva in Karlsson på taket för att sedan spela upp detta senare under vintern för yngre elever på skolan samt föräldrar. Skolinspektionen fick se ett stort engagemang hos alla elever och hela undervisningstillfället präglades av en lust att lära. Även i situationer då lärarna tar upp etiska dilemman och problem använder man sig av drama. Övriga exempel på elevernas utveckling av lusten att skapa med hjälp av språket sker exempelvis då eleverna utvecklar sitt skrivande utifrån så kallade tankekartor samt berättar om en boks handling muntligt. Lärarna anser att elevernas förmåga att muntligt beskriva något på ett levande och fantasirikt sätt är god. Utmaningen ser de däremot i att utveckla elevernas förmåga att även i text kunna återge ett innehåll lika levande. Skolinspektionen kunde även i andra observationer ta del av såväl elevers lyssnande på litteratur som egen läsning av olika slag, allt under det att läraren ställde frågor och ett samtal fördes kring innehållet. Skolinspektionen vill här framhålla skolans goda arbete och menar att skolan tydligt arbetar utifrån ett så kallar vidgat textbegrepp som utöver den skrivna texten även kan omfatta förmågor som att reflektera och samtala. Att lärarna i sin undervisning använde skönlitteratur tillsammans med drama gav också eleverna en möjlighet att exempelvis utveckla förmågan att leva sig in i andra människors situationer. När det gäller det närliggande målet att eleven ska utveckla sin förmåga att läsa, förstå och uppleva texter samt att söka efter meningsfull läsning har även detta observerats. Eleverna får bland annat skriva och berätta om något de själva valt. Läraren och eleven arbetar här i ett nära samarbete och diskuterar tillsammans, före, under och efter textbearbetningen, för att hitta meningsfulla texter att utgå från och ge eleven respons på det han/hon skrivit. Det som skrivs och senare återberättas för de övriga eleverna ska kännas viktigt för både skrivaren/återberättaren och för läsaren/lyssnaren, menar lärarna. Lärarna uttrycker vidare att bland det viktigaste i ämnet svenska är att utveckla elevernas läsning. Detta sker exempelvis genom att eleverna regelbundet besöker såväl skolans eget bibliotek som stadsbiblioteket. Även internet används för att där hitta ett bredare urval och variation av texter. Här anser dock lärarna att eleverna behöver mycket stöd i att söka och hitta för eleven meningsfulla och rätt anpassade texter. Parallellt med att utveckla läsandet arbetar lärarna mycket med att utveckla elevernas skrivande, både för hand och med hjälp av dator. Det är viktigt att andra kan läsa det jag skrivit. Att detta ses som viktigt framgår även i flera av de individuella utvecklingsplaner som Skolinspektionen tagit del av.
8 (15) Ett område som präglar undervisningen vid Årbyskolan och som tydligt är kopplat till strävansmålen eleven utvecklar språklig säkerhet och vill, vågar och kan använda sitt eget språk samt fördjupar sin förmåga att i dialog med andra uttrycka tankar och känslor, är samtalet och den muntliga kommunikationen. Skolinspektionen har i samband med granskningen ofta observerat hur naturligt och självklart eleverna, utifrån sina förutsättningar, är med i ett gemensamt samtal och diskussion. Lärarna använder sig ofta av klassamtal, vilket man menar utvecklar elevernas förmåga att lyssna och ta del av varandras tankar och åsikter. Alla har något som är viktigt och måste lyssnas på. I det gemensamma klassamtalet har inte endast läraren varit huvudtalaren och den som eleverna i första hand vänt sig till utan eleverna kommenterar även och ställer frågor till varandra. I det gemensamma samtalet diskuterar man och kommer ofta in på omvärldskunskap, hur medier uttrycker sig för att påverka. De äldre eleverna tittar regelbundet på ett nyhetsprogram för barn och läraren använder tillfället till att förklara och fördjupa elevernas kunskaper om aktuella nyhets- och samhällsfrågor. Även tidningen avvänds i undervisningen, vanligtvis i form av ett temaarbete. Att eleverna ska känna sig trygga med varandra och kunna uttrycka hur man känner och upplever är något som lärarna medvetet har arbetat och arbetar med, bland annat genom etik och moralspel. Eleverna ska kunna uttrycka fler känslouttryck än glad och arg. Ett strävansmål som lärarna menar att de kan utveckla är eleven utvecklar sin medvetenhet om hur det egna lärandet går till. I intervjuer uttrycker elever att de upplever att de lär och lärt sig mycket i skolan. Eleverna kan också beskriva hur man gör för att lära sig: