Nuläge, energistatistik och hållbarhetsbedömning 2015

2016-12-16 Nuläge, energistatistik och hållbarhetsbedömning 2015 Bilaga 1 Norrköpings kommuns energiplan

2 (20) 1. Samhällets energianvändning Vi lever i ett samhälle som är starkt beroende av energi. Energi behövs till exempel för att värma upp hus när det är kallt ute eller göra hus svalare när det är varmt. Vi behöver energi för belysning, apparater och för transporter. Produktion och distribution av varor och tjänster kräver också energi. Det svenska energisystemet är delvis baserat på inhemska förnybara energikällor såsom vatten, vind och biobränsle. En stor del av energitillförseln sker också genom import som till exempel kärnbränsle för elproduktion i kärnkraftsreaktorer samt fossila bränslen som olja och naturgas till transportsystemet. Den svenska produktionen av el baseras till stor del på vattenkraft och kärnkraft, men användningen av biobränsle för el- och värmeproduktion ökar stadigt. Bild 1. Energibalans i Sverige. 1.1 Klimatförändringarna nödvändiggör omställningen till ett hållbart energisystem. All produktion och användning av energi innebär någon form av miljöpåverkan. Utsläppen av växthusgaser från energianvändning är den dominerande orsaken till klimatförändringarna. En av de växthusgaser som påverkar klimatet är koldioxid. Utsläppen av koldioxid beror främst på användning av fossila energislag. Växthusgasernas funktion är att fånga upp jordens värmeutstrålning och skicka tillbaka en del av värmen till jordytan. Detta sker i en naturlig process som gynnar livsbetingelserna på jorden. Problemet är att människan under den industriella eran ökat mängden växthusgaser i atmosfären på ett sådant sätt att en anpassning blivit nödvändig.

3 (20) EU har åtagit sig att, oavsett andra länders åtgärder, minska utsläppen med 20 procent till år 2020. Om andra länder följer efter kan EU tänka sig en minskning med 30 procent till 2020. Genom att i-länderna reducerar sina utsläpp ges ett utrymme för u-länderna att övergångsvis öka energianvändning och utsläpp, och därigenom kunna höja sitt välstånd. 1.2 Energieffektivisering Mycket har gjorts under senare år för att effektivisera energianvändningen, men det finns fortfarande en stor outnyttjad effektiviseringspotential. En effektivare energianvändning är fördelaktig från såväl klimatmässiga som ekonomiska utgångspunkter. Man kan komma långt genom att genomföra enkla och relativt billiga effektiviseringsåtgärder. För att nå längre krävs dock investeringar som initialt kan medföra förhållandevis höga kostnader, men som på sikt är lönsamma i både ett privatekonomiskt och ett samhällsekonomiskt perspektiv. 1.3 Övergång till förnybara energikällor När vi använder förnybara bränslen tillförs ingen koldioxid till atmosfären eftersom samma mängd koldioxid som bildas vid förbränningen samtidigt tas upp av nya växter. Vi får då ett kretslopp i balans som inte bidrar till klimatförändringarna. Den långsiktiga inriktningen i Norrköpings energiplan innebär att vi ska styra mot hållbarhet i form av förnybara energikällor. Till förnybara energikällor räknas sol, vind, vattenkraft och biobränslen. Även energiåtervinning för produktion av el och värme räknas som förnybar energikälla. Samtidigt arbetar Norrköpings kommun för att minska andelen fossilt material i det avfall som energiåtervinns vilket avspeglas i kommunens avfallsplan. Norrköpings kommuns avfallsarbete utgår från den så kallade avfallshiearkin som grundar sig på ett EU-direktiv. Avfallshiearkin består av fem steg som visar i vilken ordning olika behandlingsmetoder för avfall bör användas; förebyggande, återanvändning, materialåtervinning, energiåtervinning och deponering. 1.4 Samhällets sårbarhet och säkerhet Experterna är överens om att klimatet håller på att förändras på grund av vårt sätt att leva. Kraftiga stormar och långvariga elavbrott, varma somrar med torka och bränder eller långvariga och kraftiga regn med översvämningar i sjöar och vattendrag är några sannolika extrema väderhändelser som kan bli vanligare i framtiden. Energiplanens mål är att energisystemet är robust och tål de konsekvenser som ett förändrat klimat innebär. Många viktiga samhällsfunktioner är idag beroende av tillgång på energi dygnet runt och man tar tillgången på energi som självklar. Ansvarsprincipen är grundläggande i den svenska krisberedskapen och gäller därmed även för energiförsörjningens aktörer. Den svenska krisberedskapen bygger på att alla personer, organisationer och företag tar ansvar för att skydda sig själva och sin egendom. Krisberedskapen bygger även på att kommuner, landsting, myndigheter,

