Anmiirkningsvirda fynd av smflfjiirilar (Microlepidoptera)

Anmiirkningsvirda fynd av smflfjiirilar (Microlepidoptera) I Sverige L993 INGVAR SVENSSON Svensson, I.: Anmiirkningsviirda fynd av smafjirilar (Microlepidoptera) i Sverige 1993. [Remarkable records of Microlepidoptera in Sweden during 1993.1 - Enr. Tidskr. I l5 ( l-2):45-52. Uppsala, Sweden 1994. ISSN 0013-886x. The series of annual compilations of remarkable records of Microlepidoptera is continued for the 2lst year. The weather was normal in most parts of Sweden as to temperature and precipitation, on an average. In reality it was most abnormal. The winter was mild as it has been in the last five years. The summer appeared already at the end of april with the highest temperatures of the year in many places. The warm and very dry period continued for a month and then the rest of the year was colder and wetter than normal. As a result of the weather conditions almost all interesting finds were made in the first half of the year. Three species were found new to Sweden, Argyresthia trifasciata Staudinger, Cydia grunertiana (Ratzeburg) and Cydia molesto (Busck). A possibly undescribed Athrips species collected in 1992 and 1993 is recorded. Contrarily, Monochroa brundini (Benander) is sunk to a synonym of Aproaerema anthyllidella (HUbner) and Schiffermuelleria schaefferella (L.), Celypha flavipalpana (Henich-Schiiffer) and Homoeosoma nebulella (Denis & Schiffermiiller) are considered not found in Sweden. Totally, unchanged 1652 species of Microlepidoptera are known from Sweden. I. Svensson, Vivedalsvtigen 10, Ostersltiv, 5-291 94 Kristianstad, Sweden. Detta iir den 21 :a rapporten om anmiirkningsviirda smafjiirilfynd i Sverige. Liksom fcirut behandlas i ett sarskilt avsnitt sedana arter som iir nya fcir [andet eller pa annat sett mera intressanta, liksom s6- dana som skall strykas. Fdrutom vetenskapliga namn anvdnds hdr iiven svenska namn enligt Svensson & Palmqvist (1990). Berf,ttelserna om de olika artema grundas pa insamlarnas egna uppgifter. I ett fciljande avsnitt fdrtecknas nya (liksom strukna) landskapsfynd, inklusive sadana fran fciregaende avsnitt. Insamlare anges hiir inom parentes genom fcirkortningar enligt ZOO-TAX. InsamlingsAr anges fcir fynd fctre 1993. En fcirteckning civer insamlare fciljer dlrefter. Rapporten bygger pa senaste fjiirilkatalogen (Svensson et al. 1987), med samma systematik och nomenklatur liksom nummer pe arterna i avsnittet om nya Iandskapsfynd. Auktorsnamn utelamnas har. En ny katalog med de iindringar som fciljer av denna artikel iir under tryckning. Som medeltal var vddret norrnalt i Sverige 1 993 betriiffande bade temperatur och nederbdrd. Insamlingssesongen bcirjade emellertid tidigt som sa ofta de senaste Aren beroende p6 den milda vintern. Snritiicke saknades helt i sydligaste Sverige utom tillftilligt. Januari var siirskilt varm med 3-6' civerskott allmiint, men samtidigt mycket stormig, vilket inte inbjdd till fangstfcirsrik. VAren blev kylig, mycket torr men kort. Sommaren infann sig redan 25 april med manga vdrmerekord de fciljande dagama och de hrigsta temperaturerna <iverhuvud under Aret pa minga platser i Sydsverige. Riksrekord fcir april slogs i Genevad i Halland. Vdrmen och torkan fortsatte i maj och exempelvis Stockholm hade sin hcigsta uppmiitta medeltemperatur nagonsin. Emellertid tog viirmen slut redan 25 maj och diirefter blev viidret mer hcistlikt fcir manader framat. I stort sett varje manad hade sedan liigre medeltemperatur dn normalt civer hela landet. I norra Sverige hade juni liigre medeltemperatur iin maj. RegnmSngdema blev civerlag mycket stora till skillnad mot den svlra torkan pa fcirsommaren. Arets andra halva blev som fdljd hiirav en av de samsta nlgonsin frin fjiirilsynpunkt och huvuddelen av 45

