Årsredovisning avseende adnexkirurgi 2010

Relevanta dokument
ÅRSRAPPORT ADNEXREGISTRET 2012

ÅRSRAPPORT ADNEXREGISTRET

Årsrapport Adnexkirurgi på benign indikation utförd år 2013

Årsredovisning avseende benign hysterektomi 2010

Allvarliga komplikationer inom den gynekologiska kirurgin - identifiering och kategorisering i GynOp

PROLAPSRAPPORT Rapport över produktionen år 2010

PROLAPSRAPPORT. Sammanställning av prolapsoperationer inrapporterade under år FRÅN GYNOP-REGISTRET Delregister: Prolapskirurgi

Landsting/region Andel avlidna, % Hjärnblödning Hjärninfarkt Alla

Adnexregistret Årsrapport 2017

Adnexregistret Årsrapport 2016

Andel beh. inom 3 tim. %

Årsredovisning avseende adnexoperationer år 2014

Andel avlidna bland de som insjuknat i hjärnblödning, %

Årsredovisning avseende hysterektomi utförd på benign indikation år 2012

Medelålder och andel patienter som inte var medvetandesänkta vid ankomst till sjukhus.

Årsredovisning avseende adnexoperationer år 2015

PROLAPSRAPPORT. Sammanställning av prolapsoperationer utförda under år FRÅN GYNOP-REGISTRET Delregister: Prolapskirurgi

RMPG KIRURGI. Årsrapport 2016

Beskrivning av kvalitetsparametrar inom gynekologin i Sydöstra sjukvårdsregionen 2012

Medelålder och andel patienter som inte var medvetandesänkta vid ankomst till sjukhus.

WEBBTABELLER. Webbtabellerna finns på Riks-Strokes hemsida ( flik Årsapporter): Webbtabell 1

Kursnamn Kurstid Datum och starttid Ort Brandskyddsutbildning 3 timmar :00:00 Alingsås Brandskyddsutbildning 3 timmar

Kvalitetsindex sjukhusens resultat 2012 och 2011

Välkomna till Göteborg

WEBB-konverteringen av Gynop

Årsredovisning avseende hysterektomi utförd på benign indikation år 2014

Tumörregistret Återrapport Operationsdatum till och med

PROLAPSRAPPORT Rapport över produktionen år Sammanställning av prolapsoperationer inrapporterade under år 2011

Tolkningsanvisningar. <=3 tim Andel i %

WEBBTABELL 1. Sjukhus Medelålder, år Fullt vakna, % Sjukhus Medelålder, år Fullt vakna, %

För att se sjukhusens resultat per åtgärd år för år, se Swedehearts årsrapporter:

WEBBTABELLER TILL RIKSSTROKES ÅRSRAPPORT 2018

Tar vi hand om våra patienter efter operation?

Adnexkirurgi. Å rsrapport fo r operationer utfo rda a r Författare: Mathias Pålsson registeransvarig för Adnexregistret Carlanderska Göteborg

Årsredovisning avseende hysterektomi utförd på benign indikation år 2011

WEBBTABELLER TILL RIKSSTROKES ÅRSRAPPORT 2017

Beskrivning av kvalitetsparametrar inom gynekologin i Sydöstra sjukvårdsregionen 2014

Riktad Indragning. Utsändes till: Distributör (även pdf) Apoteket AB (även pdf) Läkemedelsverket (även pdf) I övrigt se sändlista sid 2

Beskrivning av kvalitetsparametrar inom gynekologin i Sydöstra sjukvårdsregionen 2015

WEBBTABELLER TILL RIKSSTROKES ÅRSRAPPORT 2017

Praktiskt exempel från Swedeheart

PROLAPSRAPPORT. Sammanställning av prolapsoperationer inrapporterade under år FRÅN GYNOP-REGISTRET Delregister: Prolapskirurgi

WEBBTABELLER TILL RIKSSTROKES ÅRSRAPPORT 2018

WHO s checklista för säker kirurgi

Hysterektomi på benign indikation. Årsrapport 2017

Specialrapport adnexkirurgi. Är skillnaderna i operationsteknik försvarbara?