4 (20) organisationer och företag samarbetar med varandra. I Energimyndighetens rapport Trygg Energiförsörjning en översiktlig analys av risker och sårbarheter i energiförsörjningen dras flera slutsatser kring tryggheten i energiförsörjningen. Grundproblemet är att om energisystemets leveransförmåga reduceras kraftigt riskeras såväl den enskildes liv och hälsa som möjligheterna att upprätthålla nödvändiga samhällsfunktioner. Energisystemet inklusive användarna måste kunna stå emot störningar av olika slag. 1.5 Avgränsning I denna rapport kommer vi att fokusera på den slutliga användningen av energi, det vill säga den högra delen av bild 1 på sidan 2. 2. Energitillförsel och slutlig användning av energi nationellt, regionalt och lokalt 2.1 Nationell nivå År 2013 uppgick den totala slutliga energianvändningen till 375 TWh, vilket är en minskning med 4 procent eller 14 TWh jämfört med 2005. 2.1.1 Nationell energibalans Figuren nedan visar Sveriges energisystem 2013 från tillförsel till användning, översiktligt och förenklat. Källa: Energimyndigheten.

5 (20) 2.1.2 Total tillförd energi Tillförseln till det svenska energisystemet har sedan mitten på 80-talet legat på en nivå mellan 550 600 TWh. Under 2013 uppgick den tillförda energin till 565 TWh. En tredjedel av den tillförda energin, 189 TWh, kom under 2013 från kärnbränsle. Fossila bränslen stod för knappt 30 procent, 167 TWh, och av det användes 114 TWh i form av oljeprodukter, naturgas, stadsgas, kol och koks. Resterande del är förluster och användning för icke energiändamål. 129 TWh av den tillförda energin under 2013 kom från biobränslen. Fjärrvärmesektorn och industrisektorn är de största användarna av biobränslen men en viss andel används också som drivmedel. Vattenkraften producerade 61 TWh el och vindkraften 10 TWh el under 2013. Vindkraftens elproduktion har ökat kraftigt under de senaste åren och har mer än tredubblats sedan 2010. Vattenkraften är en stabil kraftkälla i energisystemet och har producerat el ungefär på samma nivå sedan 1980- talet. 2.1.3 Total slutlig energianvändning År 2013 uppgick den totala slutliga energianvändningen i användarsektorerna till 375 TWh, vilket är en fortsatt minskning jämfört med de senaste åren. Industrisektorn och bostads- och servicesektorn stod för 144 TWh respektive 147 TWh, medan energianvändningen i transportsektorn uppgick till 85 TWh. För både bostads- och servicesektorn samt industrisektorn låg energianvändningen ungefär på samma nivå som tidigare år. När det gäller transportsektorn har energianvändningen minskat under de senaste åren.

