Kommunexperten. Kom krisen av sig? Analyserade kommuner i det här numret. Insändare. ratinglistan!

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 3 kr. Moms tillkommer Nr 1, 29 Kom krisen av sig? Kommunerna fick 7 miljarder kronor i extra bidrag till valåret 21 under våren 29 och ytterligare 1 miljarder kronor under hösten. De krisplaner med åtgärder och krismedvetenhet som byggdes upp kring årsskiftet 28 29 har i de flesta kommuner lagts på is. Det kändes nog ganska snopet i de kommuner som ändå skulle klara sig bra, att helt plötsligt bada i pengar. Men det blir knappt några överskott 211 och åren därefter. Vad händer då? Sidan 2 Analyserade kommuner i det här numret Insändare Korta skulder har växt mycket snabbare än omsättningstillgångarna i Botkyrka under mätperiodens sista fem bokslutsår. Analyssystemet indikerar näringslivssvikt och sätter delbetyget C på analysfrågan krisutlösande finansiella risker. Trots att övriga... Sidan 5 Med betyget på sparnivå får Falköping delbetyget C på analysfrågan Finansiell hälsa. Falköping har för många anställda och en liten produktiv förmögenhet. Kommunen växer årligen. Det sker dock en viss Sidan 14 Nettoförpliktelsebeloppet i Högsby blir höga 56 145 kronor per invånare och bekräftar iakttagelsen att för höga skulder byggts upp sedan 1988 genom för lågt sparande och för höga investeringar. Delbetyget på de tre första... Sidan 24 Hörby har det indikativa finansiella betyget B då analysfrågan finansiell hälsa har delbetyget B och det är också det lägsta delbetyget. Hörby växer både årligen och långsiktigt. heten i kommunen ligger i... Sidan 31 Sparandet i Lilla Edet är för lågt. Den genomsnittliga nivån för mätperiodens fem senaste år är 1,8 procent. Lilla Edet är i grunden en finansiellt stark kommun som med en korrekt finansiell målsättning kan nå... Sidan 37 Nordmaling tappar befolkning årligen och långsiktigt. Med betyget på förpliktelsebeloppet får Nordmaling delbetyget C på analysfrågan Kommunskuld. Delbetyget A för analysfrågan finansiella möjligheter berättar Sidan 44 När det gäller finansiella risker så indikeras näringslivssvikt och Surahammar är ett brukssamhälle under starkt förändringstryck. En känslighetsanalys visar att skulle Surahammars Kommunalteknik AB skötas bättre och ha skäliga vinster så förbättras... Sidan 51 Ystad är en potentiell A-kommun. Den låga sparnivån kan återställas på nivåer över 6 procent av totala intäkter och det redan 21 om den politiska viljan finns. Befolkningen i Ystad växer... Sidan 57 I Kommunexperten nr 6 / 29 analyseras Kils kommuns ekonomi. Insändarskribenten vill inte bara förklara lite om hur det har gått till i Kil utan också peka på risken att dra slutsatser om förhållanden inom en kommun från observationer på en alltför övergripande nivå. Hans Jensevik svarar. Sidan 5 Senaste ratinglistan! I det här numret presenteras den nya ratinglistan. Det blev ingen ny kommun med A-rating på listan över Sveriges mest välskötta kommuner men Hörby placerade sig på B-listan... Sidan 11

Innehåll Innehåll Kommentaren...3 Kommunalekonomisk analys så här går det till...4 Botkyrka...5 Kommunexpertens ratinglista...11 Falköping...14 Krisen som kom av sig tills efter valet...2 Högsby...24 Finansiell ElitLicens...3 Hörby...31 Lilla Edet...37 KommunDiagnos ett verktyg för kommunens ekonomi...43 Nordmaling...44 Insändare...5 Surahammar...51 Ystad...57 Analystidningen Kommunexperten Kommunexperten är en analystidning som normalt kommer ut med tolv nummer per år. Syftet är att med ekonomiska fundamenta som faktabas löpande analysera Sveriges samtliga 29 kommuner. Det är tidningen för dig som vill veta hur det egentligen står till med ekonomin och finanserna i Sveriges kommuner inte hur det borde vara. Kommunexperten är följaktligen en tidning som inte är bunden av politisk korrekthet utan enbart sysslar med fakta. Och analysmodellen är så enkel att du på bara fyra fem minuter ser vad som är bra och dåligt i en kommun! Många läser Kommunexperten. Du hittar bland annat kommunalråd, kommunchefer, ekonomichefer, informationschefer, näringslivschefer, journalister, fackligt aktiva, riksdagsledamöter, bankanställda, investerare, fastighetsförvaltare och marknadsförare. Bakom Kommunexperten står Svensk Kommunrating, ett oberoende analyshus som varit verksamt sedan 1991. Den långa erfarenheten borgar för gedigen kunskap och oberoendet garanterar att analyserna håller hög kvalitet och att inga särintressen stör framställningen. Dessutom är analyserna helt öppna alla kan se vilka uppgifter som ligger bakom. Hemlighetsmakeri leder bara fel. Öppen värdering vinner alla på. Kommunexperten landets enda ana lystidning för oberoende kommunal ekonomisk analys. Kommunexperten ges ut av Förlaget Kommunexperten. Utkommer med 12 nummer per år. Analyserar cirka 1 kommuner per år. Ansvarig utgivare: Hans Jensevik Redaktionsråd: Vivianne Eriksson, Anders Frankson och Hans Jensevik Redaktion: Hans Jensevik och Anders Frankson Original: Byrå4 Adress: Kommunexperten, Smedsgränd 2A, 753 2 Uppsala. E-post: redaktionen@kommunexperten.se Tryck: InPrint Kommunexperten trycks på 9 g Multi design original white Prenumeration: 18-14 6 33 Prenumerationspris 12 nummer: 6 kronor exkl moms PDF-format: 1 kronor exkl moms Lösnummer: 6 kronor exkl moms PDF-format: 3 kronor exkl moms Grupprenumerationer: 18-14 6 33 Beställning av fler exemplar: 18-14 6 33 Webbplatser: www.kommunexperten.se, www.ehandel.kommunexperten.se och http://kommunexperten.blogspot.com/ ISSN 1654-7748 Tänk på att materialet i Kommunexperten är upphovsrättsligt skyddat. Undantag görs givetvis för journalisters citaträtt. Välkommen att kontakta oss om du vill använda innehållet i exempelvis PR- eller marknadsföringssyfte. www.kommunexperten.se Kommunexperten finns också på internet. Där hittar du material som inte publiceras i tidningen. Det finns också debattsidor för alla som vill göra sin röst hörd. Tanken är att Kommunexperten.se ska vara ett forum för seriös och faktabaserad kommunalekonomisk debatt. Tipsa oss gärna om det är något du vill att vi ska behandla! Synpunkter är också välkomna! Du når oss på redaktionen@kommunexperten.se. 2 Kommunexperten nummer 1, 29 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

Kommentaren Hantera kommunsektorns systemrisker Det är andra gången inom relativt kort tid som riksbankschefen Stefan Ingves uppträder på Nationalekonomiska Föreningens träffar och avhandlar systemrisker inom det globala finansiella systemet (se Ekonomisk Debatt (ED) nr 7/28 och 5/29). Han talar där till svenska nationalekonomer som har snedheten att endera vara duktiga makroekonomer eller mycket specialiserade inom en snäv sektor av den ekonomiska vetenskapen. Svenska ekonomer är som svenska läkare: enormt duktiga på att behandla en åkomma när man vet vad det är men mindre bra på att ställa diagnos. Med jämna mellanrum framför medlemmar i Nationalekonomiska Föreningen att bevakningen av kommunsektorn, som omfattar mer än en femtedel av den svenska ekonomin, är eftersatt förmodligen på grund av att duktiga ekonomer som har det som arbetsfält saknas. Nu finns faktiskt denna kunskap i Svensk KommunRating sedan 18 år och den är numera även institutionaliserad genom denna tidning, men vad hjälper det om man inte ser skogen för bara träd. För ett antal år sedan genomförde Riksbanken övningar i riskhantering och utlösande faktor skulle var en större ekonomisk oegentlighet i en bank. Svensk KommunRating tog kontakt med Riksbanken och förde in obalanser inom kommunsektorn som en trolig framtida risk. Vi menade redan då att de utlösande faktorerna skulle inte enbart komma från händelser i privat sektor utan från politiker som fattar beslut som står i kontrast till erkänd ekonomisk teori eller mot ekonomers råd. Svensk KommunRating menade att kreditgivning till kommuner i Sverige i stor omfattning skedde utan kreditprövning och att det var fråga om så kallad farlig välmenande utlåning. Tidigare hade riksdagen med Finansinspektionens tysta medgivande beslutat att kapitaltäckningen mot svenska kommuner skulle vara noll procent, vilket inte var vad Basel II rekommenderade i länder med ett så omfattande kommunalt självstyre som det svenska. Vad man idag kan säga om kontakterna med Finansinspektionen och Riksbanken så underskattades system riskperspektivet. Det var inte så att systemrisker inte diskuterades utan det var verklighetsförankringen som felade. Diagnosen av patienten var som vanligt bristfällig. Riksbanken, som också har ansvaret för att betalningssystemet alltid fungerar, framhöll då att det räcker att rädda en storbank om det skulle hända något mycket allvarligt. Idag har vi lärt oss att det finansiella systemet inte består av enskilda systemoberoende institutioner utan att de sitter ihop eller för att citera Stefan Ingves, Man tror att någonting inte är interkorrelerat och så visar det sig att det var det i alla fall (ED 5/29, s. 72). Det visade sig att interkorrelationen var stor mellan alla banker och efter att man i USA låtit en storbank gå i konkurs så spred sig finanskrisen explosionsartat. I dessa finansiella instrument fanns president Bill Clintons välmenande utlåning till mindre bemedlade hushåll så att även dessa skulle kunna köpa sig en villa, de så kallade subprimelånen. Dessa ville ingen handla med, men ompackade i kedjor av nya finansiella instrument visste ingen var de fanns. Ingen finansiell aktör vågade handla med någon annan när bubblan spruckit. När detta skrivs har just den hundrade småbanken i USA fått gå i konkurs men samtidigt har alla större banker lärt sig att de kommer att räddas av sina centralbanker därför att betalningssystemet alltid måste upprätthållas. De större bankerna har världens skattebetalare som gisslan. Nu angriper politikerna bankernas bonussystem medan grundproblemet är svårare att lösa. Svensk KommunRating står fast vid sina två frågande påståenden till Finansinspektionen och Riksbanken: Många tolkar signalen från riksdagen att kapitaltäckningen även fortsättningsvis skall vara noll procent för kommunerna så att de på ett välmenande sätt även fortsättningsvis kan förses med billigare lån. Den ekonomiska historien är full av exempel när välmenande kreditgivning slutat illa. För det andra innebär konstruktionen med solidarisk borgen mellan medlemskommunerna, som Kommuninvest tillämpar, en finansiell systemrisk inom kommunsektorn som Finansinspektionen och Riksbanken inte borde ta lätt på. Det går att ställa diagnos på patienten. Den som tar del av omvärldsanalysen för kommunsektorn i denna tidning förstår att dessa två problem kan få aktualitet mycket snart. Efter ett val som resulterar i jämvikt kan kommunsektorn och staten hamna i stora ekonomiska svårigheter samtidigt. I ett sådant läge ska det helst inte finnas några kritiska finansiella riskmönster som kan fungera som utlösande faktorer. De ska ha hanterats bort. Den svenska förmätenheten förhindrar oss att förstå att vi ofta är godtrogna. Det tog tre dygn för Sverige vid Tsunami-katastrofen att komma upp i operativ beredskap. Det tog tre timmar för Italien. Förmätet ställer ingen diagnosen. Händer det något inom kommunsektorn med kopplingar till de finansiella marknaderna så är nog tre timmar en väldigt lång tid. Hans Jensevik KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 1, 29 3

