Möteshandlingar 2010-01-28 Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad
Göteborg 2010-01-15 Till Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad Kallelse Ledamöter hälsas härmed välkomna till sammanträde med styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad torsdag den 28 januari 2010, kl. 13.00-16.00 på GR:s kansli, rum 135. Förslag till dagordning: 1. Val av justeringsman 2. Meddelanden 3. Avfallsplan för Göteborgsregionen A2020 Kaj Andersson, GR 4. Dart information Lennart Olsson, Vägverket 5. Stationssamhällenas problematik Per Kristersson, GR 6. Verksamhetsinriktning och budget 2010 Pia Arnesson och Bo Aronsson, GR 7. Information om EU-projektet Catch_MR Georgia Larsson, GR 8. Catch_MR begäran om medel för genomförande av projektet (Beslutsärende handling bifogas) 9. Handelsstrategi fr Göteborgsregionen samt samrådsredogörelse (Beslutsärende handling bifogas) 10. Förslag till yttrande över Vallhamra torg, Ugglum 1:131 m.fl. programsamråd (Beslutärende, handling bifogas) 11. Förslag till yttrande över Förslag till översiktsplan för Göteborg, fördjupad för södra Askim, utställning (Beslutsärende, handling bifogas) 12. Kommungemensam plattform för att främja nyanländas inträde på arbetsmarknaden (Beslutsärende handling bifogas) 13. Via Lappia förslag till skrivelse (Beslutsärende handling bifogas) 14. Rapport från politikernas regionala uppdrag 15. Rapport från pågående uppdrag 16. Övriga frågor 17. Nästa sammanträde Vänligen meddela Georgia Larsson om ni inte har möjlighet att närvara, e-post georgia.larsson@grkom.se, telefon 031 335 53 86 eller 0708 50 44 11.
Bifogas: Föregående protokoll Avlämnade remissvar Handelsstrategi för Göteborgsregionen sammanställning av inkomna synpunkter samt kansliets kommentarer Sammanställning av avlämnande remissvar samt övrigt avlämnade synpunkter under 2009 för kännedom Med vänlig hälsning Göteborgsregionens kommunalförbund Enligt uppdrag Owe Nilsson /Hans Bergfelt Ordförande / Vice ordf Georgia Larsson Sekreterare i styrgruppen
Dnr: 07-85.39 Styrgruppsärende 2010-01-28 Till Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad Avfallsplan för Göteborgsregionen A2020 Utredningsarbetet med avfallsplan för Göteborgsregionen A2020 har nu avslutats. Avfallsplanen kommer nu att gå ut på remiss till medlemskommunerna och andra berörda intressenter. Remisstiden löper fram till den 15 maj. Förbundsstyrelsen bedöms kunna fatta beslut om planen på styrelsemötet 5-6 maj. Därefter går planen ut till medlemskommunerna för fastställelse På styrgruppens möte redogör projektledaren Kaj Andersson för planens förslag till framtida mål etc. Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad föreslås besluta att till protokollet anteckna lämnad information Göteborg 2010-01-20 Bo Aronsson /Lennart Lagerfors
Styrgruppsärende 20101-01-28 Till Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad DART Information DART-samarbetet hanterar behovet av samverkan kring transportinformatikfrågorna (ITS) i storstadsområdet Göteborg. Samarbetet syftar till att säkerställa en gemensam inriktning, utveckling och genomförande av trafikinformatik- och trafikledningslösningar i storstadsområdet för ökad flexibilitet, framkomlighet och tillgänglighet med minskad miljöbelastning. Syftet är också att skapa ett forum inom regionen för gemensamt informations- och erfarenhetsutbyte inom trafikinformatik och trafikledning. Detta arbete blir än viktigare vid införande av en eventuell trängselskatt. Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad inom GR utgör den politiska organisationen där projekt kan förankras. DART arbetet har en ledningsgrupp med medverkan på en överordnad beslutande tjänstemannanivå av parterna Göteborgs, Partille och Mölndals kommuner, Västtrafik, GR, Banverket och Vägverket Region Väst. Banverket, Räddningstjänsten och Polisen adjungeras vid behov. Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad föreslås besluta att till protokollet anteckna lämnad information Göteborg 2010-01-15 Bo Aronsson / Per Kristersson
Styrgruppsärende 20101-01-28 Till Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad Stationssamhällenas problematik I Strukturbild för Göteborgsregionen och i K2020 har stationssamhället en viktig strategisk betydelse. Närhet till spårburen kollektivtrafik och därmed snabba förbindelser med regioncentrum ger goda förutsättningar för en hög andel resor med kollektivtrafik. I ett framtidsperspektiv med en utbyggd Västlänk blir detta än mer uppenbart. Möjligheten att förtäta och därmed utnyttja stationssamhällets strategiska läge är inte alltid så enkelt. Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad föreslås besluta att till protokollet anteckna lämnad information Göteborg 2010-01-11 Bo Aronsson / Per Kristersson
Styrgruppsärende 2010-01-28 Till Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad Verksamhetsinriktning och budget 2010 Förbundsfullmäktige antog 2009-06-09 ett förslag till verksamhetsinriktning och budget för 2010. Verksamhetsinriktningen pekar ut fölande strategiska frågor/områden: Strukturbild Klimat och sårbarhet Infrastruktur Bostadsbyggande Näringsliv Grön och blåstruktur Kretslopp Luft och miljövårdsarbete Vattenvård och försörjning I verksamhetsinriktningen redovisas dessutom ett antal andra uppdrag som kommer att pågå under 2010. Den verksamhet som sorterar under styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad omfattar en budget om totalt 18 370 kkr, varav 8 771 kkr utgörs av medlemspengar (oförändrad tilldelning jämfört med föregående år). Övriga intäkter tillkommer genom avtal mm och finansierar bl a kalkningsverksamheten, KLIMP-projektet och administrationen av Göta älvs vattenvårdsförbund. Vid sammanträdet ges en information om verksamhetsinriktning och budget. Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad föreslås besluta att till protokollet anteckna lämnad information
Göteborg 2010-01-14 Bo Aronsson /Pia Arnesson
Dnr: 08-197.10 Styrgruppsärende 2010-01-28 Till Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad Catch_MR begäran om medel för genomförande av projektet Förbundsstyrelsens presidium beslöt 2009-01-12, på delegation från förbundsstyrelsen, att ställa sig bakom GR:s medverkan i projektet Catch_MR; Cooperative approaches to transport challanges within the Metropolitan Regions. GR har nu, tillsammans med övriga 13 parter, beviljats medel från EUs program Interreg IV C för att genomföra projektet. EU bidrar med 75 % av GRs kostnader. Projektet I underlaget för presidiets beslut gavs en kortfattad beskrivning av projketet: Ett välfungerande transportsystem är en avgörande förutsättning för att en storstadsregion ska lyckas i arbetet med att nå en uthållig tillväxt ( sustainable growth ) och samtidigt en god social sammanhållning ( social cohesion ). Genom transportssystemet stärks sambandet och därmed samspelet kärna omland. Projektet syftar till att stärka förutsättningarna för en gynnsam utveckling i medverkande storstadsregioner genom att öka kunskapen om sambandet kärna omland. Huvudsaklig fokus ligger på hur vi genom samverkan i en region kan bidra till att lösa storstadsregionens utmaningar inom transportsektorn. Det berör bl. a. frågor som förnyelsebar energi, klimat- och annan miljöpåverkan. Aktuella partners är företrädare för städerna och/eller regionerna Oslo, Berlin, Wien, Budapest, Ljubljana och Rom med Berlin som huvudansvarig ( lead partner ) genom Capital Region Berlin Brandenburg. Göteborg (genom BRG), Oslo och Berlin samarbetar redan inom ramen för EUprojektet Coinco och har identifierat Catch_MR som ett kompletterande projekt av stort värde. Inriktningen på projektet ligger i linje med det arbete som förbundsstyrelsen sedan tidigare bedriver med uthållig tillväxt ( sustainable growth ), strukturbild och K2020, samt även med frågor som kan komma att beröras