Årsredovisning Inkontinenskirurgiregistret år 2011

Årsrapport från Kvalitetsregistret Bakteriell Meningit 2015

I Tabell 10 anges för varje sjukhus medianvärde med 25%-75% percentiler för HbA 1c.

Godbitar från utdataportalen SIR for dummies

Punktprevalensmätning vårdrelaterade infektioner Presseminarium

Tingsrätt Jan-09 Feb-09 Mar-09 Apr-09 May-09

Årsrapport Hysteroskopi 2014

Beskrivning av kvalitetsparametrar inom gynekologin i Sydöstra sjukvårdsregionen 2010

Inkontinenskirurgi. Å rsrapport fo r operationer utfo rda a r 2018

Hysterektomi på benign indikation. Årsrapport 2016

Hysteroskopiregistret. Årsrapport 2016

Årsredovisning Inkontinenskirurgiregistret år 2010 Återrapport från Gynop-registret

Rapport från Pneumoniregistret 2017

Restaurangåret 2017 En genomgång av de 50 största restaurangkommunerna i Sverige

PROLAPSRAPPORT. Sammanställning av prolapsoperationer inrapporterade under år FRÅN GYNOP-REGISTRET Delregister: Prolapskirurgi

ST inom Försäkringskassan Avdelning 102

HKI - Holmbergs kommunindex och KPNI - kommunpolitiskt nöjdhetsindex Sören Holmberg

Kvalitetsregister ECT

Kvalitetsregister ECT

Tumörregistret Årsrapport 2017

Beskrivning av kvalitetsparametrar inom gynekologin i Sydöstra sjukvårdsregionen 2013

Resursförbrukning: Utvecklingen av vårdtiden för prolapsoperationer år

Anpassning Betyg/ poäng. upplägg och genomförande Betyg/ poäng

Kvalitetsregister ECT

Kvalitetsregister ECT

Svår sepsis/septisk chock i Sverige 2015

Preliminära resultat för 2017

Årsrapport Hysteroskopi 2015

Patientnöjdhet sett till bakgrundsfaktorer Swespine Q Q2 2014

Tumörregistret Rapport december 2011 Registrering t.o.m

Vi har också deltagit med analyser från 2008 som vanligt på symposium om de svenska ortopediska kvalitetsregistren på SOF-mötet i Jönköping 2009.

Kompletterande uppgifter / rättelser? Kontakta Magnus Lindell eller limag@bredband.net

Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet A (motorcykel), på Trafikverket Förarprov

Lönejämförelse från till

Världens 1a nationella strokeregister Det mest kompletta strokeregistret: stroke TIA barnstroke >90 %täckningsgrad Data i akutskedet, 3 månader och 1

Årsredovisning Inkontinenskirurgiregistret år 2012

Hässleholm 0,0 60,0 40,0 Lidköping 0,0 60,0 40,0 Karlskoga 0,0 60,0 40,0 Gävle/Sandv. 0,0 61,3 38,7 Linköping 0,0 61,9 38,1 Danderyd 0,0 62,2 37,8

Rapport Datum: Författare: Tove Elvin. Kvalitetsregister ECT

Årsredovisning avseende hysterektomi utförd på benign indikation år 2014

Bokningsstatus - lediga provtider, körprov utökad B (kod 96), på Trafikverket Förarprov

Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov

Endokardit och sepsisregistret- Vad har vi lärt oss? Når vi målen. Maria Werner SILFs styrelse och Infektionsregistren

Andel behöriga lärare

Årsredovisning avseende hysterektomi utförd på benign indikation år 2013

Urval av uppdrag inom slutenvården

Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov

Tumörregistret Årsrapport 2016

SWEDCON. - ett verktyg för bättre barnhjärtsjukvård. Gudrun Björkhem Nationella regiondagar Lund, maj 2019

Täckningsgrad och tillgänglighet av kirurgisk behandling beroende på vilket län patienten bor och behandlas i

SIR:s årliga konferens Saltsjöbaden 2019

Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov

Om Diagnostiskt Centrum i Sverige

Transkript:

Årsredovisning avseende adnexkirurgi 2010 Återrapport från Gynop-registret Sammanställning av nationella data inrapporterade till Gynop-registret (och GKR) under år 2010 Mathias Pålsson, specialistläkare, Gynekologi och reproduktionsmedicin, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg REGISTRET UNDERSTÄLLT SFOG RAPPORTEN ÄR DISTRIBUERAD JUNI 2011

Inledning Föreliggande årsrapport från Adnexregistret motsvarar standardrapporten för Adnex i Rapportgeneratorn i så motto att samma tabeller visas. Däremot skiljer sig urvalet något. I denna rapport har endast tagits med rena adnexoperationer, i Rapportgeneratorns tabeller kommer samtliga operationer på adnexa med, även de som gjorts i samband med t.ex. en hysterektomi. I Rapportgeneratorn (som återfinns på www.gynop.org) kan varje deltagande klinik själva ta fram sina siffror och jämförda dem med riket som helhet (Gynop). Rapportgeneratorn uppdateras för närvarande tre gånger per år. I den här årsrapporten redovisas tabellerna på kliniknivå. Det gör att alla kliniker kan jämföra sig med varandra. Som framgår nedan föreligger det ganska stora skillnader mellan olika kliniker avseende t.ex. operationssätt men även hur god den interna validiteten är mätt i hur komplett registret ifylls. Förhoppningen är att läsandet av denna rapport ska väcka tankar kring den egna klinikens arbete och kanske lust till förändring, om man märker att det finns förbättringspotential. Notera att detta inte är någon benchmarking, men i brist på sådana nationella riktlinjer kan denna rapport tjäna som ett slags underlag för en klinik att bedöma sin nivå jämfört med andra. Nytt för i år i denna återrapport är att det nu i vissa tabeller ingår data från GKR-registret. GKR står för Gynekologiskt Kvalitetsregister och används av klinikerna i Stockholmsområdet samt Karlstad och Visby. Arbetet att inkludera data från GKR till Gynop-registret har pågått en tid, men ännu är inte samtliga variabler konverterade. Även urvalet har fått göras lite annorlunda för att få med GKR-data, t.ex. har selektion avseende om operationsindikationen är bedömd som benign eller inte ej kunnat genomföras. Det syns tydligt i figuren som visar PAD där ni kommer att se ovanligt många maligniteter. Skillnaden för de kliniker som lämnar data via Gynop-registret är dock mycket liten, då de flesta använder adnexregistret vid förväntat benign kirurgi men i övrigt använder tumörregistret. Kom ihåg att det är stora skillnader mellan klinikerna i hur många patienter som är inkluderade, det manar till försiktighet vid tolkande att utfallet. Författaren är nyvald till registeransvarig för adnexregistret och detta är således den första återrapporten. Kommentarer på innehållet mottages tacksamt. Adnexregistrets utveckling 37 (en mer än föregående år) av totalt 44 kliniker som deltar i Gynop-registret har registrerat adnexoperationer, 5 kliniker har registrerat färre än 20 operationer. 10 klinker som registrerar i GKR finns representerade. Antalet inkluderade spänner mellan 8 till 502 patienter.

