PRODUKTRESUMÉ 1 LÄKEMEDLETS NAMN Ekvacillin 1 g respektive 2 g pulver till injektions-/infusionsvätska, lösning 2 KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING 1 injektionsflaska innehåller 1 g respektive 2 g kloxacillinnatrium. För fullständig förteckning över hjälpämnen, se avsnitt 6.1. 3 LÄKEMEDELSFORM Pulver till injektions-/infusionsvätska, lösning 4 KLINISKA UPPGIFTER 4.1 Terapeutiska indikationer Ekvacillin används när stafylokocketiologi misstänks eller verifierats: Hud- och mjukdelsinfektioner. Infektioner i leder och skelett samt lungor. Endokardit. Septikemi. Profylax vid ortopedisk kirurgi. 4.2 Dosering och administreringssätt Ekvacillin ges intramuskulärt eller intravenöst. Då höga doser ska ges intravenöst kan Ekvacillin med fördel tillföras som intravenös intermittent infusion, varvid mycket höga serumkoncentrationer uppnås. Vuxna: Intramuskulär normaldos Intravenös injektion: Intermittent intravenös infusion: Kontinuerlig intravenös infusion Intrapleuralt: 500 mg 4 gånger per dygn. 1-2 g 3-4 gånger per dygn. Ges långsamt, 1 g under minst 3-4 minuter, om möjligt i en stor ven. 1-2 g 3-4 gånger per dygn. Normaldos 6 g per dygn. Denna dos kan vid svårare infektioner, till exempel stafylokockendokardit, ökas upp till 12 g per dygn. Infusionspump bör om möjligt användas. 500 mg-1 g per dygn. Hud- och mjukdelsinfektioner Vid svår allmänpåverkan med septikemimisstanke: 2 g 3 gånger per dygn.
Vid illamående och kräkningar utan septikemimisstanke: 1 g 3 gånger per dygn kan vara tillräckligt. Då patienten förbättras kan den parenterala terapin ändras till peroral behandling med flukloxacillin. Infektioner i leder och skelett 2 g 3 gånger per dygn tills kontroll över det akuta skedet uppnåtts. Då patienten förbättras kan den parenterala terapin ändras till peroral behandling med flukloxacillin. Kombinationsbehandling med bensylpenicillin kan bli aktuell då såväl streptokock- som stafylokockinfektion kan misstänkas. Infektion i lungor: 2 g 3 gånger per dygn. Då patienten förbättras kan den parenterala terapin ändras till peroral behandling med flukloxacillin. Endokardit 2 g 3 gånger per dygn i kombination med en aminoglykosid. Denna dos kan vid svårare infektioner ökas upp till 12 g per dygn. Septikemi 2 g 3 gånger per dygn. Profylax vid ortopedisk kirurg 1-2 g ges intravenöst 0,5-1 timme före operation med upprepning 2-3 gånger första dygnet. Barn: Intramuskulärt: 50 mg/kg kroppsvikt och dygn fördelat på fyra doser. Intravenöst (till exempel vid septikemi): 100 mg/kg kroppsvikt och dygn fördelat på fyra till sex doser. Högre doser kan ges vid behov. 4.3 Kontraindikationer Överkänslighet mot den aktiva substansen eller mot något annat penicillin. 4.4 Varningar och försiktighet Korsallergi mellan penicilliner och cefalosporiner förekommer. Diarré/pseudomembranös kolit orsakad av Clostridium difficile förekommer. Patienter med diarré ska därför följas noggrant. Vid administrering av höga parenterala doser till patienter med kraftigt reducerad njurfunktion eller blodhjärnbarriärskada kan neurologiska komplikationer i form av kramper förekomma. Om sådana symptom skulle uppträda bör dosen reduceras. 4.5 Interaktioner med andra läkemedel och övriga interaktioner Följande kombinationer med Ekvacillin kan kräva dosanpassning: antikonceptionella medel, metotrexat och warfarin. Vissa antibiotika skulle i sällsynta fall kunna minska effekten av p-piller genom att interferera med återabsorptionen av okonjugerad steroid i tarmen. Härigenom skulle plasmanivåerna av aktiv steroid sjunka. Graviditeter har inträffat hos kvinnor som behandlats med p-piller och samtidigt intagit antibiotika, framför allt ampicillin, amoxicillin eller tetracykliner.