Kommunalekonomisk analys Kommunalekonomisk analys så här går det till Vi analyserar en kommun på samma sätt som nationalekonomer analyserar ett land. I varje nummer av Kommunexperten analyseras åtta kommuner. Analysschemat innehåller fem centrala frågor. Hur är: kommunskulden? den finansiella hälsan? de finansiella riskerna? de finansiella möjligheterna? ledningsförmågan? På var och en av de första fyra frågorna sätts delbetyg enligt skala A, B, C och D i en betygsmatris. Finansiella nyckeltal används för att svara på frågorna och bestämma delbetyg. Nyckeltalen är nitton till antalet och betygsatta enligt en fyragradig skala,,, och. Kommunskuldens två nyckeltal är förpliktelsebelopp och amorteringsförmåga. Sammantaget visar de vilka förutsättningar kommunen har att klara framtida åtaganden (som pensioner, borgen och skulder). Den finansiella hälsan visar om dagens generation konsumerar för mycket, det vill säga låter bli att genom eget sparande finansiera sin egen generations andel av investeringarna. Här finns de fem nyckeltalen skuldflödesgrad, sparnivå, skuldbalansgrad, rörelsekapital och kapitalbildning. Finansiella risker består av följande sex nyckeltal: investeringsnivå, skattekraft, folkmängd, sysselsättning, bostadsöverskott och borgen. De visar om kommunen har finansiella risker som kan vara krisutlösande. De finansiella möjligheterna anger med tre nyckeltal om kommunen har möjlighet att via skattehöjning, avgiftshöjning och kostnadspress stärka sina finanser. Ledningsförmågan visar med resterande tre nyckeltal styrkan i beslutsförmåga och handlingskraft, det vill säga om kommunen har vad som krävs för att såväl fatta som verkställa även impopulära beslut. Uppgifterna i analyserna baseras på officiell statistik från scb och Sveriges kommuner. Betygsmatris Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter A* B C D Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs A här ovan. Fem analys- I. Kommunskuld II. Finansiell III. Finansiella IV. Finansiella V. Ledningsfrågor hälsa risker möjligheter förmåga** Nitton finansiella nyckeltal Förpliktelsebelopp Amorteringsförmåga Sparnivå Skuldflödesgrad Skuldbalansgrad Rörelsekapital Kapitalbildning Investeringsnivå Skattekraft Befolkning Sysselsättning Bostadsöverskott Borgen och förmedlade lån * Nivån för Finansiell Elitlicens, information om den tjänsten finns på www.kommunrating.se ** Kommenteras men betygsätts ej Skattehöjning Avgiftshöjning Kostnadsnivåer Majoriteter Handlingskraft Avgiftspolitik 4 Kommunexperten nummer 1, 29 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

Botkyrka Botkyrka miljonprogramränderna sitter i Analyssystemet indikerar näringslivssvikt i Botkyrka och sätter delbetyget C på analysfrågan krisutlösande finansiella risker. Trots att övriga tre delbetyg är A så bestämmer lägsta delbetyget C på finansiella risker också slutbetyget till C. Korta skulder har växt mycket snabbare än omsättningstillgångarna under mätperiodens sista fem bokslutsår. Anledningen är att sparandet inte har räckt till för investeringsutgifterna. Överkostnaderna i kommunen är till ringa del personal. Däremot finns det överkostnader i social omsorg på 25 miljoner kronor. Mediabild och bakgrund Namnet Botkyrka började användas under tidig medeltid. Som ett minnesmärke vid motorvägen står än idag Botkyrka kyrka, Bothwidiia Kirkia, stenkyrkan från 11-talet. Namnet har den fått efter Sankt Botvid, martyren och skyddshelgonet. Kommunen har sju kommundelar som är Alby, Fittja, Hallunda/Norsborg, Tullinge, Storvreten, Tumba och Vårsta/Grödinge. Botkyrka och Grödinge sammanslogs till en storkommun 1972. Botkyrka upplevde en snabb expansion under några få år i början av 197-talet. Bostadsområde efter bostadsområde växte upp utefter tunnelbanan i norra Botkyrka. Den största delen av bebyggelsen färdigställdes åren 197 1977 och består till stora delar av flerbostadshus. I de yttre delarna finns gruppbyggda småhus, villabebyggelse och glesbygd. Vad gäller bostäder i kommunen är andelen småhus 37 % medan andelen lägenheter i flerbostadshus är 63%. Till Botkyrka har folk flyttat från när och fjärran. En stor del av befolkningen är av utländsk härkomst. Bland stora arbetsgivare, förutom kommun och landsting, märks Alfa Laval, De Laval, Logica Sverige AB, Crane AB, Riksteatern och Swebus AB. År 1755 beslöt Sveriges Riksbank att förlägga ett pappersbruk i Tumba. Tumba Bruk var Europas största pappersbruk under åren 1925 194. Sedeltryckeriet som tidigare låg i Stockholm integrerades med pappersbruket 197. Bruket övertogs 22 av det amerikanska företaget Crane Co. Sveriges största upplevelsesatsning planeras i Hågelbyparken i Botkyrka. Familjen Lindgren, tidigare ägare till Gröna Lund, står bakom projektet. Familjen Lindgren tillsammans med Botkyrka kommun arbetar med att fördjupa planerna. Hågelbyparken är redan idag en folkpark med stor och omfattande verksamhet. Viktiga förutsättningar för analysen Analyserna bygger på officiell finansiell statistik från SCB och omfattar alla kommuner 1988 28. Innan uppgifterna används i analysprogrammet jämförs viktiga sifferserier för de senaste fem åren med kommunernas årsredovisningar. Prognosen för sparnivån 29 är från en delårsrapport i april 29. Botkyrka har en traditionell organisation med politiska nämnder som styr verksamhetsdrivande förvaltningar. Kommunskuld Den första analysfrågan, kommunskuld, består av nyckeltalen förpliktelsebelopp och amorteringsförmåga. Förpliktelsebeloppet anger kommunens framtida åtaganden i form av skulder, Faktaruta Botkyrka Betyg: C (indikativt 29) Befolkning: 8 55 Kommuntyp: Förortskommuner Kommunalskatt: 2,13 (29) Medelskattenivå: 2,72 (29) En procents skattehöjning: Cirka 121 miljoner 28 Förvaltningarnas totala intäkter: 4 12 miljoner 28 Egna ägda företags andel av koncernomsättningen: Cirka 18 procent Finansiell Elitlicens: Ingen Medlem i KommunInvest: Ja Indiktiv betygsmatris Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs C Finansiella möjligheter A B C D = Nivån för finansiell elitlicens KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 1, 29 5

Botkyrka KOMMUNSKULD tkr/inv Förpliktelsebelopp 16 14 12 1 8 6 Botkyrka kommun 28, kr/inv Bruttoförpliktelsebelopp 65 917 Vissa tillgångar värderade 42 237 Nettoförpliktelsebelopp 23 68 borgen och pensionsförpliktelser. Det visar om det finns skulder som finansierat tidigare generationers konsumtion och bedömer nuvarande generations förmåga att förbereda kommunen för kända framtida åtaganden. Bruttoförpliktelsebeloppet är på cirka 65 9 kronor per invånare. Det är under medeltalet och långt från kommunen med den största skulden (148 kronor per invånare). Botkyrka ligger på plats 13 av Sveriges 29 kommuner. I många kommuner går det att värdera vissa av kommunens tillgångar utanför kärnverksamheten och få ett mer rättvisande nettoförpliktelsebelopp. I Botkyrkas fall ger en försiktig värdering ett värde på 42 2 kronor per invånare. Nettoförpliktelsebeloppet blir cirka 23 7 kronor vilket med god marginal understiger de 36 9 kronor som är gränsen för indikation om förekomst av konsumtionslån. Det finns inga tecken på konsumtionslån och därför ges nyckeltalet förpliktelsebelopp betyget. Botkyrkas amorteringsförmåga är också. Den teoretiska återbetalningstiden är i genomsnitt noll år för de senaste fem bokslutsåren och därmed under den första kritiska nivån 5 år. Nyckeltalet anger hur många år det skulle ta att lösa alla långa lån om sparandet, kassaflödet från verksamheten, används enbart för att amortera lån. Med betyget på förpliktelsebeloppet får Botkyrka delbetyget A på analysfrågan Kommunskuld. ANALYSFRÅGA I 4 Kommuner listade efter storlek 2 på förpliktelsebeloppet, sämst kommun (29) längst till vänster 29 26 23 2 17 14 11 8 5 2 Kritisk nivå 3, 61 9 kr/inv Kritisk nivå 2, 46 9 kr/inv Kritisk nivå 1, 36 9 kr/inv Nettoförpliktelsebelopp Kommun 13 efter storlek på bruttoförplikelserna Kommunskuld Förpliktelsebelopp Amorteringsförmåga Finansiell hälsa Den andra analysfrågan visar om dagens generation konsumerar för mycket och utvärderas av nyckeltalen sparnivå, skuldflödesgrad, skuldbalansgrad, rörelsekapital och kapitalbildning. Sparandet i Botkyrka får betyget. År 28 är sparnivån 6,2 procent av de totala intäkterna och under nivån för god hushållning eller 6,25 procent enligt kommunallagens hushållningskrav. Den genomsnittliga nivån för mätperiodens fem sista år är 6,4 procent och därmed över kommunallagens krav. Skuldflödesgraden visar om de långa skulderna växer snabbare än kommunens totala intäkter och anger skuldernas andel av intäkterna. Botkyrka förmedlar lån till sina kommunägda företag. Förmedlade lån innebär normalt att förvaltningarna lånar långt och förmedlar en del av lånen till de kommunägda bolagen. Skillnaden anges i denna analys som långa lån netto i förvaltningarna. Botkyrka hade 28 långa skulder på 918 miljoner kronor medan de förmedlade lånen till de egna ägda bolagen uppgick till 1 94 miljoner. Delen långa lån netto i Botkyrka ligger alltså i genomsnitt på noll procent av intäkterna. Den första kritiska nivån ligger på 25 procent av de totala intäkterna och betyget för skuldflödesgraden blir. För nästa nyckeltal, skuldbalansgraden, får Botkyrka också betyget. Måttet anger om summan av korta och långa skulder växer snabbare än kommunens förmögenhet i form av olika tillgångar. Volymen långa lån netto tillsammans med korta skulder ger en skuldbalansgrad runt 16 procent av tillgångarna. Första kritiska nivån ligger här på 6 procent. För nyckeltalet rörelsekapital är betyget. Korta skulder har växt mycket snabbare än omsättningstillgångarna under mätperiodens sista fem bokslutsår. Anledningen är att sparandet inte har räckt till för investeringsutgifterna. När inte någon större lång upplåning skett har de korta lånen fått öka. Kapitalbildningen får i Botkyrka betyget. Måttet anger om kommunen sparar till investeringarna eller om de finansieras på andra sätt (exempelvis via upplåning). I genomsnitt var sparnivån i Botkyrka under den senaste nioårsperioden 5,9 procent av de totala intäkterna. Det ska jämföras med investeringsgenomsnittet för samma period som var 8, procent. Det ger ett årligt lånebehov på 2,1 procent av intäkterna. Med betyget på sparnivå får Botkyrka delbetyget A på analysfrågan Finansiell hälsa. Finansiella risker Den tredje analysfrågan indikerar krisutlösande finansiella risker genom sex nyckeltal. En allvarlig risk indikeras när två av nyckeltalen har betyget och det finns ett kritiskt samband. Även kombinationen och på två nyckeltal kan räcka för indikation av en klar risk som behöver hanteras. 6 Kommunexperten nummer 1, 29 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