6 (20) El är det största energislaget i Sverige och 2013 var den totala slutliga elanvändningen 125 TWh. Bostads- och servicesektorn använde mest el, följt av industrisektorn. Oljeprodukter är näst största energibärare efter el och den slutliga användningen uppgick till 96 TWh, vilket är en fortsatt nedgång jämfört med de senaste åren. Sveriges användning av oljeprodukter går nästan uteslutande till transportsektorn. Användningen för ickeenergiändamål, till exempel råvaror till kemiindustrin, smörjoljor och oljor till byggnads- och anläggningsverksamhet, uppgick till 33 TWh under 2013. 2.1.4 Jämförelse 2005-2013 Energibalans riket (TWh) 2013 144 4 85 7 17 29 86 2005 150 91 149 0 50 100 150 200 250 300 350 400 450 Industri Byggverksamhet Transporter Jordbruk Skogsbruk Fiske Offentlig verksamhet Övriga tjänster Hushåll Industrisektorn Industrin svarade 2013 för 38 procent av Sveriges slutliga energianvändning. Energianvändningen i sektorn har varit relativt konstant sedan 1970, trots ökad industriproduktion. Industrisektorn hade under 2013 en energianvändning på 144 TWh, en minskning jämfört med 2005 (150 TWh) med 4 procent eller 6 TWh. Tre branscher står för den största delen av energianvändningen, cirka 75 procent. De är massa- och pappersindustri (51 procent), stål- och metallverk (16 procent) och kemisk industri (9 procent). Transportsektorn Under 2013 användes 85 TWh i inrikes transporter, vilket motsvarar ungefär en fjärdedel av landets totala slutliga energianvändning. Transportsektorn delas upp i vägtrafik, bantrafik, luftfart samt sjöfart. Vägtrafiken är den största användaren och stod för 93 procent av den inrikes energianvändningen 2013. Transportsektorn hade en energianvändning på 85 TWh jämfört med 91 TWh 2005, en minskning med 7 procent. Bostads- och servicesektorn Sektorn bostäder och service står för nära 40 procent av Sveriges totala energianvändning. Sektorn består av hushåll, offentlig verksamhet, övrig

7 (20) serviceverksamhet, jordbruk, skogsbruk, fiske och byggverksamhet. Offentlig verksamhet och övrig serviceverksamhet utgörs främst av lokalbyggnader men även gatu- och vägbelysning, avlopps- och reningsverk liksom el- och vattenverk. Hushåll och lokalbyggnader står för ungefär 90 procent av energianvändningen i sektorn. Samlingsbegreppet Hushåll använde 2005 149 TWh och 2013 147 TWh, en minskning med 2 TWh eller 1 procent. Det är framför allt den tillförda energin för uppvärmning och varmvatten som har minskat. Utvecklingen beror till största delen på att el eller fjärrvärme ersatt olja och att antalet värmepumpar ökat. 2.2 Regional nivå Länsstyrelsen i Östergötland har låtit ta fram energistatistik för länet och för länets kommuner i form av Sankey-diagram. På regional nivå kan man se att länet är beroende av en stor import av elenergi och oljeprodukter. Vi producerar egen energi genom kraftvärmeverk, men även i mindre omfattning i fjärrvärmeverk samt med vind- och vattenkraft. Våra kraftvärmeverk använder främst trädbränslen och avfall för sin energiproduktion. Energin används främst inom industrin (40 procent), därefter för transporter (23 procent) och i hushållen (21 procent). Diagram över total tillförd och slutligt använd energi i Östergötland 2012. Källa: Klimatskyddsbyrån Sverige AB

8 (20) 2.3 Lokal nivå Länsstyrelsens Sankey-diagram för Norrköpings kommun bygger på energistatistik från 2012. Statistiken är hämtad från SCB och vissa kompletteringar från bland annat miljörapporter har gjorts eftersom delar av energistatistiken är sekretessbelagd. Även i Norrköping är el den största tillförda energin och 93 procent av elen importeras till kommunen. För kraftvärmeproduktionen används främst avfall men även trädbränslen, kol och oljeprodukter Detta medför att kraftvärmeproduktionen i Norrköping sker med en högre andel fossila bränslen är för regionen i övrigt. Den sektor som använder mest energi i kommunen är bygg- och industrisektorn, som använder 60 procent av den tillförda energi, (5430 GWh). Transporter står för 16 procent av energianvändningen och hushållen för 12 procent. Diagram över total tillförd och slutligt använd energi i Norrköping 2012. Källa: Klimatskyddsbyrån i Sverige AB