Man tränar och frågar och pratar med läraren. Vidare beskriver lärarna hur de regelbundet försöker prata med eleverna, ibland utifrån konkreta uppgifter eleverna gjort, om vad de kan idag jämfört med tidigare. Detta är också något som lärarna tar upp i samband med utvecklingssamtalet och som när det är aktuellt skrivs in i elevens individuella utvecklingsplan så att man sedan kan titta tillbaka på hur eleven utvecklats när det gäller exempelvis elevens förmåga att ta ansvar för sitt lärande och var och hur eleven lär sig bäst. Skolinspektionen uppfattar att det finns svårigheter inom detta område men ser positivt på det arbete som ändå sker när det gäller lärarnas samtal om lärande med eleverna. För eleven är det självklart av stor vikt att utveckla sin medvetenhet om sitt eget lärande då detta ger eleven tillgång till framgångsrika strategier i sitt kommande lärande. Skolinspektionen vill även understryka lärarens betydelse och del i elevens möjligheter att utveckla sitt metakognitiva tänkande. För att eleven ska kunna se hur det gick till när han eller hon lärde sig, och så att säga lyfta blicken från arbetsuppgiften, krävs god hjälp och handledning av den undervisande läraren. Att utveckla sin förmåga att förstå kulturell mångfald genom att möta kultur från Sverige och andra delar av världen och att utveckla lusten att ta aktiv del i fritids- och kulturutbud är två strävansmål som inte är lika tydliga i undervisningen, vilket också lärarna är medvetna om. Av intervjuer och observationer framkommer dock att lärarna exempelvis tar upp
9 (15) olika religioner och högtider, läser om hur det kan var i andra länder och kulturer, besöker bibliotek och utställningar samt genom fritidshemsverksamheten tar med eleverna till olika idrottsaktiviteter. 3. Ges eleverna möjlighet att utveckla sin språkliga förmåga? Skolinspektionen bedömer att Årbyskolans särskola bedriver ett gott arbete när det gäller elevernas möjlighet att utveckla språklig förmåga. Bedömningen grundas på att eleverna ges tillfälle att lära av varandra i skrivandet, läsandet och i samtalande situationer. Det är en utmaning för varje pedagog, men kanske än mer för pedagogen i särskolan att bedriva en så kallad kvalitativ flerstämmig undervisning i en miljö där heterogeniteten i klassrummet och behovet av att starkt individualisera undervisningen är förhållandevis stort. Trots detta ser Skolinspektionen i Årbyskolans särskola en undervisning som präglas av dialog, att eleverna lär av varandra och genom detta ges möjlighet att komma vidare i sitt eget tänkande. En undervisning där lärarna försöker se eleverna som språkskapare och språkanvändare. Bedömningar och beskrivningar i detta avsnitt är nära relaterade till föregående avsnitt om undervisningens utformning i förhållande till mål att sträva mot men fokuserar främst arbetsformer och innehåll samt kommunikationen i klassrummet. Arbetsformer och innehåll Vid Skolinspektionens observationer av undervisningen används i huvudsak två arbetsformer individuellt arbete och arbete i helklass. Skolinspektionen fick även se exempel på hur undervisningen organiserades som pararbete eller i mindre grupper, såväl i de lägre som högre årskurserna (beskrivet nedan). Skoldagarna inleds vanligen med samling i klasserna där bl.a. innehållet för dagen tas upp. Det gäller tider, lektioner, speciella händelser, vad som serveras till lunch, m.m. Innehållet i den helklassundervisning som observeras är, förutom samlingen, exempelvis högläsning, samtal om studiebesök, frågesport, TV-nyheter, samtal och diskussioner med utgångspunkt i ett ämne/arbetsområde, m.m. Det individuella arbetet utgörs exempelvis av elevens egen färdighetsträning i form av att skriva eller öva läsning enskilt, eller arbete vid datorn. Vid dessa arbetspass är lärare och elevassistenter uppmärksamma på vilka elever som behöver stöd för att utföra sina arbetsuppgifter. Kommunikationen i klassrummet Lärarna i Årbyskolans särskola framhåller att ämnet svenska är ett av de viktigaste ämnena i skolan. De betonar vikten av att lära eleverna att utveckla ett kritiskt tänkande, men också samtalet lyfts fram som grundläggandet i undervisningen. Lärarna lägger mycket tid på att alla elever ska känna att de kan och vågar delta i klassamtal och diskussioner, att alla kan och vill uttrycka sina åsikter och känslor och får säga sitt. Lärare uppger i intervjuer att gemensamma diskussioner kring texter exempelvis är viktigt och att frågor får ta tid. Undervisningen grundar sig på att alla ska våga prata!.