Botkyrka Nyckeltalet investeringsnivå är. För de sista fem åren är investeringarna i genomsnitt cirka 7,5 procent av totala intäkter. I en befolkningsmässigt snabbt växande kommun som Botkyrka bör investeringsnivån ligga på 8,5 procent av totala intäkter. Befolkningsförändringen den senaste tioårsperioden var 12,8 procent. Det finns ingen risk att man drar på sig stora framtida driftoch underhållskostnader eller investerar ihjäl sig när investeringarna ligger på en normal nivå. Nyckeltalet skattekraft anger hur FINANSIELL HÄLSA % Sparnivå i procent av totala intäkter 1 9 8 7 6 5 den kommunala beskattningsbara inkomsten utvecklas i förhållande till riket. Den är under rikssnittet. Med en snabbt fallande trend från 92 till 88 procent av rikssnittet de senaste sex åren får skattekraften betyget. På nyckeltalet befolkning får Botkyrka betyget. Man växer mycket både årligen och långsiktigt. Åldersstrukturen är bra och innehåller inga kritiska snedheter jämfört befolkningspyramiden för riket. Det markeras dock förekomst av en 6 årspuckel. När det gäller nyckeltalet sysselsättning uppvisar Botkyrka en långsiktig trend som är mycket sämre än motsvarande trend för riket. Dessutom finns en belastning för stor variation över tiden. Nyckeltalet sysselsättning får därför betyget. De sista två nyckeltalen under denna analysfråga gäller koncernrisker. De är bostadsöverskott och borgen och förmedlade lån. Botkyrka får på bostadsöverskott betyget eftersom det inte finns tomma lägenheter som drar pengar. Betyget för borgen och förmedlade ANALYSFRÅGA II Staplar över kritiska nivåer innebär Rött fält = pengar finns till framtida avtalspensioner Gult fält = pengar finns även till reinvesteringar Grönt fält = pengar finns även till nyinvesteringar En procent av totala intäkter är 41,2 miljoner kronor. 4 3 2 1 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 Finansiell hälsa Sparnivå Skuldflödesgrad Skuldbalansgrad Rörelsekapital Kapitalbindning KRISUTLÖSANDE FINANSIELLA RISKER ANALYSFRÅGA III % Förvärvsfrekvens 9 8 Bedömningsgrunder Två nyckeltal måste visa ett kritiskt mönster för att indikera allvarlig risk. 7 6 89 9 91 92 93 94 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 Totalt för Botkyrka Kommuntrenden Riket Rikstrenden Riksmax Gnosjö % Skatteunderlag/Invånare 1 95 9 85 1997 1999 21 23 25 27 29 Kommunens andel av medelskatekraften i Riket Finansiella risker Investeringsnivå Skattekraft Befolkning Sysselsättning Bostadsöverskott Borgen mm KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 1, 29 7

Botkyrka lån är. Man har borgen och förmedlade lån på 34 776 kronor per invånare vilket är över den högsta kritiska nivån på 3 kronor per invånare. Med ett negativt rörelsekapital är även hanteringsförmågan för eventuell utfallande borgen något svag (långa lån upptagna av förvaltningarna och förmedlade till de egna ägda företagen har skattebasen som borgen). De sex nyckeltalen ger sammantaget delbetyget C på analysfrågan Finansiella risker. Den allvarliga risk som indikeras och behöver åtgärder är näringslivssvikt som indikeras genom de tre nyckeltalen skattekraft, befolkning och sysselsättning med betygen, respektive. Det är framförallt sviktande medelinkomster () och sysselsättning () som indikerar detta och kräver ledningens åtgärder och 5 miljoner kronor avsätts för detta. MÖJLIGHETER Mkr Kostnadspress 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Jfr riket Jfr kommuntyp Jfr Länet Potential 619 Mkr Finansiella möjligheter Den fjärde analysfrågan är finansiella möjligheter. De utvärderas av nyckeltalen skattehöjning, avgiftshöjning och kostnadspress. Betygen för dessa tre nyckeltal utvärderas mot ett totalt behov av åtgärder på 135 miljoner kronor fördelade på analysfrågorna Kommunskuld ( Mkr), Hälsa (13 Mkr) och Risk (5 Mkr). Nyckeltalet skattehöjning är uppbyggt så att Botkyrka skattesats jämförs med skattesatsen i den grannkommun som har lägst skatt (Ekerö) år 28. Eftersom Botkyrka har högre skattesats 28 med,9 procent finns ingen potential och betyget blir därför på skattehöjning. Botkyrka sänkte skatten senast år 22 med,25 procent. När det gäller avgiftshöjningar finns kalkylmässigt en viss potential och man kan höja avgifterna med cirka 12 miljoner inom 2 4 år. Det gäller då avgifterna inom förskola och barnomsorg, äldre- och handikappomsorg, kultur och fritidsverksamhet. Det behov som indikeras och behöver hanteras ges ett åtgärdsbelopp på 135 miljoner kronor per år. Avgiftshöjningar kan alltså stå för 89 procent av det totala behovet (12 miljoner av 135 miljoner). Nyckeltalet har de tre kritiska procentnivåerna 1, 66 och 33. Eftersom 89 procent når över den andra kritiska nivån, 66 procent, av de tre så blir det en belastning. Betyget blir därför på Avgiftshöjningar. Det indikeras även betydande avgiftspotentialer inom de kommunala affärsverksamheterna. Kostnadspressen kalkyleras till 619 miljoner kronor och Botkyrka får betyget på kostnadspress. Man kan pressa kostnaderna med cirka 25 miljoner kronor inom social omsorg, 1 miljoner inom äldreomsorg, cirka 6 miljoner vardera inom grundskola och gymnasieskola, 5 miljoner inom fritidsverksamhet och cirka 4 miljoner kronor vardera inom förskola 1 5 år och kultur. Eftersom en procent i förändrad skatt motsvarar cirka 121 miljoner utgör kalkylmässigt de finansiella möjligheterna i enbart kommunens verksamheter på 619 miljoner en sänkt skatt på Bedömningsgrunder Finansiella möjligheter Skattehöjning Avgiftshöjning Kostnadspress ANALYSFRÅGA IV Nyckeltalen mäter de tre åtgärdernas relativa effektivitet. Alla tre nyckeltalen jämför egenskaper med motsvarande egenskaper i bästa kommuner. cirka 5,1 procent. Motsvarigheten för den genomsnittliga kommunen i landet är cirka 3 procent på skattenivån. Överkostnaderna är till ringa del personal eftersom det finns 79 anställda per tusen invånare. Med hänsyn till företagsandel, bidragen enligt LSS-systemet för handikappade och andelen verksamheter i egen regi borde 78 per tusen invånare vara en relevant lokal norm. Då finns en övertalighet 54 personer. Botkyrka får delbetyg A på hela analysfrågan Finansiella möjligheter. Ledningsförmåga Analysfråga fem är indikation av ledningsrisk eller mer positivt uttryckt ledningsförmåga genom de tre nyckeltalen majoriteter, handlingskraft och avgiftspolitik. Det är mycket indikativa nyckeltal som enbart ger en fingervisning om varför det ser ut som det gör i de tidigare fyra analysfrågorna. För den politiska beslutsförmågan gäller nyckeltalet majoriteter och här är betyget för Botkyrka (här finns bara betygen och ). Det finns en markering för vågmästarläge. Kan kommunens organisation vara hämmande för genomförandet av fattade beslut? För nyckeltalet handlingskraft är betyget. Botkyrka är en kommun med många invånare och det kan antas att den organisatoriska trögheten växer med antalet invånare. Det finns belastningar för många partier i fullmäktige vilket kan bidra till fördröjningar i ärende- och beslutshanteringen. Om avgiftsandelen av de totala intäkterna trendmässigt minskar kan det bero på alltför opinionskänsliga politiker eller bristande effektivitet i administrationen av avgifterna. Det finns en sådan indikation och nyckeltalet avgiftspolitik får betyget. Botkyrka det speciella Botkyrka är en av Storstockholms stora förortskommuner i söder, både till yta och befolkning. Den har sex kommungrannar varav fyra redan är analyserade i Kommunexperten. Det är i norr Ekerö (nr 12/28) och i öster Huddinge (nr 6/28) och Haninge (nr 4/28) och i sydväst Södertälje (nr 7/28). I väster 8 Kommunexperten nummer 1, 29 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