av ett kommande rådslag kring den sociala dimensionen ( social cohesion ). Projektet bidrar till en ökad kunskap i de frågor som förbundsstyrelsen under senare år har prioriterat i sitt arbete. Genom jämförelser ( benchmarking ) med andra europeiska storstadsregioner fås en värdemätare på hur väl GRs arbete står sig vid en internationell jämförelse. I samband med att sekretariatet för Interreg IV C beviljade medel framförde man krav på vissa förändringar av programmet. För GRs del är de förändringar som gjorts av begränsad omfattning men innebär bl a att medlen för extern expertis har begränsats. Enligt det nu något reviderade programmet kommer GR att stå som värd för en inledande workshop i maj alternativt juni 2010 med temat Decreasing transport demands; traffic and land use planning. Kommande workshops kommer att avse Encouraging more use of public transport, Substitution of fossil-based fuel in public and private transport och Connecting regional and local transport policy. Finansiering Den slutligt antagna budgeten har för GRs del av projektet reducerats från 240 000 till ca 205 000 Euro, fördelat över åren 2010-12 enligt en särskilt upprättad plan. Av dessa medel erhålls ca 154 000 Euro från EU (ERDF). Det innebär att GRs del av finansieringen är drygt 51 000 Euro. Det motsvarar med dagens valutakurs ca 520 000 SEK. Med hänsyn till bl a osäkerheten i valutakursens utveckling under projekttiden föreslås att 600 000 SEK anslås ur Gökägget som GRs bidrag till projektet. Inriktningen av Catch_MR är i linje med intentionerna för Gökägget projektet bidrar till ökad kunskap i syfte att stärka kollektivtrafiken och förbättra miljön. Styrgruppen föreslås besluta: att ur Gökägget avsätta 600 000 SEK som GRs bidrag till projektet Catch_MR för åren 2010-12 Göteborg 2010-01-11 Bo Aronsson
Dnr: 09-122.10 Styrgruppsärende 2010-01-28 Till Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad Handelsstrategi för Göteborgsregionen samt sammanställning av inkomna synpunkter Förslag till Handelsstrategi för Göteborgsregionen, daterat januari 2010, har upprättats. Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad beslutade 2009-08- 21 att remittera föreslagen handelsstrategi till medlemskommunerna Förslaget har varit ute på samråd under två månader hösten 2009. En sammanställning av inkomna synpunkter med kansliets kommentarer har därefter upprättats (bifogas). Utifrån inkomna synpunkter har förslag till handelsstrategi reviderats i avsnittet om det sammanhängande stadsområdet (se markerad text sid 5). Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad föreslås besluta att för egen del godkänna förslag till handelsstrategi, daterat januari 2010; att översända förslag till handelsstrategi till förbundsstyrelsen och föreslå dem att godkänna förslag till handelsstrategi Göteborg 2010-01-19 Bo Aronsson /Pia Arnesson, Cecilia Kvist
Handelsstrategi för Göteborgsregionen Göteborgsregionens kommunalförbund januari 2010
Handelsstrategi för Göteborgsregionen Den regionala handelsstrategin är en överenskommelse om att vi gemensamt tar ansvar för att den regionala handelsstrukturen är långsiktigt hållbar och bidrar till att stärka Göteborgsregionen och Göteborg som handelscentrum. Handeln skapar identitetspunkter och påverkar i hög grad den fysiska strukturen. Den enskilde konsumenten bryr sig inte om administrativa gränser; ofta bor vi i en kommun, arbetar i en annan och handlar i en tredje, vilket innebär att människors köp- och resmönster får regionala konsekvenser. För att den regionala handelsstrukturen ska vara långsiktigt hållbar är det viktigt att ha en gemensam målbild eller vision som visar färdriktningen. Göteborgsregionen ska vara en stark och tydlig tillväxtregion i Europa en region som är attraktiv att bo, leva och verka i, samt besöka. Genom ett gemensamt, målinriktat arbete vill vi stärka regionens kvaliteter och aktivt arbeta för att möta framtidens utmaningar. 1 Det är en utmaning att verka för att handelsetableringar kommer till stånd i lägen som bidrar till en långsiktigt hållbar utveckling av samhället. För att kunna bedöma dels enskilda projekt men framförallt den samlade effekten av regionens handelsetableringar behövs en gemensam handelsstrategi för hela regionen. Den regionala handelsstrategin ska vara vägledande i arbetet med att nå en balanserad handelsutveckling i Göteborgsregionen. Det är önskvärt att få olika aktörer kommuner, investerare, fastighetsägare, köpmän/handlare m fl att förhålla sig till handelsstrategins intentioner. Det är också önskvärt att den regionala handelsstrategin återspeglas i de lokala handelsstrategierna. Den regionala handelsstrategin ska ge stöd för lokala beslut och ses som ett hjälpmedel i den fysiska planeringen. Olika aktörer har olika perspektiv Olika aktörer; kommuner, fastighetsägare, köpmän/handlare och konsumenter agerar utifrån olika preferenser. Det viktiga för en kommun är att skapa förutsättningar för handelsetableringar på ett sätt som tillgodoser kommuninvånarnas basutbud. För fastighetsägare och köpmän gäller det att nå rätt marknad och tillgodose sitt vinstintresse. Den enskilde konsumenten bryr sig inte om administrativa gränser i samband med inköp. Människor bor, arbetar och handlar allt mer utspritt. För samtliga aktörer är ett övergripande intresse att handelsetableringar lokaliseras i lägen så att de bidrar till en långsiktigt hållbar utveckling av samhället. Hållbar utveckling Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) ska i sitt arbete bidra till en hållbar utveckling i medlemskommunerna. En sådan utveckling kan beskrivas i de tre grundläggande och inbördes beroende dimensionerna den ekonomiska, den miljömässiga och den sociala. I det regionala samtalet bör handeln tydligare uppmärksammas och analyseras utifrån dessa tre dimensioner: - den sociala öka tillgängligheten till dagligvaror för hushåll utan bil och stärka lokala mötesplatser mm - den miljömässiga minimera de miljöeffekter som handeln genererar lokalt och globalt mm - den ekonomiska ta tillvara och stärka handelns olika förutsättningar i regionens kommuner profi lering mm 2 1 Uthållig tillväxt. Mål och strategier med fokus på hållbar regional struktur. Antagen av GR:s förbundsstyrelse i maj 2006.