Hur operationen har påbörjats De flesta kliniker som deltagit i adnexregistret både 2009 och 2010 har ungefär samma mönster avseende val av operationsmetod. Några kliniker uppvisar dock ganska stora skillnader: t.ex. Uppsala påbörjade ungefär hälften av sina adnexoperationer som laparotomi 2009. Under 2010 har man sänkt denna siffra till strax över 20 %. Antalet inkluderade patienter har ökat något (115 jämfört med 98). Totalt är frekvensen laparoskopi 72,9 % vilket är en ökning från 2009 (64 %). Förklaringen av ökningen beror till största delen av de siffror som kommit från GKR. Södersjukhuset som är den klinik med flest registrerade patienter (502) startar 89 % av sina adnexoperationer via laparoskopi. Om inte skillnader kliniker emellan beror på att man vid vissa sjukhus t.ex. enbart opererar mycket stora cystor så finns det anledning för flera kliniker att fundera över fördelningen laparotomi/ laparoskopi. Då det bedöms tekniskt möjligt bör laparoskopi anses som förstahandsval vid förväntat benign adnexkirurgi då det finns klar vinst för patienterna med den minimalinvasiva approachen. Det är ett etablerat faktum att laparoskopiska operationer har stora fördelar för patienten med färre komplikationer och snabbare återhämtning jämfört med öppen bukkirurgi (se t.ex. metaanalys i Cochranes databas 1 ). Operation påbörjats som Abdominellt Laparoskopiskt Vaginalt 8 6 4 2 Lund 8 Skellefteå 24 Lycksele 12 Umeå 82 Ljungby 13 Gävle 66 Norrköping 71 Östersund 40 Hudiksvall 37 Nyköping 23 Sunderbyn 79 Västerås 60 Kristianstad 85 Örnsköldsvik 23 KS Solna 84 Kalmar 65 Skövde 104 Västervik 47 GynStockholm, S:t Göran 8 Visby 23 Jönköping 72 Karlstad 113 Linköping 167 Värnamo 57 Södertälje 71 Total 3450 Lidköping 18 Trollhättan 123 KS Huddinge 195 Uppsala 115 Helsingborg 113 Varberg 15 Karlskrona 72 Norrtälje 21 Falun 116 Borås 68 Eksjö 46 Danderyd 316 Halmstad 37 Mora 26 Södersjukhuset 502 Proxima Motala 22 Sundsvall 80 Göteborg Östra 91 Göteborg SUS 32 Figur 1 Operationen har påbörjats som PAD De data som presenteras från adnexregistret brukar vara selekterade så att endast förväntat benigna operationer tas med. Den här gången har dock inte det urvalet gjorts eftersom det skulle innebära att alla GKR-data faller bort. De flesta som använder adnexregistret inkluderar å andra sidan inte förväntat malign eller starkt malignitetsmisstänkt operation utan använder då tumörregistret istället. I figuren nedan framgår det att vissa kliniker i det närmaste uteslutande har maligna PAD. 1 Cochranebiblioteket = Ett antal databaser med översikter över artiklar om bl a behandlingseffekter in om sjukvården.

PAD-bedömning Normalt/benignt Precanceröst Malignitet 9 8 7 6 5 4 3 2 1 GynStockholm, S:t Göran 2 Nacka 7 Visby 18 Göteborg SUS 2 Lidköping 12 Hudiksvall 20 Lycksele 14 Södersjukhuset 387 Göteborg Östra 57 Helsingborg 102 Karlskrona 62 Danderyd 234 Kristianstad 81 Norrtälje 21 Södertälje 41 Skellefteå 18 Sunderbyn 53 Mora 33 Norrköping 77 Kalmar 59 Västerås 29 Värnamo 56 Östersund 42 Uppsala 68 Trollhättan 108 Västervik 53 Proxima Motala 13 Sundsvall 77 Falun 97 Total 2645 Ljungby 12 Karlstad 60 Borås 45 Gävle 51 Varberg 10 Skövde 88 Eksjö 37 Nyköping 17 Halmstad 33 Jönköping 52 Örnsköldsvik 20 Linköping 144 KS Huddinge 127 Umeå 75 Lund 8 KS Solna 23 Figur 2 Klinikens bedömning av PAD-svaret. Beakta alltså hur urvalet gjorts. Då urvalet istället görs på Gynopdata och där man preoperativt bedömt att det rör sig om benigna förändringar visar det sig att 98,1 % av alla PAD är benigna, 1,3 % precancerösa/borderline och endast 0,6 % var maligna förändringar. PAD-bedömning jämfört med preoperativt bedömd benign indikation Normalt/benignt Precanceröst Malignitet 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Skellefteå 15 Eksjö 31 Umeå 36 Norrköping 62 Jönköping 41 Gävle 36 Värnamo 45 Borås 30 Linköping 100 Västervik 34 Totalt 1255 Kalmar 40 Trollhättan 80 Sundsvall 51 Uppsala 63 Falun 72 Helsingborg 80 Nyköping 8 Proxima Motala 15 Ljungby 11 Karlskrona 48 Kristianstad 51 Lund 1 Halmstad 21 Varberg 8 Göteborg SUS 17 Göteborg Östra 63 Skövde 60 Lidköping 13 Västerås 14 Mora 24 Hudiksvall 16 Örnsköldsvik 13 Östersund 19 Lycksele 8 Sunderbyn 29 Figur 3 Klinikens bedömning av PAD-svaret i jämförelse med den bedömning som gjordes preoperativt. Urval bedömning = benign preoperativt. Konklusionen blir att de metoder vi har att tillgå för att bedöma en adnexförändrings malignitetspotential får anses som mycket goda.