Botkyrka finns ännu inte analyserade Salem och i söder Nynäshamn. Analyssystemet indikerar näringslivssvikt i Botkyrka och sätter delbetyget C på analysfrågan krisutlösande finansiella risker. Trots att övriga tre delbetyg är A så bestämmer lägsta delbetyget C på finansiella risker också slutbetyget till C. Gör det något om Botkyrka har näringslivssvikt när man är en förortskommun och väl integrerad i Storstockholmsregionen? Det var ju tänkt så en gång under miljonprogrammets 196-tal att det skulle byggas separerat eller boende för sig, arbetsplatser för sig och så vidare. Folk kunde resa. Botkyrka illustrerar denna stadsbyggnadsfilosofi. Det allmännyttiga bostadsföretaget AB Botkyrkabyggen är räknat i lägenheter per invånare nästan dubbelt så stort som för genomsnittskommunen. Man har 61 arbetsställen per tusen invånare vilket är extremt lågt och det finns bara två kommuner som har lägre antal. Det finns företag i Botkyrka och den största arbetsgivaren är kommunen och sedan kommer tre aktiebolag innan Riksteatern på femte plats och landstinget på sjätte plats bryter mönstret. Resterande fyra är också aktiebolag och ingen av dessa tio har under hundra anställda. Det finns få stora företag i kommunen. LEDNINGSFRÅGA Men om det inte är fråga om näringslivssvikt så brister integrationen som förort då det är uppenbart att personer med lägre inkomster flyttar in samtidigt som sysselsättningen sjunker. Det framgår tydligt av diagrammet under denna analysfråga. Av kommunens tio verksamheter är det den sociala omsorgen som har de högsta överkostnaderna på 25 miljoner kronor. Attraktiviteten synes vara en generös bidragsregim då befolkningen ökar i en årstakt på 1,3 procent och det är mycket. Det är en ung befolkning till ålderssammansättningen med en 6-årspuckel som enda belastning. Betyget på nyckeltalet befolkning är alltså medan skattekraft och sysselsättning har betygen respektive. Om Botkyrka vore en glesbygdskommun så skulle dessa indikationer på näringslivssvikt och delbetyget C på analysfrågan inte kunna ifrågasättas. Är de indikerade svagheterna en potentiell möjlighet som inte behöver någon utlösande omsorg eller ska de tas med stort allvar som ett integrationsproblem? Svaret är att delbetyget för finansiella risker sätts till C. När det gäller kommunskulden så är inte bruttoförpliktelsebeloppet på 65 917 kronor per invånare högt med tanke på att nästan en femtedel av kommunkoncernens omsättning bjuds ut av egna ägda bolag. Det finns värden utanför kärnverksamheten. År 21 börjar de förmedlade lånen få en mer betydande omfattning och lite originellt uppstår något halvkoncernliknande förhållande genom skapandet av Botkyrka Kommunfastigheter AB som förvärvar 92 procent av AB Botkyrkabyggen. Det blir en räntesnurra med förmedlade lån och 28 bokför kommunen ränteintäkter på 1 miljoner kronor och räntekostnader på 65 miljoner kronor. I den värdering som görs här avkastningsvärderas varje företag för sig och tillsammans med avsatta kontanter i pensionsförvaltning på 471 miljoner kronor så fås ett kvittningsbart belopp på 42 237 kronor per invånare. Med ett nettoförpliktelsebelopp på 23 68 kronor per invånare, väl under lägsta kritiska nivå för indikation av konsumtionslån, så ska delbetyget på analysfrågan kommunskuld vara A. När det gäller finansiell hälsa så är delbetyget A med minsta möjliga marginal vilket framgår av diagrammet under sparnivå. Den femåriga mättrenden ligger med sitt rödmarkerade medeltal över den högsta kritiska nivån 6,25 procent av totala intäkter, det gjorde den också ett år tillbaka i tiden och gör det utan marginal ett år fram i tiden med ANALYSFRÅGA V % Majoriteter 1 9 8 7 69 5 4 3 2 1 83 85 86 88 89 91 92 94 95 98 99 2 3 6 7 1 Moderaterna Folkpartiet Övriga vågmästarpartier Miljöpartiet (vågmästare) Vänsterpartiet Kristdemokraterna Centerpartiet (vågmästare) Sverigedemokraterna Socialdemokraterna Bedömningsgrunder Mycket indikativa nyckeltal som kan ge fingervisningar om varför det ser ut som det gör i tidigare fyra analysdelar Ledningsförmåga Majoriteter* Handlingskraft Avgiftspolitik * Nyckeltalet Majoriteter har bara två betyg: och. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 1, 29 9

Botkyrka bokslutsprognosens utfall för 29 inräknat. Det finns argument för ett nedjusterat delbetyg till B med tanke på det markerade fallet i sparnivåer de fyra åren 26 till 29. Men en skattesänkning 22, även om den var blygsam, skickade ner sparnivån lågt det året till 2,4 procent av totala intäkter varefter handlingskraftig styrning ökade sparandet igen året efter till över 7 procent av intäkter. Denna faktiska handlingskraft bör åter igen 21 återställa sparnivåerna över 6,25 procent av totala intäkter. När det gäller kritiska nivåer så kan sägas att Botkyrka har en relativt liten personalandel av verksamhetens kostnader och en optimal personalstyrka med bara en övertalighet på femtiotalet anställda. Det ger en lägsta kritiska nivå avtalspensioner på 2 procent av totala intäkter, som justeras ner,5 procent till 1,5 procent med anledning av att det finns medel avsatta i pensionsförvaltning motsvarande 25 procent av upptagna pensionsskulder. Den produktiva förmögenheten hålls intakt genom reinvesteringar som uppgår till 1,75 procent av totala intäkter och i den befolkningsmässigt snabbväxande kommunen behövs hela 3 procent av intäkter för nyinvesteringar. Det ger sammantaget en högsta kritiska nivå på 6,25 procent av intäkter. Av denna analysfrågas fem nyckeltal har tre betyget och två. Men det är logiskt att Kapitalbildning har betyget då sparnivåerna ligger lägre än investeringsnivåerna i en snabbväxande kommun. Det krävs nyupplåning men denna fördelas hela tiden på en växande befolkning och därför har de två nyckeltalen som mäter skuldnivåns utveckling fortfarande betyget. Vad är det som kostar när Botkyrka har överkostnader motsvarande en skattesänkning på 5,1 procent och det inte finns någon dyr och överdimensionerad personalkostnadsandel av verksamheternas bruttokostnader? Det finns överkostnader i social omsorg på 25 miljoner kronor och det motsvarar cirka 2 procent i skattesänkning. För övrigt är överkostnaderna ganska jämt fördelade mellan olika verksamheter. Delbetyget på analysfrågan finansiella möjligheter ska vara A. Rekommendationer Kommunledningen: I Botkyrka gäller det att agera snabbt och kraftfullt för att lägg sparandet med god marginal över 6,25 procent av totala intäkter och spika fast det där för framtiden. Tveka inte eller visa rädsla då goda potentialer finns både när det gäller att pressa ner kostnader och höja avgifter. Den andra och mer långsiktiga lika viktiga uppgiften gäller två av skattebasens tre komponenter som indikerar näringslivssvikt alternativt dålig integration av befolkningen. Fundera på om inte en strävare bidragsregim kombinerad med andra åtgärder av näringsstimulerande natur kan få positiva konsekvenser på sysselsättning och lokal lönebildning. För det tredje förvaltar Botkyrka kassabalanser förmodligen för framtida avtalspensioner och är alltså i detta avseende en rik kommun i andras ögon. Fundera på möjligheten att skydda dessa medel bättre, kanske genom att lägga dem i en pensionsstiftelse. Det finns många fattiga kommuner som har omfördelningsvänner i Sveriges Kommuner och Landsting och i Riksdagen. Dessutom är Botkyrka medlem i Kommuninvest där det finns en solidarisk borgen. Anställda i kommunen: Det ligger i ditt intresse att kommunen så snart som möjligt etablerar ett finansiellt betyg på A-nivå även om det finns pensionsfonder för utbetalning av cirka 25 procent av era framtida avtalspensioner. Din bästa säkerhet för resterande 75 procent av pensionerna är att kommunen i framtiden etablerar ett finansiellt betyg på A-nivå. Stöd en sådan politik. Bara då slipper kommande generationer prioritera hårt för att betala dina avtalspensioner. Ur den senare aspekten är ni inte för många. Men hur många ni än har varit så kan en A-kommun i framtiden betala ut avtalspensionerna från kommunens överskott från verksamheten. Bevaka att avsatta pensionsmedel inte används till andra ändamål och agera bestämt om externa intressenter skulle gör anspråk på dem. Överväg av denna anledning att råda kommunen att bilda en pensionsstiftelse eller låsa in dem på något liknande sätt. Invånare: Du bor i en kommun med ett lågt indikativt finansiellt betyg, en jämfört med länets övriga kommuner något hög skatt, lite mer än normala överkostnader och med en normal volym personal i verksamheterna. Du kan kräva att få ut en god kvalitet från det kommunala serviceutbudet. Förutsättningarna att få en fortsatt god kommunal service växer i takt med att kommunen kan öka överskotten, hantera vissa finansiella risker och därigenom förbättra ekonomin så man meriterar sig för ett finansiellt betyg på A-nivå. Stöd därför politiker som har moralen och de personliga kvaliteterna att slå vakt om en stark och uthållig kommunal ekonomi. Villaägare: Många faktorer påverkar värdet på ett hus nu och i framtiden. Utgå ifrån att en viktig sådan faktor är hur kommunen sköter sin ekonomi. Om en bättre kommunal ekonomi skulle ge exempelvis 1 procents högre värdetillväxt per år i 3 år så innebär det räknat på varje insats om 1 kronor minst 33 45 kronor. Det ligger därför i ditt intresse att kommunen är aktiv i sin ekonomistyrning och håller höga årliga överskott. I takt med att Botkyrka härigenom får en bättre ekonomi så ökar kommunens attraktivitet och det gör din villa till en allt likvidare och värdefullare tillgång. Företagare och investerare: Har Botkyrka komparativa fördelar för ditt företag så kan du överväga att investera till och med egna pengar i fast egendom i Botkyrka, även om det indikativa finansiella betyget C är en negativ signal och bör i viss mån så vara. Den näringslivssvikt som indikeras kan vara en lokaliseringsfördel för dig. Överväger du lokaliseringar i ett bra läge söder om Stockholm så skulle nog Botkyrka kunna vara en av de jämförelsekommuner du kan använda som måttstock. Du kontrollerar om Botkyrka kommuns ekonomi i övrigt fortsätter att utvecklas på hög nivå genom att följa upp kommunens finansiella betyg. Är du av någon anledning missnöjd över förhållandena i C-kommunen Botkyrka så finns i omgivningarna 1 D-kommun och 5 B-kommuner. 1 Kommunexperten nummer 1, 29 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