Ingvar Svensson Arets intressantare fynd kom att gciras fcire sommarsolstandet. Alltse dnnu ett hcigst onormalt Ar. NAgra allvarligare fall av naturfcirstciring som berdr smafjiiritlokaler har inte upptiickts under Aret, vilket kanske mest beror pa det ringa antalet samlare. Diiremot finner man pa nybildade naturreservat fcirbud mot insektftngst, vilket fcirhindrar ytterligare utforskning av faunan pi dessa ofta intressanta lokaler. De allmanna inventeringar som ofta startas, anser jag av ringa eller intet viirde f<ir forskningen, eftersom klimatvariationer och cykliska fciriindringar av populationema fcirrycker resultaten. Igenviixning och igenplantering av jordbruksmark tir ett kvarstiende problem, se exempelvis styckena on Cochylis moguntiana och Ancylis obtusana nedan. Skogs- och jordbruket synes annars alltmer bidra till variationen och mangfalden i naturen genom enskilda initiativ och olikheter i brukningsformerna, vilket iir mycket gliidjande. S.k. naturvards[tgiirder i form av buskrcijning, da ovanliga arter giima stryker med, borttagande av skadade triid eller infcirda triidslag, Aterstlillning av grusoch stentiikter etc. har A andra sidan skadat intressanta insektbiotoper. Tack vare den tidiga sommaren och en da ganska intensiv insamlingsverksamhet kunde en hel del intressanta fynd gtiras. Argyresthia trifasciata Staudinger, Cydia grunertiana (Ratzebtrg) och Cydia molesta (Busck) antriiffades nya fcir Sverige. En mcijligen obeskriven Athrips-art fran 1992 och 1993 rapporteras fcir fcirsta gangen. DAremot kan nu tiden anses mogen fcir att synonymisera Monochroa brundini (Benander) med Aproaerema ant hy I lide I la (Hiibner) och avftira Sch iffe r m ue I le r i a sc haeffere lla (L.), C e lyp ha flavipalpana (Herrich- Schiiffer) och Homoeosoma nebulella (Denis & Schiffermiiller) fran svenska listor (se nedan). Diirmed iir ofciriindrat 1652 smafiiirilarter funna i Sverige. Insamlare och rapportcirer tackas hjiirtligt fcir liimnade uppgifter. Som vanligt brir rapporter sdndas till mig omedelbart efter trettondagen ndsta Ar. Enstaka kompletteringar kan i regel ske underjanuari. Intressantare arter Ti s c he r ia g a u nac e I I a,sllnpannluggmalen. Arten iir funnen i flera landskap men ses inte ofta. OcksA minan dr svirfunnen. Den finns ofta i smi blad, som blir helt urf,tna och rullar ihop uppat mer eller n.rindre, och giima langt inne i sllnbuskama. Biista Ent. Tidskr. I 15 (1994) tiden att scika dem iir just fcire bladfiillningen, da emellertid de angripna bladen liitt faller vid berciring. Senaste uppgift om arten kommer fran Peter Koih-Schmidt, som funnet den i Alem l5.viii.93, ny ftir SmAland. Den iir inte funnen i de nordiska grannldnderna. Infurcitinea marianii, mtnlavmalen. Vid ljusfangst i bokskog med inslag av flera andra lcivtriid zg.yl.g3 i Viistra Vram i SkAne erhcill Bengt A. Bengtsson ett exemplar av denna siirpriiglade mal, som det tagits ferre iin 10 ex av i landet. Bert Pettersson hivade in ett exemplar i skymningen i ett hiissle vid GrAborg pl Oland 1.VII.93. Kanske lever larven inte pa lavar som jag fcirmodat efter att ha skriimt ut nagra fjfilar frin laviga jolsterstammar. Larven till niirstiende I. alb i c ome lla, klipplavmalen, har Robert Heckford (in litt. l5.xi. 1991) funnit bland nedfallna blad pa marken i England. Tr iaxo mas i a c ap ri mul ge I la, haltriidsvampmalen, Iir en oansenlig fjaril som htller sig i skymundan och siillan ses (Svensson 1989). En tredje lokat frir arten i landet har upptiickts av Peter Koch-Schmidt i Strrimsrum, Alem i cistra SmAland, diir han tog 8 exemplar med hjiilp av rcikpust och pannlampa pa tva ihaliga kinnar 17.VII.93. Fjiirilama satt bide inuti och vid ingangen till halet. Totalt observerades 10 exemplar. Endast ett av dem flcig, och da mot pannlampan och fcirsvann. Ett