UNG LIVSSTIL. ung livsstil. en studie av elever i högstadiet och gymnasiet i Jönköping 2009. Resultatredovisning. Av Ulf Blomdahl

UNG LIVSSTIL en studie av elever i högstadiet och gymnasiet i Jönköping 2009 Resultatredovisning Av Ulf Blomdahl ung livsstil 2009

Inledning Jönköpings kommun genomför tillsammans med undertecknade sedan 1994 undersökningar om barns och ungdomars livsstil i mellanstadiet, högstadiet och gymnasiet. Undersökningarna har genomförts 1994, 1997, 2000, 2003, 2006 1 och 2009. År 2000, 2003, 2006 och 2009 gjordes också studier med högstadieelever och elever i gymnasiet i särskolan i Jönköping. Ansvarig för studien i Jönköping 2009 på fritidsförvaltningen är Liz Modin. Studien i Jönköping är gjord på uppdrag av kommunens samverkansgrupp för barn och ungdom (SBU). Studierna om Ung livsstil har också genomförts i Stockholms stad, Haninge kommun, Lidingö stad, Helsingborgs stad, Norrköpings kommun, Linköpings kommun och Huddinge kommun. I Stockholm startades studierna 1984 och i Norrköping 1985. Särskolan har undersökts i Stockholms stad, Jönköpings kommun, Haninge kommun och Tyresö kommun. Den första särskolestudien gjordes i Jönköping år 2000. Antalet elever som besvarat enkäten i Jönköping år 2009 är i mellanstadiet 730, i högstadiet 1175 och i gymnasiet 1061. Svarsfrekvensen i mellanstadiet är 95%, i högstadiet 81% samt i gymnasiet 80%. Urvalet i Jönköping och i de övriga kommunerna har genomförts som stratifierade slumpmässiga urval 2. I dessa kommuner ingår både kommunala och privata skolor i urvalet. Resultaten är därför representativa för alla elever i kommunerna. I de flesta fall har en anställd från fritidsförvaltningen varit närvarande i klasserna när enkäten fyllts i. Den anställde från fritidsförvaltningen har också i de flesta fall introducerat enkäten för eleverna och samlat in enkäterna efter att de fyllts i. Har eleverna haft problem vid ifyllandet av enkäten har den anställde från fritidsförvaltningen och lärarna hjälpt till. I särskolan i högstadiet i Jönköping 2009 har 45 elever besvarat vår enkät. I bruttourvalet i högstadiet ingick 48 elever (totalundersökning). Svarsfrekvensen är alltså 94%. I särskolan i gymnasiet i Jönköping har 57 elever besvarat vår enkät. I bruttourvalet i gymnasiet ingick 70 elever (totalundersökning). Svarsfrekvensen är alltså 81%. Eleverna i träningsskolan ingick ej i studien. Eleverna har fyllt i enkäten under lektionstid. Både lärare och oftast personal från fritidsförvaltningen har varit med när särskoleeleverna har fyllt i enkäten. Resultaten från undersökningen om särskoleungdomars livsstil i Jönköping kan jämföras med resultaten från undersökningen om särskoleungdomars livsstil i Haninge, Stockholm och Tyresö. Att skriva forskningsrapporter tar ofta mycket lång tid. Vi har därför valt, sedan våra studier inleddes 1984, att mycket tidigt låta alla intresserade ta del av våra resultat. Fördelen med denna teknik är att de som är berörda mycket snart efter det att undersökningen genomförts kan starta förändringsarbete om så behövs. Nackdelen är att våra analyser inte finns med när resultaten presenteras. Den första forskningsrapporten från bl. a. resultaten i Jönköping 2009 är klar under mars månad 2010. Den är skriven av docent Stig Elofsson. Rapporten heter: Ungdomars hälsa har kulturskolan samma positiva effekt på hälsa som idrottsförening? Den andra rapporten är klar under maj månad. Den handlar om särskoleungdomars fysiska aktivitet. Rapportens huvudförfattare är undertecknade. Medförfattare till rapporten från Jönköping är Liz Modin. Rapporten heter: Idrott/motion och ungdomar i särskolan - en studie av 1 Resultaten från studien 2006 finns bl.a. publicerat i: Blomdahl/Elofsson, Hur många motionerar/ idrottar för lite och vilka är dom? En studie av barn och ungdomar i Stockholm, Haninge, Helsingsborg, Jönköping och Lidingö (rapporten kostar 150 kronor och kan beställas från idrottsförvaltningen i Stockholm, tel 08/ 508 27 723). 2 För en detaljerad genomgång om hur urvalet gått till se: Blomdahl/Elofsson, Hur många motionerar/ idrottar för lite och vilka är dom? Kapitel 2. 2

särskoleungdomar i Stockholm, Jönköping, Haninge och Tyresö i jämförelse med de ungdomar som ej går i särskolan. Följande forskningsrapporter, där resultaten från Jönköpingsstudien 2009 och de övriga kommunerna presenteras och analyseras är under bearbetning: Blomdahl/Elofsson, Segrar idrottsrörelsen? Blomdahl/Elofsson, Bibliotek - en studie av nuläge och trender bland barn, ungdomar och vuxna. Elofsson, S, Hur är hälsan bland högstadieelever och gymnasieelever i Norrköping 2009? Delar av de tabeller som nu visas i den här tabellredovisningen har presenterats och analyserats vid tre föreläsningar i december 2009 för SBU, förtroendevalda i fritidsnämnden och anställda inom fritidsförvaltningen i Jönköping. Vad är då de viktigaste förändringarna i Ung livsstil i Jönköping 2009 i förhållande till situationen i första hand år 2006 men även situationen vid tidigare mättillfällen? Låt oss först konstatera att förändringstakten i ungdomskulturen är långsammare än vad de flesta både ungdomar och vuxna tror. Det viktigaste resultatet från är kanske att ungdomars handlingar och preferenser är ganska oförändrade sedan 2006. Det finns dock förändringar som måste noteras. Vi ser att ungdomar i högstadiet och i gymnasiet i något högre grad än 2006 önskar att Jönköpings kommun i första hand ska satsa på kultur. Stödet för fritidsgårdar/ träffpunkter har under samma period minskat. Ordningsföljden i ungdomars prioriteringar är år 2009: Idrott, kultur, fritidsgårdar, natur och övrigt föreningsliv. Både pojkar och flickor i högstadiet respektive gymnasiet önskar först att Jönköpings kommun ska satsa på idrott (idrottsanläggningar och idrottsföreningar). På andra plats för pojkar både i högstadiet och gymnasiet kommer fritidsgårdar/träffpunkter. På andra plats bland flickor kommer önskningar om satsningar på kultur. Vår studie visar att tonåringar önskar att Jönköpings kommun inom idrottsområdet i första hand fram till år 2013 ska satsa på gym. Det är dock inte fler ungdomar 2009 än 2006 som önskar att det ska satsas på gym. Pojkar både i högstadiet och i gymnasiet önskar att det i första hand ska satsas på gym och på andra plats i pojkars önskemål kommer i högstadiet fotbollsplaner och i gymnasiet sporthallar för bollsporter. Både högstadieflickor och gymnasieflickor tycker i första hand att kommunen ska satsa på gym. Gymnasieflickor önskar i andra hand att det ska satsas på lokaler för aerobics/ workout/dans. Högstadieflickor tycker i andra hand att kommunen ska satsa på simhallar. Jönköpingsungdomars önskemål om att kommunen ska satsa på skateboardanläggningar, bowlingshallar, basketplaner ute, beachvolleybollplaner samt lokaler för aerobics/workout/dans har minskat kraftigt sedan år 2000. Både pojkar och flickor i tonåren i Jönköping är överens om att kulturförvaltningen fram till år 2013 i första hand ska satsa på ungdomsfestivaler, konserter för rock och pop och media/film. Stödet för att Jönköpings kommun i första hand fram till 2013 ska satsa på bibliotek är lågt. Flickor både i högstadiet och i gymnasiet tycker i högre grad än pojkar att kommunen ska satsa på dansföreställningar, skapande verksamhet, kulturskola och ungdomsfestivaler. Pojkar både i yngre och äldre tonåren önskar i högre grad än flickor i motsvarande åldrar att kommunen ska satsa på media/film. I alla tre stadierna trivs barn och ungdomar bättre på sin fritid 2009 än 1994. I mellanstadiet och i gymnasiet trivs dessutom ungdomar bättre 2009 än 2006. Ungdomar i Jönköping trivs ungefär lika bra på fritiden som ungdomar i andra kommuner av likartad 3