Strukturbild för handeln i Göteborgsregionen För att stärka Göteborgsregionen och Göteborg som handelscentrum krävs ett samstämt och konsekvent agerande över lång tid. Med utgångspunkt från Strukturbild för Göteborgsregionen 2 och den handelsstruktur som beskrivs i tidigare framtaget kunskapsunderlag 3 har en handelsstrategi arbetats fram. Strukturbilden, se ovan, är ytterst förenklad för att fånga de övergripande strukturbildande element (kärnan, det sammanhängande stadsområdet, huvudstråken, kustzonen, de gröna kilarna och Göta älv) som är av betydelse när det gäller att skapa en samsyn kring hur Göteborgsregionen ska utvecklas. Nedan beskrivs de strategiska ställningstaganden som behövs för att strukturbildens intentioner skall uppfyllas. På samma sätt som de element som utgör bilden påverkas av handelns lokalisering, har dessa element också påverkan på handeln. 2 En överenskommelse om att vi gemensamt tar ansvar för att den regionala strukturen är långsiktigt hållbar. Godkänd av GR:s förbundsstyrelse i maj 2008. 3 Handeln i Göteborgsregionen, ett kunskapsunderlag juni 2004. 3
Huvudstrukturen Strukturbildens övergripande element är som tidigare nämnts kärnan, det sammanhängande stadsområdet, huvudstråken, kustzonen, de gröna kilarna och Göta älv. Av dessa berörs de fyra första på olika sätt av hur handelsstrukturen utvecklas. Förutsättningarna för uthållig tillväxt stärks om utbyggnaden av bostäder, arbetsplatser, handel, utbildning, vård m m koncentreras till kärnan, välbelägna delar av det sammanhängande stadsområdet och till orter belägna i eller starkt knutna till de regionala huvudstråken. För att nå intentionerna i strukturbilden krävs ett samstämt och konsekvent agerande över lång tid. Vi tar ett gemensamt ansvar för att den regionala strukturen är långsiktigt hållbar. Lokalt gör vi det genom att ta ansvar för våra delar av den regionala strukturen och genom att stödja övriga kommuner i att utveckla sina delar. 4 I ett handelsperspektiv är vi överens om att kommungränserna inte är i fokus kommunerna har olika roller som måste få utvecklas prioritera handel i tätorter öka tillgängligheten med kollektivtrafik, gångoch cykelbanor stimulera ett ökat kollektivtrafikresande samspelet med andra aktörer är viktigt vara restriktiva mot externhandel 5 undvika utspridning av handel i industriområden Därför är det viktigt att lokalisera medvetet utifrån strukturbildens intentioner. Kärnan Regionens kärna utgörs av den centrala del av Göteborg som är lätt att nå från hela Göteborgsregionen. Kärnan har med sitt utbud av bostäder, arbetsplatser, utbildning, kultur, nöjen och kommersiell service rollen som nav och motor för hela regionen. Handeln i regionkärnan har förutsättningar att vara unik med ett rikt och varierat utbud. Kärnan har med sina offentliga rum också en speciell roll som mötesplats för regionens invånare och besökare. 4 4 Se fotnot 2 5 Handel lokaliserad utanför stadskärna eller bostadsområde, trafikorienterat och med stort antal parkeringsplatser. Termen säger inget om innehållet.
Kärnans utveckling är av central betydelse för hela Göteborgsregionens utveckling. Det är en gemensam uppgift att verka för att skapa en attraktiv och lättillgänglig regional kärna. Så långt det är möjligt bör resorna till och från kärnan ske med kollektivtrafik, men vid vissa inköp är det fortfarande bilen som används. Hur parkeringsfrågan löses är därför en viktig del i ett helhetsperspektiv. I ett handelsperspektiv tänker vi på att ha en gemensam syn på kärnans framtida utveckling utveckla det unika i kärnan och se den som både motor och skyltfönster för regionen Göteborgs centrum handels- och turiststaden Göteborg är viktig som varumärke för hela regionen (jfr med evenemangsstaden) och bör ses i ett internationellt perspektiv ta till vara köpkraften hos besökare, turister m fl Det sammanhängande stadsområdet Det sammanhängande stadsområdet definieras som de sammanhängande och tätbefolkade delarna av Göteborg (kärnan undantagen), Mölndal och Partille och som har god kollektivtrafik. I det sammanhängande stadsområdet har både mindre och större handelsplatser en viktig funktion och dessa bör kompletteras med handel när möjligheter ges. Handelsplatser har social betydelse och kan ha karaktären av t ex lokalt torg eller regiondelscentrum. Även vid omvandling och förtätning är det viktigt att se handeln som en del av stadsutvecklingen. Handelns utveckling ska baseras på en attraktiv lokal kollektivtrafik med god anslutning till de överordnade stråken i ett antal utpekade knutpunkter och noder. I ett handelsperspektiv tänker vi på att regiondelscentrum är i hög grad identitetsskapande för kommunen eller stadsdelen regiondelscentrum fyller en viktig funktion som mötesplats och knutpunkt för kollektivtrafik lokal handel fyller en viktig funktion för att säkerställa ett basutbud de lokala torgen fyller en viktig funktion som mötesplats i närområdet närvaro av handel gör en stadsdel levande Huvudstråken Huvudstråken formas av den struktur som bildas när Västlänken (förslag till tågtunnel under Göteborg) samt pendel- och regiontågstrafiken är utbyggd mot Uddevalla, Trollhättan, Alingsås/Skövde, Borås och Varberg. I stråken finns dessutom det överordnade vägtrafiksystemet (E6, E45, E20 och Rv40). 5
