D E M O K R A T I S T A T I S T I K R A P P O R T 5

D E M O K R A T I S T A T I S T I K R A P P O R T 5 Demokratistatistik 2006

Nej till euron D E M O K R A T I S T A T I S T I K R A P P O R T 5 Demokratistatistik 2006 Statistiska centralbyrån 2006

2 Nej till euron Democracy Statistics Report no 5 Statistics on democracy 2006 Statistics Sweden 2006 Tidigare publicering Previous publications Producent Producer Rapport 1: Ja och nej till euron. Folkomröstningen om euron 2003, Staffan Sollander & Richard Öhrvall 2004 Rapport 2: Väljartrender. En sammanfattning av några resultat från valundersökningarna 1956 2004, Sören Holmberg & Henrik Oscarsson 2004 Rapport 3: SCB:s demokratistatistik, 2005 Rapport 4: Nej till euron. Henrik Oscarsson & Sören Holmberg 2005 SCB, enheten för demokratistatistik Box 24 300, 104 51 Stockholm tfn +46 8 506 940 00 E-post: demokrati@scb.se Förfrågningar Jessica Persson 08-506 944 27 Inquiries E-post: jessica.persson@scb.se Barbara Narfström 08-506 948 58 E-post: barbara.narfstrom@scb.se Om du citerar ur denna rapport, var god uppge källan enligt följande: Källa: SCB, Demokratistatistik 2006 When quoting material from this publication, please state the source as follows: Source: Statistics Sweden, Statistics on democracy 2006 2006, Statistiska centralbyrån Enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk är det förbjudet att helt eller delvis mångfaldiga innehållet i denna publikation utan medgivande från Statistiska centralbyrån. Any reproduction of the contents of this publication without prior permission from Statistics Sweden is prohibited by the Act on Copyright in Literary and Artistic Works (1960:729). Omslag Cover Bodil Hedlund ISSN 1652-6945 ISBN 91-618-1328-1 ISBN 978-91-618-1328-5 URN:NBN:SE:SCB-2006-ME09ST0601_pdf Printed in Sweden SCB-Tryck, Örebro 2006.05 MILJÖMÄRKT Trycksak 341242

Demokratistatistik 2006 Förord Förord Denna rapport är den femte som Statistiska centralbyrån (SCB) ger ut i serien Demokratistatistik. I rapporten redovisas ett urval av den statistik som SCB producerar inom demokratiområdet. Rapporten har utarbetats av Jessica Persson. Barbara Narfström och Staffan Sollander har varit behjälpliga i stora delar av arbetet. Inför kommande utgivning av denna rapport emotser SCB gärna synpunkter på innehåll och utformning. Statistiska centralbyrån i juni 2006 Anna Wilén Uno Davidsson SCB tackar Tack vare våra uppgiftslämnare privatpersoner, företag, myndigheter och organisationer kan SCB tillhandahålla tillförlitlig och aktuell statistik som tillgodoser samhällets informationsbehov.

Demokratistatistik 2006 Innehåll Innehåll A separate text in English is provided at the end of the publication. Förord... 3 Sammanfattning... 7 Inledning... 9 Läshänvisning...9 Definitioner...10 Val... 11 Valresultat... 11 Lokal/regional nivå...11 Nationell nivå...14 Internationell nivå...18 Valdeltagande... 19 Lokal/regional nivå...19 Nationell nivå...20 Internationell nivå...23 Partier... 25 Medlemskap och aktivitet... 25 Förtroendevalda... 28 Folkvalda... 28 Lokal/regional nivå...28 Nationell nivå...32 Samtliga förtroendevalda... 34 Medborgare... 37 Förtroende... 37 Resurser och möjligheter... 39 Engagemang och aktivitet bland vuxna... 43 Engagemang och aktivitet bland ungdomar... 48 Opinion... 49 Massmedia... 62 Tillgång... 62 Konsumtion... 63 Specialbearbetningar... 65 Utlämnande av datamaterial... 66 Statistiska centralbyrån 5

Innehåll Demokratistatistik 2006 SCB:s undersökningar på demokratiområdet... 67 Demokratidatabasen... 67 Den lokala demokratins utveckling och funktionssätt... 67 Partisympatiundersökningen (PSU)... 67 Tidsanvändningsundersökningen (TA)... 68 Undersökningen om förtroendevalda i kommuner och landsting... 69 Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF)... 69 Nominerade och valda vid de allmänna valen... 70 Valdeltagandeundersökningarna... 71 Valresultat... 71 Valundersökningarna... 72 Fakta om statistiken... 74 In English... 75 Summary... 75 List of terms... 76 6 Statistiska centralbyrån

Demokratistatistik 2006 Sammanfattning Sammanfattning SCB har tillgång till ett omfattande statistiskt material som på olika sätt berör tillståndet för den svenska demokratin. SCB har sedan den allmänna rösträttens införande tagit fram statistik över valresultat och valdeltagande i Sverige. Sedan 1982 har SCB redovisat statistik över nominerade och valda kandidater. Från och med 1956 har SCB, i samarbete med Göteborgs universitet, genomfört undersökningar av väljarbeteenden i samband med samtliga riksdagsval, nationella folkomröstningar och Europaparlamentsval. Sedan 1972 genomför SCB Partisympatiundersökningen (PSU) på riksdagens uppdrag och på senare tid har även EU- och EMU/euroopinionen mätts i denna undersökning. Inom ramen för SCB:s Undersökningar av levnadsförhållanden (ULF) undersöks bland annat medborgerliga aktiviteter och politiska resurser. Dessutom genomför SCB, på uppdragsbasis, många undersökningar inom området demokrati. Exempelvis genomfördes år 2003 en omfattande undersökning om förtroendevalda i kommuner och landsting. I denna publikation redovisas i tabeller och diagram ett urval av all statistik som SCB producerar inom demokratiområdet. Publikationen är strukturerad utifrån ett aktörsperspektiv och inkluderar partier, förtroendevalda, medborgare och massmedia. Ett särskilt avsnitt ägnas åt allmänna val. Denna publikation utgår från samma disposition som demokratistatistisk rapport nr 3 SCB:s demokratistatistik. I den publikationen ges en samlad bild av SCB:s demokratistatistik, av såväl vilka undersökningar som SCB genomför och vilken statistik som produceras, som hur statistiken publiceras. Statistiska centralbyrån 7

Sammanfattning Demokratistatistik 2006 8 Statistiska centralbyrån

Demokratistatistik 2006 Inledning Inledning SCB har tillgång till ett omfattande statistiskt material som på olika sätt berör tillståndet för den svenska demokratin. I denna publikation redovisas ett urval av den statistik som SCB producerar inom demokratiområdet. Publikationen är strukturerad efter huvudindelningarna Val, Partier, Förtroendevalda, Medborgare och Massmedia. I de fall det finns olika regionala nivåer har uppgifterna sorterats efter lokal/ regional, nationell och internationell nivå. Det bör uppmärksammas att de redovisningar som görs i denna publikation endast är ett axplock av all SCB:s demokratistatistik. På SCB:s webbplats och i publikationer finns fördjupade redovisningar med bland annat andra indelningsgrunder och redovisningsgrupper samt uppgifter för andra år. Läshänvisning Till samtliga tabeller och diagram, som finns publicerade i denna publikation, finns hänvisning till vilken undersökning som ligger till grund för uppgifterna. I kapitlet SCB:s undersökningar på demokratiområdet finns samtliga undersökningar beskrivna. Den som är intresserad av publikationer och publicerade tabeller eller vill besöka Statistikdatabasen (SSD) hittar länkar till dessa på SCB:s webbplats (www.scb.se). Undersökningen av levnadsföhållanden (ULF) finns på SCB:s webbplats under Statistik efter ämne/levnadsförhållanden/undersökningen av levnadsförhållanden (ULF). Därefter väljs Medborgerliga aktiviteter. Tidsanvändningsundersökningen (TA) hittas på SCB:s webbplats under Statistik efter ämne/befolkning. Övriga undersökningar som hänvisas till i denna publikation återfinns på SCB:s webbplats under Statistik efter ämne/medborgarinflytande. Statistiska centralbyrån 9

