UTSÖKNING 1 + 2 Joel Eriksson, doktorand, civilprocessrätt LAGE01, HT16 Utsökning Syftet med föreläsningen: Att ge en grundläggande och övergripande förståelse för vad som sker om vinnande parten i ett tvistemål söker verkställighet genom Kronofogdemyndigheten (KFM). Två teman: Utmätning enl UB Hur genomför KFM utmätningar? Vilka invändningar kan den förlorande parten i tvisten göra? Överklagan till TR enl ÄL Hur skiljer sig ÄL från RB? Hur går förfarandet till vid TR? 1
Överblick vad händer efter dom? Två exempel: 1. Bilen 2. 3:e man i form av annat företag 2
Ex: Bilen Man föremål för utmätning. KFM vill utmäta bil som står på mannens garageplats. Invändning: Sålt bilen till min son. Omständigheter: Finns köpehandling (handskriven och daterad samma datum som utmätningsbeslutet). Fordonet registrerat på sonen i fordonsregistret. Fordonet påträffas alltså på mannens garageplats. Ex: 3:e man i form av annat företag Företag är föremål för utmätning. KFM vill utmäta div entreprenadutrustning som finns i företagets lokaler. Invändning från annat företag: Det är vår utrustning, vi hyr lokalerna. Omständigheter: Muntligt avtal om lokalhyra, inga papper/kvitton. 3:e man har nyckel till lokalen (skickar in foto på nycklar). 3:e man lämnar in en mängd fakturor på inköpt entreprenadutrustning, oklart om det går att direkt koppla till den befintliga utrustningen. 3
Generella utgångspunkter Allmänt: Utgår från att vi har en vinnande part med en lagakraftvunnen dom i ett tvistemål. Domen alltid en fullgörelsedom, något ska presteras. Förlorande parten behöver inte enligt lag acceptera eller på egen hand se till att vinnande parten får det som domen innebär. Vinnande parten får heller inte på egen hand ta det som man berättigats till enligt domen (kan då i vissa fall göra sig skyldig till brott, självtäkt, 8:9 BrB, rubbar man olovligen annans besittning för att själv taga sig rätt Generella utgångspunkter Vinnande parten får söka verkställighet hos KFM. Vinnande parten blir då sökanden i målet och förlorande parten blir dennes motpart/gäldenär. Utsökning är en sk specialexekution, dvs vissa tillgångar hos gäldenären tas i anspråk. Delas upp i enskilda och allmänna mål (offentligrättsliga fordringar, 1:6 2st UB). 4
Generella utgångspunkter Skiljelinjen mellan allmän domstol och KFM: Allmän domstol sysslar med rättskipning (dömer) och KFM verkställer. KFM ska/får inte hålla på med rättskipning. Verkställighet ska vara ett snabbt, enkelt och billigt förfarande. KFM ska därför inte på något sätt pröva domstolens dom, utan bara verkställa denna. Generella utgångspunkter Skiljelinjen mellan allmän domstol och KFM: KFM är alltså en separat myndighet, utsökning är en separat verksamhet, helt skiljd från domstolens rättskipning. Detta innebär också att domstolen i sina domar inte kan ge direktiv till KFM om hur de ska sköta en verkställighet. Utsökning regleras utifrån utsökningsbalken (UB, SFS 1981:774), tvistemål i RB. Också skillnad mellan förfarandena i allmän domstol och hos KFM. 5
Generella utgångspunkter Skiljelinjen mellan allmän domstol och KFM: Allmän domstol har ett kontradiktoriskt förfarande Centrala delar: Rättvis rättegång Muntlighet Omedelbarhet Koncentration Partsautonomi Generella utgångspunkter Skiljelinjen mellan allmän domstol och KFM: Utsökning är till stora delar ett summariskt och till viss del inkvisitoriskt förfarande. Inte fullt ut, men KFM reder självmant ut mkt av verkställighetsfrågorna. Sökanden KAN ge direktiv/information till KFM vid ansökan men informationen är inte på något sätt bindande. (Även om KFM i många fall är tacksamma för information som sökanden bidrar med redan i ansökan.) 6
