_ Beslut Järfälla kommun Beslut för gymnasiesärskola efter tillsyn i Järfälla kommun
2(12) Tillsyn i Järfälla kommun har genomfört tillsyn av Järfälla kommun under vårterminen 2017. Tillsynen har avsett det samlade ansvarstagandet för utbildningen inom skolformen gymnasiesärskola. Måluppfyllelse och resultat För gymnasiesärskolan finns ingen nationell statistik tillgänglig.
Översikt över konstaterade brister i verksamheterna Beslut 3(12) s ingripanden Område 1. Förutsättningar för utbildningen vid skolenheterna 2. Utveckling av utbildningen vid skolenheterna Typ av ingripande Senaste datum för redovisning 2017-08-09 2017-08-09 1 kolumnen "Typ av ingripande" anges den allvarligaste formen av ingripande har meddelat inom det arbetsområde som granskats. s bedömningar anges längre fram i detta beslut. Sammanfattande bedömning Enligt s bedömning finns det brister i Järfälla kommuns övergripande systematiska kvalitetsarbete för gymnasiesärskolan. Utredningen visar att huvudmannen inte följer upp nödvändiga resultat som kan ligga till grund för en analys i det systematiska kvalitetsarbetet på övergripande nivå. Gymnasiesärskolans verksamhet särredovisas men elevernas måluppfyllelse mot nationella mål följs inte upp av huvudmannen. Bristen på dokumentation, uppföljning och analys av resultaten för gymnasiesärskolans verksamhet kan leda till att de utvecklingsåtgärder som huvudmannen planerar att genomföra inte alltid är adekvata i förhållande till elevernas egentliga behov. s utredning visar också att huvudmannen behöver se till att gymnasiesärskolan i Järfälla kommun får tillgång till psykolog. För att kravet på en samlad elevhälsa som arbetar förebyggande och hälsofrämjande ska vara uppfyllt krävs att en psykolog deltar. Elevhälsans arbete ska vara organiserat så att samtliga kompetenser ingår i arbetet för att undanröja eventuella hinder för lärande och stödja eleverna i deras utveckling mot utbildningsmålen.
4(12) s beslut Föreläggande förelägger med stöd av 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Järfälla kommun att senast den 9 augusti 2017 vidta åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast samma dag skriftligen redovisas till. Förutsättningar för utbildningen vid skolenheterna Huvudmannen ska ge rektorn och övrig personal vid skolenheterna förutsättningar, så att utbildningen i gymnasiesärskolan är likvärdig och av hög kvalitet. I detta arbete ingår bland annat att förse skolenheterna med nödvändiga materiella och personalmässiga resurser. Huvudmannen ansvarar även för att elevernas tillgång till viktiga stödfunktioner som till exempel elevhälsa, studie- och yrkesvägledning och skolbibliotek säkerställs, och organiseras på ett ändamålsenligt sätt. I arbetet med att skapa nödvändiga förutsättningar ingår bland annat också att säkerställa att rektorerna har den kompetens skolförfattningarna kräver, för att de ska kunna fullgöra sitt ansvar som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig skolpersonal. Huvudmannen har också ett fungerande system för att ta emot anmälningar om kränkande behandling av elever. I de fallen utreds kränkningarna och åtgärdas vid behov. Bedömning av brist konstaterar att Järfälla kommun inte uppfyller förf attningskraven avseende att: Huvudmannen ser till att det på skolenheterna finns tillgång till elevhälsa för eleverna i gymnasiesärskola, så att den kan användas främst förebyggande och hälsofrämjande för att stödja elevernas utveckling mot målen. (2 kap. 25 skollagen; Lgys 13, 2 Övergripande mål och riktlinjer, 2.6 Rektorns ansvar) Åtgärder bedömer att följande åtgärder behöver vidtas för att avhjälpa bristen. Ge eleverna tillgång till elevhälsa som, utöver befintliga kompetenser, även omfattar psykologiska insatser. Tillgången till elevhälsa ska vara sådan att det går att använda elevhälsan främst förebyggande och hälsofrämjande för att stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål. Motivering till bedömning av brist Enligt s bedömning finns det brister i tillgång till elevhälsa för särskoleverksamheten vid Järfälla gymnasium. s tillsyn av skolenheten visar att verksamheten inte är organiserad så att samtliga