Kommunexpertens ratinglistor ekonomi ger topplacering Ratinglistan över Sveriges kommuner Hittills har Kommunexperten analyserat 176 kommuner. Det är 6,7 procent av Sveriges samtliga kommuner. Nu har vi analyserat åtta nya kommuner. Notera att alla kommuner i ratinglistan inte har fått sin rating vid samma tidpunkt så förändringar kan ha uppstått. Kommuner är mycket olika och det har stor betydelse var man bor, äger fastigheter och bedriver verksamhet. Varje krona som investeras i Sverige investeras i en kommun. Val av rätt kommun har därför ekonomisk betydelse. Rent objektivt sett är faktiskt kommunalvalen numera viktigare än riksdagsvalen för den enskilde medborgarens välfärd. Indikativa betyg Den indikativa finansiella betygsättningen omfattar en fyrgradig betygsskala: A, B, C och D. Därför finns fyra listor. I varje lista rangordnas kommunerna i fallande ordning efter hur bra betyg de har på analysens 19 nyckeltal. Varje finansiellt nyckeltal bedöms efter en fyrgradig skala:,, och. Det blir en gruppering av kommunerna i fyra betygsgrupper och en fingervisning om hur bra man är inom respektive grupp. Men det är bara en antydan eftersom ett färre antal viktigare nyckeltal med betyget kan få mer tyngd vid sammanvägningen till ett slutbetyg än flera nyckeltal med betyget, men av mindre vikt. Vill du veta mer om en speciell kommun anger kolumnen längst till höger i vilket nummer den kommunen analyserades. Vill du komplettera listorna gör du det på Svensk Kommunratings webbplats www.kommunrating.se. Där finns förtroendeprofiler med de uppgifter du behöver. A-kommunerna Det indikativa finansiella betyget A innebär två saker: För det första har kommunen inom de fyra viktiga analysområdena kommunskuld, finansiell hälsa, finansiella risker och finansiella möjligheter utlåtanden på högsta nivå. Kraven för A-nivå innebär också att kommunen uppfyller villkor som, om de hålls i framtiden, gör att det ekonomiska och finansiella läget inte försämras. För det andra innebär A-betyget att en rating av högre dignitet med stor sannolikhet fastställer ett finansiellt betyg på den nivån. Nya i A-listan Den här månaden finns inga nya kommuner i A-listan. 45 kommuner av analyserade 176 är 25,6 procent. Om det är ett representativt urval finns 74 A-kommuner i Sverige. B-kommunerna I B-gruppen finns både kommuner som knackar på dörren till A-gruppen och sådana som är på väg ner i C-gruppen. Har man inte högre ambitioner än vad man nivåmässigt ligger på så förblir man en B-kommun eller faller sakta. Nya i B-listan Ny i B-gruppen den här månaden är Hörby kommun som markeras med fetstil i tabellen. 51 kommuner av analyserade 176 är 29 procent. Om det är ett representativt urval finns 84 B-kommuner i Sverige. C-kommunerna I C-gruppen finns kommuner som om deras ledningar inte agerar kraftfullare när det gäller att styra ekonomin obevekligen kommer att falla ner mot D- gruppen. Nya i C-listan Nya i C-gruppen den här månaden är Ystad, Falköping, Botkyrka, Nordmaling och Högsby och de markeras med fetstil i tabellen. 44 kommuner av analyserade 176 är 25 procent. Om det är ett representativt urval finns 73 C- kommuner i Sverige. D-kommunerna D-gruppen är uppdelad på två delar. Den första omfattar kommuner som kan räknas hem. Den andra är de som klassas som finansiella kriskommuner. Dessa klarar inte att av egen kraft reda ut sin ekonomi utan måste ha extern hjälp. För de hissar vi varningsflagg. Kommunerna i den övre, första delen är inte kriskommuner. De kan klara sina problem själva, men det kommer att krävas ordentliga uppoffringar. Beroende på typen av problem tar det allt från 5 till 2 år och i vissa fall ännu längre tid för dem att med egen kraft meritera sig för en plats i A-gruppen. Kommuner med varningsflagg har ställt till det för sig, men de har inte kunnat göra det utan generösa kreditgivare. Nya i D-listan Nya i D-gruppen den här månaden är Lilla Edet och Surahammar och de markeras med fetstil i tabellen. 36 kommuner av analyserade 176 är 2,4 procent. Om det är ett representativt urval finns 59 D-kommuner i Sverige. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 1, 29 11

Kommunexpertens ratinglistor A-kommunerna Rang A-kommuner Nr/år 1 Höganäs 15 3 1 5/9 2 Partille 15 2 2 7/9 3 Kävlinge 14 4 1 2/9 4 Lerum 14 4 1 3/9 5 Säter 14 3 1 1 7/8 6 Värnamo 14 3 1 1 5/8 7 Fagersta 14 3 1 1 11/8 8 Skellefteå 14 3 2 5/8 9 Karlstad 14 1 2 2 8/8 1 Markaryd 13 5 1 1/8 11 Östersund 13 4 2 3/8 12 Vaggeryd 13 4 1 1 8/8 13 Vellinge 13 4 1 1 9/9 14 Älmhult 13 4 2 9/8 15 Piteå 13 3 3 6/8 16 Alingsås 13 3 2 1 6/9 17 Enköping 13 3 1 2 5/9 18 Linköping 13 2 4 5/9 19 Nykvarn 12 6 1 5/8 2 Trollhättan 12 6 1 1/9 21 Bromölla 12 5 1 1 1/8 22 Kinda 12 5 1 1 1/9 23 Skövde 12 5 1 1 11/8 24 Danderyd 12 5 2 1/8 25 Hudiksvall 12 4 2 1 6/8 26 Malmö 12 4 2 1 7/9 27 Mark 12 4 2 1 9/8 28 Halmstad 12 3 4 3/9 29 Kungsbacka 12 3 3 1 8/9 3 Helsingborg 12 3 2 2 4/9 31 Gislaved 12 2 4 1 6/9 32 Jönköping 12 2 3 2 2/9 33 Umeå 12 2 3 2 9/9 34 Skurup 11 4 3 1 KD 9 35 Vänersborg 11 4 3 1 4/9 36 Göteborg 11 3 3 2 9/8 37 Mora 11 3 3 2 9/9 38 Sunne 1 7 1 1 4/8 39 Osby 1 6 2 1 12/8 4 Bollnäs 1 5 3 1 9/9 41 Gävle 1 4 4 1 1/9 42 Östhammar 1 4 4 1 7/8 43 Båstad 1 4 3 2 6/8 44 Tanum 9 9 1 1/8 45 Kristinehamn 7 7 2 3 KD 9 Notera att ratingbetyg är färskvara. Betyg ges då analysen upprättas i samband med att den presenteras i denna tidning. Av tabellerna framgår i vilket nummer och år en kommun har analyserats och betygsatts. Ett betyg kan snabbt förändras. Du kan beställa och få ett aktuellt betyg för en kommun genom en ProfilAnalys på www.ehandel.kommunexperten.se B-kommunerna Rang B-kommuner Nr/år 1 Lekeberg 13 4 1 1 3/8 2 Valdemarsvik 13 4 1 1 4/8 3 Laholm 12 6 1 2/8 4 Vallentuna 12 6 1 4/9 5 Öckerö 12 5 2 4/9 6 Norsjö 12 5 1 1 2/8 7 Gällivare 12 5 2 2/9 8 Tranås 12 4 2 1 1/9 9 Tierp 11 5 3 KD 9 1 Hörby 11 5 2 1 1/9 11 Skinnskatteberg 11 5 1 2 9/8 12 Herrljunga 11 4 3 1 4/8 13 Ulricehamn 11 4 3 1 12/8 14 Uddevalla 11 3 2 3 12/8 15 Upplands Väsby 11 2 4 2 11/8 16 Kalmar 11 1 5 2 1/8 17 Ovanåker 1 6 1 2 5/9 18 Motala 1 5 3 1 1/8 19 Nässjö 1 5 3 1 5/9 2 Eskilstuna 1 5 2 2 3/9 21 Vadstena 1 4 4 1 9/8 22 Oskarhamn 1 4 2 3 8/9 23 Klippan 1 3 5 1 5/8 24 Höör 1 3 3 3 7/9 25 Norrköping 1 3 3 3 8/8 26 Leksand 9 7 2 1 1/8 27 Eda 9 6 3 1 7/9 28 Orust 9 6 3 1 3/8 29 Karlsborg 9 6 2 2 4/9 3 Strömstad 9 6 2 2 2/8 31 Haninge 9 5 3 2 4/8 32 Sölvesborg 9 4 5 1 1/8 33 Heby 9 4 4 2 3/9 34 Lund 9 3 5 2 6/9 35 Trelleborg 9 3 4 3 7/8 36 Borlänge 8 8 1 2 8/9 37 Perstorp 8 8 1 2 8/8 38 Töreboda 8 8 1 2 2/9 39 Askersund 8 7 3 1 9/9 4 Forshaga 8 7 3 1 9/8 41 Upplands-Bro 8 5 5 1 7/9 42 Stenungsund 8 4 4 3 6/8 43 Lycksele 7 9 2 1 8/8 44 Söderköping 7 9 2 1 2/9 45 Färgelanda 7 8 4 2 6/9 46 Svenljunga 7 8 2 2 3/8 47 Huddinge 7 6 5 1 6/8 48 Ekerö 7 6 4 2 12/8 49 Emmaboda 6 8 4 9/9 5 Kungsör 5 7 5 2 8/9 51 Sävsjö 4 11 1 3 3/9 12 Kommunexperten nummer 1, 29 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

Kommunexpertens ratinglistor C-kommunerna Rang C-kommuner Nr/år 1 Solna 13 3 2 1 2/8 2 Tomelilla 12 4 2 1 2/8 3 Övertorneå 12 2 4 1 4/8 4 Ystad 1 5 1 3 1/9 5 Orsa 1 4 4 1 2/8 6 Falköping 1 4 3 2 1/9 7 Falkenberg 1 3 3 3 1/8 8 Mjölby 9 5 4 1 3/9 9 Lindesberg 9 5 3 2 6/9 1 Nordanstig 9 5 3 2 12/8 11 Hedemora 9 4 4 2 6/8 12 Tranemo 9 4 4 2 8/9 13 Strömsund 9 4 4 2 5/8 14 Burlöv 9 4 3 3 3/9 15 Åstorp 9 4 3 3 11/8 16 Östra Göinge 9 3 4 3 8/9 17 Botkyrka 9 3 2 5 1/9 18 Falun 9 2 6 2 2/9 19 Sundsvall 8 6 3 2 4/8 2 Ydre 8 6 2 3 3/8 21 Flen 8 5 4 2 11/8 22 Kiruna 8 4 5 2 7/8 23 Tingsryd 8 2 7 2 3/8 24 Vimmerby 7 9 2 1 4/9 25 Krokom 7 8 3 1 4/9 26 Lysekil 7 7 2 3 9/9 27 Västervik 7 6 5 1 2/8 28 Timrå 7 6 4 2 8/9 29 Sandviken 7 6 3 3 9/8 3 Katrineholm 7 5 6 1 1/8 31 Vilhelmina 7 5 4 3 1/9 32 Nordmaling 7 4 6 2 1/9 33 Torsås 6 9 3 1 6/8 34 Mörbylånga 6 8 3 2 4/9 35 Mullsjö 6 4 8 1 3/9 36 Smedjebacken 4 9 2 4 12/8 37 Avesta 4 8 5 2 3/8 38 Ljusdal 4 8 4 3 8/8 39 Högsby 4 4 5 6 1/9 4 Sollefteå 3 9 5 2 8/8 41 Mellerud 3 8 4 4 11/8 42 Olofström 3 5 6 5 11/8 43 Karlskoga 2 9 5 3 5/8 44 Ronneby 2 7 6 4 7/9 D-kommunerna Rang D-kommuner Nr/år 1 Värmdö 9 4 3 3 3/8 2 Hofors 9 4 1 5 5/8 3 Jockmokk 8 5 2 4 1/8 4 Boden 8 4 3 4 9/8 5 Åre 8 4 3 4 7/8 6 Arvidsjaur 8 4 2 5 5/9 7 Sundbyberg 8 3 4 4 1/8 8 Storuman 7 8 1 3 8/9 9 Lilla Edet 7 6 3 5 1/9 1 Bjurholm 7 3 5 4 1/8 11 Vaxholm 7 3 4 5 8/8 12 Södertälje 7 1 6 5 7/8 13 Älvsbyn 6 8 2 3 6/9 14 Hallstahammar 6 8 1 4 5/9 15 Dals-Ed 6 5 4 4 7/8 16 Söderhamn 6 4 3 6 2/9 17 Vansbro 5 6 5 3 1/9 18 Kramfors 5 6 3 5 6/9 19 Arjeplog 5 5 6 3 11/8 2 Surahammar 5 4 5 5 1/9 21 Bräcke 4 11 4 1/8 22 Gagnef 4 9 4 2 1/8 23 Kil 4 8 4 3 6/9 24 Munkfors 4 7 4 4 9/9 25 Dorotea 4 6 5 4 6/8 26 Berg 4 6 4 5 1/8 27 Åtvidaberg 4 5 7 3 7/9 28 Sorsele 4 3 6 6 5/8 29 Torsby 3 1 3 3 5/9 3 Robertsfors 3 9 3 4 12/8 31 Pajala 3 9 3 4 7/9 32 Grums 3 5 7 4 2/9 33 Degerfors 2 7 4 6 12/8 varning Rang D-kommuner Nr/år 1 Härnösand 6 5 4 4 6/9 2 Hallsberg 4 2 5 8 4/8 3 Laxå 2 4 6 7 1/9 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 1, 29 13