10 (15) De lektioner som Skolinspektionen följer, i såväl svenska som flera andra ämnen präglas i hög utsträckning av samtalet, huvudsakligen i helklass men också i grupp och mellan lärare och enskild elev. Skolinspektionen har vid flera tillfällen sett exempel på det så kallade flerstämmiga, dialogiska klassrummet, där eleverna samtalar med varandra och tar del av andras tankar och hjälper varandra i deras arbeten på ett sätt som bidrar till en gemensam kunskap. Lärare uppger att eleverna i samband med temaarbeten ofta arbetar i grupper. Det förekommer också då eleverna skriver i sin veckobok att läraren sitter med några elever som behöver stöd och hjälp i sitt skrivande medan andra elever sitter i en annan grupp och hjälper varandra i detta. Vid en lektion som observerades arbetade eleverna i par där eleverna huvudsakligen vände sig till varandra för att få svar på de frågor som skulle besvaras. I de fall där frågorna upplevdes som alltför svåra gick läraren in och tog upp dessa med hela klassen. I alla klasser förekommer samlingar någon gång varje dag där eleverna inte bara övar på att lyssna på läraren utan lika mycket på varandra. I de högre årskurserna är det mycket vanligt att eleverna läser upp för de övriga eleverna det som man arbetat och skrivit om. Detta sker vanligtvis vid samlingsbordet och är något man medvetet tränat på. Hos de yngre eleverna är det vanligt att man utgår från bilder som eleverna får berätta om, såväl muntligt som skriftligt. Som nämnts tidigare framhåller lärarna betydelsen av att det som skrivs upplevs som meningsfullt och viktigt. Mer mekanisk, isolerad färdighetsträning förekommer också men Skolinspektionen uppfattar utifrån intervjuer och observationer att lärarna till större delen utgår från en mer funktionaliserad färdighetsträning, en helhetssyn på svenskämnet där exempelvis rättstavning, ordkunskap och läsförståelse integreras i svenskundervisningen. Även i lärarnas arbete med elevernas skrivutveckling visar granskningen på en dialog då lärarna är noga med att kommentera och ge skriftlig och muntlig respons på elevernas arbeten. En ambition om att eleverna ska kommentera och läsa varandras texter finns också hos lärarna, även om de upplever att eleverna uttryckt en osäkerhet i detta att lämna ifrån sig egna skrivna texter till andra elever. När det gäller de yngre eleverna ges exempel på hur alla i klassen skrivit en berättelse tillsammans och läraren då fungerat som sekreterare. Lärarna uppfattar att det finns ett intresse för böcker hos eleverna och lusten att läsa är också något man själva vill förmedla. Så gott som varje dag ges tillfällen till högläsning eller egen läsning för eleverna och man har även boksamtal där man pratar och reflekterar över boken och dess författare. Möjligheter till kommunikativa sammanhang ges då läraren i samband med högläsning gärna ställer frågor till eleverna och även låter detta bli till ett mer utvecklande samtal. När det gäller metoder för själva läsinlärningen för de yngre eleverna arbetar man utifrån individuell basis och tränar och tränar. Det framkommer i intervjuer att lärarna med ansvar för detta inte direkt har någon gemensam tanke med hur de ska arbeta med elevernas läsinlärning och läsutveckling då deras samarbete är relativt nytt. För de elever som behöver särskilt stöd i sin språkliga ut-
11 (15) veckling finns utöver talpedagog även en speciallärare i skolan. Inte heller där sker något större samarbete mellan lärarna kring hur man arbetar med elevernas läsinlärning. Skolinspektionen vill här påpeka vikten av att de pedagoger som är ansvariga för elevernas läsutveckling tillsammans diskuterar inriktning, arbetssätt och metoder för elevernas läsinlärning för att på så sätt ge bästa möjliga förutsättningar för varje elev. 4. Elevernas inflytande och delaktighet i det egna lärandet Skolinspektionen bedömer att eleverna har inflytande över det egna lärandet. Bedömningen grundas på att skolan arbetar medvetet för att se till att samtliga elever, utifrån ålder och mognad, ges ett reellt inflytande över sitt eget lärande gällande såväl arbetsformer, arbetssätt och