Exekutionstitlar Regleras i 3 kap UB. Måste ha exekutionstitel för verkställighet, 3:1 UB. Exempel på exekutionstitlar (uttömmande lista i 3:1 UB): Dom, utslag, beslut, 3:1 1p UB. Stadfäst förlikning, verkställbar medlingsöverenskommelse, 3:1 2p UB. Skiljedom, 3:1 4p UB. Är i princip bara fullgörelsedomar som kan bli föremål för verkställighet. Endast det som uttryckligen står i domslutet kan verkställas. Exekutionstitlar Laga kraft HR, dom som vunnit laga kraft kan alltid verkställas utan särskilda villkor, 3:3 UB. OM, det finns särskilda villkor ska dessa beaktas (t ex prestation efter visst datum). UT, dom som ej vunnit laga kraft kan ibland verkställas. Checkmål, växelmål, 3:5 UB. Annan betalningsdom, OM INTE svaranden nedsätter motsvarande verkställighetsbeloppet som säkerhet, ställer pant, 3:6 UB. Regeln i 3:6 UB är en avvägning mellan kärandens och svarandens rättigheter. 7
Typer av verkställighet Två huvudtyper: Verkställighet över dom avseende betalningsförpliktelse (utmätning). Verkställighet över naturaprestationer (annan verkställighet). Regler: Allmänna regler om utsökning, 2 kap UB. Utmätning, 4 kap UB. Annan verkställighet, 16 kap UB. MEN, finns även regler utspridda i de andra kapitlen i UB. Typer av verkställighet Annan verkställighet, ex: Riva något på arrenderad fastighet, upphöra med viss verksamhet, lämna över egendom, osv Avhysning, 16:1-9 UB. Finns generellt få regler om annan verkställighet. Kan vara lite av varje, får komma fram till lämpliga åtgärder från fall till fall. 16:12 UB behövliga åtgärder Avhysning mer reglerat än övriga typer, skyddsaspekt. 8
Vilka träffas av verkställighet? Juridisk person, bara företagets tillgångar som kan utmätas, inte firmatecknares, bolagsmäns osv. Fysisk person, bara denna persons tillgångar som kan utmätas, inte t ex familjemedlemmars. Kan vara problem med att avgöra vilka tillgångar som tillhör vem i en familj. Viktigt vem som de facto är förlorande part, dvs typiskt sett svaranden i det bakomliggande tvistemålet. Utmätning Vinnande parts överväganden: Efter dom det händer inget automatiskt efter att en dom har meddelats av allmän domstol. Vill käranden försöka resonera med svaranden? Har svaranden tillgångar, dvs kommer en utsökning vara meningsfull? Annat alternativ är konkurs, s k generalexekution, då samtliga av gäldenärens tillgångar tas i anspråk. 9
Utmätning Ansökan Lämnas in till KFM, inget forum, KFM är EN myndighet med olika kontor, 2:1-5 UB. Grundavgift är för närvarande 600 kr per år (gäldenären betalar i första hand). KFM granskar ansökan. Ska gäldenären underrättas efter ansökan? HR, gäldenären ska underrättas, 4:12 1st UB. UT, behöver EJ underrätta om KFM misstänker att gäldenären på något sätt försöker skaffa undan/förstöra egendom, 4:12 2st UB. Utmätning Har gäldenären utmätningsbar egendom? KFM gör en tillgångsundersökning, så enkelt och snabbt som möjligt. Hur utreder KFM? Beaktar anvisningar från sökanden. Pratar med gäldenären, skyldig att medverka, 4:14 UB OM gäldenären ej medverkar, försvårande av exekutiv förrättning, 11:2 2 st BrB. Kontrollerar register (t ex banker, fordon, fastigheter). Undersöker på plats. KFM ansvarar ytterst för utredningen, 4:9 UB. 10
Utmätning Kriterier vid tillgångsundersökning: Egendom ska tillhöra gäldenären. Civilrättsliga/sakrättsliga regler gäller för att avgöra. T ex aktualiseras reglerna om tradition och denuntiation. Egendom ska kunna överlåtas, 5:5 UB. Egendom ska ha förmögenhetsvärde. Överskott efter försäljning ska vara försvarligt, 4:3 UB. Utmätning - beslut KFM kommer antingen fram till att det inte finns någon utmätningsbar egendom eller att viss egendom ska utmätas. Om viss egendom ska utmätas: Egendom värderas och förtecknas. KFM säkerställer egendomen, åtgärd beroende på typ av egendom. Gäldenär har inte längre rätt att förfoga över utmätt egendom, om man gör detta, Överträdelse av myndighets bud, 17:13 BrB. KFM utmäter antingen på plats (sk förrättning) eller från kontoret. 11