5(12) kompetenser inom elevhälsan arbetar förebyggande och hälsofrämjande för att stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål. Elevhälsoarbetet förutsätter en samverkan mellan elevhälsans samtliga kompetenser och övrig personal, vilket inte sker eftersom det inte finns tillgång till psykolog i elevhälsogruppen för gyrnnasiesärskolan i Järfälla. Enligt skollagen ska det för eleverna i gymnasieskolan finnas elevhälsa som omfattar medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska främst arbeta förbyggande och hälsofrämjande och elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas. Av förarbeten till skollagen framgår att arbetet med elevhälsan förutsätter en hög grad av samverkan mellan elevhälsans personal och övriga personalgrupper på skolan (prop. 2009/10:165 s. 276). Psykolog deltar inte i elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande arbete Järfälla gymnasiums elevhälsogrupp för särskoleverksamheten består av en studie- och yrkesvägledare, en skolsköterska och en kurator. Elevhälsogruppen uppger för att de träffas varje vecka och att de då tar upp elevärenden och ser över individuella studieplaner och scheman. För gymnasiesärskolans elever finns också en specialpedagog och två speciallärare. Vid behov görs medicinska utredningar av skolsköterskan och/eller skolläkare. s utredning visar dock att den psykologiska kompetensen saknas i särskoleverksamhetens elevhälsoarbete eftersom skolan inte har en psykolog som deltar i det förebyggande och hälsofrämjande arbetet. Rektorn uppger vid intervju att hon försökt rekrytera en psykolog men inte lyckats. Enligt rektorn har psykolog hyrts in vid behov, men denne deltar inte i förebyggande eller hälsofrämjande insatser. Vid intervju med representanter för gymnasiesärskolans elevhälsogrupp bekräftas att psykolog inte ingår i elevhälsogruppen och att den psykologiska kompetensen saknas i det förebyggande och hälsofrämjande arbetet. Uppgifterna bekräftas också i intervjuer med huvudmannens företrädare. s utredning visar således att huvudmannen behöver säkerställa tillgång till samtliga kompetenser vid elevhälsan i för gymnasiesärskolan i Järfälla. Motivering till föreläggande som ingripande Huvudmannens gymnasiesärskoleverksamhet uppfyller inte de krav som gäller för verksamheten. Huvudmannen föreläggs därför att vidta åtgärder för att avhjälpa bristen.
6(12) Utveckling av utbildningen vid skolenheterna Huvudmannen ska arbeta kontinuerligt och långsiktigt för att utveckla och förbättra utbildningen vid skolenheterna inom väsentliga områden, i syfte att främja ökad likvärdighet och kvalitet. I detta arbete ingår att huvudmannen skaffar sig kunskap om nuläget vid skolenheterna, i förhållande till de nationella mål och riktlinjer som formuleras i gymnasiesärskolans läroplan. I arbetet ingår också att följa upp de förutsättningar som huvudmannen ger skolenheterna, för att de ska kunna ge eleverna en god utbildning. Huvudmannen analyserar sedan måluppfyllelsen och skolenheternas förutsättningar, beslutar om vilka förbättringsåtgärder som behövs, samt vidtar dessa åtgärder. När huvudmannen formulerar nulägesbilden ska denna bygga på uppgifter som rektorerna tagit fram i sitt eget kvalitetsarbete vid skolenheterna, men också på uppgifter huvudmannen själv insamlat (exempelvis nationell statistik, tillsyns- och granskningsrapporter, anmälningar om kränkande behandling etc.). Det ska därför finnas en koppling mellan huvudmannens kvalitetsarbete, och det kvalitetsarbete som rektorn tillsammans med lärare och elever leder vid skolenheterna. Ett annat viktigt verktyg för att se till att utbildningen är likvärdig är en behovsstyrd resursfördelning, så att resursfördelningen mellan skolenheterna anpassas efter skolornas skiftande behov och förutsättningar. Med resurser avses såväl ekonomiska som personalmässiga resurser. Resursfördelningen följs upp och utvärderas, så att en bedömning kan göras i vilken grad den främjar elevernas kunskapsutveckling och trygghet. Bedömning av brist konstaterar att Järfälla kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: Inriktningen för huvudmannens kvalitetsarbete är att de nationella mål och krav som anges i styrdokumenten uppfylls. (4 kap. 3 och 5 g skollagen) Huvudmannen följer upp resultat inom utbildningen, och dokumenterar denna uppföljning. (4 kap. 3 och 6 g skollagen) Utifrån en analys av det som framkommer i uppföljningen beslutar huvudmannen om nödvändiga utvecklingsåtgärder, och dokumenterar de beslutade åtgärderna. (4 kap. 3 och 6 skollagen) Åtgärder bedömer att följande åtgärder behöver vidtas för att avhjälpa bristen. Bristen kan dock avhjälpas även på annat sätt. Utveckla det systematiska kvalitetsarbetet på huvudmannanivå för gymnasiesärskolan, det vill säga; följ upp resultat och analysera vad som påverkar och orsakar resultat och måluppfyllelse,