9 (20) 2.4 Energibalans för Norrköping Kommunens energistatistik bygger på underlag som är hämtad från SCB s kommunala energibalanser. Nedanstående figur visar enbart slutlig (total) energianvändning i Norrköping för år 2005 respektive 2013. Energibalanser för Norrköping, GWh 74 279 2013 4618 1482 752 1003 75 258 2005 5944 1474 576 1295 0 2000 4000 6000 8000 10000 12000 Industri, bygg Jordbruk m.m. Transporter Offentlig verksamhet Övriga tjänster Hushåll Energibalanser för Norrköping, baserat på data från SCB. Den totala slutliga energianvändningen 2013 var 8 208 GWh, vilket innebär en minskning på 15 procent jämfört med den totala energianvändningen 2005. Övriga minskningar och ökningar kan avläsas i tabellen nedan. Energianvändning (GWh) Minskning/ ökning (GWh) Minskning/ ökning (%) Andel av total energianvändnin g (%) 2005 2013 2005 2013 Totalt 9622 8208 1414 15 Industri, byggverksamhet mm 5944 4618 1326 22 62 56 Jordbruk, skogsbruk, fiske 75 74 1 1 1 1 Transporter 1474 1482 8 1 15 18 Offentlig 258 279 21 8 3 3 verksamhet Hushåll 1295 1003 292 23 13 12 Övriga tjänster 576 752 176 31 6 9 I Norrköping användes 2013 liksom 2005 den absolut största delen av energin inom industri- och byggsektorn (56 respektive 62 procent). Därefter kommer för båda åren transporter och hushåll.

10 (20) 2.5 Slutlig energianvändning per användarsektor Alla sektorer i samhället är beroende av energi. Vi använder energi för uppvärmning av hus och lokaler, för att förflytta oss och för produktion av varor. På nationell nivå har användningen av energi inom bostads- och servicesektorn samt inom industrin hållit sig relativt konstant de senaste 20 till 30 åren. 2.5.1 Slutlig energianvändning i Norrköping Den kommunala och regionala energistatistiken (KRE) ändrades 2009 av Statistiska centralbyrån (SCB) i samarbete med Energimyndigheten. I tabellen nedan redovisas vilka av de tidigare bränslekategorierna som ingår i de nya kategorierna. Bränslekategorier i KRE 1990-2008 Stenkol, koks, avfall (50 procent), torv Bensin, diesel, eldningsolja 1, eldningsolja >1 Gasol, naturgas, med mera. Trädbränsle, avfall (50 procent), med mera. Avlutar, rapsolja, etanol och metanol. Biogas, deponigas och rötgas. Övrig energi Nya bränslekategorier i KRE Från och med 2009 Icke förnybar (fast) Icke förnybar (flytande) Icke förnybar (gas) Förnybar (fast) Förnybar (flytande) Förnybar (gas) Tabell: Gamla och nya benämningar av bränslekategorier enligt KRE. 1 1 SCB: vanliga frågor och svar 2013

11 (20) Industri och byggverksamhet I Norrköping är industri- och byggsektorn de största energianvändarna bland alla sektorer. Sektorn motsvarade 56 procent av den totala energianvändningen i kommunen 2013. Jämfört med 2005 har energianvändningen totalt inom sektorn minskat med 1326 GWh eller 22 procent till 2013. 7 000 Slutlig energianvändning Industri, byggverksamhet (GWh) 6 000 5 000 4 000 3 000 5 487 1 982 2 000 1 000 0 2 363 286 171 33 194 46 2005 2013 Flytande (icke förnybara) Fast (förnybara) El Gas (icke förnybara) Fjärrvärme Sekretess Eftersom en stor del av energianvändningen 2005 är belagd med sekretess av SCB, och en mindre del 2013, är det svårt att uttala sig om hur de olika energibärarna har utvecklats under perioden. Flytande (icke förnybart) finns angivet för alla år, och där har användningen 2013 jämfört med 2005 minskat med 92 GWh eller 32 procent.