Utmätning försäljning/redovisning Försäljning sker oftast genom offentlig auktion, s k exekutiv försäljning. www.kronofogden.se/auktionstorget Kan också ske genom sk underhandsförsäljning. Redovisning av influtna medel: KFM drar av förrättningskostnader. Resterande medel fördelas till sökanden. Vad utmäter KFM? Kort och enkelt svar - allt som utan för mycket besvär kan omsättas till pengar. Dock, utmätning ska ske till minst kostnad, minst förlust och minst olägenhet för gäldenären, 4:3 2 st UB. 12
Vad utmäter KFM? Det finns en s k utmätningsordning, 4:3-7 UB: Kontanta medel Banktillgodohavanden och andra likvida tillgångar som kan lyftas omedelbart Lön Fondandelar och aktier Övrig lös egendom Fast egendom (t ex en villa, ett fritidshus eller en industrifastighet) Skepp, luftfartyg, tvistiga fordringar m m Vad utmäter KFM inte? Gäldenärens beneficium, 5:1-4 UB: KFM ska ta skälig hänsyn till vad gäldenärens familj behöver. Om gäldenären har familj omfattas också denna av gäldenärens beneficium, 5:2 UB. Gäller fysiska personer, innebär ett visst socialt skydd för gäldenären. 13
Vad utmäter KFM inte? 5:1 1-7pp UB: Egendom för personligt bruk, t ex kläder, till skäligt värde. Egendom för hemmet, möbler, husgeråd mm. Liberal bedömning, ingår TV, musikanläggning om det inte är för dyrt, osv. Arbetsredskap, bil för arbetsresor om den ej går att ersätta, exvis en dator, verktyg, till ett skäligt värde. Hyresrätt. Bostadsrätt för stadigvarande boende. Pengar/banktillgodohavanden som behövs för att försörja sig själv och sin familj. Vad utmäter KFM inte? OM egendom som omfattas av beneficiereglerna har ett markant övervärde kan egendomen säljas. Gäldenären har då rätt att få tillbaka en skälig summa för att kunna ersätta den sålda egendomen med likvärdig men billigare egendom, 5:4 UB. 14
Invändningar - hinder mot verkställighet Tar sin utgångspunkt i 3:21 UB: Verkställighet får ej äga rum om: Svaranden har fullgjort betalningsskyldighet eller åberopar kvittningsgill fordran som fastställts genom exekutionstitel, 3:21 1st UB. Svaranden gör gällande annat förhållande som rör parternas mellanhavanden och som ej kan lämnas utan avseende, 3:21 2st UB. Vilka invändningar görs? Invändningar om hinder mot verkställighet kan göras av såväl svaranden som 3:e man. Invändningar gällande omständigheter i den bakomliggande tvisten är vanliga, dessa ska ej prövas, eftersom dessa omfattas av bakomliggande domens rättskraft. 15
Vilka invändningar görs? Invändningar från svaranden, ex: Har betalat/fått uppskov/preskription, detta ska styrkas. Invändningar gällande 3:e man, ex: Svaranden menar att 3:e man äger. Make/maka/sambo/barn påstår ägande. 3:e man har köpt egendom från gäldenären. Här gäller vanliga regler för sakrättsligt skydd, t ex tradition osv. 3:e man har lånat ut egendom till gäldenären. Finns nyttjandeavtal, depositionsavtal? Dvs, något som bryter presumtionen? Invändningar gällande 3:e man Hur avgör KFM ägande? KFM jobbar utifrån presumtionsreglerna i 4:17-19 UB, som anger vem som presumeras vara ägare till viss egendom. Gäldenären anses utifrån vissa förutsättningar vara ägare till egendomen och det ankommer på invändande part, gäldenär eller 3:e man, att bryta presumtionen. 16