storlek. Flickor i Jönköping och i alla våra andra kommuner trivs sämre med livet i stort och fritiden än vad pojkar gör. Andelen elever i mellanstadiet, högstadiet och gymnasiet som är medlemmar i en förening totalt och i en idrottsförening har minskat både sedan 1994 och 2006 3. I t.ex. gymnasiet var det 1994 55% av pojkarna och 48% av flickorna som var med i en idrottsförening. Motsvarande siffror i dag är 37% respektive 33% 4. Tendensen att eleverna är mindre med i föreningslivet totalt och i idrottsföreningar kan vi också notera i övriga kommuner vi studerat. Det som är utmärkande för studien 2009 är även att andelen mellanstadieelever i förening totalt och i en idrottsförening har minskat. Pojkar och flickor i Jönköping i alla tre stadierna är nu med i föreningslivet totalt i ungefär samma grad. I högstadiet och gymnasiet är det också små skillnader mellan i vilken grad pojkar och flickor är med i en idrottsförening. Vi kan i alla våra kommuner också se att ju äldre ungdomar är i desto mindre utsträckning är de medlemmar i en idrottsförening. 2003 var 75% av pojkarna och 65% av flickorna i årskurs 5 medlemmar i en idrottsförening. 2009 gick dessa elever i årskurs 2 på gymnasiet. 37% av pojkarna och 33% av flickorna var då medlemmar i en idrottsförening. Färre ungdomar har styrelseuppdrag i dag än tidigare. Andelen med styrelseuppdrag har sjunkit kontinuerligt sedan första studien 1994. Högstadieelever tycker att skolan 2009 i lika hög grad som de tyckte både år 2000, 2003 och 2006 är mycket meningsfull 5. De tycker 2009 i högre grad än både 2006 och framför allt 1997 att de lär sig något viktigt i skolan 6. Enbart 4% av eleverna både i högstadiet och gymnasiet tycker att skolan inte alls är meningsfull. Gymnasieelever tycker i samma utsträckning som 2006 både att skolan är meningsfull för dem och att de lär sig något viktigt. Det är något fler högstadieelever 2009 än 2006 som tycker att de får det stöd och den stimulans som behövs för att de ska lyckas i skolan. I gymnasiet har inte någon förändring skett mellan åren 2006 och 2009 när det gäller detta. Ung livsstilsstudien visar också att elever i Norrköping i något högre grad är elever i Jönköping tycker att de lär sig något viktigt, får det stöd och den stimulans de anser sig behöva för att lyckas i skolan. Mycket små förändringar i skolan har enligt eleverna ägt rum sedan 2003 när det gäller det inre arbetsklimatet. Störst problem i skolan enligt eleverna är att det används för mycket grova ord/svordomar och att det inte i tillräcklig hög grad är arbetsro och lugnt. Stora förändringar har dock skett när det gäller elevers förtroende för lärarna. Detta har ökat mellan 2006 och 2009 i både mellanstadiet, högstadiet och i gymnasiet. Det har också ökat sedan tidigare studier. 1994 var det 13% av högstadieeleverna som hade förtroende för någon lärare. 2009 är det 50%. Eleverna säger sig ha ungefär lika stort inflytande i skolan sedan vår första studie 1997. Både högstadie- och gymnasieelever i Jönköping och Norrköping läser i liten grad läxor. I Jönköping är det bland högstadieelever 71% som läst läxor mindre än 2 timmar förra veckan 7. Motsvarande siffra i gymnasiet är 59%. Eleverna tillbringar mycket mer tid med att titta på TV, lyssna på musik, chatta, surfa, spela spel på dator, idrotta/ motionera än att läsa läxor. Både pojkar och flickor i gymnasiet i Jönköping säger sig i högre grad 2009 än 2006 direkt efter gymnasiet vilja studera på universitet eller hög- 3 Medlemskap och aktivitet i en idrottsförening hänger oerhört starkt ihop i åldersgruppen upp till 20 år. 4 Då har vi ändå räknat med Friskis och Svettis i idrottsföreningar. 5 Frågealternativen för eleverna var: Mycket meningsfull, ganska meningsfull, inte särskilt meningsfull samt inte alls meningsfulll. 6 Frågealternativen för eleverna var: Ja, mycket, Ja, ganska mycket, Nej, inte speciellt mycket, Nej, inget alls 7 Det var inga lovveckor som låg före undersökningsperioden. 4

skola. Gymnasieelever i Jönköping önskar dock inte i samma grad som gymnasieelever i Norrköping studera vidare efter gymnasiet. Elever på alla tre stadierna bedömer sin hälsa som sämre än både 2006 och framför allt 2003 8. Pojkar i alla stadier skattar sin hälsa högre än flickor. Sämst hälsa bedömer flickor på gymnasiet sig ha. Detta gäller i alla våra undersökningskommuner. Flickor i Jönköping liksom i övriga kommuner anger också att de i högre grad än pojkar haft ont i huvudet och magen (ej mensvärk), varit jättetrött, haft svårt att sova m.m. Flickor som besöker fritidsgård skattar sin hälsa lägre än de flesta andra grupper av flickor. Ju bättre hälsa eleverna har desto bättre skolbetyg har de. Sämst hälsa anser sig de elever ha som läst läxor mindre än 1 timme förra veckan. Pojkar är mer fysiskt aktiva än flickor oberoende av mått på fysisk aktivitet. Flickor tycks däremot ha bättre matvanor, de äter mer grönsaker och frukt än pojkar. Högstadieelever i Norrköping besöker fritidsgårdar i högre grad än högstadieelever i Jönköping. Andelen pojkar och flickor i högstadiet som besöker fritidsgårdar är ungefär lika stor. Högstadieelever besöker fritidsgårdar i alla våra kommuner i högre grad än gymnasieelever. Det viktigaste för dem som besöker fritidsgård är att själv få bestämma om jag vill delta i aktiviteter på fritidsgården, att det är viktigt att kunna träffa både killar och tjejer, att gården är fri från skolan, att jag ska kunna träffa nya kompisar och att jag få koppa av/ta det lugnt. Orsakerna till att huvuddelen av högstadieeleverna inte besöker fritidsgård är de upplever att fritidgården inte har ett utbud som attraherar. Flickor i Jönköping och andra kommuner är med i Kulturskolan mer än pojkar i alla tre stadierna. Det viktigaste för eleverna i Kulturskolan är att ha kul, lära sig mer och att uppleva en bra stämning. Andelen högstadieelever och gymnasister som besökt bibliotek har minskat sedan 1994 men är oförändrad sedan 2006. Enligt eleverna är bibliotek bäst för att man där kan låna böcker. Det är dock betydligt färre elever, framför allt pojkar i högstadiet, som tycker så om man jämför med år 2003. Alla våra studier visar att andelen elever som läst en bok har minskat kontinuerligt sedan vår första studie 1985 9. Tyvärr har vi inte förrän nu ställt den frågan i Jönköping. Vi ser i Jönköping och andra kommuner att andelen som läst en bok förra veckan minskar från mellanstadiet till gymnasiet. Det är samma tendens som när det gäller att besöka bibliotek på fritiden och deltagande i idrottsförening och i kulturskola. Flickor läser böcker och besöker bibliotek i högre grad än pojkar. Vilka är då de platser i Jönköping som flest elever besöker? Det är A6 och caféer som flest ungdomar besökt på sin fritid under en fyraveckorsperiod. På tredje plats kommer sporthallar/gymnastiksalar. Gymnasieflickor besöker i störst utsträckning A6 och caféer medan pojkar i gymnasiet i störst utsträckning varit på A6 och gym. Att surfa, spela, chatta vid datorn, lyssna på musik och titta på TV är det som tonåringar använder mest timmar till på sin fritid. Lite av sin tid på fritiden använder eleverna till att läsa läxor, arbeta mot betalning och spela instrument. 8 En rad studier visar att självskattad hälsa, även mätt med en enkel fråga, har en mycket god förmåga att förutsäga framtida sjuklighet och dödlighet. Se t.ex. Undén/Elofsson, Självupplevd hälsa. Faktorer som påverkar människors bedömning. 9 Se t.ex. Blomdahl/Elofsson/Eriksson, PUNKTmedis- en utvärdering av en ungdomssatsning på Medborgarplatsens bibliotek i Stockholm. t.ex. sid. 148-154, och Blomdahl/Elofsson, Ung i Norrköping 2008, sid- 119-130. 5