Inledning Demokratistatistik 2006 Sveriges statistiska databaser (SSD) SCB har sedan januari 1997 databaser på Internet. Syftet är att åstadkomma en ökad tillgänglighet till statistiken och att användarna lätt kan ladda ner material för bearbetning i den egna datorn. I statistikdatabasen finns en stor del av den officiella statistiken som SCB ansvarar för. Dessutom finns officiell statistik från en del andra statistikansvariga myndigheter. Innehållet består av en mängd tabeller ur vilka man fritt kan välja önskade uppgifter för visning på skärm, för utskrift eller för överföring till den egna PC:n med möjlighet till vidare bearbetning i t.ex. Excel. Statistikdatabasen är tillgänglig utan kostnad. För att göra uttag som är mindre än 1 000 tabellceller behöver man inte registrera sig. Vid större uttag och för framtida tilläggstjänster krävs registrering, vilken görs på statistikdatabasens ingångssida. Definitioner Partinamn m Moderata samlingspartiet c Centerpartiet fp Folkpartiet liberalerna kd Kristdemokraterna mp Miljöpartiet de gröna nyd Ny demokrati s Socialdemokraterna v Vänsterpartiet jl Junilistan övr Övriga partier 10 Statistiska centralbyrån

Demokratistatistik 2006 Val Val Valresultat Lokal/regional nivå Valresultat vid kommunfullmäktigvalen 1970 2002. Giltiga valsedlars fördelning efter parti. Procent År m c fp kd mp s v övr 1970 11,8 18,8 16,1 1,8-45,3 4,4 1,7 1973 13,9 23,7 10,4 2,1-43,2 5,1 1,7 1976 15,1 22,1 11,3 2,0-43,0 4,9 1,5 1979 18,6 17,7 10,5 2,1-43,0 5,8 2,4 1982 21,7 15,3 6,0 2,4 1,6 45,5 5,4 2,2 1985 20,6 11,9 12,4 2,0 2,5 42,6 5,3 2,6 1988 18,1 12,5 11,3 2,8 5,6 41,6 5,5 2,6 1991 22,2 11,2 9,6 5,8 3,6 36,6 4,8 6,3 1 1994 20,2 10,1 6,9 3,2 5,3 43,4 6,0 4,9 1998 22,3 8,2 6,0 8,0 4,8 35,1 10,2 5,4 2002 17,6 8,6 11,5 7,1 4,3 37,3 8,2 5,4 Källa: Valresultat, SCB (Uppgifter finns fr.o.m. 1919) 1 I övriga ingår ny demokrati (nyd) med 3,4 procent. Valresultat vid landstingsfullmäktigvalen 1970 2002. Giltiga valsedlars fördelning efter parti. Procent År m c fp kd mp s v övr 1970 11,6 20,6 15,3 1,9-45,8 4,3 0,5 1973 13,8 25,2 9,5 2,1-43,8 5,0 0,6 1976 14,9 23,2 10,9 1,9-43,7 4,7 0,6 1979 18,6 18,6 10,4 2,0-43,9 5,5 0,9 1982 21,9 16,0 5,7 2,4 1,9 46,6 5,1 0,4 1985 20,7 12,0 13,2 2,0 2,0 44,4 5,1 0,5 1988 17,9 12,4 12,3 3,1 4,8 43,7 5,3 0,6 1991 23,2 11,0 10,8 7,0 3,1 38,3 4,8 1,8 1 1994 20,2 9,4 7,4 3,7 4,6 45,5 6,0 3,0 1998 22,2 6,7 6,1 10,0 4,4 35,8 10,8 4,1 2002 16,6 7,0 12,0 8,2 3,9 38,5 8,4 5,4 Källa: Valresultat, SCB (Uppgifter finns fr.o.m. 1910) 1 I övriga ingår ny demokrati (nyd) med 0,7 procent. Statistiska centralbyrån 11

Val Demokratistatistik 2006 Mandatfördelning i partiernas tre starkaste fästen vid kommunfullmäktigvalen och landstingsfullmäktigvalen 2002. Antal och procent Mandat i kommunfullmäktige Mandat i landstingsfullmäktige Parti och Parti och kommun Antal Andel i % landsting Antal Andel i % m m Vellinge 33 67,4 Stockholms läns 37 24,8 Danderyd 20 44,4 Skåne läns 31 20,8 Täby 26 42,6 Hallands läns 14 19,7 c c Säffle 21 51,2 Jämtlands läns 10 18,2 Mönsterås 25 51,0 Kronobergs läns 7 15,6 Åmål 14 45,2 Kalmar läns 9 14,3 fp fp Täby 17 27,9 Stockholms läns 26 17,5 Tibro 9 25,7 Uppsala läns 11 15,5 Olofström 11 1 22,4 Västmanlands läns 11 13,6 kd kd Gnosjö 12 29,3 Jönköpings läns 16 19,8 Sävsjö 12 26,7 Kalmar läns 9 14,3 Aneby 9 25,7 Västra Götalands läns 15 10,1 mp mp Kalix 17 41,5 Jämtlands läns 3 5,5 Ekerö 4 9,8 Stockholms läns 7 4,7 Partille 4 9,8 Södermanlands läns 3 4,6 s s Karlskoga 30 58,8 Västernorrlands läns 37 48,1 Munkfors 18 58,1 Blekinge läns 22 46,8 Överkalix 18 58,1 Västerbottens läns 33 46,5 v v Fagersta 19 54,3 Norrbottens läns 8 11,3 Norberg 12 38,7 Västerbottens läns 8 11,3 Arjeplog 10 32,3 Jämtlands läns 6 10,9 Källa: Valresultat, SCB 1 Inklusive två obesatta mandat. 12 Statistiska centralbyrån

Demokratistatistik 2006 Val Antal kommunala folkomröstningar* i kommuner och landsting mandatperioden 1999 2002 Antal folkomröstningar Kommuner Landsting Ingen folkomröstning 278 20 En folkomröstning 11 0 Uppgift saknas 1 0 Totalt 290 20 Källa: Den lokala demokratins utveckling och funktionssätt (Demokratidatabasen), SCB * Kommuner och landsting kan själva initiera folkomröstningar. Enligt lagen om kommunala folkomröstningar måste fullmäktige också pröva om en folkomröstning skall hållas om minst fem procent av de röstberättigade kommun- eller landstingsinvånarna begär det. Antal partier som ingick i den styrande fullmäktigemajoriteten i kommuner och landsting direkt efter valet 2002 Antal partier Kommuner Landsting 1 37 0 2 66 8 3 71 8 4 53 1 5 30 2 6 8 0 7 1 0 8 1 0 Ej tillämpligt 1 17 1 Uppgift saknas 6 0 Totalt 290 20 Källa: Den lokala demokratins utveckling och funktionssätt (Demokratidatabasen), SCB 1 Ej tillämpligt p.g.a. skiftande majoritet i olika frågor. Statistiska centralbyrån 13

Val Demokratistatistik 2006 Nationell nivå Valresultat vid riksdagsvalen 1911 1968*. Giltiga valsedlars fördelning efter parti. Procent År m c fp m+ c+fp c+fp kd s v övr 1911 31,2-40,2 - - - 28,5-0,1 1914 1 37,7-32,2 - - - 30,1-0,0 1914 2 36,5 0,2 26,9 - - - 36,4-0,0 1917 24,7 8,5 27,6 - - - 39,2-0,0 1920 27,9 14,2 21,8 - - - 36,1-0,0 1921 25,8 11,1 19,1 - - - 39,4 4,6 0,0 1924 26,1 10,8 16,9 - - - 41,1 5,1 0,0 1928 29,4 11,2 15,9 - - - 37,0 6,4 0,1 1932 23,5 14,1 11,7 - - - 41,7 8,3 0,7 1936 17,6 14,3 12,9 - - - 45,9 7,7 1,6 1940 18,0 12,0 12,0 - - - 53,8 4,2 0,0 1944 15,9 13,6 12,9 - - - 46,7 10,3 0,7 1948 12,3 12,4 22,8 - - - 46,1 6,3 0,1 1952 14,4 10,7 24,4 - - - 46,1 4,3 0,1 1956 17,1 9,4 23,8 - - - 44,6 5,0 0,1 1958 19,5 12,7 18,2 - - - 46,2 3,4 0,0 1960 16,5 13,6 17,5 - - - 47,8 4,5 0,1 1964 13,7 13,2 17,0 1,5 0,3 1,8 47,3 5,2 0,0 1968 12,9 15,7 14,3 1,7 0,9 1,5 50,1 3,0 0,0 Källa: Valresultat, SCB * Riksdagsval t.o.m. 1968 gäller andrakammarvalet. 1 Vår 2 Höst Partiernas beteckningar m = moderata samlingspartiet, tidigare: högerpartiet, dessförinnan moderata (inräknat liberala försvarsvänner) c = centerpartiet, dessförinnan bondeförbundet (inräknat jordbrukarnas riksförbund) fp = folkpartiet liberalerna, tidigare: folkpartiet, liberala och frisinnade kd = kristdemokraterna, tidigare: kristdemokratiska samhällspartiet och kristen demokratisk samling (kds) mp= miljöpartiet de gröna nyd = ny demokrati s = arbetarepartiet socialdemokraterna (inräknat vänstersocialister) v = vänsterpartiet, tidigare: vänsterpartiet kommunisterna (vpk), dessförinnan kommunisterna (inräknat socialister) övr = övriga partier m+c+fp betecknar medborgerlig samling (1966 samlingsrörelser under olika namn, 1968 samling 68) c+fp betecknar mellanpartierna (1966 mittensamverkan, mellanpartierna eller samverkan mellan c och fp, 1968 och 1970 mittenpartierna) 14 Statistiska centralbyrån