Invändningar gällande 3:e man Presumtioner: 4:17 UB, lös egendom får utmätas om det framgår att egendomen tillhör gäldenären, eller om han enl 18 och 19 UB ska anses vara ägare. Framgår = KFM pratar med gäldenär/3:e man, kontrollerar register osv. Invändningar gällande 3:e man Presumtioner: 4:18 UB, gäldenär ska anses vara ägare till lös egendom som han har i sin besittning om det ej framgår att egendomen tillhör annan. 17
Invändningar gällande 3:e man Presumtioner: 4:19 UB, reglerar makar och sambor. Gäldenär anses vara ägare till lös egendom i gemensam besittning, om det ej görs sannolikt att de är samägare enl Lag (1904:48) om samäganderätt, eller om det på annat sätt framgår att egendom tillhör annan. Två exempel: 1. Bilen 2. 3:e man i form av annat företag Bedömningen blir tvådelad: Sakrättsliga aspekter Bevisrättsliga aspekter 18
Ex: Bilen Man föremål för utmätning. KFM vill utmäta bil som står på mannens garageplats, dvs finns i hans besittning. Invändning: Sålt bilen till min son. Omständigheter: Finns köpehandling (handskriven och daterad samma datum som utmätningsbeslutet). Fordonet registrerat på sonen i fordonsregistret. Fordonet påträffas alltså på mannens garageplats. Hur beslutade TR? Vid köp av fordon måste detta göras synligt utåt för att överlåtelse ska anses ha skett (tradition). Något besittningstagande från köparen kan inte anses ha skett. Vägtrafikregistret är inte i sig godtagbart för att visa ägande (registrering sker inte på ett sådant sätt att detta i sig anses vara tillräckligt för att bryta en presumtion). TR gör i det här fallet i första hand en sakrättslig bedömning. 19
Ex: 3:e man i form av annat företag Företag är föremål för utmätning. KFM vill utmäta div entreprenadutrustning som finns i företagets lokaler, dvs i deras besittning. Invändning från annat företag: Det är vår utrustning, vi hyr lokalerna. Omständigheter: Muntligt avtal om lokalhyra, inga papper/kvitton. 3:e man har nyckel till lokalen (skickar in foto på nycklar). 3:e man lämnar in en mängd fakturor på inköpt entreprenadutrustning, oklart om det går att direkt koppla till den befintliga utrustningen. Hur beslutade TR? Ostridigt att entreprenadutrustningen finns i lokalen. Visat att 3:e man har förvarat utrustning som i vart fall delvis är av samma slag som den utmätta. MEN, även om det vore samma utrustning har 3:e man genom inlämnade kvitton inte visat att den vid utmätningstillfället ägs av eller tillhör 3:e man. TR går i det här fallet inte in på de sakrättsliga aspekterna utan stannar vid en rent bevisrättslig bedömning. 20
Löneutmätning Regleras i: 7 kap UB KFMFS 2015:1 (bindande) KFM A 2015:1 (ej bindande) KFM M 2015:1 (ännu mindre bindande) Speciell form av utmätning Oftast ett pågående skede under en längre tid Löneutmätning UB 7:1, vad kan löneutmätas? All form av lön Annan form av ersättning som kan jämställas med lön Immateriella ersättningar, exvis periodiskt vederlag för patent, litterära/konstnärliga verk Pension eller livränta Alla typer av socialförsäkringsförmåner, exvis föräldrapenning, sjukpenning, närståendepenning Annan ersättning 21
Löneutmätning Hur går det till? Arbetsgivare eller annan utbetalare håller inne utmätt del av lönen och betalar till KFM, UB 7:3. Som löneutmätt har man rätt till ett förbehållsbelopp, UB 7:4-5. Förbehållsbeloppet omfattar allt utom boendekostnader, man får extra tillägg för barn, kostnader vid sjukdom mm. Räknas ut enligt KFM:s regelsamlingar. Överklagade utsökningsärenden (TR) UB 18:1 1 st, Kronofogdemyndighetens beslut överklagas skriftligen hos en tingsrätt som regeringen föreskriver med hänsyn till var svaranden har sin hemvist (jmf RB 10:1). HR, alla beslut och åtgärder av KFM får överklagas. Finns en del UT i UB 18:5 (gäller en del förberedande beslut och åtgärder). UB 18:2 1 st, VEM FÅR överklaga? Inte bara sökanden och svaranden, utan även 3:e man (var och en) som beslutet angår, ska ha gått denna person emot. 22