12 (20) Transporter Transportsektorn är den näst största sektorn efter industri- och byggsektorn. Under 2013 använde transportsektorn 1 482 GWh energi, vilket är en ökning med 8 GWh eller 0,5 procent jämfört med 2005. Slutlig energianvändning transporter (GWh) 1 600 1 400 1 200 48 40 135 1 000 800 600 400 200 1 426 1 307 0 2005 2013 Flytande (icke förnybara) Flytande (förnybara) El Användningen av flytande (icke förnybara) bränslen har minskat mellan 2005 till 2013 med 119 GWh eller 8 procent. Elanvändningen har minskat för samma period med 17 procent. 2013 användes 135 GWh flytande förnybara bränslen jämfört med att inga sådana användes 2005. Antal körda mil per invånare har minskat sedan 2005 då norrköpingsborna körde 634 mil per invånare. Enligt de senaste uppgifterna från 2013 har körsträckan minskat med 43 mil eller 6,9 procent.

13 (20) Jordbruk, skogsbruk, fiske Sektorn jordbruk, skogsbruk och fiske är den sektor som använder minst energi i förhållande till övriga sektorer. Totalt har sektorns energianvändning minskat marginellt från 2005 till 2013 med 1 GWh eller cirka 1 procent. 80 70 Slutlig energianvändning jordbruk, skogsbruk, fiske (GWh) 60 50 40 34 25 4 30 20 41 44 10 0 2005 2013 Flytande (icke förnybara) Flytande (förnybara) El Flytande icke förnybara bränslen är den energikälla som används mest, och den utgjorde 2005 55 procent av energibärarna och 2013 60 procent. Den ökade användningen av flytande icke förnybara bränslen mellan 2005 och 2013 är 7 procent. Elanvändningen har under samma period minskat med 26 procent. Sedan statistiken från 2005 har energibäraren flytande förnybara bränslen tillkommit, vilken 2013 utgjorde 4 GWh eller 5 procent mot att inga sådana användes 2005.

14 (20) Offentlig verksamhet I offentlig verksamhet ingår försvar, utbildning, hälso- och sjukvård, gatuoch vägbelysning, avfallshantering med mera. Fram till 2013 har sektorns energianvändning ökat med 9 procent eller 21 GWh jämfört med 2005. 300 250 Slutlig energianvändning offentlig verksamhet (GWh) 200 100 143 150 100 50 151 130 0 2005 2013 Flytande (icke förnybara) Fjärrvärme El Användningen av el har ökat med 43 procent under perioden, medan användningen av fjärrvärme har minskat med 14 procent. Flytande icke förnybara bränslen utgjorde både 2005 och 2013 knappt 3 procent av den totala slutliga energianvändningen eller 7 GWh.

15 (20) Övriga tjänster Övriga tjänster omfattar post och transporter, hotell och restaurang, partioch detaljhandel, finans- och försäkringsverksamhet samt fastighetsförvaltning med mera. Jämfört med 2005 har energianvändningen för 2013 ökat med 31 procent eller 176 GWh, vilket gör sektorn till den sektor som har den största procentuella ökningen under perioden. Slutlig energianvändning övriga tjänster (GWh) 800 700 600 500 400 300 200 100 0 482 332 127 224 117 46 2005 2013 Flytande (icke förnybara) Fjärrvärme El Elanvändningen utgör 64 procent av sektorns totala energibehov 2013 och har ökat med 45 procent eller 150 GWh jämfört med 2005. Fjärrvärme har ökat med 76 procent eller 97 GWh jämfört med 2005, vilket gör den till den största enskilda ökningen. Andelen flytande icke förnybara bränslen har däremot blivit betydligt mindre. För samma tidsperiod har energibäraren minskat med 61 procent eller 71 GWh.