Demokratistatistik 2006 Val Valresultat vid riksdagsvalen 1970 2002*. Giltiga valsedlars fördelning efter parti. Procent År m c fp kd mp s v övr 1970 11,5 19,9 16,2 1,8-45,3 4,8 0,4 1973 14,3 25,1 9,4 1,8-43,6 5,3 0,6 1976 15,6 24,1 11,1 1,4-42,7 4,8 0,4 1979 20,3 18,1 10,6 1,4-43,2 5,6 0,8 1982 23,6 15,5 5,9 1,9 1,7 45,6 5,6 0,2 1985 21,3 12,4 1 14,2 0,0 1 1,5 44,7 5,4 0,5 1988 18,3 11,3 12,2 2,9 5,5 43,2 5,8 0,7 1991 21,9 8,5 9,1 7,1 3,4 37,7 4,5 7,7 2 1994 22,4 7,7 7,2 4,1 5,0 45,3 6,2 2,3 1998 22,9 5,1 4,7 11,7 4,5 36,4 12,0 2,6 2002 15,3 6,2 13,4 9,1 4,6 39,9 8,4 3,1 Källa: Valresultat, SCB * Fr.o.m. 1970 enkammarriksdag. 1 Valsamverkan mellan centerpartiet och dåvarande kristen demokratisk samling (kds) nuvarande kristdemokraterna (kd). 2 I övriga ingår ny demokrati (nyd) med 6,7 procent. Valresultat på nationell nivå vid de allmänna valen 2002. Giltiga valsedlars fördelning efter parti. Procent Procent 45 40 35 30 Riksdagsvalet Landstingsfullmäktigvalet Kommunfullmäktigvalet 25 20 15 10 5 0 m c fp kd mp s v övr Källa: Valresultat, SCB Statistiska centralbyrån 15

Val Demokratistatistik 2006 Partiernas tre starkaste respektive tre svagaste kommuner vid riksdagsvalet 2002. Giltiga valsedlars fördelning efter parti. Procent Partiernas tre starkaste kommuner Partiernas tre svagaste kommuner Parti och kommun m Avgivna valsedlar i % Parti och kommun m Avgivna valsedlar i % Danderyd 45,1 Vilhelmina 3,2 Vellinge 38,6 Överkalix 3,6 Lidingö 36,4 Dorotea 3,8 c c Robertsfors 30,4 Malmö 1,2 Ovanåker 23,2 Botkyrka 1,6 Berg 22,1 Nacka 1,7 fp fp Årjäng 27,0 Pajala 2,2 Lidingö 26,5 Övertorneå 2,6 Täby 25,3 Överkalix 3,2 kd kd Gnosjö 30,6 Bräcke 2,6 Aneby 28,3 Ragunda 3,2 Öckerö 27,3 Gällivare 3,4 mp mp Kalix 8,8 Bjurholm 0,9 Jokkmokk 8,7 Norsjö 1,7 Lund 7,2 Dorotea 1,8 s s Hällefors 62,6 Danderyd 11,2 Älvkarleby 61,2 Lidingö 17,0 Degerfors 60,8 Täby 19,5 v v Pajala 19,5 Vellinge 1,4 Malå 17,3 Danderyd 2,1 Norberg 17,2 Lomma 2,6 Källa: Valresultat, SCB 16 Statistiska centralbyrån

Demokratistatistik 2006 Val Valresultat vid nationella folkomröstningar 1922 2003. Giltiga valsedlars fördelning efter röstningsalternativ*. Procent År Folkomröstning om: Avgivna valsedlar i % 1922 Rusdrycksförbud För införande av fullständigt rusdrycksförbud 49,0 Mot införande av fullständigt rusdrycksförbud 51,0 1955 Högertrafik För införande av högertrafik 15,5 För bibehållande av vänstertrafik 82,9 1957 Pensionsfrågan, ATP 1 Förslag nr 1 (socialdemokraternas förslag) 45,8 Förslag nr 2 (centerpartiets förslag) 15,0 Förslag nr 3 (högern, folkpartiets förslag) 35,3 1980 Kärnkraften 2 Linje 1 (m) 18,9 Linje 2 (s, fp) 39,1 Linje 3 (c, kds, vpk) 38,7 1994 EU Ja till medlemskap 52,3 Nej till medlemskap 46,8 2003 Införandet av euron som valuta Ja till införandet av euron som valuta 42,0 Nej till införandet av euron som valuta 55,9 Källa: Valresultat (Folkomröstningar), SCB * I en folkomröstning räknas blanka röster som giltiga till skillnad från i de allmänna valen där blanka röster räknas som ogiltiga. 1 Pensionsfrågan, ATP Förslag nr 1: Löntagare får lagfäst rätt till tilläggspensioner, som avpassas efter tidigare lön och behåller sitt värde. Andra förvärvsarbetande - företagare m.fl. - får möjlighet att till begränsat belopp frivilligt försäkra sig för tilläggspensioner, som med garanti av staten behåller sitt värde. Förslag nr 2: Löntagare, företagare och andra får möjlighet att till begränsat belopp frivilligt försäkra sig för tilläggspensioner, som med garanti av staten behåller sitt värde. Förslag nr 3: Löntagare, företagare och andra får frivilligt försäkra sig för tilläggspensioner, och i gällande lagstiftning genomföres ändringar, som underlättar att tilläggspensionerna utan garanti av staten behåller sitt värde. Anslutningen till tilläggspensioneringen kan ske genom kollektivavtal eller genom andra överenskommelser, enskilt eller gruppvis. 2 Kärnkraften Linje 1: Kärnkraften avvecklas i den takt som är möjlig med hänsyn till behovet av elektrisk kraft för upprätthållande av sysselsättning och välfärd. För att bl.a. minska oljeberoendet och i avvaktan på att förnybara energikällor blir tillgängliga används högst de 12 kärnkraftsreaktorer som i dag är i drift, färdiga eller under arbete. Ingen ytterligare kärnkraftsutbyggnad skall förekomma. Säkerhetssynpunkter blir avgörande för den ordning i vilken reaktorerna tas ur drift. Linje 2: Se linje 1. Dessutom fanns följande text på linje 2:s valsedels baksida: Energihushållningen bedrivs kraftfullt och stimuleras ytterligare. De svagaste grupperna i samhället skyddas. Åtgärder vidtas för att styra elkonsumtionen bl.a. för att förhindra direktverkande elvärme i ny permanentbebyggelse. Forskning och utveckling av förnybara energi- Statistiska centralbyrån 17

Val Demokratistatistik 2006 källor forceras under samhällets ledning. Miljö- och säkerhetsförbättrande åtgärder vid kärnkraftverken genomförs. En särskild säkerhetsstudie görs vid varje reaktor. För medborgarnas insyn tillsätts vid varje kärnkraftverk en säkerhetskommitté med lokal förankring. Elproduktion genom olje- och kolkondenskraftverk undviks. Samhället skall ha ett huvudansvar för produktionen och distributionen av elektrisk kraft. Kärnkraftverk och andra framtida anläggningar för produktion av elektrisk kraft av betydelse skall ägas av stat och kommun. Övervinster i vattenkraftproduktionen indrages genom beskattning. Linje 3: NEJ till fortsatt utbyggnad av kärnkraften. Avveckling av nuvarande sex reaktorer i drift inom högst tio år. En hushållningsplan för minskat oljeberoende genomförs på grundval av - fortsatt och intensifierad energibesparing - kraftigt ökad satsning på förnybara energikällor. Reaktorerna i drift underkastas skärpta säkerhetskrav. Icke laddade reaktorer tas aldrig i drift. Uranbrytning tillåts inte i vårt land. På valsedelns baksida fanns följande text: Om pågående eller kommande säkerhetsanalyser så kräver, innebär detta förslag självfallet att omedelbar avstängning skall ske. Arbetet mot kärnvapenspridning och atomvapen skall intensifieras. Ingen upparbetning tillåts och export av reaktorer och reaktorteknologi upphör. Sysselsättningen ökas genom alternativ energiproduktion, effektivare energihushållning samt förädling av råvaror. Internationell nivå Valresultat vid Europaparlamentsvalen i Sverige 1995 2004. Giltiga valsedlars fördelning efter parti. Procent År m c fp kd mp s v jl övr 1995 23,2 7,2 4,8 3,9 17,2 28,1 12,9-2,7 1999 20,7 6,0 13,9 7,6 9,5 26,0 15,8-0,5 2004 18,2 6,3 9,9 5,7 6,0 24,6 12,8 14,5 2,2 Källa: Valresultat (Europaparlamentsval), SCB 18 Statistiska centralbyrån