annat inuti haligheten slappte sig ner och blev ocksa borta. Argyresthia trifasciata, llmpligen kallad triidgardsmalen. Denna fcir norra Europa nya art fick Bert Pettersson pa lampa i bokskog i Ynde niira S6lvesborg i Blekinge 30.V.93, tva honor. Krister Tingstedt tog ett tredje exemplar i bokskogen 2.VL Sjiilv insamlade jag 6 nagot avflugna honor i pann- Iampsken i skymningen 9.VI inom ett villaomrlde i utkanten av staden. Fjiirilarna flcig civer mattor av luniperus sinensis och inte vidthuja, som anges som ndringsvdxt i Mellaneuropa (Fig. 7). NAgra patagliga larvangrepp kunde emellertid inte hittas, trots att fjiirilen maste ha haft nlgot av en massfrirekomst fcir att flyga ut i bokskogen kilometervis diirifrln, sl det iir mcijligt att larvema upptriider senare under sommaren. De sista fjiirilama tog Christer Bergendorff i villaomradet 10.VI. Den lilla fjiirilen (vingbredd 8-9 mm) med vitt huvud och gliinsande gulbruna framvingar med tre framtriidande vitaktiga tviirband kan knappast fcirviixlas med nlgon annan art (Fig. l). Troligen har den kommit in till Sverige med infcirda triidglrdsviixter och kan nog efterhand hittas flerstades. 46

Ent. Tidskr. ll5 (1994) A nmrir kni ngsveirda fy nd av s mdfj cir i lar Fig. I -6. - 1. Trtidgdrdsmal Argyresthia tifasciata Stgr. - 2. Trampdrtgallmal Augasma aeratella (2.). - 3. LArkbarkvecklare Cydit grunertiana (Rtzb.). Undersida lill hi)ger. - 4. Granbarkvecklare Cydia pactolana (2.). Undersida till viinster. - 5. Aprikosvecklore Cydia molesta (Busck). - 6. Plommonvecklare Cydiafunebrana (Tr.). Rhigognostis schmaltzella, skogssenapsmalen. Jag har genom Aren fcirgiives stikt larven pa olika senapsvexter. Peter Koch-Schmidt havade 2.V11.93 i Kallmora slipstensgruva i Siljansringen i Dalama de grtina larverna fran nagot som han anser mlste vara sandtrav (Cardaminopsis arenosa). PA v[xten satt ocksa Cauchas rufimitel/a, biickbriismeantennmalen. P s e udate me li a suboc hre e I la, bokskogstubmalen, fick jag en hanne av pa lampa en blasig natt l.vi.93 i samma bokskogsomrade som Argyresthia trifasciata upptratt. Nestan inga andra fiiirilar visade sig. Arten hade bara tagits en gang fcirut i Sverige, i Sk. Brirringe 19.VI.83 (Svensson 1985). Det visade sig efterhand att aven subochreella hade nagot av en massfcirekomst pa Ryssbergets sydanda och att en hanne tagits pa lampa av Christer Bergendorff redan I 6.Y 1.92 i Joc karp, Gammalstorp n tgra km mot nordost men fcirvdxlats med P.flavifrontella. I mdrkningen 9.VI gick jag med pannlampa i medelalders bokskog i Ynde (Fig. 8) och fann ett antal honor sittande pa l-2 meters hrijd pa stammama, tydligen lockande hannar. Efter en halvtimme var alla fcirsvunna igen. Ingen kopula iakttogs. Annu dagen efter flcig rikligt med hannar och Bert Pettersson fann dven en hona pa en bokstam i skymningen. Christer Bergendorfftog de sista exemplaren 14.VI. Pe lokalen fanns dven liirkbarrmal, Teleio- 47

Ingvar Svensson Fig. 7-8. Lokaler fdr - 7. Trddgdrdsmal Argyresthia tritasciala Stgr. - 8. Bokskogstubmal Pseudatemelia subochreella (Dbld.). Sdlvesborg, Blekinge, januari 1994. Foto: L Svensson. Localities of Argyresthia trifasciata Stgr. and Pseudatemelia subochreella (Dbld.). Sdlvesborg, Blekinge provtnce. des saltuum, och tragisk stavmal, Chionodes tragicella,till fciljd av gruppvis inslag av I[rk i bokskogen. Ethmia terminella. grtkantade sorgmalen. togs ny frir landet i Ahus i SkAne 2l.VI.9[ (Svensson 1992). 1992 och 1993 har fjiirilar hittats upp till 1-2 mil fran Ahus men arten har diirtill giort ett betydligt st<ire hopp i utbredningen. Frirst fick Clas KZillander ett strdexemplar vid sin bostad i Husbyborg i viistra Uppsala, Uppland, 9.VI.93. Senare togs totalt 1 I exemplar pt bangardar i centrala Uppsala av Ingemar Frycklund och Clas. Inte nog med det. 20-2l.Yl insamlade Jan-OIov Bjcirklund totalt 7 exemplar i ett sandtag i Upplands Viisby. Aven om var bevakning av faunan iir hcigst bristfiillig, kan nog terminella bedomas som en invasionsart. Kanske sprids den liings jiirnviigar. Ent. Tidskr. 