Månadens bild 2012 Då vi nu håller på och byter hembygdsaportal (hemsida) så gör vi uppehåll med månades bild från maj och tills vidare. April En vy mot de östra delarna Det här är säkert ett favoritfoto för många. Här ser man verkligen hur stadens bebyggelse och vägnät utvecklats. Bilden är tagen från Teknisborgen några år efter att skolan invigts. Detta hade skett med pompa och ståt 1901, under närvaro av Oscar II. Det här är en sådan bild som rekommenderas att granskas i uppförstoring, eftersom den innehåller så många intressanta detaljer. För att börja med vägnätet ser man att Rudbecksgatan slutade vid personerna som skymtar på bilden, i korsningen med dagens Trädgårdsgatan. Vi ser också en föregångare till denna gata som går åt högra bildkanten. I den vänstra ses vägen vika av mot dagens Nygatan. Den raka och räta Nygatan tog slut vid Trädgårdsgatan och därefter utgjordes den av den krokiga varianten, som vi alltså ser en bit av. Denna slingrande väg gick förbi Adolf Kjellströms villa i engelsk stil från 1879, som fortfarande finns kvar. Kvar ligger också den röda Lundmarkska trävillan från 1902, ett årtal som finns inristat på fasaderna. Ännu längre bort gick vägen förbi Lilla och Stora Mobacken, där bröderna Hahn startade sin symaskinsfabrik. Vidare fanns vid denna tid Idiotanstalten vid nuvarande Rådmansgatan och vägen fortsatte sedan ut mot Engelbrektsgatan, där kåkbebyggelsen från 1890-talet låg. Mellan de bägge ljusa byggnaderna mitt på bilden går idag Rudbecksgatan. Den vänstra ljusa byggnaden inlemmades sedan i kvarteret Räven och den högra kallades för Nystad. Bägge fastigheterna är borta sedan länge. Som sagt, i fonden finns många spännande detaljer att forska i. Vad är det för skorsten? Vad för slags byggnad ligger högt uppe på en höjd lite för sig själv? Bebyggelsen därbortom, vad är det? Själv har jag några teorier, men vad säger ni? Göran Lindhé 1/9
============================================================== Mars Universitetsplatsen Vägen från Örebro mot Östergötland har haft många skilda namn under årens lopp. Den riktigt gamla slingrande Almbyvägen var den första varianten. Det är den som fortsätter inom villaområdet Brickeberg och där man också kan se en milsten vid vägkanten på en villatomt. År 1930 tillkom Åstadalsvägen som var en betydligt rakare upplaga än tidigare. I slutet av 1960-talet började ytterligare en generation utfartsväg att byggas då Norrköpingsvägen stod färdig. Den som numera kallas Universitetsallén. Fotot är från 1970-talets tidiga år och nybyggda Brickebacken syns i överkanten av bilden. Till vänster ser vi Åstadalsvägen och där syns också ladan som fanns kvar i många år innan Örebro Missionsskola byggdes. Det går också att se var Pålsbodabanan drog fram, liksom Sörbybäcken. Fram till den 25 mars ligger en detaljplan ute för granskning och godkännande av dessa trakter. Det är något som kallas Universitetsplatsen och rör sig om ett område mellan de bägge 2/9
rondellerna. Planen syftar till en utveckling av Universitetsplatsen och föreslås rymma nya funktioner för Universitetet och Business Science Arena. Här planeras en aula, skollokaler, bostäder, kontor, butiker med mera. Göran Lindhé 3/9
4/9
============================================================== Februari Oskarstorget förr i tiden Oskarstorget är en plats som ändrat utseende fler gånger under årens lopp. Många minns nog rondellen som fanns på 60-talet, på den tiden då dessa inte var lika vanliga som idag. Men kortets Oskarstorget är från början av 30-talet och då var parken till höger ganska nyanlagd, som man kan se på de nysatta träden. Engelbrektsskolan vid Oskarsplatsen stod färdig 1925 och den stora byggnaden ses sticka upp till vänster i bild. Husen framför, vid Rådmansgatan och Akensgatan, var nyligen byggda och dessa står kvar än idag. Däremot revs fastigheten längst till höger redan i början på 80-talet och i en nyuppförd byggnad inrymdes sedan ICA-plus, en affär som fortfarande finns kvar, dock med annat namn. Vid Oskarstorget möttes gatorna Kasten Ottengatan, Akensgatan, Engelbrektsgatan och Oskarsvägen. Alla uppkallade efter stora kända män som betytt mycket för staden Örebro. Kasten Otter var föreståndare för Gevärsfaktoriet, Frans Mikael von Aken som drev apotek och hade sin apoteksträdgård i nuvarande Oskarsparken, frihetshjälten Engelbrekt Engelbrektsson och så Oscar II som var här 1901 och invigde bland annat det nyrestaurerade slottet och nybyggda Tekniska skolan. Vid Oskarstorget, men utanför bild, låg också Örebros första bensinstation. En Shell-mack öppnad 1919. Denna skulle senare byggas ut, men rivas på 1970-talet. Bakom macken låg sedan 1880-talet gården Anneberg, där fabrikör Anton Hahn bodde. Den fanns kvar ända in på 1960-talet. Vid trädet på bilden gick Kasten Ottengatan, som alltså ännu inte var bebyggd. Ja, trädet förresten, som ser ut att vara en björk, finns avbildat i vår bok Örebro som det var förr på sidan 128. Där på ett foto från sekelskiftet finns samma träd i yngre tappning. Vykortet är ett av många som utgavs av förlaget Elander & Comp. i Örebro. De var flitiga med utgåvor under 40-talet. I vårt sällskap har vi en släkting till ägarna av vykortsförlaget, Anders Elander. Göran Lindhé 5/9
============================================================== Januari Erik Lindells Mek. Smidesverkstad Via Nils-Erik Lundh på Marklyckan har vi fått två intressanta bilder från förr. De är från en rörelse som hette Erik Lindells mekaniska smidesverkstad och visar dels arbetsstyrkan uppställd utanför kontoret och dels en gårdsinteriör. Erik Lindell föddes 1854 i Lännäs och gick som ung i smideslära i Stockholm. År 1883 började han arbeta i Atterlings verkstad vid Stortorget i Örebro. Något år därefter öppnade han egen verkstad på Köpmangatan 42, där han utförde byggnads- och vagnssmide. Så småningom utvidgades rörelsen och Erik flyttade densamma till Hagagatan 16, varifrån fotografierna är tagna. Som vi kan se så var det en relativt stor arbetsplats med inalles 16 personer. Man utförde nu även konstsmide. Erik Lindell var dessutom mycket politiskt intresserad och tillhörde flera organisationer. Han avled 1921, 67 år gammal. Nils-Erik Lundhs föräldrar bodde i Hagagatan 12 och blev förmodligen bekanta med flera av arbetarna. Därför kan Nils-Erik presentera namnen på flera ur personalen på gruppbilden. På en lista har han numrerat dem från 1 till 16, med början överst till vänster. 1. Sköldmark, 2. Erik Lindkvist, 3-6. Okända smedpojkar, 7. Simon Andersson, 8. Birger 6/9
Edström, 9. Nykvist, 10. Karl Pettersson, 11. Sköldmark, bror till nummer 1, 12. Anders Gustaf Andersson, svärson till Erik Lindell och företagets sedermera ägare, 13. Erik Lindell, ägaren själv, 14. Erik Johan Nilsson, arbetskamrat med Erik Lindell sedan stockholmstiden, 15-16. Smedpojkar. Göran Lindhé 7/9
8/9
============================================================== 9/9 Powered by TCPDF (www.tcpdf.org)