Postoperativ antibiotikaanvändning Den postoperativa antibiotikaanvändningen visar frekvensen av all rapporterad antibiotikaanvändning efter operationen, såväl rapporterad av patienten som läkare. Som framgår av figur 4 så varierar antibiotikaanvändningen kraftigt över landet, från 0 % till 22 %. I dessa siffror är det då inkluderat UVI:er och andra postoperativa infektioner. Anledningen till den stora spridningen kan vara flera. Dels kan det föreligga regionala skillnader i den allmänna hållningen till antibiotikaanvändning. Ett större bruk av antibiotika kan antingen betyda att man som klinik verkligen har mer postoperativa infektioner, vilket kan behöva ses över orsaker till, men det kan också bero på olika lokala traditioner och inställning till antibiotikaanvändning generellt. Har man inom klinikens upptagningsområde en klart större antibiotikaanvändning jämfört med andra, kan det uppmuntra till en översyn av sina indikationer för antibiotikaförskrivning. Kanske kan det också föreligga ett behov av ökat samarbete och utbyte med primärvården som ju står för en del av antibiotikaförskrivningen. Som figur 4 visar så ligger riksgenomsnittet på 7,4 %. Postoperativ antibiotikabehandlad infektion Nej Ja, postop infektion Ja. postop infektion och UVI Ja UVI 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Nyköping 19 Proxima Motala 21 Lund 7 Ystad 1 Göteborg SUS 2 Lidköping 14 Mora 35 Örnsköldsvik 22 Skellefteå 20 Sundsvall 66 Karlskrona 57 Gävle 53 Hudiksvall 23 Östersund 45 Västerås 42 Borås 77 Sunderbyn 58 Helsingborg 105 Eksjö 33 Halmstad 32 Linköping 151 Uppsala 86 Kalmar 53 Falun 107 Total 1824 Varberg 12 Kristianstad 82 Norrköping 78 Göteborg Östra 54 Trollhättan 115 Västervik 47 Umeå 74 Jönköping 67 Skövde 85 Lycksele 14 Ljungby 13 Värnamo 54 Figur 4 Postoperativ antibiotikabehandlad infektion. Skillnaden i operationssätt kan även avspegla behovet av antibiotika postoperativt. Jämför man hur operationen startats (laparoskopi eller -tomi) med användandet av antibiotika ser man att det föreligger en stor skillnad. Patienter där man gjort laparoskopi rapporterar antibiotikaanvändning i 6,3 % av fallen och vid laparotomi 11,4 % p=0,004 (medellinjesnitt 13,3 %, bikinisnitt 9,7 %). Noterbart är också att hälften av antibiotikaanvändningen efter laparoskopi är mot UVI medan laparotomierna har större andel andra infektioner. UVI är vanligare förekommande efter laparoskopi än efter laparotomi p=0,03