Stråken innefattar de orter som ligger längs med eller i nära anslutning till dessa banor. Här finns historiska städer med stark egen identitet samt en rad större och mindre tätorter. Dessa städer och orter inrymmer en stor befolkning och erbjuder ett varierat utbud av arbetsplatser, utbildning, handel och tjänster. Huvudstråken utgör ryggraden i Göteborgsregionen och ska stärkas för att alla delar av regionen ska bli långsiktigt livskraftiga. Utvecklingen av huvudstråken ska ske med stöd av en attraktiv och kraftfull pendeloch regiontågstrafik. I ett handelsperspektiv tänker vi på att lokalisera tillkommande handel i befintliga stråk med stationsnära lägen och god kollektivtrafikförsörjning handel är en viktig del av tätorternas identitet och bidrar till ett rikt stads- och vardagsliv Kustzonen Kustzonen, som också utgör ett strukturbildande element, omfattar det kustnära området av fastlandet, Göteborgs södra och norra skärgård samt Tjörn. I kustzonen finns en betydande del av regionens bosättning med ett antal större och mindre orter och fritidshusområden. Förändringstrycket är stort vilket skapar möjligheter, men också svårigheter, då det saknas en kapacitetsstark infrastruktur. Många kustsamhällen upplever en kraftig befolkningsökning under några månader sommartid. I ett handelsperspektiv tänker vi på att underlätta för närservice som ger ett basutbud för åretruntboende tillvarata de möjligheter som sommarhalvåret ger med ökad köpkraft från besökare och turister Konsumtionen förändras Handeln formas av de värderingsskiftningar och ändrade efterfrågandemönster som uppkommer i spåren av utvecklingen. Sättet att konsumera är i ständig förändring; under senare år har t ex tjänstekonsumtionen och e-handelns utveckling fått allt större genomslag. Konsumtionen i olika livsfaser har också förändrats över tid vilket i hög grad påverkar handeln. Både den frihetstid som infaller mellan barndom och familjebildande och den tid som kommer när sedan ansvarstiden är över är idag längre än tidigare och ger utrymme för en ökad konsumtion. En viktig del i det fortsatta arbetet är därför att följa samhällsförändringar som påverkar inte bara den fysiska miljön utan också i hög grad konsumenters beteende. 6
Strategier för att nå en hållbar handelsstruktur Avgörande för om vi ska få en långsiktigt hållbar handel i regionen bestäms dels av den politiska vilja som uttrycker vad vi ska åstadkomma, dels av vår förmåga att omsätta denna vilja till praktisk handling. I det fortsatta regionala samarbetet utgår vi från strukturbildens intentioner och fokuserar på följande insatser: Bygger vidare på och utvecklar befintliga handelsetableringar. Skapar förutsättningar som innebär att tillkommande handelsetableringar bidrar till att basutbudet tillgodoses i varje del av regionen. Ger marknadens aktörer tydliga signaler om den fysiska strukturen som sedan kan läggas till grund för det gemensamma arbetet med att utveckla en långsiktigt hållbar handelsstruktur i Göteborgsregionen. Ökar kunskapen om hur vi handlar och var vi handlar för att kommunen ska kunna se sin roll i regionen, bl a genom trendanalyser. Bejakar differentierad utveckling av handeln som möjliggör profilering både för den enskilda kommunen och för hela regionen. Stimulerar fortsatt övergripande politikerdialog kring handelsfrågor och fördjupar det erfarenhetsutbyte kring handel som pågår i BRG:s handelsgrupp. 6 Uppdragsorganisation Uppdragslämnare och styrgrupp Uppdragsansvarig Projektgrupp Referensgrupp Layout Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad Bo Aronsson, planeringschef GR Pia Arnesson, GR Cecilia Kvist, GR Olle Fredholm, GR BRG:s handelsgrupp för näringslivsansvariga och planerare Gunnel Lihmé, GR 6 BRG:s (Business Region Göteborg) handelsgrupp för näringslivsansvariga och planerare från GR:s medlemskommuner. I denna tjänstemannagruppering förs kontinuerligt samtal mellan kommunerna om handelsfrågor, vilket är grunden i en informations- och kunskapsbas. 7
Se även Handeln i Göteborgsregionen, ett kunskapsunderlag - juni 2004 Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) Besök Gårdavägen 2 Post Box 5073, 402 22 Göteborg Tel 031-335 50 00 Fax 031.335 51 17 e-post gr@grkom.se www.grkom.se
Dnr: 09-230.10 Styrgruppsärende 2010-01-28 Till Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad Förslag till yttrande över Vallhamra torg, Ugglum 1:131 m fl, programsamråd Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Partille kommun daterad 2009-12-03 beretts tillfälle att yttra sig över program för Vallhamra torg, Ugglum 1:131 m fl. Programmet syftar till att undersöka möjligheterna att ta fram en detaljplan för bostäder och handel vid Vallhamra torg i Sävedalen, Partille kommun. Det finns ett bra serviceutbud i närområdet och kommunikationerna är goda i form av tät kollektivtrafik till Partille centrum och till Göteborg. Kommunens ambition är att på ett hållbart sätt utveckla Vallhamra torg till kommundelscentra i Sävedalen bl a genom att tillföra området uppemot 200 nya lägenheter och skapa väl fungerande hållplatser för kollektivtrafiken. GR anser att intentionerna med att utveckla Vallhamra torg och Sävedalen följer Strukturbild för Göteborgsregionen om att komplettera det sammanhängande stadsområdet. Ny bebyggelse ökar förutsättningarna för en bibehållen servicenivå vad gäller t ex handel, fortsatt närhet till skola och omsorg mm, faktorer som är av betydelse för ett rikt vardagsliv. Enligt programförslaget kommer ett ökat antal boende att generera mer trafik i området, även om tillgången till kollektivtrafik är god. GR anser därför att det är positivt att kommunen i det fortsatta planarbetet kommer att göra en mer övergripande trafikstudie för Sävedalen som kan sätta in Vallhamra torg i ett större sammanhang och tydliggöra kopplingen till Partille centrum. Programförslaget finns på kommunens hemsida www.partille.se/bygga&bo. Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad föreslås besluta att godkänna förslag till yttrande, daterat 2010-01-15.