115 (1994) Sc hiffe rmuel leria sc haeffere l/a, kilskriftpraktmalen, har fcirmodligen felaktigt uppfattats som funnen i Sverige. Svenska exemplar har inte kunnat upptlickas i samlingarna och det kan nu anses dags att stryka arten fran svenska frirteckningar. Arten saknas i Linn6s samling (Robinson & Nielsen 1983) och sannolikt har han haft utliindsk fcirebild vid sin beskrivning, som i dvrigt tyder pa hopblandning med P hy I I o nory c! e r mae s t i n g e I I a, bokguldmalen. Det kan dock finnas anledning att se efter arten, som niirmast fcirekommer pa Sjiilland. Augasma ae r a te I la, tramportgallmalen. Jan-Olov Bjtirklund och jag insamlade nagra galler p[ viirdvexten, tramp6rt (Polygonum aviculare) utanfdr Ahus i SkAne 18.X.92. Efter civervintring utomhus togs de in ungef?lr samtidigt, men mina fjiirilar kliicktes fcirst 24-26.Y1.93, ungefdr en manad senare an Jan-Olovs. Gallerna (Fig. l0), fcirst grcina men efterhand bruna och omkring l0 mm langa, sitter pa de nerliggande sdiilkarna, oftast endast negra cm frln vextens centrum. De egendomliga metallskimrande fjiirilama (Fig. 2) ldmnar inte giima sandytan. M o noc hroa br undi n i, brundindystermalen, ar det dags att stryka. Det ensamma typexemplaret har inte Aterfunnits i de offentliga samlingama, inklusive coll. Per Benander. Lars Brundin, som Iovat se efter det i sin faders restsamling i sommarhuset i SmAtand, har inte hrirts av och 6r numera avliden. Typexemplaret ftr diirfcir anses fcirlorat. Mdjligen kan Benander ha avldgsnat det, sedan han funnit att det tillhrirde en viilkiind art. Beskrivningen av Xystophora brundini (Benander 1945) passar helt in pa, A p ro ae re ma a n t hy I I id e/la, getviipplingpalpmalen, som den blir synonym till. Te le iode s scr ipte lla,llnnbladkantmalen, har kanske brett ut sig pa senare Ar. I vart fall har den hittats pe fler lokaler i ristra SmAland, exempelvis i Lockneri 9.VI.93 av Nils Ryrholm, i Mjrishyltan (se fciljande art) 30.V och 5.VI.93 av Bengt A. Bengtsson och Peter Koch-Schmidt, i Dalhem 14.V1.92 av mig sjiilv och pa Oland i Skliftekiin, Boda22.Yl.93 av Bengt A. Bengtsson. Arten togs ny frir Sverige 16.VI.74 vid sjcin Hummeln av Bengt A. Bengtsson (1976). Arhrips species. Vid ljusfangst 28.y.92 i lcivskog intill betesmark i Mjiishyltan sydviist om sjcin Allgunnen i KrAksmAla i SmAland fick Peter Koch- Schmidt en fjiiril med irigonenfallande orangegul teckning som genast gav tanken: sadana h?ir finns inte i Sverige. Niirmare granskning visade att den 48

Ent. Tidskr. ll5 (1994) star niira A. tetapunctella men dock klart skild. Bl a rir den orange fdrgen p4 framvingarna koncentrerad till tva avgriinsade fliickar med den yttre delad av en gul korridor fran framkanten till bakhcirnet. De mcirka ftilten bestar mestadels av svarta fjiill, i rotdelen med stort inslag av oranga fjhll. De tvl diskpunktema iir sma men tydliga. Hriger vingpar har tecknats av Peter (Fig. 9). Fjiirilen eftersriktes p[ lokalen ett par ganger 1993 och 5.VI lyckade Bengt A. Bengtsson fa in 2 slitna exemplar i gryningen. De var inte sa klart orange utan liknade mer A. tetrapunctella, varav ocksa 2 exemplar insamlades. Sannolikt lever den nya arten pl nagon [rtviixt liksom denna. Peter har godkiint det svenska namnet praktstiivmal. Ae t he s fe nnicana, strdtteblomvecklaren. Det hi f tills enda svenska exemplaret som tagits av J. A. Z. Brundin i Misterhult i cistra Smiland, har ej kunnat Aterfinnas i samlingarna. Uppgiften (Benander 1946) verkar emellertid vara riktig, sedan arten nu antriiffas pa nordligaste Oland, endast