Demokratistatistik 2006 Val Valdeltagande Valdeltagande = röstande i procent av röstberättigade Lokal/regional nivå Valdeltagande vid kommunfullmäktigvalen och landstingsfullmäktigvalen 1970 2002. Procent År Kommunfullmäktigvalen Landstingsfullmäktigvalen 1970 88,1 88,2 1973 90,5 90,7 1976 90,4 90,5 1979 89,0 89,2 1982 89,6 89,8 1985 87,8 88,0 1988 84,0 84,2 1991 84,3 84,0 1994 84,4 84,3 1998 78,6 78,1 2002 77,9 77,5 Källa: Valresultat, SCB (Uppgifter om valdeltagande finns fr.o.m. 1919 när det gäller kommunfullmäktigvalen och fr.o.m. 1910 när det gäller landstingsfullmäktigvalen) De fem kommuner med högst valdeltagande vid kommunfullmäktigvalen och landstingsfullmäktigvalen 2002. Procent Kommuner Kommunfullmäktigvalen Landstingsfullmäktigvalen Lomma 87,8 87,4 Vellinge 87,4 86,5 Danderyd 86,2 85,9 Ekerö 85,4 85,1 Täby 85,1 84,8 Källa: Valresultat, SCB De fem kommuner med lägst valdeltagande vid kommunfullmäktigvalen och landstingsfullmäktigvalen 2002. Procent Kommuner Kommunfullmäktigvalen Landstingsfullmäktigvalen Haparanda 57,8 56,9 Strömstad 66,1 65,0 Eda 67,7 67,2 Botkyrka 68,7 68,5 Årjäng 69,1 68,6 Källa: Valresultat, SCB Statistiska centralbyrån 19

Val Demokratistatistik 2006 Valdeltagande vid kommunfullmäktigvalen 1976 2002 bland utländska medborgare* efter kön och efter utländska förstagångsväljare. Procent Procent 100 90 80 70 60 50 40 Män Kvinnor Förstagångsväljare 30 20 10 0 1976 1979 1982 1985 1988 1991 1994 1998 2002 Källa: Valdeltagandeundersökningarna, SCB * År 1976 infördes rösträtt i de kommunala valen för utländska medborgare. Nationell nivå Valdeltagande vid riksdagsvalen 1921 2002* efter kön. Procent Procent 100 90 80 Män 70 60 50 Kvinnor 40 30 20 10 0 1921 1932 1944 1956 1964 1973 1982 1991 2002 Källa: Valdeltagandeundersökningarna, SCB * År 1919 fattades beslut om lika och allmän rösträtt för kvinnor och män samt valbarhet till riksdagens andra kammare. År 1921 hölls de första riksdagsvalen där kvinnor deltog. 20 Statistiska centralbyrån

Demokratistatistik 2006 Val Valdeltagande vid riksdagsvalen 1970 2002*. Procent År Valdeltagande i % 1970 88,3 1973 90,8 1976 91,8 1979 90,7 1982 91,4 1985 89,9 1988 86,0 1991 86,7 1994 86,8 1998 81,4 2002 80,1 Källa: Valresultat, SCB * Fr.o.m. 1970 enkammarriksdag. Valdeltagande vid riksdagsvalen 1970 2002 bland förstagångsväljare efter kön. Procent Procent 100 90 Kvinnor 80 70 60 Män 50 40 30 20 10 0 1970 1973 1976 1979 1982 1985 1988 1991 1994 1998 2002 Källa: Valdeltagandeundersökningarna, SCB Statistiska centralbyrån 21

Val Demokratistatistik 2006 De fem kommuner med högst respektive lägst valdeltagande vid riksdagsvalet 2002. Procent Högst valdeltagande Lägst valdeltagande Kommun Valdeltagande i % Kommun Valdeltagande i % Lomma 88,1 Haparanda 67,2 Vellinge 87,6 Älvdalen 71,5 Danderyd 87,6 Ljusdal 71,9 Täby 86,7 Strömstad 72,0 Ekerö 86,2 Klippan 73,7 Källa: Valresultat, SCB Valdeltagande vid riksdagsvalet 2002 efter kön samt ursprung, socioekonomisk grupp och utbildningsnivå. Procent Procent 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Samtliga Ursprung Utrikes födda Män Kvinnor Inrikes födda Socioekonomisk grupp Arbetare Tjänstemän Utbildningsnivå Förgymnasial utbildning Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning Källa: Valdeltagandeundersökningarna, SCB 22 Statistiska centralbyrån

Demokratistatistik 2006 Val Valdeltagande vid nationella folkomröstningar 1922 2003. Procent År Folkomröstning om: Valdeltagande i % 1922 Rusdrycksförbud 55,1 1955 Högertrafik 53,2 1957 Pensionsfrågan, ATP 72,4 1980 Kärnkraften 75,6 1994 EU 83,3 2003 Införandet av euron som valuta 82,6 Källa: Valresultat (Folkomröstningar), SCB Internationell nivå Valdeltagande i Sverige vid Europaparlamentsvalen 1995 2004. Procent År Valdeltagande i % 1995 41,6 1999 38,8 2004 37,9 Källa: Valresultat (Europaparlamentsvalen), SCB Statistiska centralbyrån 23

Val Demokratistatistik 2006 Valdeltagande vid Europaparlamentsvalen 1994 2004 i respektive medlemsland. Procent Valår Medlemsland 1994 1999 2004 Belgien 3 91 91 91 Tjeckien - - 28 Danmark 53 51 48 Tyskland 60 45 43 Estland - - 27 Grekland 3 71 75 63 Spanien 59 63 45 Frankrike 53 47 43 Irland 44 50 59 Italien 75 71 73 Cypern 3 - - 71 Lettland - - 41 Litauen - - 48 Luxemburg 3 89 87 89 Ungern - - 38 Malta - - 82 Nederländerna 36 30 39 Österrike 68 1 49 42 Polen - - 21 Portugal 36 40 39 Slovenien - - 28 Slovakien - - 17 Finland 60 1 31 39 Sverige 42 2 39 38 Storbritannien 36 24 39 EU Totalt 57 50 46 Källa: Valresultat (Europaparlamentsvalen), SCB - Ej medlem/ har ej genomfört landets första parlamentsval. 1 Valdeltagande år 1996. 2 Valdeltagande år 1995. 3 Röstplikt föreligger. 24 Statistiska centralbyrån

Demokratistatistik 2006 Partier Partier Medlemskap och aktivitet Medlem i politiskt parti 1980-81 2004 efter kön*. Procent Procent 20 18 16 Män 14 12 10 Kvinnor 8 6 4 2 0 1980-81 1984-85 1988-89 1992-93 1996-97 2000-01 2004 Källa: Undersökningarna av levnadsföhållanden (ULF), SCB * Avser män och kvinnor 16 84 år. Medlem i politiskt parti 1980-81 och 2004 efter kön och ålder. Procent Män Kvinnor Samtliga Ålder 1980-81 2004 1980-81 2004 1980-81 2004 16-24 år 11,0 5,5 7,8 3,3 9,4 4,4 25-34 år 11,2 3,0 8,6 1,6 9,9 2,3 35-44 år 14,4 2,8 9,5 3,6 12,0 3,2 45-54 år 21,6 7,4 14,6 5,8 18,0 6,6 55-64 år 23,5 8,5 14,6 9,0 19,1 8,7 65-74 år 20,5 15,3 14,1 8,4 17,1 11,7 75-84 år 18,7 14,6 9,7 10,5 13,4 12,2 Samtliga 16,6 7,1 11,2 5,7 13,8 6,4 Källa: Undersökningarna av levnadsföhållanden (ULF), SCB Statistiska centralbyrån 25