Göteborg 2010-01-15 Bo Aronsson /Cecilia Kvist
Dnr: 09-211.10 Till Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad Styrgruppsärende 2010-01-28 Förslag till yttrande över förslag till översiktsplan för Göteborg, fördjupad för Södra Askim, utställning Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Göteborgs Stad, daterad 2009-10-28, beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss. GR har genom beslut i styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad, 2004-09- 16 yttrat sig över tidigare samrådshandling (se bilaga). GR konstaterar att kommunen tagit hänsyn till de synpunkter som tidigare framförts. Sedan samrådsskedet har GR:s förbundsstyrelse i maj 2008 godkänt Strukturbild för Göteborgsregionen. En överenskommelse om att vi gemensamt tar ansvar för att den regionala strukturen är långsiktigt hållbar. Den fördjupade översiktsplanen visar att kommunen har ambitionen att ta sin del av det gemensamma ansvaret för den regionala strukturen och planförslaget följer i allt väsentligt intentionerna i strukturbilden. Det är bra att de centrumbildningar som ska stärkas pekas ut. Tillsammans med en stärkt kollektivtrafik bidrar detta till att utveckla en hållbar regional struktur. GR har inga ytterligare synpunkter att tillägga. Förslaget till översiktsplan för Göteborg, fördjupad för Södra Askim finns på stadsbyggnadskontorets hemsida http://www.goteborg.se. Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad föreslås besluta att godkänna förslag till yttrande, daterat 2009-12-21. Göteborg 2009-12-21 Bo Aronsson /Pia Arnesson 1
Bilaga Dnr:04-172-10 Styrgruppsärende 2004-09-16 Per Kristersson Till Styrgruppen för Regional planering Strukturstudie Södra Askim, Samrådshandling för fördjupad översiktsplan Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Göteborgs kommun, daterad 2004-06-17, beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad remiss. Bakgrund Planområdet är lokaliserat till den södra delen av Göteborgs kommun. Södra Askim är en del av Göteborgsregionens sydvästra sektor som omfattar kuststräckan från Onsalahalvön i Kungsbacka kommun i söder till Västra Frölunda i norr. Sandsjöbacka naturområde utgör avgränsning i öst. Strukturstudien är avsedd att vara ett inlägg i diskussionen om hur och var bebyggelseutvecklingen i regionen och i Göteborgs och Kungsbacka kommuner bör äga rum i framtiden. Frågan är vilken roll Södra Askim skall spela i denna utveckling. Enligt studien tillhör Södra Askim de mest attraktiva områdena för boende och fritidsaktiviteter i regionen. Området beskrivs som en kvarvarande resurs för stadsutveckling i sydväst inom Göteborgs kommun. I studien noteras att dagens trafiksituation i göteborgsregionen har lett till att Länsstyrelserna i Västra Götaland och Halland inte längre kan acceptera en fortsatt utbyggnad av Södra Askim. Länsstyrelserna hänvisar till framförallt miljösituationen vad gäller luftkvalitet i centrala Göteborg där påverkan från trafiken från bl a sydvästsektorn utgör en icke oväsentlig andel. Två regionala huvudfrågor lyfts fram i studien; 2
Vilken roll bör och kan Sydvästsektorn spela i göteborgsregionens framtida utveckling? Bör fler av regionens invånare beredas tillgång till de goda boendeoch fritidskvaliteterna i sydvästsektorn genom att nyttja bl a Södra Askim för bebyggelse? Vilka överordnande mål bör gälla för framtida byggandet? Är det en riktig utgångspunkt att samhällsbyggandet skall grundas på strategier så att bilanvändningen minskar och förutsättningarna för miljöanpassade tranporter förbättras? Studien beskriver tre olika utvecklingsscenarier för Södra Askim och ger konsekvensanalyser för trafikutvecklingen. Scenario 1 med 2 500 bostäder leder till en bebyggelsestruktur med övervägande 2-våningshus i radhus och flerbostadshus. Möjliggör ett utvecklat bussystem. Scenario 2 med 5 000 bostäder leder till en bebyggelsestruktur med 2- våningshus och flerbostadshus med inslag av 4-våningshus i anslutning till Säröleden som är huvudkommunikationsstråket. Möjliggör ett spårvagnsystem. Scenario 3 med 10 000 bostäder leder till en bebyggelsestruktur med övervägande 2-våningshus i radhus och flerbostadshus i 4-våningshus samt högre bebyggelse i vissa lägen. Möjliggör ett pendeltågsystem. GR har medverkat i styrgruppen för strukturstudien. Strukturstudien har presenterats vid ett möte i styrgruppen för regional planering i april 2004. Kansliets kommentarer Studiens tre scenarier utgår från uppbyggnad av olika bebyggelsestrukturer. Scenarierna är inte tänkta som tre utbyggnadssteg i utvecklingen av en framtida bebyggelsestruktur utan som vägar till tre olika framtider. Sammanfattande bedömning En samlad bedömning pekar på att inriktningen av utvecklingen av Södra Askim bör ske med utgångspunkt från den potential området har för att stärka regionen som helhet. Utbyggnaden bör vara av sådan omfattning att den dels ger ett betydande tillskott av bostäder, dels medger att ett kostnadseffektivt och 3
högkvalitativt kollektivtrafiksystem kan tillskapas. Saknas förutsättningarna för detta idag bör området istället sparas som en framtida resurs. Utbyggnaden av sydvästsektorn bör ske i samråd med Kungsbacka kommun och den fortsatta planeringen ske gemensamt t.ex. genom en kommungränsövergripande översiktsplan. Dagsläget I dagsläget är de områden i Södra Askim som är aktuella att exploatera lågt utnyttjande vad avser bebyggelse. Däremot finns anspråk från flera andra intressen, t.ex. kraftledningar, ridsport, försvaret. De olika scenarierna är skisserade så att konflikter mellan dessa intressen och exploateringsintresset minimeras. GR lämnar inga kommentarer på huruvida dessa avvägningar mellan olika intressen är rimliga. Övriga delar av sydvästsektorn och Södra Askim domineras av småhusbebyggelse med friliggande villor och radhus. Närheten till havet i väster och Sandsjöbackareservatet i väster ger området betydande boendekvaliteter. Regionen växer Göteborgsregionens utveckling har under en lång tid präglats av tillväxt. Vissa perioder har nybyggnationen av bostäder varit låg men befolkningen har stadigt växt i antal. Sedan 1970-talet har en omfördelning av ca 70 000 invånare skett inom Göteborg från de centrala delarna till de mer perifera. Samtidigt har kranskommunerna vuxit med det dubbla, ca 140 000 invånare. Dessa förändringar har utgått från en strävan att klara bostadsförsörjningen och utveckla goda boendekvaliteter. Samtidigt har strukturförändringarna bidragit till ett ökat trafikarbete i form av en omfattande pendling. Pendlingen sker till övervägande del med bil, vilket i högtrafik leder till köbildningar på huvudlederna och höga luftföroreningshalter i vissa centrala delar av Göteborg. De av Västra Götalandsregionen framtagna befolkningsprognoserna och även andra aktuella bedömningar talar för att inflyttningen till göteborgsregionen kommer att fortgå. Dessa prognoser pekar på att göteborgsregionen kommer att ha ca 955 000 invånare år 2015. Den samlade bilden av medlemskommunernas ambitioner beträffande bostadsbyggandet pekar på ett gemensamt mål om ca 4 500 nya lägenheter per år i regionen. Även med ett något lägre mål innebär detta tillskott av bostäder att en volym motsvarande ett nytt Partille, Lerum och Alingsås skall tillskapas inom en tidshorisont på 10-15 år. Ett bostadsbyggande på denna nivå får 4