Kompisar är det som är viktigast för tonåringar både i Jönköping och i andra kommuner. Flickor tycker det är viktigare att vara en bra kompis än pojkar medan pojkar tycker att ha många kompisar är viktigare än flickor. Pojkar tycker det är viktigare än flickor att ha en vältränad kropp och vara bra på en idrott. Flickor tycker å sin sida i större utsträckning än pojkar att det är mycket viktigt att vara bra i skolan och att föräldrarna alltid har tid prata med dem. Det är, inte förvånansvärt alls, föräldrar som tonåringar i störst utsträckning har förtroende för. Mellan 78% och 85% har vid alla våra undersökningstillfällen haft förtroende för sina föräldrar. I studien 2009 har vi också frågat ungdomar om de har förtroende för någon kompis. Vi ser nu att det ungefär lika många ungdomar som har förtroende för någon kompis som för sina föräldrar. Andelen nykterister (har ej använt någon form av alkohol under de senaste 4 veckorna) har minskat något både bland pojkar och flickor i högstadiet och bland pojkar i gymnasiet. Bland flickor i gymnasiet har andelen som ej druckit alkohol ökat från 23% till 32%, d.v.s. andelen nykterister har ökat. Andelen elever som ej dricker alkohol i Jönköping är nu ungefär lika stor som i andra kommuner. Det är äldre kompisar som i första hand köper ut åt de tonåringar som använt alkohol. Pojkar både i högstadiet och i gymnasiet röker något mer än 2006. I flickgruppen har det inte skett några förändringar sedan 2006. Det är nu lika många pojkar som flickor som rökt under en fyraveckorsperiod. Hasch eller annan narkotika har få elever använt under alla undersökningar på 2000-talet. Flickor i Jönköping och i alla våra andra undersökningskommuner är mer rädda än pojkar att gå ut på kvällarna (fredag, lördag och söndag) i såväl sitt bostadsområde som i Jönköpings centrum. De känner också mer obehag eller rädsla än pojkar på bussarna. Liksom i alla tidigare studier både i Jönköping och i våra andra kommuner ser vi att ungdomar med högre betyg är överrepresenterade i skolliknande verksamheter, d.v.s. i kulturskolan och i föreningslivet. De med lägsta betyg är liksom i tidigare studier i förhållande till de med högsta betyg något överrepresenterade bland de pojkar som besöker fritidsgårdar. Bland flickor besöker de med höga och låga betyg fritidsgård i ungefär samma grad. Flickor med de lägsta betygen är 2009 med i en idrottsförening i betydligt mindre grad än 2006. Flickor med ganska höga eller höga betyg är däremot med i en idrottsförening i ungefär samma grad som 2006. 66% av högstadieflickor med höga betyg är med i en idrottsförening 2009. Motsvarande siffra för de med låga betyg är 31%. Vi ser i Jönköping liksom i våra andra kommuner att högstadieungdomar som tillhör en högre socio-ekonomisk grupp är med i förening totalt, idrottsförening och i kulturskolan i högre grad än ungdomar i lägre socio-ekonomiska grupper 10. Kulturskolan lyckas dock i högstadiet nå flickor i de olika socio-ekonomiska grupperna i ungefär samma grad. I gymnasiet är pojkar i de olika socio-ekonomiska grupperna med i kulturskolan i ungefär samma grad. I högstadiet ser vi att pojkar i de lägre socioekonomiska grupperna besöker fritidsgård i betydligt större utsträckning än pojkar i de högre socio-ekonomiska grupperna. Bibliotek besöks av flickor i de lägre socioekonomiska grupperna i högre utsträckning än ungdomar i övriga socio-ekonomiska grupper. 10 En analys av detta finns i: Blomdahl/Elofsson, Hur många motionerar/ idrottar för lite och vilka är dom? Se t.ex. sidorna 96-103. 6

Vilka förändringar socio-ekonomiskt har då hänt när det gäller medlemskap i en idrottsförening 2009 i förhållande till 2006? Vi ser att flickor i de lägre socio-ekonomiska grupperna är med i en idrottsförening i betydligt mindre utsträckning 2009 jämfört med 2006. 2006 var 37% av högstadieflickor i de lägre socio-ekonomiska grupperna med i en idrottsförening. 2009 är det 24%. Fritidsgård liksom bibliotek besöks i högre utsträckning av första och andra generationens invandrare än av de ungdomar som är födda i Sverige av föräldrar som också är födda i Sverige ( svenska ungdomar ) 11. Detta gäller i alla våra kommuner. Vi ser också att första generationens invandrarflickor är starkt underrepresenterade både i föreningslivet som helhet och i idrottsföreningar. 23% av andra generationens och 14% av första generationens invandrarflickor är med i en idrottsförening. Motsvarande siffra 2009 för svenska flickor är 54% 12. I studien 2009 har vi också frågat tonåringar om i vilken grad de skulle vilja göra olika saker men som familjer inte har råd till. Det tonåringar både i högstadiet och i gymnasiet i första hand skulle vilja göra men som de själv eller familjen inte har råd till är att åka på semester och att gå på gym. Stockholm i mars 2010. Ulf Blomdahl Forskningsledare Idrotts- och kulturförvaltningarna Stockholms stad E-post: ulf.blomdahl@idrott.stockholm.se Telefon: 08/508 28 476 Stig Elofsson Fil. Dr i statistik och docent i socialt arbete Institutionen för socialt arbete Stockholms universitet E-post: stig.elofsson@socarb.su.se Telefon: 08/16 20 22 11 Invandrare tillhör i högre grad än svenskar lägre socio-ekonomiska grupper. Det innebär, när inte kontroll för social bakgrund görs, att man inte kan göra utsagor om skillnader beror på socio-ekonomisk bakgrund eller beror på invandrareffekter. För en närmare analys av detta se: Blomdahl/Elofsson, Hur många motionerar/ idrottar för lite och vilka är dom? sid. 33-34. 12 Med svenska flickor avses här de flickor som liksom deras föräldrar är födda i Sverige. 7

Innehållsförteckning Högstadiet och gymnasiet 2009 Bakgrundsvariabler 9 Vad ska Jönköpings kommun satsa på? 13 Trivsel i livet och på fritiden 25 Föreningslivet i Jönköping 30 Viktigt när ungdomarna idrottar 47 Skolan 52 Hälsa, matvanor och kroppsuppfattning 63 Fysisk inaktivitet 76 Fritidsgård 82 Kulturskolan 100 Biblioteksvanor och läsvanor 102 Vad gör ungdomarna på sin fritid? 108 Viktigt på ungdomarnas fritid 114 Förtroende för 124 Droger 128 Rädd att gå ut på kvällarna 137 Inflytande 140 Kön, socio-ekonomisk bakgrund, skolframgång, 145 etnicitet m.m. och fritidsvanor Framtidsplaner 156 Övrigt 160 8

Bakgrundsvariabler 9

Ulf Blomdahl Jönköpings kommun Befolkningsutvecklingen i Jönköpings kommun. 10-19 år Antal 1994 1997 2000 2002 2005 2008 13637 13707 14829 15755 16188 13 16044 14 13 Uppgiften är från 31.12.2005. 14 Uppgiften är från 31.12.2008. 10