16 (20) Hushåll Denna sektor består av tre undergrupper små-, flerbostads- och fritidshus. Totalt använde sektorn 1003 GWh 2013 jämfört med 1295 GWh 2005, en minskning med 292 GWh eller 23 procent. Flerbostadshus är den grupp som använder mest energi, 2013 var användningen 507 GWh. Små- och fritidshus använde samma år 460 respektive 36 GWh. 1 400 Slutlig energianvändning hushåll (GWh) 1 200 1 000 545 800 370 600 400 200 664 558 0 58 71 28 4 2005 2013 Flytande (icke förnybara) Fast (förnybara) Fjärrvärme El De energibärare som användes mest av hushållen under 2013 var elenergi (370 GWh eller 37 procent) och fjärrvärme (558 GWh eller 56 procent). Båda har minskat jämfört med 2005 elanvändningen med 32 procent eller 105 GWh och fjärrvärmen med 16 procent eller 106 GWh. Fasta förnybara bränslen har ökat under perioden 2005-2013 med 13 GWh eller 22 procent 58 till 71 GWh. De utgjorde 7 procent av den totala slutliga användningen 2013. Användningen av flytande icke förnybara bränslen var 2005 2 procent av totalen och 2013 mindre än 1 procent.

17 (20) 3. Kommunens roller Energiplanen berör i princip alla nämnder och kommunägda bolag. Kommunen har många olika roller i sin verksamhet som samtliga har en viktig del i arbetet med energifrågor. Nedan beskrivs dessa roller mer övergripande. 3.1 Stadsplanerare Kommunen har planmonopol och skapar genom sitt arbete med fysisk planering och trafikplanering strukturer som påverkar utvecklingen i kommunen under en lång tid, ibland flera hundra år. Det är därför viktigt att planeringen inriktas på att minska energianvändningen och att skapa möjligheter att producera förnybar energi. Samhället som helhet, utifrån både fysisk planering och trafikplanering, måste inriktas på att skapa strukturer som minimerar biltrafik och prioriterar gång-, cykel- och kollektivtrafik samt gynnar hållbar logistik och hållbara godstransporter. För att få mer kunskap, som så småningom kan användas i ordinarie bebyggelse, kan nya områden avsättas för att pröva förnybara energikällor i större omfattning, till exempel solceller, eller hus med extremt hög energiprestanda, till exempel passivhus. 3.2 Myndighet I den kommunala verksamheten finns delar som innebär myndighetsutövning. De som har störst betydelse för energiområdet är främst den kommunala myndighetsutövning som bedrivs i form av miljötillsyn och bygglov. Lagstiftningen ger utrymme för kommunen att lyfta fram energianvändningen i samband med miljötillsyn och beslut i bygglovsärenden. Landets länsstyrelser har till exempel tagit fram en vägledning till kommunernas miljömyndigheter för arbete med energifrågor vid miljötillsyn. En intressant fråga är också hur man i planer, avtal eller bygglov kan ställa krav på användning av förnybar energi vid ny- eller större ombyggnad. 3.3 Teknisk försörjning För att få samhället att fungera har kommunen ansvar för att tillhandahålla gatubelysning, vattenförsörjning, avlopps- och avfallshantering och annan teknisk försörjning. Detta sker antingen genom egen verksamhet, genom kommunala bolag eller genom upphandling av externa tjänster. 3.4 Fastighetsägare och fastighetsförvaltare Kommunen är en stor fastighetsägare och har lokaler för många typer av verksamhet. Kommunen har inlett ett omfattande arbete med att minska energianvändningen och gå över till förnybara bränslen. Genom att arbeta strukturerat med energikartläggningar och därpå följande energieffektiviseringar finns goda möjligheter att uppnå det satta målet.