betydande effekter på den regionala strukturen med åtföljande behov av investeringar i infrastruktur mm. Regionen står inför ett dilemma. Tillväxten leder till ett ökat tryck på att bygga nya bostäder samtidigt som byggandet av dessa med hög sannolikhet leder till ett ökat trafikarbete med åtföljande påverkan på miljön och därmed en risk för en totalt sett minskad attraktivitet. I detta perspektiv är den typ av strukturstudier som studien av Södra Askims representerar ett viktigt led i dialogen kommunerna emellan om var och när bostadsbyggandet bör ske. Detta för att den regionala bebyggelsestrukturen skall kunna utvecklas långsiktigt hållbart och med goda kvaliteter i alla dess delar. Södra Askims roll i regionens framtid En utbyggnad av Södra Askim kan utveckla bebyggelsestrukturen i regionen positivt. Södra Askim utgör tillsammans med övriga sydvästsektorn en väsentlig resurs för regionens nuvarande och tillkommande invånare. Marknaden för bostadstillskottet finns i de befolkningsgrupper som via omflyttning inom regionen eller som via inflyttning från andra delar av Sverige söker ny bostad. Sektorn har, som studien redovisat, en av regionens mest attraktiva boendemiljöer. Detta återspeglas i de rådande höga bostadspriserna. Sydvästsektorn är idag ett utpräglat bilpendlarområde. Kollektivtrafikandelen är regionens lägsta. För att ge förutsättningen för ett trendbrott i resandemönster krävs ett nytt kollektivtrafiksystem. Studien redovisar beräkningar för pendeltåg, spårvagn och buss med egna körfält. Stora investeringar i infrastruktur för pendeltåg och spårvagn kräver många resande. Buss har inte tillräcklig kapacitet vid ett kraftigt ökat resande. Däremot kan buss vara ett alternativ under utbyggnadsskedet. Vid en utbyggnad av Södra Askim med samma typ av bostadsområden som finns i sektorn idag konserveras rådande förhållanden. Även med ett ändrat resvalsbeteende är det inte troligt att befolkningsunderlaget blir tillräckligt för att kunna skapa ett nytt kapacitetsstarkt kollektivtrafiksystem. En fortsatt hög grad av bilpendlande bidrar sannolikt till att miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid och partiklar överskrids i vissa centrala delar av regionen. Detta kan innebära krav på restriktioner på biltrafiken och/eller utbyggnaden. Bostadsbyggandet bör ske så att långsiktigt attraktiva miljöer kan skapas i såväl de tillkommande bostadsområdena som i regionen som helhet. För att säkra en sådan utveckling bör utbyggnadsområdena väljas med stor omsorg och utformningen av dessa ske med kvalitativa förtecken. En förutsättning bör vara att områdena från första inflyttning kan förses med en god kollektivtrafiktrafik, som är så effektiv att det totala trafikarbetet kan 5
begränsas. Regionens attraktivitet kan stärkas genom att känsligheten för förändringar i omvärlden reduceras. Möjligheterna att välja alternativa resformer innebär en trygghet för dem som står inför valet att flytta in. Den motsatta bilden kan bli att regionen förlorar i attraktionskraft. Vid det rådslag som genomförts kring utvecklingen i regionen har en av de tydligaste slutsatserna varit att det finns ett gemensamt regionalt ansvar för att begränsa de sociala klyftorna. I denna diskussion har såväl sociala som konkurrensmässiga motiv anförts. I det fortsatta arbetet med Södra Askim kan dessa frågor studeras vidare. Frågor som berörs är bl a blandning av boendeformer, avvägningen bostäder-arbetsplatser, förutsättningar att erbjuda service mm. En aspekt som flyktigt tas upp i strukturstudien men mer genomarbetat i Göteborgs energiplan, är vikten av att nybyggnation sker med inriktning på en god energieffektivitet. Energiplanen ger exemplet Lindåshusen, som är hus utan särskilt uppvärmningssystem. I det fortsatta arbetet finns möjlighet att pröva om en lågenergiinriktning kan inarbetas. 6
Dnr: 08-161.67 Styrgruppsärende 2010-01-28 Till Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad Kommungemensam plattform för att främja nyanländas inträde på arbetsmarknaden Förbundsstyrelsen behandlade rubricerat ärende 2009-12-04 och beslöt då bl a att studera boendefrågan med berörda aktörer samt med GRs styrgrupp för miljö och samhällsbyggnad. Bakgrunden till beslutet är att förbundsstyrelsens presidium gett styrgruppen för arbetsmarknad i uppdrag att upprätta ett förslag till ett kommungemensamt arbete för att främja nyanländas inträde på arbetsmarknaden. I styrgruppens arbete har boplats/bostad identifierats som en av nyckelfrågorna att arbeta vidare med. En bra boendesituation är en nödvändig förutsättning för att nyanlända ska få en bra första tid i Sverige och kunna etablera sig i samhället. Vid styrgruppens möte kommer en information att lämnas kring förbundsstyrelsens beslut och bakgrunden för detta (handlingar bifogas). Styrgruppen bör vid mötet diskutera hur gruppen kan ta sig an sin del av det fortsatta arbetet. Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad föreslås besluta att uppdra år kansliet att medverka i det fortsatta arbetet med projektet, samt att återkomma med förslag på hur styrgruppens del i arbetet kan bedrivas Göteborg 2010-01-14 Bo Aronsson
Dnr: 08-161.67 Styrelseärende 2009-12-04 Till Förbundsstyrelsen Kommungemensam plattform för att främja nyanländas inträde på arbetsmarknaden Ärendet Förbundsstyrelsens presidium har gett GR:s styrgrupp för arbetsmarknad i uppdrag att utarbeta ett förslag till ett kommungemensamt arbete för att främja nyanländas inträde på arbetsmarknaden. Under senhösten 2008 ställde därför styrgruppen en förfrågan till medlemskommunernas kommunstyrelser för att ta reda på om och i så fall hur GR skulle arbeta vidare med frågan. Tolv kommuner svarade att det var angeläget att använda GR som plattform för detta arbete. Under året har medlemskommunerna, tillsammans med Arbetsförmedlingen, ringat in och utarbetat konkreta förslag på ett antal samarbetsområden. Arbetet har i ett första steg handlat om att finna områden lämpliga för samverkan. Förslag om hur denna samverkan ska se ut kommer att formuleras i ett nästa steg om förbundsstyrelsen så beslutar. Regeringen föreslår i höst en reform för att påskynda etableringen i arbetsoch samhällslivet för nyanlända invandrare. Proposition Nyanlända invandrares arbetsmarknadsetablering egenansvar med professionellt stöd är planerad att komma i slutet av november. Reformen innebär att det kommer att bli ett nytt gränssnitt mellan stat och kommun i introduktionen av nyanlända. Det är av stor vikt att de olika parterna finner varandra i sina delvis nya uppdrag. Arbetsförmedlingen kommer att ta över ansvaret för introduktionen av nyanlända i arbetsför ålder från kommunerna. Ansvaret för de samverkansområden som här föreslås samhällsinformation, sfi, boplats/bostad samt rehabilitering kommer dock även i fortsättningen att ligga kvar på kommunerna.