Ulf Blomdahl Jönköpings kommun Antal elever i studien i Jönköping 2009. Bruttourval Antal svarande Svarsfrekvens % Särskolan. Högstadiet 48 45 94 Särskolan. Gymnasiet 70 57 81 Mellanstadiet 770 730 95 Högstadiet 1447 1175 81 Gymnasiet 1319 1061 80 Antalet elever som besvarat enkäten 1994, 1997, 2000, 2003, 2006 och 2009. 1994 1997 2000 2003 2006 2009 Mellanstadiet 464 424 430 674 703 730 Högstadiet 689 714 705 1112 1254 1175 Gymnasiet 579 599 576 681 959 1061 11

Jönköpings kommun Ulf Blomdahl Hur bor du? %. Högstadiet Gymnasiet Lägenhet som ni hyr 21 18 Lägenhet som ni äger 6 8 Radhus 8 7 Villa/Hus 64 66 Studentbostad/inneboende 0 1 Annat 1 0 Har din familj? %. Högstadiet Gymnasiet Bil 96 96 Båt (som det går att sova i) 10 10 Sommarstuga/fritidshus 41 36 Husvagn/husbil 22 20 Vilka vuxna bor du med? %. Högstadiet Gymnasiet Mamma och pappa 71 71 Endast mamma 8 6 Endast pappa 1 3 Ibland mamma/ibland pappa 12 8 Mamma och annan vuxen 4 5 Pappa och annan vuxen 1 1 Annan/andra vuxna 1 0 Egen lägenhet/studentbostad 5 12

Vad ska Jönköpings kommun satsa på? 13

Ulf Blomdahl Jönköpings kommun Vilken typ av aktiviteter tycker du att Jönköpings kommun i första hand ska satsa på? Rangordna 1-5 Elevernas första rangordning. %. Idrott (t.ex. idrottsanläggningar och idrottsföreningar) Kultur (t.e.x kulturskolan, bibliotek, teater, dans, utställningar) Mellanstadiet Högstadiet Gymnasiet 50 50 42 21 21 21 Fritidsgårdar/Träffpunkter 12 19 20 Föreningsverksamhet (t.ex. scouter, 8 4 5 kyrka, invandrarförening) Natur, sjöar och parkområden (för skötsel, underhåll och kalkning) 16 10 15 En del elever har rangordnat två områden på första plats. Därför blir summan mer än 100%. 14

Ulf Blomdahl Jönköpings kommun Vilken typ av aktiviteter tycker du att Jönköpings kommun ska satsa på? Rangordna 1-5 Elevernas första rangordning. %. Högstadiet. 2000 2003 2006 2009 Idrott (t.ex. idrottsanläggningar och idrottsföreningar) 33 49 50 50 Fritidsgårdar/Träffpunkter 40 32 28 19 Kultur (t.ex. teater, dans, utställningar, kulturskolan, bibliotek) Natur, sjöar och parkområden (för skötsel, underhåll och kalkning) Föreningsverksamhet (t.ex. scouter, kyrka, invandrarförening) 11 12 16 21 14 10 7 10 4 4 4 4 2000 2003 2006 2009 P F P F P F P F Fritidsgårdar/Träffpunkter 28 52 26 39 24 32 16 21 Idrott (t.ex. idrottsanläggningar och idrottsföreningar) Natur, sjöar och parkområden (för skötsel, underhåll och kalkning) Kultur (t.ex. teater, dans, utställningar, kulturskolan, bibliotek) Föreningsverksamhet (t.ex. scouter, kyrka, invandrarförening) 46 20 59 38 57 43 58 43 16 12 13 7 9 4 11 10 8 14 8 17 10 22 15 26 4 4 4 4 5 4 5 3 En del elever har rangordnat två områden på första plats. Därför blir summan mer än 100%. 15

Ulf Blomdahl Jönköpings kommun Vilken typ av aktiviteter tycker du att Jönköpings kommun ska satsa på? Rangordna 1-5 Elevernas första rangordning. Gymnasiet. %. 2000 2003 2006 2009 Idrott (t.ex. idrottsanläggningar och idrottsföreningar) 24 41 45 42 Fritidsgårdar/Träffpunkter 43 33 28 20 Kultur (t.ex. teater, dans, utställningar, kulturskolan, bibliotek) Natur, sjöar och parkområden (för skötsel, underhåll och kalkning) Föreningsverksamhet (t.ex. scouter, kyrka, invandrarförening) 14 16 18 21 13 10 12 15 5 6 4 5 Idrott (t.ex. idrottsanläggningar och idrottsföreningar) 2000 2003 2006 2009 P F P F P F P F 38 11 54 27 52 37 50 33 Fritidsgårdar/Träffpunkter 30 55 24 41 21 36 18 23 Kultur (t.ex. teater, dans, utställningar, kulturskolan, bibliotek) Natur, sjöar och parkområden (för skötsel, underhåll och kalkning) Föreningsverksamhet (t.ex. scouter, kyrka, invandrarförening) 11 17 11 20 18 18 17 24 16 11 12 9 15 10 14 17 6 5 7 5 3 4 6 5 En del elever har rangordnat två områden på första plats. Därför blir summan mer än 100%. 16

Ulf Blomdahl Jönköpings kommun Vilka typer av idrottsanläggningar tycker du Jönköpings kommun ska satsa på fram till år 2013? (2000-2005) (2003-2008) (2006-2010) Kryssa för högst tre alternativ. Högstadiet. %. 2000 2003 2006 2009 Gym 38 32 Sporthallar för bollsporter (t.ex. basket, handboll, innebandy, pingis) 24 22 25 20 Simhallar 24 22 15 21 Fotbollsplaner 25 20 27 25 Lokaler för aerobics, workout, dans m.m. 19 17 15 9 Banor för motorsport (enduro, cross, speedway, isracing) 11 16 11 8 Bowlinghallar 20 16 12 10 Skateboardramper och inlinesbanor inne 18 12 7 7 Skjutbanor 9 11 10 10 Ridanläggningar 9 11 11 9 Motionsspår/skidspår 7 10 9 10 Lokaler för kampsporter 10 10 7 5 Golfbanor 10 8 7 Beachvolleybollplaner 15 9 9 8 Skateboardramper och inlinesbanor ute 21 9 7 9 Klätterväggar, inne 7 8 6 4 Friidrottsanläggningar 7 7 6 5 Ishallar för ishockey 6 9 7 Ishallar för konståkning 1 3 2 Isbanor utomhus för friåkning 6 1 3 Badmintonhallar 8 6 8 8 Basketplaner (utomhus) 13 5 6 5 Tennishallar 4 3 5 4 Klätterväggar, ute 3 4 3 Bandyplaner (ute) 4 3 2 3 Squashhallar 2 1 1 2 Spontanidrottsplatser (t.ex. Puls Arena på Öxnehaga och Råslätt) 9 4 17

Ulf Blomdahl Jönköpings kommun Vilka typer av idrottsanläggningar tycker du Jönköping ska satsa på fram till år 2013? (2000-2005) (2003-2008) (2006-2010) Kryssa för högst tre alternativ. %. Gymnasiet. 2000 2003 2006 2009 Gym 37 35 Sporthallar för bollsporter (t.ex. basket, handboll, innebandy, pingis) 23 26 21 21 Lokaler för aerobics, workout, dans m.m. 21 24 18 13 Simhallar 17 19 11 15 Fotbollsplaner 14 16 18 18 Banor för motorsport (enduro, cross, speedway, isracing) 11 16 15 12 Bowlinghallar 17 15 10 9 Motionsspår/skidspår 11 14 17 13 Beachvolleybollplaner 22 13 15 15 Lokaler för kampsporter 8 10 10 9 Golfbana 10 6 7 Skateboardramper och inlinesbanor inne 12 9 5 4 Skjutbanor 5 8 7 9 Basketplaner (utomhus) 16 7 6 9 Ridanläggning 9 7 10 9 Ishall för ishockey 7 8 10 Ishall för konståkning 2 1 2 Skateboardramper och inlinesbanor ute 21 6 8 6 Isbanor utomhus för friåkning 4 6 2 3 Klätterväggar, inne 8 5 4 3 Badmintonhallar 7 5 4 5 Friidrottsanläggningar 5 4 4 3 Tenishallar 2 4 3 3 Klätterväggar, ute 3 4 6 Bandyplaner (ute) (is) 2 3 2 2 Squashhallar 2 2 1 2 Spontanidrottsplatser (t.ex. Puls Arena på Öxnehaga och Råslätt) 6 4 18

