62/1991 Dokumentversioner Referensinformation Suomeksi Given i Helsingfors den 17 januari 1991 Ödemarkslag I enlighet med riksdagens beslut stadgas: 1 Lagens syfte Ödemarksområden inrättas för att bevara områdenas ödemarkskaraktär, trygga den samiska kulturen och naturnäringarna samt utveckla ett mångsidigt utnyttjande av naturen och förutsättningarna för detta. Ödemarksområden är de områden som nämns i 3. 2 Tillämpningsområde Denna lag tillämpas på bevarande och utnyttjande av ödemarksområdena. Med avseende på detta gäller dessutom vad som stadgas i andra lagar. 3 Ödemarksområden Till ödemarksområden avsätts 1) området Lapska armen, som omfattar ca 221 000 hektar staten tillhöriga områden i Enontekis kommun (bilaga 1), 2) Tarvantovaaraområdet, som omfattar ca 67 000 hektar staten tillhöriga områden i Enontekis kommun (bilaga 2), 3) Pöyrisjärviområdet, som omfattar ca 128 000 hektar staten tillhöriga områden i Enontekis kommun (bilaga 3), 4) Muotkatunturiområdet, som omfattar ca 157 000 hektar staten tillhöriga områden i Utsjoki och Enare kommuner (bilaga 4), 5) Paistunturiområdet, som omfattar ca 157 000 hektar staten tillhöriga områden i Utsjoki och Enare kommuner (bilaga 5), 6) Kaldoaiviområdet, som omfattar ca 294 000 hektar staten tillhöriga områden i Utsjoki och Enare kommuner (bilaga 6), 7) Vätsäriområdet, som omfattar ca 155 000 hektar staten tillhöriga områden i Enare kommun (bilaga 7), 8) Tsarmitunturiområdet, som omfattar ca 15 000 hektar staten tillhöriga områden i Enare kommun (bilaga 8),
9) Hammastunturiområdet, som omfattar ca 182 000 hektar staten tillhöriga områden i Enare, Sodankylä och Kittilä kommuner (bilaga 9), 10) Puljuområdet, som omfattar ca 61 000 hektar staten tillhöriga områden i Enontekis och Kittilä kommuner (bilaga 10), 11) Kemihaaraområdet, som omfattar ca 31 000 hektar staten tillhöriga områden i Savukoski kommun (bilaga 11), 12) Tuntsaområdet, som omfattar ca 21 000 hektar staten tillhöriga områden i Salla och Savukoski kommuner (bilaga 12). Ödemarksområdenas gränser har märkts ut på de bifogade kartorna med en röd streckad linje. 4 Överlåtelse av områden Staten tillhöriga markområden inom ett ödemarksområde eller nyttjanderätten till dem får inte överlåtas eller utarrenderas utan tillstånd av statsrådet. Tillstånd behövs dock inte för överlåtelse av nyttjanderätt till förmån för renhushållning, fiske, jakt eller insamling av naturprodukter enligt den underhålls- och dispositionsplan som nämns i 7 eller för överlåtelse av ett område för ett projekt som är nödvändigt med tanke på försvarsberedskapen eller gränsbevakningsväsendets verksamhet. På överlåtelse eller utarrendering av ett jordområde eller nyttjanderätten till det skall i övrigt tillämpas lagen om rätt att överlåta och upplåta statens jordegendom och inkomstgivande rättigheter (687/78). 5 Anläggande av vägar På ödemarksområdena får permanenta vägar inte anläggas. Statsrådet får dock ge tillstånd till anläggande av en permanent väg som är av stor betydelse med tanke på allmän fördel eller naturnäringarna. Förbudet i 1 mom. gäller inte ett vägbygge som baserar sig på en rätt som har förvärvats innan denna lag träder i kraft. 6 Gruvdrift Utmål enligt gruvlagen (503/65) får inte fastställas på ett ödemarksområde, om inte statsrådet har gett tillstånd till det. 7 Underhålls- och dispositionsplan Ett ödemarksområde skall skötas och utnyttjas enligt en underhålls- och dispositionsplan som utarbetas av forststyrelsen och fastställs av miljöministeriet. Skogarna på ödemarksområdena skall bevaras i naturtillstånd eller skötas enligt principerna för naturenlig skogsvård. För de skogar som skall skötas naturenligt utarbetar forststyrelsen behandlingsanvisningar, som skall beaktas då underhålls- och dispositionsplanen för området görs upp.
8 Inlösen av servitutsrätt Statsrådet kan ge tillstånd till inlösen av en servituts- eller nyttjanderätt som har grundats för en enskild väg, om det för utövning av denna rätt har inletts ett projekt som avser anläggande av en sådan permanent väg på ödemarksområdet som medför olägenhet för bevarandet av områdets ödemarkskaraktär. Kan en tillfredsställande vägförbindelse på grund av inlösning av servituts- eller nyttjanderätten inte ordnas till ett enskilt område inom ett ödemarksområde och medför detta betydande men för ägaren, är staten skyldig att lösa in området, om ägaren kräver det. Vid inlösen skall i övrigt iakttas lagen om inlösen av fast egendom och särskilda rättigheter (603/77). 9 Anslutning av områden till ödemarksområdet Om ett område som inte tillhör staten men är beläget inom gränserna för ett ödemarksområde övergår i statens ägo, anses det höra till ödemarksområdet. 10 Förvaltningen av ödemarksområdena Ödemarksområdena är i forststyrelsens besittning och vård. 11 Utmärkning av ödemarksområdena Ödemarksområdena skall föras in i forststyrelsens jordebok och utmärkas på skogshushållningskartorna eller motsvarande kartor. 12 Ikraftträdelse- och övergångsstadganden Denna lag träder i kraft den 1 februari 1991. De servitutsrätter och därmed jämförbara nyttjanderätter samt arrendeavtal som hänför sig till ödemarksområdena när denna lag träder i kraft förblir gällande. Forststyrelsen kan enligt den fastställda underhålls- och dispositionsplanen förlänga giltighetstiden för avtalsbaserade rättigheter. Utan hinder av 5 får en väg anläggas på Hammastunturi ödemarksområde från landsvägen Enare-Pokka till byn Kuttura. Regeringens proposition 42/90 Lag- och ekonomiutsk. bet. 22/90 Stora utsk. bet. 139/90 Helsingfors den 17 januari 1991 Republikens President MAUNO KOIVISTO Miljöminister Kaj Bärlund
Ödemarken lapska armen
Tarvantovaara ödemark
Pöyrisjärvi ödemark
Muotkatunturi ödemark
Paistunturi ödemark
Kaldoaivi ödemark
Vätsäri ödemark
Tsarmitunturi ödemark
Hammastunturi ödemark
Pulju ödemark
Kemihaara ödemark
Tuntsa ödemark