Partier Demokratistatistik 2006 Medlem i politiskt parti 1980-81 och 2004 efter kön samt ursprung, socioekonomisk grupp och H-region. Procent Män Kvinnor Samtliga 1980-81 2004 1980-81 2004 1980-81 2004 Ursprung Utländsk bakgrund Utrikes födda 11,4 5,7 5,7 4,0 8,4 4,8 Inrikes födda med två utrikes födda föräldrar 9,5 6,9 9,0 3,1 9,3 5,0 Svensk bakgrund Inrikes födda med en inrikes och en utrikes född förälder 11,8 5,7 8,0 1,5 10,1 3,5 Inrikes födda med två inrikes födda föräldrar 17,1 7,3 12,0 6,3 14,6 6,8 Socioekonomisk grupp Arbetare 15,4 6,2 9,6 5,0 12,5 5,6 Tjänstemän 15,3 7,3 11,3 6,4 13,2 6,8 H-region 1 H1 Stockholm 11,8 6,4 8,9 3,5 10,3 4,9 H2 Göteborg och Malmö 12,8 4,1 8,4 3,1 10,6 3,6 H3 Större städer 17,1 7,7 10,8 6,7 13,9 7,2 H4 Södra mellanbygden 20,2 8,0 13,2 8,1 16,8 8,1 H5 Norra tätbygden 20,2 6,3 15,2 6,4 17,5 6,4 H6 Norra glesbygden 18,4 11,9 14,2 6,0 16,3 9,0 Källa: Undersökningarna av levnadsföhållanden (ULF), SCB 1 H-region (Homogenitetsregion)= indelning av landets kommuner efter befolkningstäthet. Förtroendeuppdrag i politiskt parti 1992-93 och 2000-01 efter kön. Procent Är medlem i politiskt parti och har svarat JA på frågan Har du något förtroendeuppdrag i partiet?. 1992-93 2000-01 Män 1,9 1,7 Kvinnor 1,6 1,2 Samtliga 1,7 1,4 Källa: Undersökningarna av levnadsföhållanden (ULF), SCB 26 Statistiska centralbyrån

Demokratistatistik 2006 Partier Aktiv medlem i politiskt parti 1980-81 2004* efter kön. Procent Är medlem i politiskt parti och har svarat JA på frågan Deltar du aktivt i partiets (ungdoms/- kvinnoförbundets) verksamhet?. Procent 6 5 4 Män 3 2 Kvinnor 1 0 1980-81 1984-85 1988-89 1992-93 1996-97 2000-01 2004 Källa: Undersökningarna av levnadsföhållanden (ULF), SCB * Uppgifter saknas för åren 1982-83 och 1986-87. Varit på möte med politiskt parti de senaste 12 månaderna 1980-81 2004 efter kön. Procent Har svarat JA på frågan Har du varit på något möte eller sammankomst med något politiskt parti (även ungdoms- eller kvinnoförbund) under de senaste tolv månaderna?. Procent 14 12 10 Män 8 6 Kvinnor 4 2 0 1980-81 1984-85 1988-89 1992-93 1996-97 2000-01 2004 Källa: Undersökningarna av levnadsföhållanden (ULF), SCB Statistiska centralbyrån 27

Förtroendevalda Demokratistatistik 2006 Förtroendevalda Folkvalda Med folkvalda avses här personer som genom val blivit utsedda till ledamöter i riksdag, landstingsfullmäktige eller kommunfullmäktige. De fördelningar som redovisas avser valdagen, dvs. när sammanräkningen av valen avslutades. Det innebär att dessa fördelningar kan förändras när ersättare tar över mandat. Lokal/regional nivå Valda ledamöter vid val till kommunfullmäktige 2002 efter parti samt kön, ålder, ursprung och utbildningsnivå. Procent Kön m c fp kd mp s v övr Totalt Män 64,7 60,6 59,8 59,8 55,5 52,6 52,5 71,4 57,6 Kvinnor 35,3 39,4 41,1 40,2 44,5 47,4 47,5 28,6 42,4 Ålder 18-29 år 4,9 4,7 4,5 4,5 9,9 4,9 7,6 4,9 5,2 30-49 år 30,3 37,5 32,6 43,0 44,9 35,5 50,4 30,4 36,5 50-64 år 53,3 51,0 50,4 43,0 37,7 52,7 38,8 39,6 49,4 65- år 11,5 6,8 12,5 9,5 7,4 7,4 3,3 25,0 8,9 Ursprung Utländsk bakgrund Utrikes födda 5,1 1,2 7,9 5,9 11,5 7,3 11,2 4,6 6,5 Inrikes födda med två utrikes födda föräldrar 1,5 0,7 0,9 1,1 2,3 1,0 1,4 2,5 1,2 Svensk bakgrund Inrikes födda med en inrikes och en utrikes född förälder 4,8 3,2 4,9 3,8 5,2 4,4 6,0 4,1 4,5 Inrikes födda med två inrikes födda föräldrar 88,7 94,8 86,4 89,1 81,0 87,3 81,3 88,9 87,9 Tabellen fortsätter på nästa sida. 28 Statistiska centralbyrån

Demokratistatistik 2006 Förtroendevalda Forts. valda ledamöter vid val till kommunfullmäktige 2002 m c fp kd mp s v övr Totalt Utbildningsnivå Förgymnasial utbildning 8,5 13,6 5,9 8,9 4,7 17,1 8,7 18,7 12,6 Gymnasial utbildning 30,1 47,2 26,1 33,7 25,1 50,0 36,0 41,2 40,7 Eftergymnasial utbildning mindre än 3 år 23,0 20,8 22,2 22,8 27,3 16,9 21,5 15,4 19,9 Eftergymnasial utbildning 3 år eller mer 37,8 18,2 45,2 33,7 42,4 16,0 33,3 20,6 26,2 Uppgift om utbildningsnivå saknas 0,7 0,2 0,6 1,0 0,5 0,1 0,5 4,1 0,5 Antal valda 1 2059 1689 1256 1013 443 5155 1045 611 13271 Källa: Nominerade och valda vid de allmänna valen, SCB (Uppgifter finns fr.o.m. 1982) 1 Tillgängliga mandat i kommunfullmäktigvalen 2002 var 13 274. Folkpartiet har ej tillsatt tre mandat, ett i Håbo och två i Olofström. Valda ledamöter vid val till landstingsfullmäktige 2002 efter parti samt kön, ålder, ursprung och utbildningsnivå. Procent Kön m c fp kd mp s v övr Totalt Män 57,7 65,5 52,9 50,4 47,3 51,0 42,8 53,7 52,7 Kvinnor 42,3 34,5 47,1 49,6 52,7 49,0 57,2 46,3 47,3 Ålder 18-29 år 4,0 2,2 6,4 5,7 9,1 3,7 7,6 1,9 4,5 30-49 år 28,1 28,8 21,9 35,5 47,3 31,5 46,2 18,5 31,4 50-64 år 56,1 63,3 56,7 48,9 41,8 59,4 40,7 57,4 55,7 65- år 11,9 5,8 15,0 9,9 1,8 5,4 5,5 22,2 8,3 Ursprung Utländsk bakgrund Utrikes födda 5,5 1,4 8,0 7,1 9,1 6,6 15,2 1,9 6,9 Inrikes födda med två utrikes födda föräldrar 1,2 0,7 1,6 0,7 3,6 0,6 2,1 0,0 1,0 Svensk bakgrund Inrikes födda med en inrikes och en utrikes född förälder 6,7 2,9 2,1 2,8 7,3 3,8 2,1 13,0 4,2 Inrikes födda med två inrikes födda föräldrar 86,6 95,0 88,2 89,4 80,0 89,0 80,7 85,2 87,9 Tabellen fortsätter på nästa sida. Statistiska centralbyrån 29