Jönköpings kommun Ulf Blomdahl Vilka typer av idrottsanläggningar tycker du Jönköping ska satsa på fram till 2013? Kryssa för högst tre alternativ. %. (2003-2008) (2006-2010) Stödet för några stora anläggningstyper över tid Pojkar. Gymnasiet. 2003 2006 2009 Gym 37 36 Sporthallar för bollsporter 30 25 26 (t.ex. basket, handboll, innebandy, pingis) Fotbollsplaner 20 25 23 Banor för motorsport (enduro, cross, speedway, isracing) 24 22 17 Gym Flickor. Gymnasiet. 2003 2006 2009 Ingen fråga 37 34 Lokaler för aerobics, workout, dans m.m. 38 33 25 Motionsspår/skidspår 19 23 21 Ridning 12 19 16 Beachvolleyboll 12 19 20 Sporthallar för bollsporter (t.ex. basket, handboll, innebandy, pingis) 22 16 17 Simhallar 27 15 21 Bowlinghallar 17 12 11 Fotbollsplaner X 13 X= Mindre än 10% av flickorna önskar att Jönköpings kommun ska satsa på fotbollsplaner. 19

Ulf Blomdahl Jönköpings kommun Vilka typer av idrottsanläggningar tycker du Jönköping ska satsa på fram till år 2013? Kryssa för högst tre alternativ. %. (2003-2008) (2006-2010) Stödet för några stora anläggningstyper över tid Pojkar. Högstadiet. 2003 2006 2009 Gym 40 31 Fotbollsplaner 22 31 29 Sporthallar för bollsporter 27 30 23 (t.ex. basket, handboll, innebandy, pingis) Banor för motorsport (enduro, cross, speedway, isracing) 24 17 11 Skjutbanor 17 15 17 Flickor. Högstadiet. 2003 2006 2009 Gym 36 33 Lokaler för aerobics, workout, dans m m 30 27 15 Fotbollsplaner 18 23 22 Sporthallar för bollsporter (t.ex. basket, handboll, innebandy, pingis) 17 21 18 Ridanläggning 21 21 16 Simhallar 28 17 25 Bowlinghallar 17 14 13 20

Ulf Blomdahl Jönköpings kommun Vilka typer av kulturaktiviteter tycker du att Jönköpings kommun i första hand ska satsa pengar på fram till år 2013? Kryssa i högst två alternativ Här redovisas enbart utvecklingen för den fakultativa kulturen (för svaret på hela frågan se övriga bilder på satsa pengar på ) Högstadiet. %. 2000 2003 2006 2009 Kulturskolan (musik, bild, dans, drama/teater) 8 16 13 12 Teater 9 7 5 6 Bibliotek 16 4 2 3 Konserter, klassisk musik 2 1 2 3 Utställningar 7 4 2 2 Gymnasiet. %. 2000 2003 2006 2009 Kulturskolan (musik, bild, dans, drama/teater) 5 9 6 9 Teater 12 6 4 5 Utställningar 6 6 3 4 Konserter, klassisk musik 4 2 2 4 Bibliotek 10 5 2 3 År 2000 var frågan formulerad fram till år 2005 År 2003 var frågan formulerad fram till år 2008 År 2006 var frågan formulerad fram till år 2010 21

Jönköpings kommun Ulf Blomdahl Vilka typer av kulturaktiviteter tycker du att Jönköpings kommun i första hand skall satsa pengar på fram till 2013? Kryssa för högst två alternativ. Pojkar. Gymnasiet. % Konserter, rock, pop 56 Ungdomsfestivaler 52 Media/film 32 Studieförbundens verksamhet (t.ex. dans, musik, jägarskola, hunddressyr, språk) Utställningar 5 Konserter, klassisk musik 5 Kulturskola (musik, bild, dans, drama/teater) 5 Dansföreställningar 5 Skapande verksamhet (t.ex. drama, musik, foto, bild, skrivarverkstad ) Teater 4 Museer 3 Bibliotek 2 Flickor. Gymnasiet. % Ungdomsfestivaler 60 Konserter, rock, pop 47 Media/film 16 Dansföreställningar 16 Skapande verksamhet (t.ex. drama, musik, foto, bild, skrivarverkstad ) Studieförbundens verksamhet (t.ex. dans, musik, jägarskola, hunddressyr, språk) Kulturskola (musik, bild, dans, drama/teater) 13 Teater 5 Bibliotek 3 Utställningar 2 Konserter, klassisk musik 2 Museer 1 22 7 4 14 13

Ulf Blomdahl Jönköpings kommun Vilka typer av kulturaktiviteter tycker du att Jönköpings kommun i första hand skall satsa pengar på fram till 2013? Kryssa för högst två alternativ. Pojkar. Högstadiet. % Ungdomsfestivaler 47 Media/film 41 Konserter, rock, pop 40 Studieförbundens verksamhet (t.ex. dans, musik, jägarskola, hunddressyr, språk) 13 Kulturskola (musik, bild, dans, drama/teater) 9 Skapande verksamhet (t.ex. drama, musik, foto, bild, skrivarverkstad ) 6 Museer 4 Utställningar 4 Teater 4 Dansföreställningar 3 Bibliotek 3 Konserter, klassisk musik 3 Flickor. Högstadiet. % Ungdomsfestivaler 54 Konserter, rock, pop 37 Media/film 24 Kulturskola (musik, bild, dans, drama/teater) 16 Dansföreställningar 16 Studieförbundens verksamhet (t.ex. dans, musik, jägarskola, hunddressyr, språk) Skapande verksamhet (t.ex. drama, musik, foto, bild, skrivarverkstad ) Teater 7 Bibliotek 4 Museer 2 Konserter, klassisk musik 2 Utställningar 0 14 12 23

Jönköpings kommun Ulf Blomdahl Vilka typer av kulturaktiviteter tycker du att Jönköpings kommun i första hand skall satsa pengar på fram till 2013? Kryssa för högst två alternativ. Högstadiet % Ungdomsfestivaler 50 Konserter, rock, pop 39 Media/film 32 Studieförbundens verksamhet (tex. dans, musik, jägarskola, hunddressyr, språk) Kulturskola (musik, bild, dans, drama/teater) 12 Dansföreställningar 10 Skapande verksamhet (t.ex. drama, musik, foto, bild, skrivarverkstad ) Teater 6 Museer 3 Bibliotek 3 Konserter, klassisk musik 3 Utställningar 2 Gymnasiet. % Ungdomsfestivaler 56 Konserter, rock, pop 51 Media/film 24 Studieförbundens verksamhet (t ex: dans, musik, jägarskola, hunddressyr, språk) 10 Dansföreställningar 10 Skapande verksamhet (drama, musik, foto, bild, skrivarverkstad ) 9 Kulturskola (musik, bild, dans, drama/teater) 9 Teater 5 Utställningar 4 Konserter, klassisk musik 4 Bibliotek 3 Museer 2 13 9 24

Trivsel i livet och på fritiden 25

Ulf Blomdahl Jönköpings kommun Hur har du det på din fritid? %. Mellanstadiet. 1994 1997 2000 2003 2006 2009 Bra 76 83 85 83 83 86 Ganska bra 20 13 12 14 14 12 Varken bra eller dåligt 4 2 2 2 2 2 Ganska dåligt 0 2 1 0 1 0 Dåligt 0 0 0 0 0 0 Högstadiet Gymnasiet 1994 1997 2000 2003 2006 2009 1994 1997 2000 2003 2006 2009 Bra 66 68 62 75 76 71 57 56 66 67 68 74 Ganska bra 23 24 26 20 19 23 31 31 25 25 23 20 Varken bra eller dåligt 7 5 9 4 4 5 10 11 8 7 7 5 Ganska dåligt 2 2 2 1 1 1 2 1 1 1 2 1 Dåligt 1 1 1 1 1 1 0 1 0 1 1 1 26