18 (20) 3.5 Upphandlare Den offentliga upphandlingen är betydande och bara i Norrköping upphandlas varor och tjänster för omkring 1 miljard kronor per år. Den stora inköpsmängden ger tyngd åt att ställa krav på energieffektivitet och förnybara bränslen. Krav vid upphandlingar är därför ett effektivt verktyg för att bidra till att nå kommunens ambitioner inom energiområdet. Kommunen upphandlar även transporter för exempelvis varudistribution, kollektivtrafik, skolskjutsar och färdtjänst där krav ställs på förnybara bränslen. 3.6 Näringslivsutvecklare Kommunen har flera nätverk i det lokala näringslivet och arbetar aktivt för näringslivsutveckling och nya företagsetableringar i Norrköping. Detta ger goda möjligheter till ökad kunskap om och indirekt påverkan på näringslivets energianvändning. I kommunens befintliga näringsliv finns flera företag som är mycket energiintensiva och därför känsliga för prisutvecklingen på energiområdet. Att arbeta med att stödja företagens arbete med att identifiera områden för energieffektivisering, initiera energieffektivisering och inspirera till fortsatt arbete inom området skapar möjligheter för företagen att överleva på en marknad med stigande energikostnader, minskar deras miljöbelastning och kan ge marknadsföringsfördelar. 3.7 Utbildare och inspiratör Många av dagens miljöproblem beror på att samhället inte är anpassat till naturens lagar. För att komma tillrätta med detta behöver alla få ökad kunskap om miljöfrågorna och vad som kan göras för att minimera miljöproblemen. Detta är ett ansvar som finns inom hela den kommunala verksamheten. För att förmedla kunskap och praktiska råd till invånarna i kommunen men även till mindre företag och organisationer finns den kommunala energioch klimatrådgivningen. Här ges råd om energieffektivisering, förnybara energikällor och bidrag som stöttar omställningen till ett nytt energisystem. 3.8 Bolagsägare Norrköpings kommun äger eller har andelar i och ägaransvar för ett antal bolag och stiftelser. De kommunala bolagen styrs genom ägardirektiv. I samtliga ägardirektiv finns angivet att bolagen aktivt ska driva klimat- och miljöfrågor i sin verksamhet samt redovisa vad som hänt genom mätbara mål i årsredovisningen. Flera av bolagen bedriver redan nu ett aktivt miljöarbete och några av dem är miljöcertifierade. De bolag som har störst påverkan på energiområdet är främst bolagen med inriktning på bostadsförsörjning, vattenförsörjning, transportsektorn och kultur- och fritidssektorn. I de fall energifrågorna inte fått tillräcklig uppmärksamhet i bolagsverksamheten bör kommunen som ägare visa på den viktiga roll de

19 (20) kommunala bolagen har för att bidra till energiomställningen. Kommunen ska vara ett föredöme utåt, och detta inbegriper hela kommunkoncernen inklusive de kommunala bolagen. 3.9 Krishantering Kommunen ska enligt lag ha en planläggning och beredskap för hantering av kriser av extraordinär art. En krisorganisation ska finnas förberedd som snabbt träder i funktion vid extraordinära händelser och effektivt samordnar insatser för att begränsa konsekvenser och lindra effekter av krisen. Det ska dessutom finnas handlingsprogram för förebyggande verksamhet och för räddningstjänstinsatser. Norrköpings kommuns övergripande krisplanering framgår av planen för hantering av extraordinära händelser. Av planen framgår bland annat, att kommunens säkerhetsarbete i så stor utsträckning som möjligt ska förebygga risker och undanröja hot genom ett kontinuerligt arbete med riskoch sårbarhetsanalyser i samtliga verksamheter i kommunen. Människor i kommunen ska känna trygghet och ha gott skydd och säkerhet när det gäller skador på liv, egendom och miljö. Händer en olycka av större omfattning eller inträffar en extraordinär händelse till exempel längre avbrott i el-, vatten- eller värmeförsörjningen ska kommunens krisledningsorganisation snabbt kunna aktiveras. 4. Hållbarhetsbedömning 4.1 Sociala konsekvenser Där är ytterst osäkert att uttala sig om sociala konsekvenser till följd av energisystemets effektivisering och omställning till förnybara energikällor. Ett logiskt resonemang är emellertid att människors hälsa kommer att förbättras av minskade utsläpp av luftföroreningar som uppnås genom effektivisering. Hälsan kan även förbättras med ökad fysisk aktivitet genom att hållbara transportmedel används i större utsträckning. Förändrade transportvanor och nya strukturer kan komma att kräva insatser och minskade konsumtionsmönster av konsumenter. Det är viktigt att förutsättningarna för effektivisering och omställning till förnybara energikällor blir förmånliga och lättillgängliga för samhället. I omvända termer kan styrningen uppfattas som snäv av konsumenterna vilket kan innebära avsaknad av acceptans och leda till social oro och oenighet i samhället. Ett säkert och robust energisystem kommer att öka kommuninvånarnas sociala trygghet vid oförutsedda elavbrott och stormar. 4.2 Ekonomiska konsekvenser Energieffektivisering och omställning till förnybara energikällor kommer att medföra ekonomiska konsekvenser som präglas av ökade kostnader under investeringsskedet och effektiviseringar på längre sikt. Efterfrågan på förnybara bränslen och ny, energieffektiv och klimatsmart teknik kommer