omkring 30 km cisterut. Christer Bergendorff insamlade en hanne och Bert Pettersson en hanne och en hona med hjiilp av pannlampa pa natten l.vi.90 i Holmbodar, Bcida. Fjiirilama satt pa strandkvanne (Angelica archangelica), som hiir uppenbarligen varit niiringsvaxt. C oc hy I i dia mo I u n t i a na, mindre fiiltmaldrtrotvecklaren, iir ett av manga exempel pa tidiga flygtider och lokala massftirekomster 1993.. Fjiirilen flcig i stort antal i skymningen l0.v pi en civergiven sandaker i Ncibbeltjv i Vii, SkAne. Mlnga var slitna, sa kanske arten hade bcirjat kliickas redan i slutet av april. Andrade brukningsformer i jordbruket och skogsplantering har minskat antalet lokaler, men iinnu dr kanske inte fjiirilen direkt hotad. C o c hy li s hy br ide I la, bitterfibbleblomvecklaren, kan mcijligen leva ocksa pi annat iin bitterfibbla (Picris hieracioides). Viixten synes saknas vid Riddersholm pa RAdmansii i Uppland, diir Ingemar Frycklund fick ett exemplar pi ultraviolettljus 20.y111.92. Lokalen ligger dock langt fran tidigare kiinda pa Gotland, varftir en tillfiillig inflygning iir sannolik. C e ly p ha fl av ip al pa na, gulpalpgrundvecklaren. Exemplaren frln Sverige (Benander 1950 och 1953) har alldiimt inte kunnat Aterfinnas. De kan ha varit felbestiimda, s[rskilt som hans bild av genitalklaffen ej stiimmer fcir arten. Jiimfcir Larsen (1983). Mdjligen kan Benander ha avliigsnat sina exemplar fran samlingen, sedan han funnit att de tillhcirde exem- Anmtirkni ngsvrirda fy nd av smdfjdril ar Fig.9. Hdger vingpar av Athrips species. Right wings of Alhrips species. pelvis C. rivulana, som den avbildade genitalklaffen mest liknar. Se dven Monochroa brundini. Ocksl uppgiften fran Gotland kan anses vara felaktig och arten stryks som svensk. Ancylis obtusana, trubbsikelvecklaren, har inte setts pa sin enda kiinda lokal pa Sandhammaren i sydcistra SkAne pl flera Ar och man kunde ndstan misstiinka att den var utdcid i landet. Niiringsvaxten, brakved (Frangula alnus), fdr ett tynande liv genom att den ogallrade skogen blivit alltfdr ter. Att vi amatcirer sammanstallt faktablad river hotade arter I SkAne, inklusive denna, och tillstallt liinsstyrelsema dessa frir 5 Ar sedan, har inte resulterat i nlgra riiddningsltgiirder utan endast beslut om inrdttande av naturreservat. Vid ljusfangst 22.V.93 fick jag emellertid ett exemplar ndra Biickaskogs station l5 km tister om Kristianstad. PA platsen syntes ingen brakved men viil kraftiga buskar av viigtom (Rhamnus catharticus), som ocksa anges som ndringsvdxt, varfrir det finns hopp om att arten iir bofast pa platsen. Cydia grunertiana, ldmpligen kallad liirkbarkvecklaren, har nyligen patraffats i Danmark och konstaterats artskild fran C. pactolana (Falck & Karsholt 1993). Jag har fcirgiives letat efter arten ett par Ar, men 10.IV.93 fann jag i liirkfriiplantagen i Maglehem i SkAne tydliga riinder efter rinnade kada pl stammama. Nirmare granskning visade sma fdrska exkrementhrigar vid torra och avsagade kvistar omkring dgonhcijd. Vid ett nytt bescik pa platsen 4.V insamlades en hel del bark med larver och enstaka puppor men endast en hanne och en hona kliicktes efterfcirvaring inomhus (15 och l7.v). Sannolikt hade flertalet klemts ihjal vid insamlingen eller vid intorkning. Fjiirilen iir mycket lik pactolana, meo framvingarna iir nagot mer svarttonade 49