Ulf Blomdahl Hur tycker du att livet är som helhet? 1 är mycket dåligt och 10 mycket bra. Högstadiet (År 7-9). Medelvärde. Jönköping 2009 Helsingborg 2006 Haninge 2008 Lidingö 2007 Norrköping 2008 Medelvärde 8,03 7,94 7,96 8,09 7,84 Jönköping 2009 Pojkar Flickor Totalt Högstadiet 8,34 7,77 8,03 Gymnasiet 8,07 7,70 7,89 Norrköping ht 2008 Pojkar Flickor Totalt Högstadiet 8,15 7,50 7,84 Gymnasiet 7,75 7,24 7,51 27

Ulf Blomdahl Ung livsstil 2009 Hur har du det på din fritid? Högstadiet (År 7-9). %. Jönköping Lidingö Haninge Helsingborg 2006 Norrköping 2008 2009 2007 2008 Bra 71 72 81 77 71 Ganska bra 23 22 17 18 22 Varken bra 5 4 2 4 5 eller dåligt Ganska dåligt 1 1 0 0 1 Dåligt 1 1 0 1 0 28

Jönköpings kommun Ulf Blomdahl Hur har du det på din fritid? %. Högstadiet Gymnasiet Pojkar Flickor Pojkar Flickor Bra 75 66 75 72 Ganska bra 20 25 18 22 Varken bra eller dåligt 3 7 5 4 Ganska dåligt 1 0 2 1 Dåligt 1 1 1 0 Jag har det bra. %. % Pojkar högstadiet 75 Pojkar gymnasiet 75 Flickor gymnasiet 72 Flickor högstadiet 66 29

Föreningslivet i Jönköping 30

Ulf Blomdahl Jönköpings kommun Hur många ungdomar är medlemmar 15 i en förening? Högstadiet Andelar i % Förening totalt Idrottsförening totalt Lagidrott Individuell idrott Annan förening 16 1994 73 57 30 34 28 1997 72 58 40 27 25 2000 69 58 37 28 19 2003 68 57 32 30 18 2006 67 56 33 29 22 2009 59 49 30 23 19 15 Sambandet mellan medlemskap och aktivitet i en förening är mycket högt bland barn och ungdomar. I vuxengruppen är sambandet svagt. 16 Till annan förening förs allt föreningsliv som ej är idrott. 31

Jönköpings kommun Ulf Blomdahl Hur många ungdomar är medlemmar 17 i en förening? Gymnasiet. Andelar i %. Förening totalt Idrottsförening totalt Lagidrott Individuell idrott Annan förening 18 1994 71 52 26 32 32 1997 62 43 25 22 29 2000 57 42 22 24 20 2003 61 44 20 27 23 2006 51 38 20 21 19 2009 47 35 19 18 16 17 Sambandet mellan medlemskap och aktivitet i en förening är mycket högt bland barn och ungdomar. I vuxengruppen är sambandet svagt. 18 Till annan förening förs allt föreningsliv som ej är idrott. 32

Ulf Blomdahl Jönköpings kommun Medlem i förening. %. Pojkar Flickor Mellanstadiet 71 70 Högstadiet 60 59 Gymnasiet 45 48 Medlem i idrottsförening. %. Pojkar Flickor Mellanstadiet 65 55 Högstadiet 51 47 Gymnasiet 37 33 33

Ulf Blomdahl Jönköpings kommun Medlem i förening. %. Pojkar. 1994 1997 2000 2003 2006 2009 Mellanstadiet 89 82 77 81 79 71 Högstadiet 77 79 72 66 66 60 Gymnasiet 74 67 63 62 48 45 Flickor. 1994 1997 2000 2003 2006 2009 Mellanstadiet 73 81 79 78 75 70 Högstadiet 68 64 66 70 69 59 Gymnasiet 68 58 50 61 53 48 34

Jönköpings kommun Ulf Blomdahl Medlem i idrottsförening. %. Pojkar. 1994 1997 2000 2003 2006 2009 Mellanstadiet 81 73 69 76 72 65 Högstadiet 67 71 64 58 58 51 Gymnasiet 55 49 51 46 38 37 Flickor. 1994 1997 2000 2003 2006 2009 Mellanstadiet 60 64 65 65 58 55 Högstadiet 46 45 52 46 54 47 Gymnasiet 48 37 34 42 38 33 35

Jönköpings kommun Ulf Blomdahl Medlem i annan förening.%. (ej idrottsförening) Pojkar. 1994 1997 2000 2003 2006 2009 Mellanstadiet 34 24 18 19 19 17 Högstadiet 22 22 16 15 17 19 Gymnasiet 31 29 18 22 15 12 Flickor. 1994 1997 2000 2003 2006 2009 Mellanstadiet 30 38 28 34 34 31 Högstadiet 33 29 23 23 27 20 Gymnasiet 34 29 21 26 24 20 36

Ulf Blomdahl Ung livsstil 2010 Medlem i en idrottsförening (Friskis/Svettis inräknad) (andelar i %) Gymnasiet. Totalt Pojkar Flickor Stockholms 2005 35 41 30 Stockholm 2008 19 35 36 33 Haninge 2008 32 36 27 Norrköping 2008 35 37 34 Jönköping 2009 35 37 33 Helsingborg 2006 38 40 36 Helsingborg 2009 Linköping 2009 Huddinge 2009 Resultaten ej klara Mellanstadiet. %. Totalt Pojkar Flickor Haninge 2008 53 53 54 Jönköping 2009 60 65 55 Helsingborg 2009 66 72 61 Huddinge 2009 62 69 56 19 Ej helt representativt urval 37

Jönköpings kommun Ulf Blomdahl Hur går det för de olika föreningarna? Högstadiet. Andelar i % av samtliga. 1994 1997 2000 2003 2006 2009 Idrottsförening 57 58 58 57 56 49 Frikyrka 13 16 11 13 17 15 Scouter 5 5 3 4 4 3 Annan förening kulturell 3 1 0 3 3 3 Friluftsförening 2 1 1 1 1 0 Annan förening idé 1 1 2 1 2 1 Djurförening 1 0 1 0 1 0 Annan förening praktisk 1 0 1 0 0 1 Invandrarorganisation 1 0 1 0 1 0 Elevorganisation 1 0 0 0 0 0 Politiskt ungdomsförbund 1 1 0 0 0 0 Ungdomens egna klubbar 1 1 1 0 0 0 Handikapporganisation 0 0 0 0 0 0 Försvarsorganisation 0 0 0 0 0 0 Nykterhetsförening 0 0 0 0 0 0 Supporterklubb idrott 0 0 0 0 0 0 Annan förening kulturell = T.ex. musikföreningar, Svenska ungdomsringen för bygdekultur, hembygdsföreningar, amatörteaterföreningar Annan förening praktisk = T.ex. Sv. Schackförbundets ungdom, Sv.Bridgeförbundet, Dataföreningar Annan förening idé = T.ex. Unga Örnar, Vi Unga, Aktiv ungdom, Fredsrörelsen, föreningar mot plågsamma djurförsök, Amnesty 38

Jönköpings kommun Ulf Blomdahl Hur går det för de olika föreningarna? Gymnasiet. Andelar i % av samtliga. 1994 1997 2000 2003 2006 2009 Idrottsförening 52 43 42 44 38 35 Frikyrka 12 14 8 14 12 10 Annan förening kulturell 4 2 2 3 2 1 Annan förening idé 5 3 3 2 2 2 Friluftsförening 3 1 1 2 0 0 Scouter 2 2 2 2 2 2 Försvarsorganisation 3 1 1 1 0 0 Annan förening praktisk 3 1 1 1 0 0 Politiskt ungdomsförbund 3 1 3 1 0 0 Djurförening 1 1 1 1 1 1 Invandrarorganisation 1 1 1 1 0 0 Elevorganisation 1 3 1 1 1 1 Ungdomens egna klubbar 1 1 0 0 0 0 Nykterhetsförening 0 0,5 0 0 0,5 0 Handikapporganisation 1 0 0 0 0 0 Supporterklubb idrott 1 0 0 0 0 0 Annan förening kulturell = T.ex. musikföreningar, Svenska ungdomsringen för bygdekultur, hembygdsföreningar, amatörteaterföreningar Annan förening praktisk = T.ex. Sv. Schackförbundets ungdom, Sv.Bridgeförbundet, Dataföreningar Annan förening idé = T.ex. Unga Örnar, Vi Unga, Aktiv ungdom, Fredsrörelsen, föreningar mot plågsamma djurförsök, Amnesty 39