Tabell 1 Antibiotikabehandlad infektion beroende på operationssätt I epikrisen bedömd antibiotikabehandlad infektion samt patientrapporterad 8-veckorsenkät antibiotikabehandling Ja, postop infektion Ja. postop infektion och UVI Snittyp vid samtliga operationer Nej Ja UVI inre genitalia Antal Antal Antal Antal Medellinje 211 26 0 2 Bikini 238 18 2 3 Laparoskopiskt 805 31 4 16 Vaginalt 6 0 0 0 Komplikationer i samband med adnexoperationer Antalet patienter med läkarbedömd komplikation registrerad under vårdtillfälle eller vid bedömning av 8-veckorsenkäten framgår av figuren nedan. Det är glädjande nog väldigt väl registrerat, endast 0,5 % av patienterna saknar komplikationsbedömning. I de flesta fall där det saknas rör det sig bara om någon enstaka patient. Riksgenomsnittet för registrerade komplikationer är 13,7 % och varierar mellan 4,2 % till 25 %. De flesta komplikationer är bedömda som lindriga, knappt en femtedel av inträffade komplikationer är bedömda som allvarliga. Komplikationsbedömning av läkare vid utskrivning samt 8 v postoperativt sammantaget Komplikationsfritt Lindrig komplikation Allvarlig komplikation Svar saknas 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Göteborg SUS 2 Ljungby 13 Lund 11 Borås 81 Figur 5 Västervik 54 Värnamo 63 Gävle 59 Skövde 98 Sunderbyn 80 Lycksele 15 Östersund 46 Norrköping 83 Kristianstad 94 Kalmar 67 Trollhättan 125 Hudiksvall 29 Umeå 83 Uppsala 101 Linköping 167 Jönköping 78 Eksjö 42 Total 2097 Lidköping 14 Mora 35 Västerås 59 Helsingborg 112 Göteborg Östra 64 Halmstad 41 Varberg 17 Falun 117 Karlskrona 69 Proxima Motala 22 Sundsvall 85 Skellefteå 25 Nyköping 20 Örnsköldsvik 25 Ystad 1 Läkarrapporterad komplikationsbedömning från utskrivning och 8-veckorsenkät sammantaget. Patientnytta Vi opererar våra patienter med förhoppningen att de ska uppleva en förbättring av sitt tillstånd. Särskilt tydligt gäller det patienter med framfalls- och inkontinensbesvär samt kvinnor som genomgår hysterektomi som oftast föranleds av blödningsbesvär eller besvär från myom. Detta är benigna besvär som kan ge en stor påverkan på livskvaliteten med en stor möjlig vinst vid en operation. Det är inte lika tydligt vid adnexoperationer. Många gånger kan besvären vara underordnade, mängder av cystor opereras bort eftersom de upptäckts en passant och inte utgjort några

direkta besvär för patienten (ännu eller någonsin). Eller så rör det sig om akuta tillstånd, t.ex. utomkvedshavandeskap. Detta får man ha i beaktande när man tittar på siffrorna över hur patienterna skattar nyttan av den operation de genomgått. Vid den klinik som hamnade lägst i patientskattningen när det gäller benigna hysterektomier 2009 var ändå 80 % av patienterna mycket nöjda eller nöjda med operationsresultatet (ett år efter operation). Färre än hälften av klinikerna skattades till den nivån eller högre i adnexregistret 2010 (8 v postoperativt) som framgår av figuren nedan. Resultat 8 veckor postoperativt Förbättrat Oförändrat Försämrat 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Lund 10 Västerås 55 Halmstad 28 Eksjö 33 Mora 31 Helsingborg 94 Proxima Motala 18 Kalmar 48 Hudiksvall 20 Varberg 4 Linköping 115 Jönköping 62 Gävle 51 Uppsala 78 Trollhättan 99 Östersund 40 Umeå 65 Skellefteå 20 Total 1605 Karlskrona 46 Göteborg Östra 50 Borås 58 Sundsvall 64 Lycksele 13 Kristianstad 66 Falun 91 Nyköping 14 Skövde 71 Värnamo 52 Västervik 39 Norrköping 63 Sunderbyn 61 Ljungby 12 Ystad 1 Örnsköldsvik 19 Göteborg SUS 2 Lidköping 12 Figur 6 Patientrapporterat resultat 8 veckor efter operation. Svaren för mycket förbättrat och förbättrat är sammanslagna till Förbättrat och försämrat, mycket försämrat är sammanslaget till Försämrat. Mycket försämrat har endast rapporterats av 6 patienter totalt (0,4 %). Vårdtid Vårdtiderna varierar ganska stort över riket, vilket framgår av figur 7 nedan. Andelen patienter som går hem operationsdagen varierar mellan 0 till 86,4 %. Rikets genomsnitt ligger på 21,5 %. Dessa stora skillnader kan bero på att vissa kliniker har dagkirurgisk profil och därmed selekterar och handlägger patienter på sådant sätt att korta vårdtider är möjliga. Sedan kan det naturligtvis finnas skillnader beroende på lokala traditioner, olika syn på vad som är normal vårdtid. Rikets siffor är att 62,3 % av patienterna skrivs hem senast dagen efter operation och endast 10,4 % vårdas längre än 3 dagar. Dessa siffror är i princip oförändrade jämfört med föregående år. Överensstämmelsen mellan val av operationssätt och vårdtid är mycket god. Den absoluta majoriteten av de kliniker som har andel laparotomier över rikssnittet har också lägst andel patienter som skrivs ut senast dagen efter operation. Kliniker med vårdtider på 2 dygn och däröver som överstiger 40 % har alla med ett undantag andel laparotomier över riksgenomsnitt.