Falköping Falköping bryt mönstret upp och ned År 28 är sparnivån i Falköping 3,9 procent av de totala intäkterna och under nivån för god hushållning. Med betyget på sparnivå får Falköping delbetyget C på analysfrågan Finansiell hälsa. Kommunen växer årligen. Det sker dock en viss utflyttning i samhällsbyggargenerationen 26 44 år. När det gäller den tredje analysfrågan krisutlösande finansiella risker så har alla sex nyckeltalen här betygen och därmed indikeras inga kritiska mönster. Överkostnaderna i kommunen är till en del personal. Falköping har väl många anställda och en liten produktiv förmögenhet. Mediabild och bakgrund Falköping har en lång historia. S:t Olofs kyrka byggdes redan under sent 11- tal och är en av Sveriges största kvarvarande romanska kyrkor. Falbygden blev 1389 skådeplats för en viktig händelse i Nordens historia. Drottning Margarete av Danmark besegrade kung Albrecht av Mecklenburg i ett slag som skulle leda fram till Kalmarunionen 1397. Vid flera tillfällen, då Sverige och Danmark befann sig i krig, brände danskarna Falköping. År 1717 hade Falköping 234 invånare. Ungefär 15 år senare år 1865 fanns det 1 5 invånare och staden blev en viktig järnvägsknut. Idag nästan 145 år senare bor drygt 31 i kommunen varav 15 i tätorten. Det sker satsning på logistik i kommunen. Stora Enso Skog och Sydved bygger en ny virkesterminal som en del i en långsiktig logistiksatsning som ska minska klimatpåverkande utsläpp av koldioxid. Satsningen är ett samarbete mellan Stora Enso, Sydved, Banverket och Falköpings kommun. Terminalen planeras stå färdig i september 21. Sedan har Göteborgs hamn tecknat ett nytt avtal med Falköpings kombiterminal vars container- och trailerhantering drivs av ISS TraffiCare. Det innebär att kombiterminalen knyts ihop med Göteborg hamns spårsystem (Railportsystemet). Göteborgs hamn är Nordens största hamn och godsvolymen växer stadigt och för att möta den ökade efterfrågan utökar man nu sitt samarbete med andra omlastningsterminaler. Falköpings kommun är Sveriges första medlem i det internationella nätverket Cittaslow. Cittaslows filosofi (festina lente) är att leva utan brådska, att skynda långsamt. Att söka det unika, det speciella, och att respektera det lilla och lokala i en globaliserad värld. Att arbeta med humana, miljövänliga och hållbara lösningar. Viktiga förutsättningar för analysen Analyserna bygger på officiell finansiell statistik från SCB och omfattar alla kommuner 1988 28. Innan uppgifterna används i analysprogrammet jämförs viktiga sifferserier för de senaste fem åren med kommunernas årsredovisningar. Sparnivån 29 baseras på en helårsprognos från mars 29. Falköping har en traditionell organisation med politiska nämnder som styr verksamhetsdrivande förvaltningar. Kommunskuld Den första analysfrågan, Kommunskuld, består av nyckeltalen förpliktelsebelopp och amorteringsförmåga. För Faktaruta Falköping Betyg: C (indikativt 29) Befolkning: 31 349 (28) Kommuntyp: Övriga kommuner med mer än 25 invånare Kommunalskatt: 21,6 (29) Medelskattenivå: 2,72 (29) En procents skattehöjning: Cirka 48 miljoner 28 Förvaltningarnas totala intäkter: 1 69 miljoner 28 Egna ägda företags andel av koncernomsättningen: Cirka 4 procent Finansiell Elitlicens: Ingen Medlem i KommunInvest: Nej Indiktiv betygsmatris Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs C Finansiella möjligheter a B C D = Nivån för finansiell elitlicens 14 Kommunexperten nummer 1, 29 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

Falköping pliktelsebeloppet anger kommunens framtida åtaganden i form av skulder, borgen och pensionsförpliktelser. Det visar om det finns skulder som finansierat tidigare generationers konsumtion och bedömer nuvarande generations förmåga att förbereda kommunen för kända framtida åtaganden. Bruttoförpliktelsebeloppet är på cirka 5 7 kronor per invånare. Det är under medeltalet och långt från kommunen med den största skulden (148 kronor per invånare). Falköping ligger på plats 41 av Sveriges 29 kommuner. I många kommuner går det att värdera vissa av kommunens tillgångar utanför kärnverksamheten och få ett mer rättvisande nettoförpliktelsebelopp. I Falköpings fall ger en försiktig värdering ett värde på 12 3 kronor per invånare. Nettoförpliktelsebeloppet blir cirka 38 4 kronor vilket överstiger de 36 9 kronor som är gränsen för indikation om konsumtionslån. Det finns tecken på konsumtionslån och därför ges nyckeltalet förpliktelsebelopp betyget. Falköpings amorteringsförmåga är. Den teoretiska återbetalningstiden KOMMUNSKULD tkr/inv Förpliktelsebelopp 16 14 12 1 8 6 Falköping kommun 28, kr/inv Bruttoförpliktelsebelopp 5 692 Vissa tillgångar värderade 12 332 Nettoförpliktelsebelopp 38 36 är i genomsnitt tre år för de senaste fem bokslutsåren och därmed under den första kritiska nivån 5 år. Nyckeltalet anger hur många år det skulle ta att lösa alla långa lån om sparandet, kassaflödet från verksamheten, används enbart för att amortera lån. Med betyget på förpliktelsebeloppet får Falköping delbetyget B på analysfrågan Kommunskuld. Här föreslås extra amorteringar på 2 miljoner kronor per år i 2 år för att nå delbetyget A. Finansiell hälsa Den andra analysfrågan visar om dagens generation konsumerar för mycket och utvärderas av nyckeltalen sparnivå, skuldflödesgrad, skuldbalansgrad, rörelsekapital och kapitalbildning. Sparandet i Falköping får betyget. År 28 är sparnivån 3,9 procent av de totala intäkterna och under nivån för god hushållning eller 5,5 procent enligt kommunallagens hushållningskrav. Den genomsnittliga nivån för mätperiodens fem senaste år är 5,3 procent och även den lägre än 5,5 procent av intäkter. Då bokslutsprognosen för 29 indikerar en sparnivå på endast,8 procent av ANALYSFRÅGA I 4 2 Kommuner listade efter storlek på förpliktelsebeloppet, sämst kommun (29) längst till vänster 29 26 23 2 17 14 11 8 5 2 Kritisk nivå 3, 61 9 kr/inv Kritisk nivå 2, 46 9 kr/inv Kritisk nivå 1, 36 9 kr/inv Nettoförpliktelsebelopp Kommun 41 efter storlek på bruttoförplikelserna Kommunskuld Förpliktelsebelopp Amorteringsförmåga intäkter motiverar det nyckeltalsbetyget. Det är ingen nivåbelastning som sker då mättrenden flyttas fram ett år och får omfatta 29 utan belastningen sker för en snabbt fallande trend. Skuldflödesgraden visar om de långa skulderna växer snabbare än kommunens totala intäkter och anger skuldernas andel av intäkterna. Den delen ligger i genomsnitt 14 procent av intäkterna. Den första kritiska nivån ligger på 25 procent av de totala intäkterna och betyget för skuldflödesgraden blir därför. För nästa nyckeltal, skuldbalansgraden, får Falköping betyget. Måttet anger om summan av korta och långa skulder växer snabbare än kommunens förmögenhet i form av olika tillgångar. Volymen långa lån netto tillsammans med korta skulder ger en skuldbalansgrad på 42 procent av tillgångarna. Första kritiska nivån ligger här på 6 procent. Men betyget blir inte det högsta () eftersom kommunkoncernens skulder i procent av hela kommunkoncernens tillgångar passerar en kritisk nivå. För nyckeltalet rörelsekapital är betyget. Korta skulder har växt snabbare än omsättningstillgångarna under mätperiodens fem sista bokslutsår. Kapitalbildningen får i Falköping betyget. Måttet anger om kommunen sparar till investeringarna eller om de finansieras på andra sätt (exempelvis via upplåning). I genomsnitt var sparnivån i Falköping under den senaste nioårsperioden 4,6 procent av de totala intäkterna. Det ska jämföras med investeringsgenomsnittet för samma period som också var 4,6 procent. Det ger ett årligt lånebehov på procent av intäkterna. Med betyget på sparnivå får Falköping delbetyget C på analysfrågan Finansiell hälsa. Gapet i sparnivå 29 från,8 procent av totala intäkter till 5,5 procent av intäkter är 79 miljoner kronor. Finansiella risker Den tredje analysfrågan indikerar krisutlösande finansiella risker genom sex nyckeltal. En allvarlig risk indikeras när två av nyckeltalen har betyget och KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 1, 29 15

Falköping det finns ett kritiskt samband. Även kombinationen och på två nyckeltal kan räcka för indikation av en klar risk som behöver hanteras. Nyckeltalet investeringsnivå är. För de sista fem åren är investeringarna i genomsnitt cirka 5 procent av totala intäkter. I en befolkningsmässigt stabil kommun som Falköping bör investeringsnivån ligga på 5,5 procent av totala intäkter. Det är den norm som tillämpas för kommuner med en befolkningsförändring inom +/ 5 procent de senaste tio åren. Befolkningsförändringen FINANSIELL HÄLSA % Sparnivå i procent av totala intäkter 8 7 6 5 4 i Falköping den senaste tioårsperioden var,6 procent. Det finns ingen risk att man drar på sig stora framtida driftoch underhållskostnader eller investerar ihjäl sig när investeringarna ligger på en normal nivå. Nyckeltalet skattekraft anger hur den kommunala beskattningsbara inkomsten utvecklas i förhållande till riket. Den är under rikssnittet. Med en stigande trend från 86 till 89 procent av rikssnittet de senaste sex åren får skattekraften betyget. På nyckeltalet befolkning får Falköping betyget. Man växer årligen. Åldersstrukturen är bra och innehåller inga kritiska snedheter jämfört befolkningspyramiden för riket. Det sker dock en viss utflyttning i samhällsbyggargenerationen 26 44 år. När det gäller nyckeltalet sysselsättning uppvisar Falköping en långsiktig trend som är bättre än motsvarande trend för riket. Nyckeltalet sysselsättning får betyget. De sista två nyckeltalen under denna analysfråga gäller koncernrisker. De är bostadsöverskott och borgen. ANALYSFRÅGA II Staplar över kritiska nivåer innebär Rött fält = pengar finns till framtida avtalspensioner Gult fält = pengar finns även till reinvesteringar Grönt fält = pengar finns även till nyinvesteringar En procent av totala intäkter är 16,9 miljoner kronor. 3 2 1 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 Finansiell hälsa Sparnivå Skuldflödesgrad Skuldbalansgrad Rörelsekapital Kapitalbindning KRISUTLÖSANDE FINANSIELLA RISKER ANALYSFRÅGA III % Befolkningsökning 1 år 6 3 Bedömningsgrunder Två nyckeltal skall visa ett kritiskt mönster för att indikera en allvarlig risk. 3 6 9 99 91 92 1 93 2 94 3 95 4 96 5 97 6 98 7 99 8 Falköping kommun Länet Riket % Bostadsöverskott 24 2 16 12 8 4 1992 1994 1996 1998 2 22 24 26 28 Finansiella risker Investeringsnivå Skattekraft Befolkning Sysselsättning Bostadsöverskott Borgen mm 16 Kommunexperten nummer 1, 29 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