7(12) identifiera utvecklingsområden och besluta om insatser som ska genomföras för att uppfylla nationella mål, dokumentera kvalitetsarbetet på ett sådant sätt att det kan ligga till grund för analys och beslut om utvecklingsåtgärder. Motivering till bedömning av brist Enligt s bedömning finns det brister i huvudmannens övergripande systematiska kvalitetsarbete för gymnasiesärskolan genom att elevernas måluppfyllelse mot nationella mål inte sammanställs och analyseras av huvudmannen. s tillsyn av skolenheten visar att elevernas progression och studieresultat följs upp lokalt vid skolenheten. Av handlingar som huvudmannen inkommit med och intervjuer med tjänstemän och företrädare för huvudmannen framgår också att gymnasiesärskolans verksamhet följs upp genom att integreras i kvalitetsarbetet för Järfälla gymnasium (tidigare Mälargymnasiet), där gymnasiesärskolan ingår. I kvalitetsredovisningar, eller annan dokumentation som tagit del av redovisas dock inte måluppfyllelse för elever vid gymnasiesärskolan och information om studieresultat för dessa elever saknas därmed i huvudmannens systematiska kvalitetsarbete. Det är därmed osäkert om de utvecklingsåtgärder som huvudmannen planerar att genomföra på övergripande nivå är adekvata i förhållande till elevernas egentliga behov. Enligt skollagen ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete genom att kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras. Av förarbeten till skollagen framgår att kvalitetsarbetet på huvudmannanivå ska bygga på de uppgifter som kommer fram i verksamheternas kvalitetsarbete och på andra uppgifter som är väsentliga för uppföljningen och utvecklingen av utbildningen, till exempel betygsstatistik och resultat i förhållande till nationella prov. Vidare framgår att arbetet med att utveckla verksamheten är en process där analys och värdering bland annat av skolans resultat och redan vidtagna åtgärder måste ligga till grund för beslut och åtgärder för förbättring. Det innebär att huvudmannen ska ha ett kvalitetsarbete med struktur, rutiner, processer och resurser, vilket är en förutsällning för ledning och styrning av verksamheten (prop. 2009/10:165 s. 304). Enligt Skolverkets allmänna råd om systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet (SKOLFS 2012:98) innebär systematiskt och kontinuerligt att arbetet ska bedrivas strukturerat och uthålligt med fokus på en långsiktig utveckling. Varje huvudman och varje skolenhet måste därför hitta sina former och rutiner för kvalitetsarbetet. Utgångspunkten är alltid densamma, att
8(12) identifiera utvecklingsområden för ökad måluppfyllelse i förhållande till de nationella målen. Elevernas kunskapsresultat följs inte upp Huvudmannen har till inkommit med handlingar som visar att särskoleverksamheten vid Järfälla gymnasium följs upp inom kvalitetsarbetet för skolenheten så till vida att behov av utveckling har analyserats och fokusområden har formulerats. För dessa är åtgärder planerade. Av "Kvalitetsrapport Läsåret 2015/2016 Mälargymnasiet" framgår bland annat att eleverna ska ges möjlighet till förberedelse för etablering på arbetsmarknaden och att skolans personal arbetar med utveckling av underlag och dokumentation för bedömning av elevernas kunskapsutveckling. Det framgår av huvudmannens svar på s begäran om information att huvudmannen följer upp resultat vid skolenheten vid dialogmöten och att elevernas måluppfyllelse är god. s utredning visar dock att det inte finns en dokumenterad uppföljning av gymnasiesärskolan på övergripande nivå. I huvudmannens rapport "Bokslut och verksamhetsuppföljning per augusti 2016" redovisas inte gymnasiesärskolans verksamhet, och mål för verksamheten uppges inte. Inte heller i andra handlingar som tagit del av framkommer uppgifter om att uppföljning av gymnasiesärskolan finns dokumenterad. Vid s intervjuer med företrädare för huvudmannens organisation framgår att uppföljning av resultat för gymnasiesärskolan är ett utvecklingsområde. Huvudmannens företrädare uppger att elevernas måluppfyllelse inte redovisas på övergripande nivå samt att det inte finns mål för gymnasiesärskolan i syfte att förbättra måluppfyllelsen. Förvaltningschefen uppger att gynnnasiesärskolans verksamhet är inkluderad i de mål som nämnden fastställt