Ett allvarligt fall med svår toxisk reaktion på metotrexat har beskrivits där patienten samtidigt behandlades med furosemid och penicillin V vilka är organiska syror som kan hämma den tubulära sekretionen av metotrexat. En misstänkt interaktion finns också beskriven efter kombinationen metotrexatmezlocillin samt ett annat fall efter kombinationen metotrexat och amoxicillin. Till läkemedelsbiverkningskommittén har flera fall rapporterats där effekten av warfarin minskade vid samtidig peroral behandling med kloxacillin. Oklar mekanism. Probenecid hämmar den renala utsöndringen av kloxacillin och högre plasmakoncentrationer kan således upprätthållas under längre tid. 4.6 Fertilitet, graviditet och amning Graviditet: Inga kända risker vid användning under graviditet. Amning: Kloxacillin passerar över i modersmjölk, men risk för påverkan på barnet synes osannolik med terapeutiska doser. 4.7 Effekter på förmågan att framföra fordon och använda maskiner Ekvacillin har ingen eller försumbar effekt på förmågan att framföra fordon och använda maskiner. 4.8 Biverkningar Vanligast är hudutslag som förekommer hos cirka 4% av parenteralt behandlade patienter. Beräknade biverkningsfrekvenser rangordnas enligt följande: Vanliga ( 1/100, <1/10); Mindre vanliga ( 1/1000, <1/100); Sällsynta ( 1/10 000, <1/1000); Mycket sällsynta (<1/10 000). Organsystem Frekvens Biverkningar Infektioner och infestationer Sällsynta Pseudomembranös kolit. Blodet och lymfsystemet Mindre vanliga Eosinofili. Sällsynta Agranulocytos, leukopeni, trombocytopeni. Immunsystemet Sällsynta Anafylaktiska reaktioner. Blodkärl Vanliga Tromboflebit (vid intravenös injektion). Magtarmkanalen Vanliga Illamående, diarré. Lever och gallvägar Sällsynta Kolestatisk leverpåverkan. Hud och subkutan vävnad Vanliga Mindre vanliga Exantem. Urtikaria.
Organsystem Frekvens Biverkningar Undersökningar Sällsynta Njurpåverkan med kreatininstegring. Lokal smärta kan uppträda vid intramuskulär injektion. Svampöverväxt i munhåla och underliv kan förekomma. Rapportering av misstänkta biverkningar Det är viktigt att rapportera misstänkta biverkningar efter att läkemedlet godkänts. Det gör det möjligt att kontinuerligt övervaka läkemedlets nytta-riskförhållande. Hälso- och sjukvårdspersonal uppmanas att rapportera varje misstänkt biverkning till (se detaljer nedan): Läkemedelsverket Box 26 751 03 Uppsala www.lakemedelsverket.se 4.9 Överdosering Toxicitet: Stora doser tolereras vanligen väl. Bl a vid nedsatt njurfunktion och defekt blodlikvorbarriär har dock parenteral tillförsel av höga doser givit toxiska symtom. Akuta reaktioner beror främst på hypersensibilisering. Symtom: Toxiska reaktioner; illamående, kräkningar, diarré, elektrolytrubbningar, medvetandesänkning, muskelfascikulationer, myoklonier, kramper, koma, hemolytiska reaktioner, njursvikt, acidos. I undantagsfall kan anafylaktisk reaktion inträffa inom 20-40 minuter Behandling: Symtomatisk behandling. I svåra fall hemoperfusion eller hemodialys. Vid anafylaktisk reaktion: Epinefrin (adrenalin) 0,1-0,5 mg långsamt intravenöst. Hydrokortison 200 mg intravenöst, eventuellt prometazin 25 mg intravenöst. Vätska. Acidoskorrektion. 5 FARMAKOLOGISKA EGENSKAPER 5.1 Farmakodynamiska egenskaper Farmakodynamisk grupp: Penicillinasstabilt penicillin, ATC-kod: J01CF02. Ekvacillin (kloxacillin) tillhör gruppen isoxazolylpenicilliner, som förenar aktivitet mot betalaktamasproducerande stafylokocker med syrastabilitet. Kloxacillin hämmar bakteriers cellväggssyntes. Effekten är baktericid. Antibakteriellt spektrum Känsliga Staphylococcus aureus och koagulasnegativa stafylokocker inklusive betalaktamasproducerande stammar Streptokocker och pneumokocker Resistenta Meticillinresistenta stafylokocker Enterokocker Gramnegativa bakterier