Falköping Falköping får på bostadsöverskott betyget eftersom det inte finns några tomma lägenheter som drar pengar. Betyget för borgen är. Man har borgen på 1 193 kronor per invånare vilket är under den lägsta kritiska nivån på 17 kronor per invånare. De sex nyckeltalen ger sammantaget delbetyget A på analysfrågan Finansiella risker. Finansiella möjligheter Den fjärde analysfrågan är finansiella möjligheter. De utvärderas av nyckeltalen skattehöjning, avgiftshöjning och kostnadspress. Betygen för dessa tre nyckeltal utvärderas mot ett totalt behov av åtgärder på 81 miljoner kronor fördelade på analysfrågorna Kommunskuld (2 Mkr), Hälsa (79 Mkr) och Risk ( Mkr). Nyckeltalet skattehöjning är uppbyggt så att Falköping skattesats jämförs med skattesatsen i den grannkommun som har lägst skatt (Vara) år 28. Eftersom Falköping har högre skattesats 28 med,2 procent finns ingen potential och betyget blir därför på skattehöjning. Falköping höjde skatten senast år 29 med,5 procent. När det gäller avgiftshöjningar finns kalkylmässigt en viss potential och man kan höja avgifterna med 24 miljoner inom 2 4 år. Det gäller då avgifterna inom förskola och barnomsorg, äldreoch handikappomsorg, fritidsverksamhet och kultur. Cirka 2 miljoner kronor av potentialen indikeras inom äldre- och handikappomsorg. Det behov MÖJLIGHETER Mkr Kostnadspress 5 45 4 35 3 25 2 15 1 5 Jfr riket Jfr kommuntyp Jfr Länet Potential 218 Mkr Finansiella möjligheter Skattehöjning Avgiftshöjning Kostnadspress ANALYSFRÅGA IV Bedömningsgrunder Nyckeltalen mäter de tre åtgärdernas relativa effektivitet. Alla tre nyckeltalen jämför egenskaper med motsvarande egenskaper i bästa kommuner. som indikeras och behöver hanteras ges ett åtgärdsbelopp på 81 miljoner kronor per år. Avgiftshöjningar kan alltså stå för 3 procent av det totala behovet (24 miljoner av 81 miljoner). Nyckeltalet har de tre kritiska procentnivåerna 1, 66 och 33. Eftersom 3 procent inte ens når den första kritiska nivån 33 procent så blir det tre belastningar. Betyget blir därför på Avgiftshöjningar. Det indikeras avgiftspotentialer inom den kommunala affärsverksamheten. Kostnadspressen kalkyleras till 218 miljoner kronor och Falköping får betyget på kostnadspress. Man kan till exempel pressa kostnaderna med cirka 8 miljoner kronor inom äldreomsorg, 4 miljoner inom social omsorg och 3 miljoner inom det som benämns infraskydd m m. Här ingår fysisk och teknisk planering, bostäder, näringsliv, turism, gator, parker, räddning och skydd. Vidare kan kostnaderna pressas ned med cirka 2 miljoner kronor vardera inom gymnasieskola och fritidsverksamhet. Eftersom en procent i förändrad skatt motsvarar cirka 48 miljoner utgör kalkylmässigt de finansiella möjligheterna i enbart kommunens verksamheter på 218 miljoner en sänkt skatt på cirka 4,5 procent. Motsvarigheten för den genomsnittliga kommunen i landet är cirka 3 procent på skattenivån. Överkostnaderna är till en del personal eftersom det finns 16 anställda per tusen invånare. Med hänsyn till företagsandel, bidragen enligt LSS-systemet för handikappade och andelen verksamheter i egen regi borde 92 per tusen invånare vara en relevant lokal norm. Då finns en övertalighet 431 personer. Falköping får delbetyg B på hela analysfrågan Finansiella möjligheter. Detta beror på att restpotentialen blir 4 miljoner kronor efter avräkning av hanteringskostnader och den är så liten att den bara motsvarar en skattesänkning på,16 procent varje år under 5 år. En kortsiktig potential beräknas som hälften av summan av de tre nyckeltalens potentialer och det blir 121 miljoner kronor. Frånräknas 81 miljoner kronor i totalt behov så fås 4 miljoner i en för låg kortsiktig restpotential. Ledningsförmåga Analysfråga fem är indikation av ledningsrisk eller mer positivt uttryckt ledningsförmåga genom de tre nyckeltalen majoriteter, handlingskraft och avgiftspolitik. Det är mycket indikativa nyckeltal som enbart ger en fingervisning om varför det ser ut som det gör i de tidigare fyra analysfrågorna. För den politiska beslutsförmågan gäller nyckeltalet majoriteter och här är betyget för Falköping (här finns bara betygen och ). De senaste fyra mandatperioderna har det i snitt saknats majoritetsblock och nu markeras ett vågmästarläge. Kan kommunens organisation vara hämmande för genomförandet av fattade beslut? För nyckeltalet handlingskraft är betyget. Det finns en belastning då så många anställda som 16 per tusen invånare indikerar förekomst av stora arbetslag för arbetsledare. Det finns också en belastning för antalet partier i fullmäktige som kan bidra till fördröjningar i ärende- och beslutshanteringen. Om avgiftsandelen av de totala intäkterna trendmässigt minskar kan det bero på alltför opinionskänsliga politiker eller bristande effektivitet i administrationen av avgifterna. Det finns en sådan indikation och nyckeltalet avgiftspolitik får betyget. Falköping det speciella Falköping har ett bra kommunikationsläge mitt på västgötaslätten utef ter västra stambanan och en järnvägsgren till Jönköping. Falköping har sju KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 1, 29 17

Falköping kommungrannar varav fyra redan är analyserade i Kommunexperten. Det är Skövde i norr (nr 11/28) och i söder de tre kommunerna Herrljunga (nr 4/28), Ulricehamn (nr 12/28) och Mullsjö (nr 3/29). I väster finns Vara och Skara och i öster Tidaholm. Falköping har det indikativa betyget C vilket framgår av betygsmatrisen i faktarutan. Det är analysfrågan finansiell hälsa som har delbetyget C och det bestämmer slutbetyget i kraft av att vara det lägsta delbetyget. Det är det låga sparandet för 29 enligt aktuell bokslutsprognos som fäller utslaget. Då denna analys upprättas finns bokslutsprognosen per augusti men är inte officiell varför den per april får gälla. Andra kommuner har sedan länge sina augustiprognoser publicerade på sina hemsidor. Vore det inte för en så låg sparnivå som,8 procent av totala intäkter 29 så skulle Falköping vara en B-kommun men nu utgår även, utöver en nivåbelastning när den femåriga betygstrenden flyttas fram ett år och får omfatta 29, en belastning för snabbt fallande trend. Nyckeltalsbetyget för sparnivå blir. Ett delbetyg C på analysfrågan finansiell hälsa är ingen orättvist hård bedömning om man ser till de tio år LEDNINGSFRÅGA som sparnivåer presenteras i diagrammet. Läggs en betygstrend över de fem inledande åren 2 till 24 så fås ett medeltal, dvs en röd markering mitt på betygstrenden, som hamnar under två kritiska nivåer och nyckeltalsbetyget blir inte bättre än. Det räckte då till ett delbetyg C. Men det blir bättre när det går som ekonomiskt allra bäst i Sverige. Faktiskt är denna medelpunkt på mättrenden över den högsta kritiska nivån under åren 23-27. Då är delbetyget A. Är Falköping en kommun som synes påverkas mer av förhållandena i omgivningen än någon medveten lokal ekonomisk politik? Nu råkar Falköping vara en kommun med många anställda och en liten produktiv förmögenhet, vilket också kan utläsas av tjockleken på spardiagrammets kritiska nivåer. Lägsta kritiska nivå avtalspensioner är 2,5 procent av totala intäkter och över normala 2 procent beroende på att personalandelen av verksamhetens kostnader är så stor som 69,4 procent. Det indikeras också en stor övertalighet i personal. När kommunens tillgångar uppgår till cirka 64 procent av genomsnittsvärdet för kommuner och det räcker med bara 1,5 procent av totala intäkter för att betala reinvesteringar så finns det anledning att fråga om det inte i Falköping finns mycket personal i lite äldre, trånga och nedslitna lokaler. Nyckeltalet kapitalbildning har betyget vilket betyder att utgifterna för investeringar de senaste nio åren har anpassats till sparnivåerna. Då sparnivåerna långsiktigt är för låga så tenderar den produktiva förmögenheten att bli för låg. Men det kan inte uteslutas att det är ett medvetet val att satsa på mycket personal. Falköping har ett lågt bruttoförpliktelsebelopp på 5 692 kronor per invånare men också en liten andel verksamhet i egna ägda bolag. Företagens andel av kommunkoncernens omsättning är bara 4 procent. Det finns fem företag varav fyra är helt ägda av kommunen. Och det är bara det allmännyttiga bostadsföretaget Falköping hyresbostäder AB som betyder något vid en värdering av tillgångar som ligger utanför kärnverksamheten. När detta och de övriga mycket mindre företagen värderats så fås ett belopp på 12 332 kronor per invånare som kan användas för att reducera bruttoförpliktelsebeloppet till ett netto på 38 36 kronor per invånare. Då det gäller att försöka nå ett belopp under lägsta kritiska nivå 36 9 kronor per invånare för att undvika indikation på konsumtionslån så räcker det alltså inte med en värdering av de ANALYSFRÅGA V % Majoriteter 1 9 8 7 69 5 4 3 2 1 83 85 86 88 89 91 92 94 95 98 99 2 3 6 7 1 Moderaterna Folkpartiet Övriga vågmästarpartier Miljöpartiet (vågmästare) Vänsterpartiet Kristdemokraterna Centerpartiet (vågmästare) Sverigedemokraterna Socialdemokraterna Bedömningsgrunder Mycket indikativa nyckeltal som kan ge fingervisningar om varför det ser ut som det gör i tidigare fyra analysdelar. Ledningsförmåga Majoriteter* Handlingskraft Avgiftspolitik * Nyckeltalet Majoriteter har bara två betyg: och. 18 Kommunexperten nummer 1, 29 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