20 (20) att öka, vilket antas gynna hållbar ekonomisk utveckling. Industriernas energieffektiviseringar kan medföra att företag och framför allt energiintensiva industrier i Norrköpings kommun blir mer konkurrenskraftiga och säkrar sin verksamhet, existens och position på marknaderna. Ytterligare utveckling av lokal energiproduktion, i förhållande till befintlig, kommer att innebära ökad ekonomisk utveckling. Utbudet av arbetstillfällen kan komma att öka och påverkas i positiv bemärkelse för kommunen och i hela regionen. Energiplanens målsättningar kommer även att innebära indirekta samhällsekonomiska vinster som följd av lägre miljöpåverkan och bättre hälsa hos kommuninvånarna. Negativa hälsoeffekter av luftföroreningar leder exempelvis till ökade kostnader för sjukvård, minskade skatteintäkter och ökade utbetalningar via socialförsäkringssystemet. Allt detta kan förväntas minska vid uppfyllande av energiplanens mål. 4.3 Ekologiska konsekvenser All omvandling och produktion av energi påverkar miljön i någon utsträckning. Miljöpåverkan sker genom hela livscykeln från utvinning till användandet av energitjänster och hantering av restprodukter. Det finns i huvudsak två sätt att minska energins miljöpåverkan, på tillförselsidan eller användarsidan. På tillförselsidan kan miljöpåverkan minskas genom att välja förnybara energikällor. Man kan också effektivisera kedjan från utvinning till energitjänst, exempelvis genom produktion av kraftvärme. Den bästa energin för miljön är den som inte används. Energieffektivisering bygger i huvudsak på två principer att minska energibehovet och att använda rätt energi till rätt ändamål. Energi som inte produceras, omvandlas eller används kan inte heller ge några negativa miljöeffekter. Den bästa åtgärden för att minska miljöeffekter av energianvändning är således att minska energianvändningen. Därför har Norrköpings kommuns energiplan en tydlig inriktning mot effektivisering. Uppfylls målet med 30 procents energieffektivisering så innebär det även att miljökonsekvenserna och utsläppen av koldioxid och olika luftföroreningar kvävedioxid, svaveldioxid och flyktiga organiska ämnen minskar med 30 procent jämfört med 2005. De olika utsläppen kommer att minska ytterligare i takt med att förnybara bränslen ersätter fossila bränslen. Dessa utsläppsminskningar minskar negativ miljöpåverkan på olika sätt lokalt, regionalt och globalt. Effektiviseringar och övergång till förnybara bränslen inom transportsektorn kommer att medföra färre och mindre miljöpåverkande transporter. Minskade kväveutsläpp från transporter och energianläggningar kommer även att minska bildningen av marknära ozon. Ökad användning av biobränslen bedöms inte ge någon negativ miljöpåverkan om den håller sig inom den tillväxtpotential som finns, om den används på rätt sätt i miljögodkända anläggningar samt om restprodukten, aska, återförs till skogen enligt gällande rekommendationer för hantering av aska.