Ingvar Svensson 10 Fig. l0-ll. - 10. Gallbildning av trampdrtgallnnl Augasma aeratella (2.). - 11. Hongenitalier av aprikosvecklare Cydia molesta (Busck). Cecidium by Augasma aeratella (2.) on Polygonum aviculare and female genitalia of Cydia molesta ( Busck). och hannen saknar dennas stora vita flack pl inkanten av bakvingamas undersida (Fig. 3-4). Aven genitalierna er negot olika, se ovannamnda danska uppsats. C y dia co r nuc opiae, aspskogsvecklaren, har bara antriiffats i landet tva ganger, 1.VI.90 och 8.VI.92, i Garpenberg i Dalarna (Svensson 1993). Lokalen har numera blivit naturreservat med insamlingsfcirbud, varfcir artens fortbestand diir inte kan fciljas. Sl mycket mer gliidjande dr att den nu hittats pa en lokal i Giistrikland, Llgbo i Hedesunda. Clas Kiillander, Nils Ryrholm och Gciran Sjciberg fick 4 honor pa ljus i en aspblandskog vid Daliilven 15.V.93. Liings iilvens nedre lopp finns manga intressanta biotoper, men ordrda eller annars intressanta lcivskogar har i stor utstrdckning gjorts till naturreservat med insamlingsfcirbud, sa det kan bli svflrt att konstatera om aspskogsvecklaren finns pa fler platser, liksom att utforska larvens dnnu okdnda levnadss[tt. Cydia molesta, liimpligt svenskt namn aprikos- Ent. Tidskr. I 15 (1994) vecklaren. Vid gemensam tur pa Oland 23.y11I.93 i min husbil uppteckte Roland Johansson en vecklare som flcig omkring i bilen. Den sag obekant ut och insamlades. Genitalunderscikning (Fig. 11) visade ut arten, som llknar C. funebrana, plommonvecklaren, en hel del. Dorsalfliicken er dock tydligare, vitaktig med 3 mtirka delningslinjer, och spegeln ej grlaktig oval (Fig. 5-6). Larven lever i sydfrukter, siirskilt aprikoser. Sidana hade inkcipts och anvdnts i bilen. Arten anges ndrmast fran Danmark som infdrd. Oncocera semirubella, keringtandmottet. Tidigare fcirmodan att fjiirilen inte skulle vara bofast i Uppland (Svensson 1992) motsiigs i viss m[n av att fjiirilen nu antrdffats pa en lokal i Stidermanland under fcirhtllanden som tyder pa att den iir hemmahrirande diir (fast kanske invandrad nagot Ar innan). Jan-Olov Bjdrklund och Gtiran Palmqvist insamlade och observerade ett 30{al exemplar i ett nedlagt kalkbrott i Stora Vika 29.VII.93. Fjarilama kunde havas och var tdmligen liitta att stdta upp mot kviillningen. Aven nagra exemplar kom pa lampa senare. H omoe osoma nebule I la, molniga tistelkorgmottet. Anmiild ny fcir Sverige frin Blekinge av Per Benander ( 1953). Enligt underhandsuppgifter fr6n honom hade han tagit arten pl Listerlandet 16.VII.39. I Benanders samling finns intet exemplar och mcijligen kan han ha avlligsnat detta, sedan han funnit att felbestiimning fiirelag, jiimf6r t. ex. Celyphaflavipalpana. Arlen stryks som svensk, 6ven om tillfiillig inflygning dr tiinkbar i framtiden. Eudonia laetella, vita ugglemottet, har en fast om iin liten stam i Strdmsrum i Alem, SmAland, diir 4 exemplar kom till ljus och hflvades pi natten l2 och 18.VI.93 pa ltivskogsbeviixta kullar niira garden. Tidigare [r hade den setts i stcirre antal. Tre exemplar som kom i ljusfiilla pa RAdmansci i Uppland 22.Y ll- 6.Y ll[. 1992, le g. In gemar Frycklund, Clas Kiillander och Nils Ryrholm, iir diiremot mdjligen influgna, eftersom migrerande storfjiirilar togs samtidigt. Nya landskapsfynd 25. Opostega crepusculella. Vr (BSAS 9l). 40. Stigmella anomalella. GS (mina JOJS). - 45. S. crataegella. Og, Ds (minor SVNS). - 46. S. magdalenae.ds (mina SVNS). - 51. S. hybnerel/a. Ds (mina SVNS). - 79. S. perpygmaeella. Bl (PEBS). 106. Ectoedemia atrifrontella. Bl (BEFS 92), Up 50

Ent. Tidskr. 115 (1994) (GNBS). - ll9. E. rubivora. Dr (PEBS). 128. Nematopo7on magna. Ol (LTSS). - l3l. N. swamme rdamel/a. Ge (KJCS). 137. Nemophora degeerella. Hr (RYRS). 142. Adela cuprella. Ge 6JCS). 146. Caucas rufimitrella. Bl (BEFS 92). Kallades felaktigt C. rufifrontella i friregaende rapport (Svensson 1993). 160. Lampronia luzella. Ga (LEJS). - 162. L. redimitella. Up (ORSS 34, genom FYKS). l7 l. Tischeria gaunacella. Sm (KSMS). 209. Infurcitinea argentimaculel/a. Ol (KSMS). - 212. I. marianii. Ol (PEBS). 230. Triaxomasia caprimulgellc. Sm (KSMS). 232. Monopis laevigella. Ge (KJCS). - 236. M. imella. Up (ORSS 36, genom FYKS). 258. Tinea trinotella. Ge (SJNS). 