Ulf Blomdahl Jönköpings kommun Medlem i några stora specialidrottsförbund Högstadiet. Andelar i %. 1994 1997 2000 2003 2006 2009 Fotboll 23 26 25 21 25 21 Ridning 7 6 7 7 7 5 Golf 6 6 6 5 3 2 Innebandy 6 12 9 8 6 8 Tennis 4 2 1 2 2 2 Basketboll 3 4 3 2 2 1 Ishockey 3 3 2 3 2 3 Orientering 2 1 0 1 1 1 Gymnastik 2 2 2 2 1 1 Badminton 2 2 1 1 1 1 Friidrott 2 1 2 2 3 2 Volleyboll 2 0 0 0 0 0 Handboll 1 2 4 4 3 3 Simning 1 0 1 1 1 1 Budo 2 1 1 2 2 1 Bordtennis 2 1 1 1 1 0 Sportskytte 2 1 1 1 1 0 Bandy (is) 1 1 1 1 1 0 Friskis/Svettis 3 2 2 2 40

Ulf Blomdahl Jönköpings kommun Medlem i några stora specialidrottsförbund. Högstadiet. Andelar i %. Pojkar. 2000 2003 2006 2009 Fotboll 32 24 27 25 Innebandy 14 13 7 11 Golf 8 7 5 3 Handboll 6 4 4 4 Ishockey 5 5 4 5 Flickor. 2000 2003 2006 2009 Fotboll 17 17 22 18 Ridning 14 14 14 10 Innebandy 4 3 4 5 Gymnastik 3 4 2 2 Handboll 3 4 2 2 Golf 3 2 1 Friskis/Svettis 20 3 3 3 20 Först i studien 2003 särskilde vi Friskis/Svettis från det som vi då kallade annat. 41

Ulf Blomdahl Jönköpings kommun Medlem i några stora specialidrottsförbund. Gymnasiet. Andelar i %. Pojkar. 2000 2003 2006 2009 Fotboll 22 14 17 13 Golf 10 7 3 3 Innebandy 9 5 5 5 Budo 4 1 0 2 Ishockey 3 (6) 1 3 Handboll 3 2 1 1 Friskis/Svettis 0 6 2 3 2003= Ishockeyklass med i urvalet Flickor 2000 2003 2006 2009 Fotboll 7 6 7 8 Ridning 7 5 8 7 Friskis/Svettis 5 11 5 4 Gymnastik 4 3 2 1 Innebandy 3 3 3 3 Golf 2 5 3 0 42

Jönköpings kommun Ulf Blomdahl Medlem i de största specialidrottsförbunden. Gymnasiet. Andelar i %. 2000 2003 2006 2009 Fotboll 14 10 12 11 Golf 6 6 3 2 Innebandy 6 4 4 4 Ridning 4 3 4 3 Friskis/Svettis 3 8 4 4 Budo 3 2 1 1 Gymnastik 2 2 1 1 Handboll 2 2 1 1 Basketboll 2 1 2 1 Orientering 2 0 1 1 Ishockey 1 (3) 1 1,5 2003= Ishockeyklass med i urvalet (För de största idrotterna 2009 se separat bild) 43

Jönköpings kommun Ulf Blomdahl Medlem i de största specialidrottsförbunden. Gymnasiet. Andelar i %. 1994 1997 2000 2003 2006 2009 Fotboll 16 15 14 10 12 11 Ridning 4 4 4 3 4 3 Basketboll 3 1 2 1 2 1 Golf 5 5 6 6 3 2 Orientering 2 1 2 0 1 1 Gymnastik 2 2 2 2 1 1 Handboll 1 1 2 2 1 1 Ishockey 1 1 1 3 1 1,5 Innebandy 4 9 6 4 4 4 Simning 0 1 0 0 0,5 0 Badminton 1 0 1 0 0,5 0 Budo 4 2 3 2 1 1 Friidrott 1 1 1 0 1 1 Tennis 1 1 0 1 0 1 Bandy is 2 1 0 1 1 1 Friskis/Svettis 0 0 3 8 4 4 2003= Ishockeyklass med i urvalet 44

Jönköpings kommun Uppdrag i förening. I procent av alla ungdomar. 1994 1997 2000 2003 2006 2009 1994 1997 2000 2003 2006 2009 Uppdrag totalt 21 15 15 19 22 16 32 23 21 25 23 18 Styrelseuppdrag 5 4 3 1 1 1 11 11 8 5 4 3 Arbetsgrupp/ kommitte 2 3 5 2 2 2 8 5 6 4 5 3 Hjälpa till vid möten/tävlingar 11 9 8 10 10 9 20 12 11 12 12 9 Ledare 7 6 6 6 7 6 16 13 10 10 12 8 Ungdomsråd 2 3 1 3 3 3 Säljer lotter 10 3 45

Ulf Blomdahl Jönköpings kommun Medlem i en idrottsförening. %. 2003 Åk 5 2009 Åk 2 i gymnasiet Pojkar 76 37 Flickor 65 33 Medlem i en fotbollsförening. %. 2003 Åk 5 2009 Åk 2 i gymnasiet Pojkar 53 13 Flickor 25 8 46

Viktigt när ungdomarna idrottar? 47

Ulf Blomdahl Jönköpings kommun Hur viktigt tycker du det är att få göra följande saker när du idrottar? Gymnasiet. %. Mycket viktigt Ganska viktigt Inte särskilt viktigt Inte viktigt alls Att ha kul 83 12 3 2 Att träffa kompisar 59 28 9 4 Att uppleva gemenskap 53 32 9 6 Att träna 52 36 8 4 Att lära mig nya saker 43 42 11 4 Att uppleva att kroppen är i rörelse/fartkänsla 42 39 14 6 Att få bra kondition 38 46 11 5 Att bygga upp min kropp 38 40 17 6 Att påverka hur träningen bedrivs 25 45 23 7 Att röra mig till musik 22 26 33 20 Att vinna 22 27 37 14 Att tävla 19 26 37 19 Att bli bäst 19 21 36 23 Att åka på läger och cuper 13 26 31 30 Att alltid spela med i bästa laget 11 15 42 32 48

Jönköpings kommun Ulf Blomdahl Hur viktigt tycker du det är att få göra följande saker när du idrottar? Mycket viktigt. Gymnasiet. %. 2000 2003 2006 2009 Att ha kul 92 91 81 83 Att träffa kompisar 63 59 54 59 Att uppleva gemenskap 72 61 51 53 Att träna 58 61 67 52 Att lära mig nya saker 47 53 46 43 Att uppleva att kroppen är i rörelse/fartkänsla 48 49 50 42 Att få bra kondition 49 54 57 38 Att bygga upp min kropp 36 44 52 38 Att påverka hur träningen bedrivs 32 28 27 25 Att röra mig till musik 26 26 22 Att vinna 16 14 21 22 Att tävla 19 16 23 19 Att bli bäst 16 19 19 Att åka på läger och cuper 21 16 18 13 Att alltid spela med i bästa laget 7 8 12 11 49

Ulf Blomdahl Jönköpings kommun Hur viktigt tycker du det är att få göra följande saker när du idrottar? Mycket viktigt. Högstadiet. %. 1994 1997 2000 2003 2006 2009 Att ha kul 92 93 94 93 90 87 Att träna 68 67 66 64 66 60 Att lära mig nya saker 61 61 60 63 61 57 Att få bra kondition 61 59 56 62 58 51 Att träffa kompisar 51 57 62 60 62 61 Att uppleva gemenskap 75 75 70 55 55 52 Att uppleva att kroppen är i rörelse/fartkänsla 50 50 50 50 48 49 Att bygga upp min kropp 27 34 42 47 50 43 Att påverka hur träningen bedrivs 29 30 29 29 25 30 Att åka på läger och cuper 23 25 27 26 26 21 Att tävla 21 24 23 21 21 18 Att vinna 17 13 15 14 17 15 Att alltid spela med i bästa laget 6 8 4 8 8 7 Att bli bäst 16 17 18 Att röra mig till musik 23 22 21 50