Styrgruppen för Arbetsmarknad beslutade i ärendet den 22 oktober och föreslår styrelsen att gå vidare i arbetet enligt bilagd tjänsteskrivelse. Förbundsstyrelsen föreslås besluta att ett förslag till likartad samhällsinformation i Göteborgsregionen tas fram, att föreslå Utbildningsgruppen att ta fram ett förslag till en regionaliserad sfi, att studera boendefrågan med berörda aktörer samt med GRs styrgrupp för miljö och samhällsbyggnad, att studera förutsättningarna för samverkan inom rehabilitering med berörda parter samt med GR:s sociala styrgrupp, samt att den nuvarande arbetsgruppen med kommunerna och Arbetsförmedlingen fortsätter sitt arbete fram till sommaren 2010. Göteborg 22 oktober 2009 Nils-Gunnar Ernstson Gustav Höjer
Dnr: 08-161.67 Styrgruppen för arbetsmarknad 2009-10-22 Kommungemensam plattform för att främja nyanländas inträde på arbetsmarknaden Bakgrund Förbundsstyrelsens presidium har gett GR:s styrgrupp för arbetsmarknad i uppdrag att utarbeta ett förslag till ett kommungemensamt arbete för att främja nyanländas inträde på arbetsmarknaden. Under senhösten 2008 ställde därför styrgruppen en förfrågan till medlemskommunernas kommunstyrelser för att ta reda på om och i så fall hur GR skulle arbeta vidare med frågan. Tolv kommuner svarade att det var angeläget att använda GR som plattform för detta arbete. Under året har medlemskommunerna, tillsammans med Arbetsförmedlingen, ringat in och utarbetat konkreta förslag på ett antal samarbetsområden. Arbetet har i ett första steg handlat om att finna områden lämpliga för samverkan. Förslag om hur denna samverkan ska se ut kommer att formuleras i ett eventuellt nästa steg. Nyanlända flyktingar och deras anhöriga antas under sin första tid i Sverige ha särskilda behov av samhällets insatser eftersom de nyligen har anlänt till Sverige, vanligen inte kan svenska och inte har etablerade nätverk inom samhälls- och arbetslivet. Målet med dessa insatser introduktionen är att var och en ska kunna försörja sig och bli delaktig i det svenska samhällslivet. Det är idag kommunerna som ansvarar för introduktionen av nyanlända, ett arbete som sker i samverkan med bland andra Arbetsförmedlingen och Västra Götalandsregionens hälso- och sjukvård samt parterna på arbetsmarknaden. Regeringens proposition Nyanlända invandrares arbetsmarknadsetablering egenansvar med professionellt stöd är planerad att komma i slutet av november. Enligt lagrådsremissen ska en reform träda i kraft den 1 december 2010, med en övergångsperiod. Reformen innebär i korthet att det kommer att bli ett nytt gränssnitt mellan stat och kommun. Det är av stor vikt att parterna finner varandra i sina delvis nya uppdrag. Arbetsförmedlingen kommer att ta
över ansvaret för introduktionen av nyanlända i arbetsför ålder från kommunerna. Flera insatser i introduktionen, bland annat ansvaret för äldre, barn och unga kommer dock att ligga kvar på kommunerna. De samverkansområden vi har valt är samhällsinformation, sfi, boplats/bostad samt rehabilitering. Ansvaret för dessa insatser kommer enligt lagrådsremissen även att efter reformen ligga kvar på kommunerna. Samhällsinformation Bakgrund Syftet med samhällsinformation är att ge nyanlända personer orientering om det svenska samhället. Under en lång period var samhällsinformation en integrerad del av sfi-undervisningen, men enligt nu gällande regelverk ska samhällsinformation och sfi vara två självständiga moment i introduktionen. Målet med introduktionen av nyanlända är inte bara att var och en ska kunna försörja sig utan också att nyanlända ska bli delaktiga i samhället. En nödvändig förutsättning för att nå detta mål är att nyanlända tidigt får möjlighet att tillgodogöra sig relevant samhällsinformation. För att säkerställa att informationen faktiskt når fram och bidrar till en ökad kunskap om och fördjupad förståelse av det svenska samhället bör den ges på den nyanländas eget modersmål. Vidare bör samhällsinformationen ges av personer som, förutom relevanta språkkunskaper, har en dubbel kulturell kompetens och en pedagogisk fallenhet för denna typ av uppdrag. Varför kommunsamverkan? Kommunerna utformar idag själva den samhällsinformation som erbjuds inom respektive kommun. Kvaliteten på och omfattningen av samhällsinformationen varierar därför mellan kommunerna, vilket leder till godtycklighet för de nyanlända. Genom kommunsamverkan kan samtliga flyktingar och andra nyanlända som kommer till Göteborgsregionen få tillgång till likartad samhällsinformation av säkerställd kvalitet och därmed, i förlängningen, samma möjligheter att bli delaktiga i samhället oavsett var i regionen man kommit att bosätta sig. Samhällsinformation på modersmål är en relativt resurskrävande verksamhet. Genom kommunsamverkan kan även kommuner med mindre mottagande erbjuda samhällsinformation på modersmål med speciellt utbildade samhällsinformatörer med dubbel kulturell kompetens, något som idag sällan är möjligt. Genom kommunsamverkan kan verksamheten bli långsiktigt hållbar och bli lättare att anpassa till förändrade migrationsströmmar. Genom