Överklagade utsökningsärenden (TR) UB 18:1 3 st, I den mån det inte föreskrivs något annat i detta kapitel gäller lagen (1996:242) om domstolsärenden vid överklagande i utsökningsmål. UB 18:7, tidsfrister för att överklaga HR, 3 veckor efter det att beslutet delgivits sökanden/svaranden För löneutmätning (7 kap UB) gäller obegränsad överklagandefrist därför att det är en hela tiden pågående utmätning Ärendelagen Överklagad utsökning blir vid TR ett ärende. Ärenden är vare sig civilmål eller brottmål. Ärenden regleras i den sk ärendelagen, Lag (1996:242) om domstolsärenden. Ärenden är av enklare beskaffenhet än vanliga måltyper och kräver därför inte lika grundlig handläggning eller lika ingående regelverk som de mål som styrs av RB. 23
Ärendelagen Ex på ärenden vid TR: Registrering av äktenskapsförord Registrering av bodelningshandling Utseende av god man Adoption Namnändringar Konkurser Överklagade utsökningsärenden Ärendelagen (ÄL) 12 ÄL, Domstol ska se till att ärendet blir så utrett som dess beskaffenhet kräver. 13 ÄL, HR är att handläggning i ett ärende ska vara skriftlig. 14 ÄL, på parts begäran får dock en förhandling hållas, blir då ett sk ärendesammanträde. TR kan också besluta om att det behövs ett sammanträde för att reda ut målet, höra parter osv. Begär man sammanträde får man det som regel Detta hänger ihop med EKMR och rätten till rättegång. 24
Ärendelagen (ÄL) Ärendehanteringen vid TR styrs inte av de processprinciper vi är vana vid från RB. Principerna för muntlighet och omedelbarhet gäller inte Inte heller koncentrationsprincipen TR bygger sitt beslut på allt som inkommit i ärendet, inte bara sådant som parterna tagit upp vid ett eventuellt sammanträde. (Jmf muntlighetsprincipen vid HF i tvistemål.) Däremot ska domstolens beslut grundas på det som handlingarna innehåller och det som i övrigt har förekommit i ärendet, 27 ÄL. Det finns mao ngn form av disposivitet i grunden. Ärendelagen (ÄL) Dessutom gäller kommunikationsprincipen! 22 1 st ÄL: Ett ärende får inte avgöras utan att den som är part har fått kännedom om en uppgift som har tillförts ärendet genom någon annan än parten och har fått tillfälle att yttra sig över uppgiften. 22 2 st ÄL, undantag: 1. Om avgörande inte går parten emot. 2. Om uppgift saknar betydelse. 3. Om av annan anledning är uppenbart obehövligt. 25
Ärendelagen (ÄL) Ordningsregler vid överklagan, 5-7 ÄL. ÄL har en mycket mer generös hållning avseende vilka krav som ställs på överklagandet. Kan vara enkla handskrivna överklaganden som inkommer Brister kan kompletteras, 9 ÄL. Kommunikation, som sagt, central, 22 ÄL. Allt material som inkommer ska kommuniceras med motpart och man ska ges tillfälle att yttra sig. Ärendelagen (ÄL) Muntlig förhandling vid ärendehantering Sker i form av sammanträde. Myndighet som är motpart behöver inte infinna sig,18 ÄL. Om annan part inte infinner sig inget hinder mot handläggning/avgörande av ärendet, 20 ÄL. Om part som inlett ärendet inte infinner sig får ärendet avskrivas, 20 ÄL. 26
Ärendelagen (ÄL) Bevisupptagning vid ärendesammanträde 23-25 ÄL hänvisar till RB:s regler om bevisning vid HF i tvistemål. Vittnesförhör under ed kan förekomma. Partsförhör är vanliga. Syn mm kan förekomma. Skriftlig bevisning är central. Ärendelagen (ÄL) Avgörande I ärenden sker genom beslut: 27 ÄL, Domstolens beslut skall grundas på det som handlingarna innehåller och det som i övrigt har förekommit i ärendet. 28 ÄL, det ska finnas skäl I ett beslut. UT: I ett beslut som innebär att ett överklagat beslut fastställs behöver skälen anges endast om de avviker från skälen i det överklagade beslutet. KFM skriver som HR ett yttrande över myndighetens inställning till överklagan (17:3 UF). Blir lite som domskäl från underinstans, fast mer förenklat oftast. 27