Clostridium difficile Resistens är vanlig (ca 40%) hos koagulasnegativa stafylokocker p g a meticillinresistens. Streptokocker och pneumokocker är mer känsliga för bensylpenicillin och penicillin V än för kloxacillin. Resistensmekanismer Resistens mot isoxazolylpenicilliner (s k meticillinresistens) orsakas av att bakterien producerar ett förändrat penicillinbindande protein. Korsresistens förekommer inom betalaktamgruppen (penicilliner och cefalosporiner). Meticillinresistenta stafylokocker har generellt låg känslighet för samtliga betalaktamantibiotika. Resistensutveckling I Sverige är resistens mot isoxazolylpenicilliner sällsynt hos Staphylococcus aureus men vanlig hos koagulasnegativa stafylokocker. Meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA) är vanliga i vissa delar av Europa. Penicillinresistenta pneumokocker är resistenta mot kloxacillin. Dessa stammar är ovanliga i Sverige men vanliga i vissa delar av Europa. Resistenssituationen varierar geografiskt och information om de lokala resistensförhållandena bör inhämtas via lokalt mikrobiologiskt laboratorium. 5.2 Farmakokinetiska egenskaper Den biologiska halveringstiden i serum är ca 30 minuter och bindningen till serumproteiner uppgår till 94%. Eliminationen av kloxacillin sker huvudsakligen i njurarna via tubulär sekretion och glomerulär filtration. Inom 6 timmar utsöndras 30-50% av en peroralt tillförd dos med urinen. 5.3 Prekliniska säkerhetsuppgifter Det finns inga prekliniska data av relevans för säkerhetsbedömningen utöver vad som redan beaktas i produktresumén. 6 FARMACEUTISKA UPPGIFTER 6.1 Förteckning över hjälpämnen Ekvacillin pulver till injektions-/infusionsvätska, lösning innehåller inga hjälpämnen. 6.2 Inkompatibiliteter Tillsatser till penicillinlösningar bör inte göras med substanser för vilka kompatibilitetsundersökningar saknas. 6.3 Hållbarhet 3 år. Injektionslösningarna ska användas omedelbart efter beredningen. Lösningar avsedda för infusion ska tillsättas infusionsvätskan omedelbart. 6.4 Särskilda förvaringsanvisningar Inga särskilda förvaringsanvisningar.
6.5 Förpackningstyp och innehåll Injektionsflaskor 5 x 1 g, 10 x 1 g, 5 x 2 g och 10 x 2 g. 6.6 Särskilda anvisningar för destruktion och övrig hantering Beredning av lösningar 1 g Ekvacillin innehåller 2 mmol Na +, vilket motsvarar ca 15 ml isoton koksaltlösning. Den osmolalitet som lösningen får beror på vilken mängd Ekvacillin som används samt vilken vätska som används vid spädningen. Beroende på den mängd Ekvacillin som ska administreras rekommenderas vatten för injektionsvätskor eller natriumkloridlösning vid spädningen (se nedanstående tabell). Typ av lösning Intramuskulär injektion intravenös injektion Beredningsanvisning 1 g löses i 4 ml vatten för injektionsvätskor, 2 g löses i 8 ml vatten för injektionsvätskor, 1 g löses i 20 ml vatten för injektionsvätskor, 2 g löses i 40 ml vatten för injektionsvätskor, Intermittent infusion Kontinuerlig infusion 2 g löses i 100 ml vatten för injektionsvätskor eller isoton natriumkloridlösning Den erhållna lösningen ansluts lämpligen till en flervägskran. Lösningen infunderas i jämn takt under 20-30 minuter. Mini-Set: Lösningen bereds i Minibag plastbehållare med hjälp av överföringsadapter. 2 g löses i 10 ml vatten för injektionsvätskor Den erhållna lösningen blandas med lämplig infusionslösning: Isoton natriumkloridlösning, Ringer-acetat, glukoslösning 50 mg/ml, glukoslösning med natrium och kalium. 7 INNEHAVARE AV GODKÄNNANDE FÖR FÖRSÄLJNING Meda AB Box 906 170 09 Solna 8 NUMMER PÅ GODKÄNNANDE FÖR FÖRSÄLJNING 69951 9 DATUM FÖR FÖRSTA GODKÄNNANDE/FÖRNYAT GODKÄNNANDE Datum för det första godkännandet: 1 januari 1964 Datum för den senaste förnyelsen: 1 januari 2007
10 DATUM FÖR ÖVERSYN AV PRODUKTRESUMÉN 2018-07-13