innehåll i undervisningen. Som tidigare nämnts i Skolinspektionens bedömningsgrunder, lyfter Skolkommittén i sitt delbetänkande, Inflytande på riktigt, betydelsen av elevernas inflytande på sitt eget lärande. En utgångspunkt för varför elever ska ha inflytande är just att delaktighet är en förutsättning för lärande samt att kunskapande är en skapande process och att den som skapar måste vara delaktig i det som sker, se även avsnitt två. Vid Skolinspektionens intervjuer uttrycker lärarna att detta område inte är lätt och att det måste utvecklas. Trots detta uppfattar Skolinspektionen, utifrån såväl intervjuer och observationer, ett fungerande arbete vad gäller elevernas inflytande som helhet. Lärarna beskriver hur de försöker fånga upp det eleverna uttrycker och önskar, hur eleverna ibland får möjlighet att välja temaområden eller vad eleven vill lära sig inom ett arbetsområde. Såväl de yngre som äldre eleverna utvärderar sin arbetsvecka och i denna utvärdering menar lärarna att eleverna kan ge uttryck för och påverka sitt eget lärande. I en klass hade eleverna fått i uppgift att skriva ner och beskriva sig själva. Utifrån önskemål från eleverna själva gjorde de en liknande arbetsuppgift men denna gång utgick eleverna från olika djur de valt. Lärarna som arbetar med de yngre eleverna betonar vikten av att arbeta med att träna på att man kan ha och hur man kan ha inflytande över sitt lärande. Under de klassrumsobservationer Skolinspektionen genomfört har den vanligaste förekommande arbetsmetoden varit att läraren bestämt vilka uppgifter som ska genomföras och hur, men även hur eleverna vid olika tillfällen kunnat välja på ett antal uppgifter och hur de ska genomföra. 5. Elevernas kunskapsutveckling och resultat Skolinspektionen bedömer att det finns regelbrister inom detta område samt delar där kvaliteten behöver förstärkas. Bedömningen grundas på att lärarna inte ger eleverna skriftliga omdömen i samtliga ämnen som eleverna får undervisning i. Vidare ges inte alltid intyg efter avslutad skolgång. Kvaliteten i de individuella utvecklingsplanerna behöver också förbättras så att de uppsatta målen tydligare beskriver och relaterar till det som eleven ska utveckla. Skolinspektionen finner vidare att lärarna arbetar med att bedöma elevernas kunskapsutveckling och resultat men att det finns behov av att exempelvis i samråd med experter, andra betygsättande särskolor fördjupa och tydliggö-
12 (15) ra den gemensamma synen och uppfattningen när det gäller att bedöma och betygsätta varje elev utifrån den enskilda elevens förutsättningar. Utvecklingssamtal och individuella utvecklingsplaner med skriftliga omdömen Varje termin genomförs utvecklingssamtal där lärare, elever och vårdnadshavare talar om elevens kunskapsutveckling. Vid utvecklingssamtalet upprättas en individuell utvecklingsplan för samtliga elever. Lärarna vid Årbyskolans särskola framhåller såväl utvecklingssamtalen som den individuella utvecklingsplanen som viktiga i arbetet med att synliggöra elevens kunskapsutveckling. Även eleverna har en klar bild av utvecklingssamtalet och kan berätta om mål de satt upp vid det senaste samtalet. Detta ser Skolinspektionen positivt på då lärares förmåga att synliggöra målen för eleverna är av stor betydelse för att skapa förutsättningar för lärande. När det gäller de individuella utvecklingsplanerna framkommer i intervjuer att lärarna kommit olika långt i arbetet med de skriftliga omdömena. De exempel på individuella utvecklingsplaner som Skolinspektionen tagit del av innehåller huvudsakligen skriftliga omdömen i matematik och svenska samt i några exempel något övrigt ämne under rubriken Ämne/Övrigt. Uppföljning och utvärdering saknas i flera exempel av planerna och de uppsatta målen har inte alltid koppling till det som finns beskrivet att eleven ska arbeta vidare med och utveckla. När det gäller de uppsatta målen och metoderna för ämnet svenska beskrivs dessa i hög grad utifrån en syn på, som Skolinspektionen uppfattar det, svenskämnet som en formaliserad och isolerad färdighetsträning. Ett uppsatt mål för en elev i ämnet svenska kan exempelvis vara att eleven