Falköping kommunägda företagen för att vara säker på att inga konsumtionslån finns. Nu finns det säkert mer tillgångar som kan värderas men inga som är synliga i kommunens årsredovisningar. Dessa är inte helt analysvänliga då de håller en hög aggregeringsnivå på olika poster och då speciellt noterna till olika sammanställningar. Det finns en borgen till bostadsrättsföreningar på 23,3 miljoner kronor och om denna kunde avvecklas så nås ett nettoförpliktelsebelopp just under 36 9 kronor per invånare och delbetyget för analysfrågan kommunskuld skulle vara A. Falköping har inte krånglat till sin ekonomi genom koncernbildningar med moder och dotterbolag, förmedlade lån, medlemskap i KommunInvest mm och det är bra med tanke på att företagsdelen är okomplicerat liten. Men en riskavgift för borgen till bostadsrättsföreningarna, som höjs tills de refinansierar sina borgenslån, vore en adekvat åtgärd av kommunen. Speciellt när nyckeltalet bostadsöverskott med sitt betyg numera indikerar en balanserad lokal bostadsmarknad. Idag behövs inte denna borgen. Delbetyget på analysfrågan kommunskuld ska vara B. När det gäller den tredje analysfrågan krisutlösande finansiella risker så har alla sex nyckeltalen här betygen och därmed indikeras inga kritiska mönster. Delbetyget ska vara A. Av de inledande avsnitten har framgått att behoven av åtgärder för att bli A-kommun kostar 81 miljoner kronor. Det är extra amorteringar på 2 miljoner och en förbättrad sparnivå på 79 miljoner kronor. Det går att mycket snabbt återställa en hög sparnivå och meritera kommunen för ett delbetyg A igen på analysfrågan finansiell hälsa. Det torde också gå snabbt att avveckla borgen mot bostadsrättsföreningarna och nå delbetyget A på kommunskuld. Det riktas alltså stora krav på den fjärde analysfrågan finansiella möjligheter och där indikerar nyckeltalen att höja skatter och avgifter inte är lika effektiva åtgärder som nedpressning av kostnader. Nu finns det en mindre avgiftspotential på 24 miljoner kronor och det indikeras 27 miljoner inom den kommunala affärsverksamheten men det finns så mycket som 218 miljoner i överkostnader. Ändå anger ett delbetyg B på denna analysfråga att potentialerna är något ansträngda och svåra att tillgodogöra sig på kort sikt. Att ta fram i storleksordningen 8 miljoner kronor får omedelbara personalkonsekvenser och det är förmodligen svårt i en politisk jämviktskommun. Men det är fullt möjligt och när det skett och de tre inledande analysfrågorna har delbetyget A riktas inte längre några behov mot potentialnyckeltalen och även analysfråga finansiella möjligheter får då delbetyget A. Rekommendationer Kommunledningen: I Falköping finns en och endast en uppgift för politiken. Det gäller att agera snabbt och kraftfullt för att lägga sparandet med god marginal över 5,5 procent av totala intäkter och spika fast det där för framtiden. Tveka inte eller visa rädsla då potentialer finns, även om de är något ansträngda, både när det gäller att pressa ner kostnader och höja avgifter. Fundera på om Falköping ska gå framtiden till mötes med den mix av produktionsfaktorer som analysen indikerar dvs ett förlitande på mycket personal i verksamheterna. Alternativet är att genom investeringar på en högre nivå skapa en större volym produktiva lokaler som inte kräver så stor bemanning. Tänk också på att då kommunen låser inne så stora volymer arbetskraft i förvaltningarna så försvåras utvecklingen för det lokala näringslivet. Anställda i kommunen: Det ligger i ditt intresse att kommunen så snart som möjligt åter igen etablerar ett finansiellt betyg på A-nivå. Stöd en sådan politik. Bara då blir du trygg i din anställning. Bara då slipper kommande generationer prioritera hårt för att betala dina avtalspensioner. Ur den senare aspekten är ni, och har varit, något för många. Men hur många ni än har varit så kan en A-kommun i framtiden betala ut avtalspensionerna från kommunens överskott från verksamheten. Det är faktiskt din yttersta trygghet. Det finns inga avsatta pensionsmedel så du är helt beroende av kommunens framtida betalningsförmåga. Invånare: Du bor i en kommun med det förmodligen tillfälligt något låga finansiella indikativa betyget C, med en jämförelsevis låg skatt, med något mer överkostnader än normalt och med gott om personal i verksamheterna. Du kan därför kräva att även fortsättningsvis få ut en god kvalitet från det kommunala serviceutbudet. Förutsättningarna att få en fortsatt god kommunal service växer i takt med att kommunen kan öka överskotten och behålla dem på högre nivåer och därigenom förbättra ekonomin så man meriterar sig för ett finansiellt betyg på A-nivå. Det finns ekonomiska potentialer för detta. Villaägare: Många faktorer påverkar värdet på ett hus nu och i framtiden. Utgå ifrån att en viktig sådan faktor är hur kommunen sköter sin ekonomi. Om en bättre kommunal ekonomi skulle ge exempelvis 1 procents högre värdetillväxt per år i 3 år så innebär det räknat på varje insats om 1 kronor minst 33 45 kronor. Det ligger därför i ditt intresse att kommunen snabbt meriterar sig för ett finansiellt betyg på A-nivå igen. I takt med att Falköping härigenom åter får en bättre ekonomi så ökar kommunens attraktivitet och det gör din villa till en allt likvidare och värdefullare tillgång. Företagare och investerare: Är du företagare i expansions- eller flyttläge eller investerare som ser komparativa fördelar i Falköping så kan det indikativa finansiella betyget C vare en negativ signal och bör i viss mån så vara. Men har Falköping lokaliseringsfördelar för ditt företag och du inte är så beroende av offentliga tjänster så kan du överväga att bli kvar. Det hör till bilden att Falköping har nyss varit och är en potentiell A-kommun och det nu ligger i ditt intresse att stödja en kommunledning som har ambitioner att snabbt styra ekonomin tillbaka till godkänt höga överskott. Du kan varje år kontrollera om Falköping kommuns ekonomi utvecklas på önskat sätt genom att följa upp kommunens finansiella betyg. Är du av någon anledning missnöjd över förhållandena i C-kommunen Falköping så finns 1 C-kommun till i omgivningarna och 3 B- och 3 A-kommuner. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 1, 29 19

Omvärldsanalys Krisen som kom av sig tills efter valet Kommunexperten fortsätter här med sina ambitioner att ge fristående och oberoende experters syn på utvecklingen inom kommunsektorn. Vad händer i världen, i Sverige och i svenska kommuner under kommande mandatperiod? Läs och begrunda. Framtiden är svår att förutsäga men tankar om det svårtänkbara är goda övningar. Det ekonomiska krisläget Det är inkomstskatt som ger den största delen av intäkterna till kommunerna. Skatteintäkterna har i prognoserna dalat brant men börjar nu plana ut och tenderar till och med att gå upp igen. I kommuner där politikerna inte agerat utan suttit och åkt med skatteintäkterna ner i svackan ser resultatet för 29 inte bra ut vilket bilden här intill för Fejk kommun illustrerar. Fejk är en verklig svensk kommun som får tjäna som principbild för alla kommuner. Nyckeltalsdiagrammet är tagen ur Svensk KommunRatings analyssystem och visar det överskott som kallas sparande vilket är ett begrepp som läsare av Kommunexperten och kassaflödesanalytiker är väl förtrogna med. Dock inte alltid för bottom-liners och därmed de som styr enbart efter lagens balanskrav. Kommunerna fick 7 miljarder kronor i extra bidrag till valåret 21 under våren 29 och ytterligare 1 miljarder kronor under hösten. Då ser det ut som i diagrammet för 21. Sparnivån för Fejk kommun poppar upp över högsta kritiska nivå igen. Ekonomin är balanserad. De krisplaner med åtgärder och krismedvetenhet som byggdes upp kring årsskiftet 28 29 har i de flesta kommuner lagts på is. Det kändes nog ganska snopet i de kommuner som ändå skulle klara sig bra, att helt plötsligt bada i pengar. Makt är överordnat Men det är val 21 och det får kosta och det sker med statlig belåning av kommande generationer. Fullblods politikern vet att utan makten åstadkommer man intet. Och det man vill åstadkomma ska genomföras före nästa val efter det att ekonomin kommit på fötter igen. Det blir alltså frågan om en ekonomisk tvärnit året efter valet när det inte längre finns några väljare att förlora. Det är också det som framgår av diagrammet ovan. Det blir knappt några överskott 211 och åren därefter. För regeringen avser väl inte att fortsätta och pytsa in 17 miljarder lånekronor per år i framtiden? Hösten 21 efter valet Om det finns ett regeringsunderlag som kan tillträda omedelbart efter valet så finns det också en rad angelägna problem att ta sig an: Kommunalt skattestopp för 211. Det kan också vara aktuellt flera år därefter. Anledningen diskuteras i Kommunexperten(KE) nr 8/29 (sidan 2). I krisen är det viktigare att hushållens köpkraft inte beskattas in till kommunerna än att kommunerna lever upp till kravet på att fullt ut balansera sin ekonomi. Snabbutredning om kommunal fastighetsskatt för att stärka de kommunala intäkterna dvs att kommunerna får bestämma fastighetsavgifternas höjd, se KE nr 2/29 (sidan 34). Åtgärder som radikalt förbättrar företagsklimatet. Det är sänkta skatter och pålagor på företag, stora delar av LAS försvinner och kanske måste systemet med källskatt avskaffas. Nödvändigheten av det senare diskuteras i KE nr 5/29 (sidan 36). Utredningen som ser över skatteutjämningen mellan kommuner får nya direktiv. Dessa innebär att den fördelningspolitiska hänsynen tonas ned till förmån för incitament som får en kommun att genom lokal näringspolitik och liknande åtgärder öka den lokala ekonomiska tillväxten och därmed kommunens egen skattebas. Hur dysfunktionellt systemet för utjämning fungerar diskuteras i KE nr 11/28 (sidan 42). Men det är större sannolikhet för ett politiskt dödläge både på riksplanet och i ett flertal kommuner under många månader efter valet. Sverige kan sakna en effektiv regeringsmakt under ekonomisk kris, som också förvärrar krisen för landet efterhand som dödläget består. Staten och kommunerna hamnar i kris samtidigt och det kan exponera kreditgivare som sysslat med välvillig utlåning så som Kommuninvest. Mer om detta nedan. I kommuner med stabil majoritet som traditionellt är ansvarsfulla ekonomiska aktörer tas de tidigare skrinlagda krisplanerna fram igen så snart politikerna fördelat makten och bemannat alla politiska organ. Det är viktigt att det sker snabbt. Med ett skattestopp framför sig och även ett krav på god ekonomisk hushållning så återstår att pressa ner kostnaderna och det får de personalkonsekvenser som planerades före valet och som regeringens lånemiljarder nu skjutit upp ett år. I politiska jämviktskommuner blir resan genom 211 besvärligare då den ekonomiska styrningen blir lidande. 2 Kommunexperten nummer 1, 29 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.