Förtroendevalda Demokratistatistik 2006 Forts. valda ledamöter vid val till landstingsfullmäktige 2002 m c fp kd mp s v övr Totalt Utbildningsnivå Förgymnasial utbildning 4,0 6,5 2,1 4,3 0,0 12,9 6,2 5,6 7,8 Gymnasial utbildning 20,2 37,4 22,5 24,8 25,5 42,5 27,6 38,9 32,9 Eftergymnasial utbildning mindre än 3 år 24,1 24,5 18,2 22,0 29,1 19,4 22,1 20,4 21,2 Eftergymnasial utbildning 3 år eller mer 51,8 31,7 56,7 48,9 45,5 25,1 44,1 33,3 37,9 Uppgift om utbildningsnivå saknas 0,0 0,0 0,5 0,0 0,0 0,1 0,0 1,9 0,2 Antal valda 253 139 187 141 55 682 145 54 1656 Källa: Nominerade och valda vid de allmänna valen, SCB (Uppgifter finns fr.o.m. 1982) Ledamöter valda genom personröster* och jämförelsetal vid val till kommunfullmäktige 2002 efter kön och parti. Procent Valda genom personröster (%) Valda genom jämförelsetal (%) Antal erhållna mandat Parti Män Kvinnor Män Kvinnor S:a Män Kvinnor Samtliga m 14,9 5,5 49,9 29,7 100 1333 726 2059 c 20,0 8,2 40,7 31,2 100 1024 665 1689 fp 16,5 8,5 42,4 32,6 100 740 516 1256 kd 21,2 8,9 38,6 31,3 100 606 407 1013 mp 12,9 11,7 42,7 32,7 100 246 197 443 s 4,8 2,4 47,8 44,9 100 2713 2442 5155 v 14,5 11,4 38,0 36,1 100 549 496 1045 övriga 26,2 5,1 45,2 23,6 100 436 175 611 Hela riket 1 12,7 5,9 45,0 36,5 100 7647 5624 13271 Källa: Valresultat, SCB * Mandat tillsätts i första hand efter antal personröster. För att bli vald till kommunfullmäktige på grundval av personröster måste en kandidat få det antal personröster som motsvarar minst fem procent av partiets röster i valkretsen, dock minst 50 röster. För mer information om personröstningsregler, ledamöter som avgått under mandatperioden m.m. se valmyndigheten (www.val.se). 1 Tillgängliga mandat i kommunfullmäktigvalen 2002 var 13 274. Folkpartiet har ej tillsatt tre mandat, ett i Håbo och två i Olofström. 30 Statistiska centralbyrån

Demokratistatistik 2006 Förtroendevalda Ledamöter valda genom personröster* och jämförelsetal vid val till landstingsfullmäktige 2002 efter kön och parti. Procent Valda genom personröster (%) Valda genom jämförelsetal (%) Antal erhållna mandat Parti Män Kvinnor Män Kvinnor S:a Män Kvinnor Samtliga m 25,3 18,2 32,4 24,1 100 146 107 253 c 50,4 27,3 15,1 7,2 100 91 48 139 fp 22,5 18,7 30,5 28,3 100 99 88 187 kd 30,5 30,5 19,9 19,1 100 71 70 141 mp 18,2 27,3 29,1 25,5 100 26 29 55 s 5,3 5,3 45,7 43,7 100 348 334 682 v 21,4 29,7 21,4 27,6 100 62 83 145 övriga 16,7 25,9 37,0 20,4 100 29 25 54 Hela riket 18,4 16,3 34,2 31,0 100 872 784 1656 Källa: Valresultat, SCB * Mandat tillsätts i första hand efter antal personröster. För att bli vald till landstingsfullmäktige på grundval av personröster måste en kandidat få det antal personröster som motsvarar minst fem procent av partiets röster i valkretsen, dock minst 100 röster. För mer information om personröstningsregler, ledamöter som avgått under mandatperioden m.m. se valmyndigheten (www.val.se). Statistiska centralbyrån 31

Förtroendevalda Demokratistatistik 2006 Nationell nivå Valda ledamöter vid val till riksdagen 2002 efter parti samt kön, ålder, ursprung och utbildningsnivå. Procent Kön m c fp kd mp s v Totalt Män 60,0 50,0 52,1 69,7 41,2 52,8 53,3 54,7 Kvinnor 40,0 50,0 47,9 30,3 58,8 47,2 46,7 45,3 Ålder 18-29 år 7,3 4,5 6,3 3,0 11,8 1,4 3,3 4,0 30-49 år 36,4 50,0 50,0 39,4 47,1 43,1 46,7 43,6 50-64 år 54,5 45,5 41,7 54,5 35,3 54,9 46,7 50,7 65- år 1,8 0,0 2,1 3,0 5,9 0,7 3,3 1,7 Ursprung Utländsk bakgrund Utrikes födda 1,8 0,0 12,5 6,1 0,0 4,9 10,0 5,4 Inrikes födda med två utrikes födda föräldrar 0,0 0,0 0,0 3,0 5,9 0,0 3,3 0,9 Svensk bakgrund Inrikes födda med en inrikes och en utrikes född förälder 7,3 0,0 2,1 3,0 5,9 9,0 10,0 6,6 Inrikes födda med två inrikes födda föräldrar 90,9 100,0 85,4 87,9 88,2 86,1 76,7 87,1 Utbildningsnivå Förgymnasial utbildning 3,6 4,5 0,0 6,1 11,8 14,6 0,0 8,0 Gymnasial utbildning 21,8 31,8 16,7 24,2 23,5 40,3 20,0 29,5 Eftergymnasial utbildning mindre än 3 år 20,0 18,2 18,8 21,2 17,6 16,0 26,7 18,6 Eftergymnasial utbildning 3 år eller mer 54,5 45,5 64,6 48,5 47,1 29,2 53,3 43,8 Antal valda 55 22 48 33 17 144 30 349 Källa: Nominerade och valda vid de allmänna valen, SCB (Uppgifter finns fr.o.m. 1982) 32 Statistiska centralbyrån

Demokratistatistik 2006 Förtroendevalda Ledamöter valda genom personröster* och jämförelsetal vid val till riksdagen 2002 efter kön och parti. Procent Valda genom personröster (%) Valda genom jämförelsetal (%) Antal erhållna mandat Parti Män Kvinnor Män Kvinnor S:a Män Kvinnor Samtliga m 25,5 7,3 34,5 32,7 100 33 22 55 c 36,4 45,5 13,6 4,5 100 11 11 22 fp 12,5 10,4 39,6 37,5 100 25 23 48 kd 27,3 9,1 42,4 21,2 100 23 10 33 mp 5,9 23,5 35,3 35,3 100 7 10 17 s 5,6 3,5 47,2 43,8 100 76 68 144 v 13,3 16,7 40,0 30,0 100 16 14 30 Hela riket 14,3 10,3 40,4 35,0 100 191 158 349 Källa: Valresultat, SCB * Mandat tillsätts i första hand efter antal personröster. För att bli vald till riksdagen på grundval av personröster måste en kandidat få det antal personröster som motsvarar minst åtta procent av partiets röster i valkretsen. För mer information om personröstningsregler, ledamöter som avgått under mandatperioden m.m. se valmyndigheten (www.val.se). Riksdagens sammansättning 1971 2002* efter kön. Antal riksdagsledamöter Antal riksdagsledamöter 350 300 250 Män 200 150 100 Kvinnor 50 0 1971 1974 1976 1979 1982 1985 1988 1991 1994 1998 2002 Källa: Valresultat, SCB * Tidpunkten för uppgifterna åren 1971 1974 avser 10 januari respektive år. Till och med september 1975 var riksdagsåret lika med kalenderåret. Därefter börjar riksdagsåret omkring den 1 oktober. Statistiska centralbyrån 33

Förtroendevalda Demokratistatistik 2006 Samtliga förtroendevalda Med samtliga förtroendevalda avses här personer som innehar förtroendeuppdrag i kommuner och landsting. Det innefattar folkvalda ledamöter samt ersättare i fullmäktige, ledamöter och ersättare i nämnder och fullmäktigeberedningar samt revisorer och revisorsersättare. Förtroendevalda i kommuner 2003 efter kön och parti. Procent och antal Parti Män Kvinnor Summa Antal m 65,3 34,7 100 6 645 c 60,8 39,2 100 5 374 fp 60,3 39,7 100 4 201 kd 61,1 38,9 100 3 403 mp 52,3 47,7 100 1 550 s 56,9 43,1 100 16 162 v 54,1 45,9 100 3 115 övriga 65,8 34,2 100 1 706 Totalt 59,4 40,6 100 42 156 Kön Källa: Undersökningen om förtroendevalda i kommuner och landsting, SCB Förtroendevalda i landsting 2003 efter kön och parti. Procent och antal Parti Män Kvinnor Summa Antal m 56,5 43,5 100 749 c 53,8 46,2 100 409 fp 52,2 47,8 100 561 kd 51,9 48,1 100 447 mp 44,4 55,6 100 223 s 50,6 49,4 100 1 732 v 48,6 51,4 100 440 övriga 57,9 42,1 100 107 Totalt 51,8 48,2 100 4 668 Kön Källa: Undersökningen om förtroendevalda i kommuner och landsting, SCB 34 Statistiska centralbyrån