Ärendelagen (ÄL) Kostnader vid ärenden I ärenden där enskilda är parter tillämpas reglerna om rättegångskostnad i 18 kap RB. Däremot finns ingen rätt till ersättning i allmänna mål, dvs ärenden där staten är part. Inte helt bra i många fall. En enskild som överklagar t ex skatteärende har ju lika mycket kostnader som i ett enskilt mål. Är detta i enlighet med reglerna I EKMR? Viss uppluckring? HD Ö 2481-13 (2015) Exempel: Klockan Man har skulder, pågår verkställighet från KFM avseende honom. Blir stoppad av polis, som omhändertar Rolex från mannen. Hävdar att han har klockan för att sälja den åt annan, på väg till ägaren för att lämna tb klockan. Kommer inv från 3:e man, den påstådda ägaren. Blir muntligt sammanträde vid TR, 3:e man samt dennes sambo hörs och vittnar båda om att klockan tillhör 3:e man. 28
Tredjemansproblematik (vid utsökning) Finns två aspekter av dessa frågor: En civilrättslig sida: Sakrättsliga grundprinciper blir centrala. En processuell sida: Bevisrätt blir central. I praktiken blir bedömningar i de här frågorna en kombination av dessa sidor, dvs man kan inte alltid börja med den ena eller andra sidan, det finns ingen absolut körordning. Tredjemansproblematik (sakrätt) Sakrätt (lösöre) Besittning är centralt (UB 4:17-19) Sakrättsligt skydd: Borgenärsskydd (skydd från borgenärer). Besittning ger viss person legitimation för besittning, dvs ger besittaren sakrättsligt skydd. Besittning, NJA 2011 s 524 (Lindskog), fysiskt närhet som ger faktiskt makt över ett objekt. Vem har kontroll? Vem disponerar? Frågan får bedömas utifrån faktiska omständigheter i enskilda fall. 29
Tredjemansproblematik (sakrätt) Tradition Tradition är HR för att visa besittningsövergång, är den centrala metoden för att visa besittningsövergång. Avseende lösöre flyttar man ofta rent faktiskt/fysiskt objektet (och tar därigenom kontroll). OM tradition ej är aktuellt: Kan ersättas av olika typer av avtal/registreringar, t ex hyresavtal, nyttjanderättsavtal, registrering (luftfartyg/skepp). Tredjemansproblematik (bevisrätt) Bevisrätten Beviskravet i UB 4:17-19 är framgår. Beviskrav: Styrkt (det högsta beviskravet inom civilprocessrätten) Framgår (nära styrkt, men inte riktigt lika höga krav) Sannolikt (det lägre beviskravet inom civilprocessrätten) 30
Exempel: Klockan Man har skulder, pågår verkställighet från KFM avseende honom. Blir stoppad av polis, som omhändertar Rolex från mannen. Hävdar att han har klockan för att sälja den åt annan, på väg till ägaren för att lämna tb klockan. Kommer inv från 3:e man. Blir muntligt sammanträde vid TR, 3:e man samt dennes sambo hörs och vittnar båda om att klockan tillhör 3:e man. Exempel: Klockan Nya omständigheter: Facebook, gäldenären lägger senare, efter första beslutet, ut bilder på sig själv poserandes med klockan. Detta resulterar i kommentar från FB-vänner i stil med: Oh, vad bra att dom gick på det! och Så du fick behålla den? Grattis!. Ny utsökning och nytt överklagande till TR. 31
Hur beslutade TR? Första gången: TR biföll invändningen från 3.e man, pga att det genom åberopad bevisning (förhör med 3:e man samt dennes sambo) inte framkommit något som kunde sänka bevisvärdet på deras vittnesmål. Andra gången: TR underkände invändningen från 3:e man, pga att det med den nya bevisningen fanns tillräckligt mkt som talade emot att 3:e man samt sambo talade sanning, vilket också sänkte beviskravet, dvs det framgick inte längre att klockan tillhörde 3:e man. UTSÖKNING - SLUT Joel Eriksson, doktorand, civilprocessrätt 32