264. Caloptilia elongella. Ne (PEBS). - 265. C. het ulico la. GS (JOJS). - 268. C. o lc h imie I la. Ge (KJCS). - 273. C. semifascia. Ol (BABS). - 274. C. leucopennella. Og (SVNS), Gd (RYRS). 281. Parectopa ononidis. Sk (SVNS). 282. Micrurapteryx grodatella. Ol (IMBS 89). 283. Parornix loganella. Ga (KICS). - 286. P. anglicello. Ds (WHSS 9l). - 287. P. devoniella Dr (ACHS). - 289. P. scoticello. Ga (SJNS, SVNS). 305. Phyllonorycter tenerella. Up (GNBS). - 309. P. oryocanthae. Ne (SVNS). -347. P. trifasciella. Ha (SVNS). - 354. P. sagitella. Nb (GNBS). 392a. Argyresthio trifasciata. Bl (BEFS, PEBS, SVNS, TKRS). 4lO. Yponomeuta evonymella. To (HEYS). 434. Ocnerostomo pinioriella. Na (SVNS). 460. Ypsolopha parenthesella. GS (JOJS). - 462. Y. sequella. Ds (SVNS). 490. Glyphipterix forsterella. Hr (BJOS). - 491. G. haworthana. Ge 6JCS). 5O8. Depressaria pimpinellae. Ge (KJCS). - 522. D. artemisiae. Og (SVNS). 537. Agonopterix conterminella. Vg (RYRS 86). 559. Pseudotemelia subochreella. Bl (BEFS 92, PEBS, svns). 564. Ethmia terminella. Up (BJOS, KJCS). 567. S c hiffe rmue I I e r ia s c haefferel/a. Svenska landskap strykes. - 569. S. similella. Ly (JOJS 73). 568. Schffirmuelleria stroemel/a. Og (PGAS). 591. Anchinia daphnella. Vs (ELIS 86). 597. Stathmopoda pedella. Up (FYKS). 644. Elachista dispilella. Ne (SVNS). - 648. E. cingi lle I la. Up (BJOS). 680. Coleophora limosipennel/a. Bl (PEBS). - 703. C. glitzella. Vs (SVNS). - 732. C. albidella. Ge (KJCS). - 736. C. betulella. Ga (KJCS). - 742. C. gallipennella. Yr (BSAS). - 754. C. solitariella. sm (BABS). - 75'7. C. caespititiella. Up (BJOS). -772. C. versurella. Yt (BSAS 9l). -77i.C.vestianella. vr(bsas 9l). - 810. C. paripennella. Sm (BABS). Anmtir kni n gsvcirda fy nd av smdfjririlar 820. Blastodacna hellerella. Sm (KSMS). 841. Pancalia latreillella. Hr (SVNS). 848. Limnaecia phragmitella. Vr (BSAS 9l). 887. Eulamprotes unicolorella. Hs (SVNS). 894. Monochroa tenebrella. Up (IMBS 92). - 896. M. conspersella. Ge (KJCS). - 909. M. brundini. Arten strykes. 920. Xystophora pulveratella. Na (SVNS). 923. Stenolechia gemmella. GS (JOJS). 926. Recurvaria leucatella. Ge (KJCS). 936. Teleiodes saltuum. Bl (BEFS, PEBS). - 937. L epomidella. GA (KJCS). 947. Athrips tetrapunctella. Ga (SJNS). - 947a. A. species. Sm GABS, KSMS 92). 949. Bryotropha umbrosella. GS strykes (JOJS). 961. Chionodes electella. Ge (KJCS). - 964. C. tragicella. Bl (BEFS, PEBS, SVNS). 974. Aroga velocella. Hr (BJOS). 977. Filatima incomptella. Up (IMBS 86). 985. Gelechia sabinella. Og (SVNS), Ga (KJCS). 995. Psoricoptera gibbosella. GS (JOJS). IOOO. Gnorimoschema epithymellum. Gi (KJCS). 1103. Pandemis corylona. GS (JOJS), ll2o. Syndenis histrionana. GS (JOJS). 1145. Philedonides lunano. Ge GEJS). 1173. Acleris laterana. GS (JOJS). - 1174. A. comariana. An (AEPS 89). - 1176. A. roscidana. Gii (SJNS). - 1178. A. aspersano. Ga (KJCS 9l). - I182. A. obrusana. vs (ACHS), Ge (KJCS). - I185. A. schalleriana. Ys (SVNS). - 1194. A. hyemana. Vs (PEBS). - 1,197. A. rufano. Hr (RYRS). 1219. Pholonidia minimana. Ga (KJCS). l22l. Agopeto hamana. Ge (SJNS). 1237. Aethes francillana. St (PGAS). - 1239. A. fennicana. Ol (BEFS 90, PEBS 90). 1247. Cochylis flaviciliana. GA (KJCS). - 1248. C. hybridella. Up (FYKS 92). - 1251. C. pallidana. Ys (AcHS). 1266. Celypha flavipalpana. Svenska landskap strykes. 1273. Olethreutes umbrosana. 56 (PGAS). 1299. Hedya ochroleucana. Sm (LTSS). - 1302. H. roseomaculona. Ge YKS), Hr (BJOS). 1330. Endothenia quadrimaculana. Gii (KJCS). 1350. Ancylis geminana. Bo (BEFS 9l). 1383. Epinotio signatana. Bl (PEBS). 1396. Rhopobota stagnana. Ge (KJCS). 1404. Gypsonoma aceriana. Go (BJOS). 1422. Epiblema cirsiana. Ga (SJNS). 1440. Eucosma maritima. GS (JOJS). 1454. Spitonota laricana. Sm (KSMS), Vr (BSAS 9l). 1460. Rhyacionia duplana. Og (SVNS), Sci (RPLS), Vs (PEBS). 1467. Eucosmomorpha albersana. Ge (KJCS). 1480. Pammene albuginana. Up (IMBS 90). - 1487. P. insulana. Stt (PGAS). - 1488. P. fasciana Sd (PGAS). - 1490. P. ochsenheimeriana. Ge (KJCS). 1492a. Cydia grunertiana. Sk (SVNS). - 1493. C. 5l