kan skriva sin namnteckning med skrivstil eller är säker på stavning med dubbeltecknad konsonant. Utvecklingsplanerna och de uppsatta målen i dem speglar i mycket liten grad den undervisning Skolinspektionen i sin granskning tagit del av och som bland annat beskrivs i avsnitt 2-4. Skolinspektionen vill här lyfta fram huvudsyftet med den individuella utvecklingsplanen; att ge information om elevens kunskapsutveckling utifrån var eleven befinner sig i förhållande till läroplanen och kursplanernas mål. Vidare ska den individuella utvecklingsplanen ses som ett verktyg i samband med en bedömning av elevernas utveckling, ett underlag för undervisningens utformning och innehålla tydliga mål för elevens lärande samt hur man i undervisningen ska arbeta för att nå dessa mål. Om de uppsatta målen i alltför hög grad övergår i arbetsmoment eller isolerade övningar, finns en risk att målen förlorar sin karaktär och mer beskriver ett görande än en utveckling. Det blir då tydligt vad eleven ska göra men otydligt för elever och föräldrar om vilka kunskaper och kvaliteter som ska utvecklas. Om det finns behov av särskilt stöd ska åtgärdsprogram upprättas. I denna kvalitetsgranskning ingår inte en analys av skolans arbete med särskilt stöd. I samband med granskningen framkommer dock att lärarna i undantagsfall upprättar åtgärdsprogram då de menar att även sådana behov av stödåtgärder kan skrivas in i de individuella utvecklingsplanerna. Dessa två dokument har dock olika uppgifter och syften, där ett
13 (15) åtgärdsprogram ska upprättas om det efter en utredning framkommer att en elev behöver särskilt stöd. Intyg och betyg Om en elev i grundsärskolan eller elevens vårdnadshavare begär det, ska betyg sättas i slutet av varje termin i årskurs 8 och i slutet av höstterminen i årskurs 9 samt i förekommande fall i slutet av höstterminen i årskurs 10 i ämnen som inte har avslutats, och när ett ämne har avslutats. Eleverna är medvetna om att de kan få betyg och alla elever som önskar betyg får det. Intyg om den utbildning eleverna gått igenom efter avslutad skolgång ges inte till de elever som begärt betyg. Att efter avslutad skolgång få intyg om den utbildning eleven gått igenom är ett krav i särskoleförordningen och skolan måste se till att alla elever efter avslutad skolgång får intyg om den utbildning de gått igenom. Kunskapsutveckling och resultat Utöver de terminsvisa utvecklingssamtalen har lärarna kontinuerligt samtal och återkopplingar med eleverna om deras kunskapsutveckling. Till grund och utgångspunkt för dessa samtal har lärarna exempelvis lyssnat på elevernas läsning och antecknat utvecklingen, sparat arbeten och uppgifter eleverna gjort för att på så sätt tillsammans med eleverna kunna se på deras skrivutveckling. Lärarna ger i intervjuer uttryck för att de försöker ha positiva och relativt höga förväntningar på eleverna samt uppfattar även att många av eleverna når goda resultat i ämnet svenska. Vikten av kontinuerlig återkoppling från lärare samt förväntningarnas betydelse och koppling till goda elevprestationer har utifrån forskning visat sig ha stor betydelse och Skolinspektionen vill här uppmuntra skolan i sitt fortsatta arbete med detta. Lärarna beskriver dock att de tycker att det finns svårigheter med att göra kunskapsbedömningar och att kursplanerna för grundsärskolan till viss del uppfattas som svåra att tolka. Denna svårighet grundar sig till stor del i hur man ska tolka vad det innebär att i dessa tolkningar ta hänsyn till elevernas förutsättningar (något som anges i läroplanen och kursplanerna). Man har dock under det senaste året i ämnesvisa grupper tillsammans med grundskolan arbetat och fördjupat sig i kunskapsbedömning och då även arbetat med bland annat kursplaner, nationella mål och individuella utvecklingsplaner. Att fått tid avsatt till att diskutera och ventilera kunskap och bedömning har varit mycket uppskattat och arbetet har bland annat lett till att man börjat se och arbeta med strävansmålen på ett tydligare sätt än tidigare. I några av skolans ämnen har man också påbörjat ett arbete med att göra så kallade pedagogiska planeringar.