Demokratistatistik 2006 Förtroendevalda Förtroendevalda i kommuner 2003 efter kön samt ålder och födelseland. Procent och antal Ålder Kön Män Kvinnor Samtliga Antal 18-29 år 6,7 7,7 7,1 2 986 30-49 år 31,8 39,2 34,8 14 686 50-64 år 46,8 43,3 45,4 19 132 65- år 14,7 9,8 12,7 5 352 Summa 100 100 100 42 156 Födelseland Inrikes födda 92,9 91,6 92,4 38 948 Utrikes födda 7,1 8,4 7,6 3 208 Summa 100 100 100 42 156 Källa: Undersökningen om förtroendevalda i kommuner och landsting, SCB Förtroendevalda i landsting 2003 efter kön samt ålder och födelseland. Procent Ålder Kön Män Kvinnor Samtliga Antal 18-29 år 4,9 5,0 4,9 231 30-49 år 28,4 34,1 31,2 1 455 50-64 år 54,4 50,5 52,5 2 452 65- år 12,3 10,4 11,4 530 Summa 100 100 100 4 668 Födelseland Inrikes födda 93,1 91,5 92,3 4 309 Utrikes födda 6,9 8,5 7,7 359 Summa 100 100 100 4 668 Källa: Undersökningen om förtroendevalda i kommuner och landsting, SCB Statistiska centralbyrån 35

Förtroendevalda Demokratistatistik 2006 Antal förtroendeuppdrag i kommuner 2003 efter organ och positioner Organ Antal förtroendeuppdrag Kommunfullmäktige 20 833 Kommunstyrelser 7 018 Facknämnder 29 820 Kommundelsnämnder 1 697 Övriga 7 007 Totalt 66 425 Positioner Ordförande 2 923 Vide ordförande 4 030 Ledamöter 29 888 Ersättare 29 584 Totalt 66 425 Källa: Undersökningen om förtroendevalda i kommuner och landsting, SCB Antal förtroendeuppdrag i landsting 2003 efter organ och positioner Organ Antal förtroendeuppdrag Landstingsfullmäktige 3 560 Landstingsstyrelser 572 Facknämnder 2 884 Övriga 270 Totalt 7 286 Positioner Ordförande 230 Vide ordförande 337 Ledamöter 3 248 Ersättare 3 471 Totalt 7 286 Källa: Undersökningen om förtroendevalda i kommuner och landsting, SCB Antal kommuner och landsting där majoriteten respektive minoriteten i fullmäktige utser revisionens ordförande 2003 Kommuner Landsting Majoriteten utser 79 6 Minoriteten utser 201 14 Uppgift saknas 10 0 Totalt 290 20 Källa: Den lokala demokratins utveckling och funktionssätt (Demokratidatabasen), SCB 36 Statistiska centralbyrån

Demokratistatistik 2006 Medborgare Medborgare Förtroende Misstro mot partier och politiker 1968 2002. Procent som instämmer Procent som instämmer i påståendena: Partierna är bara intresserade av folks röster, men inte av deras åsikter = Misstro mot partier och De som sitter i riksdagen och beslutar tar inte mycket hänsyn till vad vanligt folk tycker och tänker = Misstro mot politiker. Procent som instämmer 80 70 60 50 40 Misstro mot politiker Misstro mot partier 30 20 10 0 1968 1973 1976 1979 1982 1985 1988 1991 1994 1998 2002 Källa: Valundersökningarna, SCB Grad av förtroende för svenska politiker 1988 2002. Procent Svar på frågan: Allmänt sett, hur stort förtroende har du för svenska politiker? Har Du mycket stort förtroende, ganska stort förtroende, ganska litet förtroende eller mycket litet förtroende? 1988 1991 1994 1998 2002 Mycket stort förtroende 3 2 1 1 2 Ganska stort förtroende 41 36 35 30 39 Ganska litet förtroende 44 50 50 51 46 Mycket litet förtroende 11 11 13 17 12 Vet inte/vill inte svara 1 1 1 1 2 Summa 100 100 100 100 100 Antal intervjuade 2 528 2 613 2 534 2 101 2 624 Källa: Valundersökningarna, SCB Statistiska centralbyrån 37

Medborgare Demokratistatistik 2006 Syn på de förtroendevaldas sätt att sköta sina uppgifter i den lokala partiorganisationen 2000-01 bland medlemmar inom politiska partier efter kön. Procent Män Kvinnor 15 5 13 13 3 14 67 70 Mycket bra Inte särskilt bra Ganska bra Inte bra alls Källa: Undersökningarna av levnadsföhållanden (ULF), SCB Syn på de förtroendevalda kommunalpolitikernas sätt att sköta sina uppgifter 2000-01 bland samtliga medborgare efter kön. Procent Män 4 Kvinnor 3 23 30 8 46 41 20 6 20 Mycket bra Inte särskilt bra Vet ej Ganska bra Inte bra alls Källa: Undersökningarna av levnadsföhållanden (ULF), SCB 38 Statistiska centralbyrån

Demokratistatistik 2006 Medborgare Syn på de förtroendevaldas sätt att sköta sina uppgifter i den lokala fackföreningen/lantbruks-/företagarorganisationen 2000-01 bland medlemmar efter kön. Procent Andelar bland medlemmar i någon fackförening/lantbruks-/företagarorganisation (anställda som normalt arbetar minst 16 timmar per vecka). Män Kvinnor 16 7 15 19 7 15 63 59 Mycket bra Inte särskilt bra Ganska bra Inte bra alls Källa: Undersökningarna av levnadsföhållanden (ULF), SCB Resurser och möjligheter Personer som upplever sig ha blivit felaktigt eller orättvist behandlade av någon myndighet, institution eller något företag samt andel av dessa som försökt att få rättelse 1992-93 och 2000-01 efter kön. Procent Orättvist behandlade Andel av dessa som försökt att få rättelse 1992-93 2000-01 1992-93 2000-01 Män 52,3 52,1 84,4 86,4 Kvinnor 45,5 48,0 82,3 83,9 Samtliga 48,8 50,0 83,5 85,2 Källa: Undersökningarna av levnadsföhållanden (ULF), SCB Statistiska centralbyrån 39

Medborgare Demokratistatistik 2006 Personer som upplever sig ha blivit felaktigt eller orättvist behandlade av vissa myndigheter, institutioner och företag samt andel av dessa som försökt att få rättelse 2000-01 efter kön. Procent Orättvist behandlade Andel av dessa som försökt att få rättelse Män Kvinnor Samtliga Män Kvinnor Samtliga Försäkringskassa 10,3 11,5 10,9 83,9 83,1 83,5 Sjukhus eller läkare 13,0 18,5 15,8 58,2 63,2 61,1 Taxeringsnämnd 9,3 3,8 6,5 86,2 86,6 86,3 Polismyndighet eller domstol 7,8 2,9 5,3 62,3 62,9 62,5 Annan myndighet, t.ex. socialnämnd, arbetsförmedling 9,9 8,6 9,2 80,4 79,9 80,2 Försäkringsbolag 11,0 6,3 8,6 88,5 86,1 87,6 Arbetsgivare eller någon chef på arbetsplatsen 14,3 16,0 15,2 83,4 83,5 83,5 Reparationsverkstad 12,1 5,5 8,8 87,3 83,6 86,2 Varuhus eller butik 9,7 10,2 9,9 84,6 80,2 82,3 Postorderfirma 3,4 3,1 3,2 86,2 87,3 86,7 Annan myndighet, institution eller företag 7,2 5,9 6,5 87,5 83,8 85,8 Någon myndighet, institution eller företag 52,1 48,0 50,0 86,4 83,9 85,2 Källa: Undersökningarna av levnadsföhållanden (ULF), SCB 40 Statistiska centralbyrån