Postoperativ vårdtid gruppindelat Utskriven operationsdagen Utskriven dagen efter Två eller tre vårddygn Vårdtid längre än tre dygn Uppgift saknas 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Proxima Motala 22 Sundsvall 73 Halmstad 37 Varberg 13 Göteborg Östra 82 Uppsala 100 Mora 26 Lidköping 15 Eksjö 42 Kalmar 58 Örnsköldsvik 22 Värnamo 55 Hudiksvall 35 Västervik 44 Total 1944 Norrköping 70 Skövde 96 Göteborg SUS 31 Jönköping 73 Sunderbyn 53 Borås 67 Falun 113 Gävle 54 Lund 8 Umeå 80 Västerås 39 Östersund 39 Linköping 166 Trollhättan 118 Nyköping 20 Karlskrona 61 Lycksele 12 Helsingborg 104 Kristianstad 78 Skellefteå 24 Ljungby 13 Drygt 1 % av de patienter som opererats med laparoskopisk teknik vårdades längre än 3 dygn att jämföra med 36 % där man använt medellinjesnitt Sammanfattning Nytt för denna återrapport är att det till viss del finns inkluderat data från GKR-registret. Det pågår ett arbete att konvertera variabler så fler kommer att bli gemensamma och framöver skall GKR-data finnas i fler analyser. Det föreligger fortfarande stora skillnader i val av operationsmetod mellan klinikerna när det gäller adnexoperationer. Det föreligger ett behov att närmare studera varför det är så stora skillnader. De flesta patienter som inkluderats i adnexregistret har benignt PAD. Det föreligger en skillnad vid inkludering mellan Gynop och GKR som gör att GKR har en något högre andel maligna PAD:n i denna grupp. När renodlade Gynop-data analyseras framkommer bilden av att man har en mycket god överensstämmelse mellan den preoperativa uppfattningen att det rör sig om benigna förändringar som ska opereras och det faktiska utfallet. Riksgenomsnittet för komplikationer efter adnexoperationer ligger på knappt 14 %, spridningen är dock stor (4-25%). Antibiotikaanvändning postoperativt visar också stor spridning med ett riksgenomsnitt på ca 7 %. Det föreligger en statistiskt säkerställd skillnad avseende antibiotikabruk mellan patienter som opererats med laparoskopisk teknik jämfört med öppen teknik. Bara 10 % av kvinnor som genomgår en renodlad adnexoperation vårdas längre än 3 dagar. Kortast vårdtid har kvinnor som opererats med laparoskopisk teknik. Någon enstaka klinik har dagkirurgisk profil och följaktligen skrivs de patienter som opereras där ut operationsdagen med några få undantag. Det ska bli spännande att i framtiden kunna vissa jämförande siffror från hela riket avseende fler parametrar i och med att arbetet med att föra samman data från Gynop och GKR är påbörjat.

Ordlista Adnexa Benchmarking en passant Laparoskopi Minimalinvasiv PAD UVI Äggledare och äggstock En metod att lära sig av goda förebilder, att jämför sig med dem man uppfattar bete sig bäst inom samma område I förbigående. I detta sammanhang t ex att man vid en operation i buken upptäcker att det finns en cysta som inte tidigare noterats och att den opereras direkt under samman ingrepp. Titthålskirurgi i buken Inom gynekologin avses att operation sker via laparoskopi eller vaginalt Patologisk anatomisk diagnos: mikroskopisk undersökning av vävnadsprov för att fastställa diagnoser. Urinvägsinfektion