14 (15) 6. Får eleverna den undervisningstid de har rätt till? Skolinspektionen bedömer att grundsärskolan uppfyller de krav vad gäller att säkerställa att eleverna får den garanterade undervisningstiden de har rätt till samt elevernas rätt att gå ett tionde, frivilligt skolår. Garanterad undervisningstid. Bedömningen grundas på den timplan som fastställts för Eskilstuna kommuns grundsärskola och som i stort sett följer den nationella timplanen. Detta bekräftas även i intervjuer. Tillgång till ett tionde, frivilligt skolår. Eleverna och deras vårdnadshavare informeras tidigt i elevens skolgång om möjligheten till ett tionde år, vilket också är relativt vanligt att eleverna väljer att genomföra. 7. Den undervisande personalens utbildning och kompetens Skolinspektionen bedömer att Årbyskolans grundsärskola måste säkerställa att man för undervisningen använder lärare som har en utbildning som är avsedd för den undervisning de i huvudsak bedriver. Undantag får endast göras om personer med sådan utbildning inte finns att tillgå. Bedömningen grundas på att förskollärare och fritidspedagoger undervisar elever i grundsärskolan i ämnet svenska. Skolinspektionen vill också rekommendera grundsärskolan att se till att alla lärare som undervisar i ämnet svenska har ämnesdidaktisk utbildning. Många av de lärare som undervisar i Årbyskolans särskola har mångårig erfarenhet av att undervisa i särskolan. Lärarna har pedagogiska utbildningar så som fritidspedagogförskole- lågstadie- special- samt grundskollärarutbildningar (ma/no 1-7). Samtliga lärare har olika former av kompletterande utbildningar där många har läst in en specialpedagogisk utbildning och några har högskolepoäng inom kurser i exempelvis lekterapi eller elever med synnedsättning. De elevassistenter som arbetar i skolan har till uppgift att finnas till hands för att stötta och hjälpa eleverna under lektionerna. För att det ska fungera väl går läraren och assistenten regelbundet igenom vad som ska göras och hur. Vanligtvis finns det en elevassistent i varje klass och Skolinspektionen uppfattar, såväl från intervjuer som från klassrumsobservationer, att samarbetet och samspelet mellan assistent och lärare fungerarväl. I intervjuer framhålls också vikten av erfarna elevassistenter vilket är fallet i Årbyskolan. Kvalitetsgranskningen visar också att ansvarsfördelningen mellan lärare och elevassistent är klar och innebär att det är lärarna som har ansvar för planering och genomförande av undervisningen.
15 (15) 8. Rektors ansvar Skolinspektionen bedömer att det i Årbyskolans särskola finns vissa brister i rektors ansvar med att säkerställa att verksamheten inriktas mot nationella mål. Bedömningen grundas på att rektorn inte kan redovisa hur väl verksamheten svarar mot nationella mål därför att det saknas skolövergripande uppföljningar och analys av exempelvis elevernas kunskapsresultat. I det kontinuerliga kvalitetsarbetet är det av stor vikt att elevernas kunskapsresultat följs upp och utvärderas för att rektorn och skolans personal ska kunna bedöma vilka utvecklingsområden som behöver prioriteras för kommande år. I kvalitetsgranskningen framkommer att det i Årbyskolans särskola inte görs sammanställningar eller analyser på skolövergripande nivå av vilka kunskapsresultat som eleverna når i olika ämnen. Det innebär att rektorn inte kan följa upp och analysera om skolans verksamhet verkligen är utformad på ett sätt som gör att eleverna ges möjlighet att nå de nationella målen för utbildningen. Av intervjuer med rektorer och lärare framkommer att elevernas kunskapsutveckling följs upp på individnivå men ej på skolnivå. Rektorerna finns med vid s.k. klasskonferenser som dock huvudsakligen ägnas åt elevernas sociala situation och utveckling. Rektorerna ser en svårighet i att bedöma den kunskapsnivå som eleverna efter sina förutsättningar ska ha uppnått i slutet av det femte skolåret samt då skolgången avslutas, och utifrån denna bedömning göra sammanställningar och analyser. Särskolans kvalitetsarbete, som syftar till att utveckla och förbättra verksamheten, grundas därför till stor del på mer allmänna bilder och redovisningar som framkommit i dialog mellan lärare och rektorer vid exempelvis arbetslagsmöten. I ärendets slutliga handläggning har undervisningsråden Sara Johansson och Åsa Rehnberg samt utredaren Malin Forsman deltagit. På Skolinspektionens vägnar Luca Nesi Ansvarig enhetschef Ewa Pettersson Föredragande