Ingvar Svensson pactolana. Ge (KJCS 90). - 1509. C. cornucopiae. Gii (KJCS, RYRS, SJNS). - 1512. C. leguminana. Sk (BABS). -1521. C. molesto.infdrd (SVNS). 1541. Dichrorampha acuminatana. Gti (KJCS). 1585. Alucira hexadactyla. Ga (SJNS). 1595. Geina ). 1605. Platyp (KJCS 89). 1628. Leiopt r (BSAS 9l). 1633. Emmelina monodactyla. Ga (SJNS). 1643. Oncocera semirubella. Sd (BJOS, PGAS). 1671. Acrobasis sodalella. Go (BJOS). 1698. Homoeosoma nebulella. Strykes fran Sverige. l'706. Plodia interpunctella. Vr (ETBS 92). 1714. Hypsopygia costalis. Go (EQTS). 1716. Orthopygia glaucinalis. An (AEPS, ATTS). 1721. Endotricha flantmealis. Ol (KAHS). 1743. Crambus silvella. Ge (KJCS). 1763. Catoptria osthelderi. Bl (BEFS 86), Sd (KJCS). - 177 l. C. maculalis. Vs (ELIS). 1784. Scoparia subfusca. Vr (BSAS). 1812. Pyrausta aurata.gs (JOJS). - 1816. P. despicata. GE RYRS). 1821. Epascestria pustulalis. Sd (BZZS 72). 1822. Loxostege sticticalis. GS (JOJS). - 1825. L. commixtalis. Sm (SAIS 92). 1868. Pteuroptya ruralis. An (AEPS, ATTS). lnsamlare AEPS = PerAndr6n, ATTS = Ulla Britt Andr6n, BEFS = Christer Bergendorff, BJOS = Jan-Olov Bjtjrklund, BSAS = Sven-Ake Berglind, BZZS = Per-Erik Betzholz, gass = Bengt A. Bengtsson, ELIS = Claes Eliasson, EQTS = HAkan Elmquist, ETBS = Bjdrn Ehrenroth, FYKS = Ingemar Frycklund, GNBS = Bert Gustafsson, HEYS = Benny Henriksson, IMBS = Lars Imby, JOJS = Jan A. Jonasson, KAHS = Hans Karlsson, KJCS = Clas Klillander, KSMS = Peter Koch-Schmidt, LEJS = Jon Lennstrom, LTSS = Mats Lindeborg, ORSS = Ernst Orstadius, PEBS = Bert Pettersson, PGAS = Gdran Palmqvist, RPLS = Griran Ripler, RYRS = Nils Ryrholm, SAIS = Nils Sandberg, SJNS = Gciran Sj6- berg, SVNS = Ingvar Svensson, TKRS = Krister Ent. Tidskr. 115 (1994) Tingstedt, WHSS = Sten Wahlstrtim, ACHS = Christer Agr"n. Litteratur Benander, P., 1945. Sliiktet Xystophora Hein. och dess svenska arter. - Ent. Tidskr. 66:125-135. Benander, P., 1946. F0rteckning <iver Sveriges smafjiirilar. - Opusc. Ent. I I : l-82. Benander, P., 1950. Svensk Insektfauna 10. Vecklarefjiirilar. - Stockholm (Entomologiska f6reningen). Benander, P, 1953. Catalogus Insectorum Sueciae. Additamenta. VI. Microlepidoptera. - Opusc. Ent. I 8:89- l0 l. Bengtsson, B. A. 1976. Teleiodes scriptella HB. funnen i Sverige (Lep. Gelechiidae). - Entomologen 5:15-16. Falck, P. & Karsholt, O., 1993. Cydia grunertiana (Ratzeburg, 1868), stat. rev. - an ignored species of Tortricidae. - Nota lepid. 16:79-90. Larsen, K. 1983. Nogle for den danske fauna nye smasommefugle, med en oversigt over de nordeuropreiske Rhigognostis arter (Lepidoptera). - Ent. Meddr. 50:77-93. Robinson, G. S. & Nielsen, E. S., 1983. The Microlepidoptera described by Linnaeus and Clerck. - Systematic Entomolo gy 8:19 I -242. Svensson, I. 1985. Anmiirkningsviirda fynd av Microlepidoptera i Sverige 1984. - Ent. Tidskr. 106:71-82. Svensson, I. 1989. Anmiirkningsviirda fynd av Microlepidoptera i Sverige 1988. - Ent. Tidskr. I l0:103-108. Svensson, l. 1992. Anmiirkningsviirda fynd av Microlepidoptera i Sverige 1991. - Ent. Tidskr. I l3:36-41. Svensson, I. 1993. Anmiirkningsviirda fynd av smflfjiirilar (Microlepidoptera) i Sverige 1992. - Ent. Tidskr. ll4:29-35. Svensson, I., Elmquist, H., Gustafsson, B., Hellberg, H., Imby, L. & Palmqvist, G. 1987. Catalogus lepidopterorum sueciae. Stockholm (Entomologiska f6reningen & Naturhistoriska riksmuseet). Svensson, I. & Palmqvist, G. 1990. F<irteckning tiver svenska fjiirilsnamn. Stockholm (Entomologiska frireningen). 52