en kommungemensam verksamhet i större skala skulle det till exempel kunna bli möjligt att i regionen ha heltidsanställda samhällsinformatörer på de vanligaste språken, vilket skulle ge ökad möjlighet att säkerställa en jämn och hög kvalitet på verksamheten. En sådan samverkan skulle även kunna möjliggöra att fler nyanlända som talar mindre vanliga språk kan erbjudas samhällsinformation på modersmål. De nordöstra stadsdelarna i Göteborg har utarbetat en verksamhet som utvärderats med goda resultat. Ett par kommuner har redan valt att gå in i samverkan med denna verksamhet. Sfi svenskundervisning för invandrare Bakgrund Syftet med sfi svenskundervisning för invandrare är att ge vuxna, som inte har svenska som modersmål, grundläggande kunskaper i det svenska språket. Enligt gällande regelverk ska sfi anpassas efter den studerandes egna förutsättningar och behov. Utbildningen ska också kunna kombineras med förvärvsarbete och andra aktiviteter såsom validering, annan utbildning eller praktik. Detta innebär att utbildningen bör kännetecknas av en hög grad av flexibilitet. Genom att exempelvis organisera sfi under såväl dag- som kvällstid, bedriva yrkesinriktad sfi och anordna sfi för personer med olika utbildningsbakgrund kan utbildningen anpassas efter individuella behov. Varför kommunsamverkan? Det är viktigt att nyanlända får möjlighet att studera sfi i den kommun de bor. Utöver detta grundläggande utbud ska alla nyanlända ha tillgång till sfi som är anpassad efter nyanländas olika förutsättningar och behov. Det är emellertid mycket stora volymskillnader mellan Göteborg och övriga kommuner, vilket innebär att medlemskommunerna har skilda förutsättningar att erbjuda sfi som är anpassad efter alla nyanländas individuella behov. För att alla nyanlända ska få samma möjligheter bör därför sfi-studerande få fri rörlighet på samma sätt som gymnasieelever som idag kan välja att studera var som helst i regionen. Som komplement till den samverkan som idag redan sker mellan ett antal kommuner i regionen har ett antal områden för bred kommunsamverkan identifierats: Yrkesutbildning i kombination med sfi. Vissa yrkesinriktningar kan finnas på flera ställen i regionen, medan andra kan koncentreras till en eller ett par platser.
Praktikplatser/verksamhetsförlagd sfi. Det borde vara möjligt att studera i en kommun och praktisera i en annan. Nischad-sfi. Sfi som är anpassad efter deltagarnas utbildningsnivå samt sfi för nyanlända med särskilda behov. Boplats/bostad Bakgrund En bra boendesituation är en nödvändig förutsättning för att nyanlända ska få en bra första tid i Sverige och kunna etablera sig i samhället. Vi menar att man genom att ta sig an boendefrågan från ett regionalt perspektiv bättre kan främja en god etablering och motverka segregation. Göteborgsregionen blir ur detta perspektiv en helhet en region där nyanlända kan bosätta sig, leva och arbeta och få tillgång till regional service som skola, vuxenutbildning, samhällsinformation och sfi, utan att kommungränserna sätter hinder i vägen. Varför kommunsamverkan? Genom kommunsamverkan kan man öka möjligheterna för nyanlända att leva i en kommun och arbeta eller utbilda sig i en annan. På så sätt kan nyanlända bättre anpassa sitt val av bostadsort efter sina individuella förutsättningar, samtidigt som man bättre kan ta till vara den enskilda kommunens resurser. Kommunsamverkan kan underlätta möjligheterna för vidareflytt och sekundärflytt som ett led i att motverka boendesegregationen. Enligt lagrådsremissen kommer Arbetsförmedlingen få i uppdrag att genomföra etableringssamtal med nyanlända. Syftet är bland annat att nyanlända tidigt efter beviljat uppehållstillstånd ska få information om var i landet den kompetens som den nyanlända har, eller tänker skaffa sig, efterfrågas och därmed ska kunna fatta ett välgrundat beslut om var de ska bosätta sig. Genom kommunsamverkan kan det säkerställas att Arbetsförmedlingen vid etableringssamtalen har tillgång till relevant information om boende, arbetsmarknad och service för alla Göteborgsregionens kommuner. Kommunsamverkan kan också ske kring principiella frågeställningar som rör alla kommuner, i synnerhet gällande förhållandet till statliga myndigheter som Migrationsverket, Länsstyrelsen och Arbetsförmedlingen. Rehabilitering Bakgrund
De personer i gruppen nyanlända som har olika slags hälso- eller funktionshinder har betydligt svårare att etablera sig i samhället och komma ut på arbetsmarknaden. Det kan röra sig såväl om fysiska som psykiska åkommor. Det är inte ovanligt att nyanlända med flyktingbakgrund har traumatiska erfarenheter som har utvecklats, eller riskerar att utvecklas, till posttraumatiskt stressyndrom. Behovet av individuellt anpassade rehabiliteringsinsatser är därför stort. Rehabilitering är ett samlingsbegrepp för åtgärder av olika slag som ska hjälpa sjuka och skadade att återvinna bästa möjliga funktionsförmåga. Olika myndigheter har ansvar för olika områden inom rehabilitering: Försäkringskassan har ett samordnande ansvar för dem som omfattas av sjukförsäkringssystemet Sjukvården ansvarar för den medicinska behandlingen och rehabiliteringen. Arbetsförmedlingen eller arbetsgivaren har ansvaret för den arbetslivsinriktade rehabiliteringen. Kommunen ansvarar för de den sociala rehabiliteringen Även om nyanlända omfattas av de generella regler som finns kring rehabilitering så faller personer i denna grupp ofta mellan stolarna. Nyanlända har inte i tillräcklig omfattning kunnat ta del av statliga rehabiliteringsinsatser. Det är endast de nyanlända som haft ett arbete i Sverige som de blivit sjukskrivna från som på ett systematiskt sätt fångats upp av de rehabiliteringsinsatser som samordnas av Försäkringskassan. Nyanlända ska söka vård inom den ordinarie sjukvården på samma villkor som andra folkbokförda i kommunen. Det har dock visat sig att nyanlända har svårt att hitta rätt kontakter i sjukvården. I nordöstra Göteborg har man därför en särskild vårdcentral för nyanlända vars primära funktion är att se till att nyanlända kan komma i kontakt med rätt vårdinstans. Varför samverkan? För att kunna erbjuda individuellt anpassade insatser behöver alla inblandade aktörer Arbetsförmedlingen, kommunerna, Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan på ett bättre sätt än idag samarbeta, samverka och samordna sina aktiviteter kring rehabilitering. I dagsläget är det oklart hur mottagandet av nyanlända kommer att vara organiserat i framtiden. Oavsett hur ansvarsfördelningen kommer att se ut kommer en nära samverkan mellan alla inblandade aktörer att vara nödvändig. Förslag till beslut