Ulf Blomdahl Jönköpings kommun Hur viktigt tycker du det är att få göra följande saker när du idrottar? Mycket viktigt. Gymnasiet. %. Pojkar Flickor Signifikant Att ha kul 79 88 *** Att träffa kompisar 59 58 Att uppleva gemenskap 45 63 *** Att träna 52 52 ** Att lära mig nya saker 41 44 Att uppleva att kroppen är i rörelse/fartkänsla 39 44 * Att få bra kondition 35 41 * Att bygga upp min kropp 43 31 *** Att påverka hur träningen bedrivs 27 23 Att röra mig till musik 10 34 *** Att vinna 34 9 *** Att tävla 27 9 *** Att bli bäst 27 11 *** Att åka på läger och cuper 13 14 Att alltid spela med i bästa laget 17 4 *** 51

Skolan 52

Ulf Blomdahl Jönköpings kommun Hur meningsfull tycker du att skolan är för dig? %. 1997 2000 2003 2006 2009 Högstadiet Mycket meningsfull 40 45 47 46 45 Ganska meningsfull 46 43 41 43 43 Inte särskild meningsfull 9 10 9 9 9 Inte alls meningsfull 5 2 3 3 4 Gymnasiet Mycket meningsfull 35 33 47 37 39 Ganska meningsfull 50 48 44 48 45 Inte särskild meningsfull 13 16 8 11 12 Inte alls meningsfull 2 3 1 3 4 Tycker du att du lär dig något viktigt i skolan? 1997 2000 2003 2006 2009 Högstadiet Ja, mycket 36 38 34 40 43 Ja, ganska mycket 50 49 54 47 45 Nej, inte speciellt mycket 12 12 10 11 10 Nej, inget alls 2 1 2 2 2 Gymnasiet Ja, mycket 33 28 37 29 30 Ja, ganska mycket 53 52 52 50 48 Nej, inte speciellt mycket 12 18 9 18 19 Nej, inget alls 1 2 1 3 3 53

Jönköpings kommun Ulf Blomdahl Hur tycker du att det är i din skola? Högstadiet. %. Stämmer precis Stämmer ganska bra Stämmer inte särskilt bra Stämmer inte alls Det används grova ord/svordomar 48 35 13 4 Det är god sammanhållning 23 50 21 7 Det är bra och positiv stämning 20 52 21 6 Det är stressigt 21 39 32 8 Det förekommer mobbning 14 28 39 19 Det är oftast arbetsro och lugnt 9 47 33 12 Det förekommer våld 13 22 42 23 Det förekommer främlingsfientlighet 11 23 39 28 Det är bra lärare 29 49 15 8 Tjejer får mer stöd än killar 19 20 31 32 Killar får mer stöd än tjejer 4 11 40 45 54

Ulf Blomdahl Ung livsstil 2010 Hur tycker du att det är i din skola? Högstadiet. Stämmer precis. %. Jönköping 2003 Jönköping 2006 Jönköping 2009 Norrköping 2008 Det används grova ord/svordomar 52 47 48 40 Det är god sammanhållning 21 23 23 24 Det är bra och positiv stämning 20 20 20 21 Det är stressigt 29 24 21 27 Det förekommer mobbning 15 11 14 10 Det är oftast arbetsro och lugnt 8 9 9 5 Det förekommer våld 13 10 13 9 Det förekommer främlingsfientlighet 14 12 11 8 Det är bra lärare 28 28 29 35 Tjejer får mer stöd än killar 16 19 13 Killar får mer stöd än tjejer 3 4 3 55

Ulf Blomdahl Jönköpings kommun Hur tycker du att det är i din skola? Gymnasiet. %. Stämmer precis Stämmer ganska bra Stämmer inte särskilt bra Stämmer inte alls Det är stressigt 34 35 26 5 Det används grova ord/svordomar 34 42 20 5 Det är god sammanhållning 33 49 4 4 Det är bra och positiv stämning 33 53 12 2 Det är bra lärare 21 56 17 6 Tjejer får mer stöd än killar 15 16 34 34 Det är oftast arbetsro 13 55 28 5 och lugnt Det förekommer främlingsfientlighet 7 17 39 37 Det förekommer mobbning 5 13 47 36 Det förekommer våld 4 12 40 45 Killar får mer stöd än tjejer 3 6 43 48 56

Jönköpings kommun Ung livsstil Andelar i % Ulf Blomdahl Hur tycker du att det är i din skola? Stämmer precis. %. Mellanstadiet 2003 2006 2009 Det används grova ord/svordomar 31 30 21 Det är god sammanhållning 23 29 34 Det är bra och positiv stämning 18 21 29 Det är stressigt 8 10 8 Det förekommer mobbning 6 6 7 Det är oftast arbetsro och lugnt 4 7 14 Det förekommer våld 4 6 4 Det förekommer bråk mellan svenskar och invandrare 3 8 5 Högstadiet Gymnasiet 2003 2006 2009 2003 2006 2009 Det används grova ord/svordomar 52 47 48 28 32 34 Det är god sammanhållning 21 23 23 31 36 33 Det är bra och positiv stämning 20 20 20 31 34 33 Det är stressigt 29 24 21 30 35 34 Det förekommer mobbning 15 11 14 6 5 5 Det är oftast arbetsro och lugnt 8 8 9 13 12 13 Det förekommer våld 13 10 13 3 4 4 Det förekommer främlingsfientlighet 14 12 11 6 8 7 57

Jönköpings kommun Ulf Blomdahl Hur tycker du att det är i din skola? Gymnasiet. Stämmer precis. %. Pojkar Flickor 2003 2006 2009 2003 2006 2009 Det används grova ord/svordomar 35 39 41 20 24 26 Det är god sammanhållning 34 45 38 27 26 28 Det är bra och positiv stämning 35 43 36 27 24 30 Det är stressigt 25 25 25 35 46 44 Det förekommer mobbning 5 5 7 7 6 2 Det är oftast arbetsro och lugnt 14 16 15 13 7 11 Det förekommer våld 5 6 7 1 2 1 Det förekommer främlingsfientlighet 9 10 12 4 5 2 2009 Pojkar Flickor Signifikant Det används grova ord/svordomar 41 26 *** Det är god sammanhållning 38 28 *** Det är bra och positiv stämning 36 30 Det är stressigt 25 44 *** Det förekommer mobbning 7 2 * Det är oftast arbetsro och lugnt 15 11 * Det förekommer våld 7 1 *** Det förekommer främlingsfientlighet 12 2 *** Det är bra lärare 26 16 *** Tjejer får mer stöd än killar 28 1 *** Killar får mer stöd än tjejer 4 1 * 58

Jönköpings kommun Ulf Blomdahl Högstadiet. %. Tycker du att du lär dig något viktigt i skolan Tycker du att du får det stöd som behövs för att lyckas i skolarbetet Tycker du att du får den stimulans som behövs för att du ska lyckas i skolan Ja, mycket Ja, ganska mycket Nej, inte speciellt mycket Nej, inget alls 43 45 10 2 35 45 16 3 27 50 19 4 Gymnasiet. %. Tycker du att du lär dig något viktigt i skolan Tycker du att du får det stöd som behövs för att lyckas i skolarbetet Tycker du att du får den stimulans som behövs för att du ska lyckas i skolan Ja, mycket Ja, ganska mycket Nej, inte speciellt mycket Nej, inget alls 30 48 19 3 20 52 22 6 16 46 30 9 Mycket små könsskillnader 59

Jönköpings kommun Ulf Blomdahl Tycker du att du får: Ja, mycket: Högstadiet. %. Tycker du att du får det stöd som behövs för att lyckas i skolarbetet Tycker du att du får den stimulans som behövs för att du ska lyckas i skolan 2006 2009 32 35 24 27 Gymnasiet. %. Tycker du att du får det stöd som behövs för att lyckas i skolarbetet Tycker du att du får den stimulans som behövs för att du ska lyckas i skolan 2006 2009 21 20 14 16 60