Demokratistatistik 2006 Medborgare Personer som uppger att de själva kan författa en skrivelse och överklaga ett beslut av en myndighet 1980-81 2004 efter kön. Procent Har på frågan "Skulle du själv kunna författa en skrivelse och överklaga ett beslut av en myndighet?" svarat med svarsalternativ 1. Svarsalternativ: 1. Ja, kan själv 2. Nej, kan ej själv men känner någon som kan hjälpa till 3. Nej, kan ej själv men vet vart man kan vända sig för att få hjälp 4. Nej, saknar möjlighet att överklaga ett beslut av en myndighet Procent 80 70 Män 60 50 Kvinnor 40 30 20 10 0 1980-81 1984-85 1988-89 1992-93 1996-97 2000-01 2004 Källa: Undersökningarna av levnadsföhållanden (ULF), SCB Personer som uppger att de ej klarar att själva författa en skrivelse och överklaga ett beslut av en myndighet 1980-81 och 2004 efter kön och ålder. Procent Har på frågan "Skulle du själv kunna författa en skrivelse och överklaga ett beslut av en myndighet?" svarat med svarsalternativ 4 (se ovan). Män Kvinnor Samtliga Ålder 1980-81 2004 1980-81 2004 1980-81 2004 16-24 år 7,3 9,7 7,5 8,2 7,4 8,9 25-34 år 3,1 4,1 4,5 5,2 3,8 4,7 35-44 år 2,5 3,0 4,4 3,8 3,4 3,4 45-54 år 4,1 0,7 5,9 6,1 5,0 3,5 55-64 år 4,0 3,5 8,9 4,8 6,5 4,1 65-74 år 8,0 3,2 15,4 7,5 12,0 5,4 75-84 år 9,5 4,5 16,9 8,8 13,8 7,0 Samtliga 4,9 4,0 8,2 6,0 6,6 5,0 Källa: Undersökningarna av levnadsföhållanden (ULF), SCB Statistiska centralbyrån 41

Medborgare Demokratistatistik 2006 Antal kommuner och landsting som har introducerat möjlighet för allmänheten att lämna medborgarförslag 2002* Medborgarförslag Kommuner Landsting Ja 23 2 Nej 260 18 Uppgift saknas 7 0 Totalt 290 20 Källa: Den lokala demokratins utveckling och funktionssätt (Demokratidatabasen), SCB * Sedan den 1 juli 2002 har kommun- och landstingsfullmäktige möjlighet att besluta om att införa medborgarförslag, som innebär en rätt för folkbokförda i kommun eller landsting att väcka ärenden i fullmäktige. Antal kommuner och landsting som har TV- eller radiosändningar av fullmäktigesammanträden 2002 TV- eller radiosändningar Kommuner Landsting Ja, alltid 118 6 Ja, vissa sammanträden 11 2 Nej 155 12 Uppgift saknas 6 0 Totalt 290 20 Källa: Den lokala demokratins utveckling och funktionssätt (Demokratidatabasen), SCB Antal inkomna folkinitiativ* i kommuner och landsting under mandatperioden 1999 2002 Antal folkinitiativ Kommuner Landsting Inga folkinitiativ 248 19 Ett folkinitiativ 40 1 Två folkinitiativ 1 0 Uppgift saknas 1 0 Totalt 290 20 Källa: Den lokala demokratins utveckling och funktionssätt (Demokratidatabasen), SCB * År 1994 kompletterades reglerna om kommunala folkomröstningar med bestämmelser om folkinitiativ. Bestämmelserna medför att fullmäktige måste pröva om en folkomröstning ska hållas om fem procent av de röstberättigade kommun- eller landstingsinvånarna begär det. 42 Statistiska centralbyrån

Demokratistatistik 2006 Medborgare Engagemang och aktivitet bland vuxna Personer som uppger sig vara mycket eller ganska intresserad av politik 1960 2002. Procent Procent 70 60 50 40 30 20 10 0 1960 1964 1968 1970 1973 1976 1979 1982 1985 1988 1991 1994 1998 2002 Källa: Valundersökningarna, SCB Personer som uppger att de för det mesta deltar i politiska diskussioner 1980-81 2004 1 efter kön. Procent Har på frågan "Hur brukar du själv göra om du är med i ett sällskap, där samtalet kommer in på politiska frågor? svarat med svarsalternativ 4. Svarsalternativ: Vilken av de här beskrivningarna tycker du passar bäst in på dig själv? 1. Jag brukar inte bry mig om att lyssna när folk börjar prata om politik 2. Jag brukar nog lyssna, men jag lägger mig aldrig i diskussionen 3. Det händer ibland, men inte så ofta, att jag säger vad jag själv tycker 4. Jag brukar för det mesta vara med i diskussionen och säga min åsikt Procent 60 50 40 Män 30 20 Kvinnor 10 0 1980-81 1984-85 1988-89 1992-93 1996-97 2000-01 2004 Källa: Undersökningarna av levnadsföhållanden (ULF), SCB 1 Uppgifter finns ej för åren 1982-83. Statistiska centralbyrån 43

Medborgare Demokratistatistik 2006 Personer som uppger att de inte deltar i politiska diskussioner 1980-81 och 2004 efter kön och ålder. Procent Summering av andelarna som svarat 1 eller 2 på frågan om politiska diskussioner (se ovan). Män Kvinnor Samtliga Ålder 1980-81 2004 1980-81 2004 1980-81 2004 16-24 år 30,9 32,3 29,3 31,3 30,1 31,8 25-34 år 21,4 17,7 23,2 22,9 22,3 20,3 35-44 år 20,4 16,1 27,9 26,5 24,1 21,1 45-54 år 27,1 16,8 36,1 19,9 31,7 18,4 55-64 år 29,1 21,6 43,1 24,8 36,2 23,1 65-74 år 37,7 32,4 54,6 36,1 46,8 34,3 75-84 år 50,4 40,3 62,4 51,0 57,5 46,5 Samtliga 28,2 23,0 36,8 28,4 32,6 25,7 Källa: Undersökningarna av levnadsföhållanden (ULF), SCB Medborgerliga aktiviteter 2000-01 efter kön. Procent Procent 0 10 20 30 40 50 60 Någon gång kontaktat kommunal tjänsteman eller förtroendevald Någon gång skrivit insändare eller artikel i någon tidning eller tidskrift Män Kvinnor Någon gång undertecknat upprop Någon gång demonstrerat Någon gång talat inför ett möte i en förening eller organisation Någon gång försökt att påverka ett beslut genom att ta kontakt med någon ansvarig person i någon förening Källa: Undersökningarna av levnadsföhållanden (ULF), SCB 44 Statistiska centralbyrån

Demokratistatistik 2006 Medborgare Medlemskap och aktivitet inom det svenska föreningslivet 1992-93 och 2000-01 efter kön och ålder. Procent av befolkningen Medlem i någon förening Aktiv i någon förening Förtroendeuppdrag i någon förening 1992-93 2000-01 1992-93 2000-01 1992-93 2000-01 Män 92,6 90,2 52,8 46,3 31,0 28,9 Kvinnor 89,9 87,5 43,1 37,9 21,7 21,8 Samtliga 91,2 88,8 47,8 42,0 26,3 25,3 Källa: Undersökningarna av levnadsföhållanden (ULF), SCB Medlemskap i olika föreningstyper 1992-93 och 2000-01 efter kön. Procent Män Kvinnor Samtliga Föreningstyper 1992-93 2000-01 1992-93 2000-01 1992-93 2000-01 Politiskt parti 12,0 7,7 9,4 6,3 10,7 7,0 Facklig organisation 82,3 76,9 87,1 82,9 84,7 79,8 Idrottsföreningar 39,4 36,5 25,2 23,8 32,2 30,1 Friluftsföreningar 9,4 8,6 8,2 8,3 8,8 8,5 Miljöorganisationer 6,7 3,8 8,4 4,4 7,6 4,1 Boendeföreningar 25,5 24,7 25,2 22,9 25,4 23,8 Föräldraföreningar 1 20,6 11,6 26,4 17,0 23,8 14,5 Handikapp- eller patientföreningar 2,9 3,0 5,3 6,9 4,1 5,0 Invandrarorganisationer 10,7 9,6 7,9 4,2 9,1 6,7 Kvinnoorganisationer 3 - - 3,1 2,0 3,1 2,0 Pensionärsföreningar 4 40,7 40,5 40,0 42,0 40,3 41,3 Humanitära hjälporganisationer 5,7 6,2 11,2 12,6 8,5 9,4 Källa: Undersökningarna av levnadsföhållanden (ULF), SCB 1. Andelar bland föräldrar med barn 0 18 år. 2. Andelar bland invandrare. 3. Andelar bland kvinnor. 4. Andelar bland personer 65 84 år. 5. Uppgifterna avser åren 1992 och 2000-2001. Statistiska centralbyrån 45