för övriga gymnasieprogram. Av intervjuer framkommer också att förvaltningschefens uppfattning är att dokumentationen är otillräcklig. Uppgifterna bekräftas av skolans rektor som uppger att kvalitetsarbete för gymnasiesärskolan har saknats men nu är under utformning. Rektorn planerar att följa upp APL, handledarutbildning, lokala programråd och studieresultat både för elever som får betyg och elever som inte får betyg. Rektorn uppger också att det ska framgå vilka åtgärder som genomförts och hur samarbetet mellan undervisande lärare och elevassistenter fungerar. Av intervju med kompetensnämndens ledamöter framkommer att gymnasiesärskolan särredovisas avseende åtgärder för verksamhetens utveckling, aktiviteter och elevantal men att nämnden inte tar del av resultatredovisning för verksamheten. Sammanfattningsvis konstaterar att Järfälla kommun inte har en dokumenterad uppföljning i förhållande till läroplanen för
9(12) gymnasiesärskolan (Gysär 13) för skolenheten. Huvudmannen har ett påbörjat utvecklingsarbete för uppföljning av gymnasiesärskolan, men behöver utforma ett systematiskt kvalitetsarbete där relevanta uppgifter inhämtas så att huvudmannen får ett underlag för analys, jämförelser över tid och planering av åtgärder för ökad måluppfyllelse i förhållande till gymnasiesärskolans läroplan. Motivering till föreläggande som ingripande Huvudmannens gymnasiesärskoleverksamhet uppfyller inte de krav som gäller för verksamheten. Huvudmannen föreläggs därför att vidta åtgärder för att avhjälpa bristen.
10 (12) På s vägnar UJA Malin Norell Beslutsfattare Karin Lindqvist Föredragande Bilagor Bilaga 1: Allmänt om tillsynen Bilaga 2: Fakta om Järfälla kommun
Bilaga 1: Allmänt om tillsynen Bilaga granskar regelbundet all skolverksamhet i hela landet, för att se att den följer de lagar, regler och läroplaner som finns för verksamheten. Målet är att bidra till alla barns och elevers lika rätt till god utbildning i en trygg miljö, där alla når minst godkänt i alla ämnen. granskar alla huvudmän, vilket innebär alla kommuner, utbildningsföretag och andra organisationer som driver skolverksamhet. Tillsynen görs vart tredje år. All skolverksamhet som en viss huvudman ansvarar för ingår i tillsynen. Det handlar om förskola, förskoleklass, grundskola, gymnasieskola, grund- och gyrnnasiesärskola, vuxenutbildning, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet. Alla skolenheter ingår i 'tillsynen. prioriterar att besöka de skolor där en hög andel elever riskerar att inte få den utbildning de har rätt till. Det innebär att vi kan stanna längre på dessa skolenheter under själva tillsynsbesöket, men också att vi bättre kan följa upp att eventuella brister åtgärdas och ge råd och vägledning. bedömer om, och i sådana fall på vilket sätt, den granskade verksamheten inte uppfyller de regler som gäller. Myndighetens granskning utgår bland annat från skollagen, förordningar och läroplaner. Bestämmelser som verksamheterna är skyldiga att följa. När har tagit in tillräcklig information gör myndigheten en bedömning av om verksamheten lever upp till de lagar och regler som finns för verksamheten. Alla huvudmän får ett tillsynsbeslut för de verksamheter som huvudmannen ansvarar för. Dessutom får de skolenheter där fördjupat tillsynen och gjort tillsynsbesök ett eget beslut, som bara handlar om den skolenheten. fattar också enskilda beslut avseende huvudmannens ansvartagande över de skolformer som huvudmannen ansvarar för. Innan ett beslut fastställs ges alltid huvudmärmen möjlighet att ta del av och lämna synpunkter på de sakuppgifter som Skolinspektion grundar sina bedömningar på. I de fall funnit brister har huvudmannen ansvar för att komma tillrätta med bristerna. Huvudmannen ska också redovisa de åtgärder som har vidtagits i för att åtgärda bristerna. För att följa upp huvudmännens arbete kan flera besök eller andra kontakter bli aktuella då också vill se effekter av de åtgärder som vidtas. Mera information om den regelbundna tillsynen finns på s webbplats www.skolinspektionen.se under fliken Inspektion.
Bilaga 2: Fakta om Järfälla kommun Bilaga Gymnasiesärskolan är en del av Järfälla gymnasium (före detta Mälargymnasiet). I gymnasiesärskolan går 21 elever varav 8 elever går på estetiska verksamheter och 13 elever går på individuellt program. Järfälla gymnasium leds av en rektor tillsammans med en biträdande rektor som har ett särskilt ansvar för gymnasiesärskolan.