Natur och rekreation Stockholms natur Stockholm är rik på både natur och parker. Dessa grönytor har ett stort värde både socialt och ekonomiskt för stadens invånare och besökare. Förutom de uppenbara värdena för rekreation i form av promenader, motion, lek, svampplockning och utflykter bidrar naturmarken med värdefulla tjänster i form av exempelvis vattenreglering, temperaturutjämning, bullerdämpning och rening av luften. Biologisk mångfald är en grund för dessa ekosystemtjänster. En förutsättning för den biologiska mångfalden är den samlade strukturen av vegetations- och vattentäckta ytor som finns i staden. Stommen i denna struktur har karterats (se Stockholms gröna infrastruktur nedan) och detta är den mest värdefulla naturmarken i staden ur ekologisk synpunkt. I den fysiska planeringen bör såväl rekreativa som ekologiska värden, samt de ekosystemtjänster dessa bidrar med, beaktas vid intrång i grönområden. Dessutom bör brist på grönytor uppmärksammas och möjligheten till nyskapande av grönska beaktas. Vid nyskapande av grönytor bör utformningen utgå från att ytorna ska bli mångfunktionella och bidra med ett flertal ekosystemtjänster. Översiktsplan för Stockholm Översiktsplan för Stockholm antogs 20 februari 2018 och utgår från stadens Vision 2040 ett Stockholm för alla, vilket bland annat innebär att oavsett var du bor ska det finnas tillgång till parker och grönområden. I översiktsplanen konstateras stadsbyggnadsmål för stadens utveckling. Målet för en livskraftig grön infrastruktur innebär bl.a. att grönska och vatten har stor betydelse för stadens tålighet och för invånarnas livskvalitet och hälsa. De gröna och blå miljöerna bidrar, med sin stora artrikedom, med flera viktiga ekosystemtjänster. Det finmaskiga nätverket av mindre parker, natur- och vattenområden, gröna bostadsgårdar, villaträdgårdar, gatuträd och planteringar samt grönska på väggar och tak har också betydelse för många ekosystemtjänster lokalt. En utgångspunkt är att stärka grönstrukturen och att bygga in gröna lösningar som exempelvis ekosystemtjänster i nya stadsmiljöer. I täta stadsdelar är det viktigt att tillgodose olika funktioner på samma yta. Vid beslut om användningen av mark- och vattenområden redovisar översiktsplanen hur staden tar hänsyn till allmänna intressen: Sida 1 av 12
Funktionerna i den gröna infrastrukturen behöver upprätthållas för att Stockholm ska kunna växa på ett hållbart sätt. Förändringar som berör den gröna infrastrukturen ska alltid analyseras noga inför beslut. I den mån funktionerna påverkas negativt ska förstärkningsåtgärder prövas. Översiktsplan för Stockholm Planeringsinriktning (citat ur översiktsplanen) Stockholmarna ska ha god tillgång till parker, natur och vatten med höga värden. I samband med stadsutveckling ska nya gröna miljöer utvecklas i samspel med bebyggelsen. En livskraftig grönstruktur med rik biologisk mångfald ska tryggas. Planeringen ska tydliggöra hur funktionerna i den gröna infrastrukturen kan upprätthållas i samband med stadsutveckling. Stadens arbete ska präglas av ett effektivt utnyttjande av resurser och väl fungerande samspel mellan förvaltning och utveckling. Utvecklingen av urbana ekosystemtjänster ska integreras i stadsbyggandet. Stadens vattenrum, kanaler, sjöar och vattendrag värnas, samtidigt som de tillgängliggörs. På lämpliga platser utvecklas förutsättningar för större aktivitet i och omkring vattnet. Stockholms stads miljöprogram 2016 2019 Miljöprogrammets mål Hållbar mark- och vattenanvändning rör naturoch rekreationsfrågor. Miljöprogrammet bidrar till att nya stadsdelar utformas på bästa möjliga sätt för de boende samt att ingrepp och påverkan på ekosystemets funktioner för växt- och djurliv minimeras. Det är viktigt att kunna säkra vad som är särskilt betydelsefulla kärnområden, spridningszoner och livsmiljöer för skyddsvärda arter. Anspråken på markanvändning i kombination med pågående klimatförändringar, ställer höga krav på hur staden planeras och strategiskt arbetar med grönytor, vattenförekomster och stadsmiljöer för rekreation, biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Sida 2 av 12
Stockholms miljöprogram 2016 2019 Mål Delmål 3. Hållbar mark- och vattenanvändning 3.1 Sårbarheter i stadsmiljön till följd av ett klimat i förändring ska förebyggas 3.2 God status ska uppnås i stadens alla vattenförekomster 3.3 Stadens vattenområden ska stärkas och utvecklas för både rekreation och biologisk mångfald 3.4 Vid stadsutveckling ska ekosystemtjänster främjas för att bidra till en god livsmiljö 3.5 Staden ska ha en livskraftig grönstruktur med rik biologisk mångfald 3.6 Stockholmarna ska ha god tillgång till parker och natur med höga rekreations- och naturvärden 3.7 Varje stadsdel ska planeras för god stadsmiljö Grönare Stockholm - Riktlinjer för planering, genomförande och förvaltning av stadens parker och naturområden Stockholms stad utgör navet i en expansiv storstadsregion med en uttalad ambition att bygga ett stort antal nya bostäder i en tät och grön stad. För att lyckas behöver staden ta tillvara och utveckla de blå och gröna inslagen i stadslandskapet och göra det till en aktiv stadsbyggnadskomponent. Stadens gröna och blå kvaliteter utgörs bland annat av naturområden, vattenområden, parker, torg, gator och bostadsgårdar. Tillsammans skapar dessa olika miljöer det nätverk som brukar benämnas stadens gröna infrastruktur. De gröna och blå miljöerna ger staden möjligheter att möta flera av stadsutvecklingens utmaningar i form av till exempel klimatförändringar, belastning på luft och vatten och sociala skillnader. Staden behöver synliggöra vilka nyttor och tjänster som ekosystemen tillhandahåller och hur de kan användas på ett aktivt sätt i stadsbyggandet. Riktlinjerna för ett grönare Stockholm är, tillsammans med stadens översiktsplan, ett viktigt verktyg för att lyckas med stadens framtidsvision 2040, ett Stockholm för alla, som tecknar bilden av en stad som är levande och trygg i alla stadsdelar. Syftet med riktlinjerna är att med utgångspunkt från stadens övergripande vision och mål lägga fast generella riktlinjer för ett grönare Stockholm och att ge strategisk vägledning för hur målen ska omsättas i det praktiska arbetet med planering, genomförande och förvaltning. Sida 3 av 12
Övergripande riktlinjer Grönare Stockholm Stockholmarna ska ha god tillgång till parker och natur med höga rekreation- och naturvärden Förståelsen av stockholmarnas behov behöver öka Befintlig grönstruktur berikas utifrån behoven i en växande stad Ytterstadens grönområden får fler funktioner Nya parker ska vara en del av stadsutvecklingen Öka tillgängligheten till Stockholms grönområden för att få en sammanhängande stad Trygga en livskraftig grönstruktur med rik biologisk mångfald De unika gröna och blå karaktärerna ska värnas på ett klokt sätt Landskapets gröna och blå kvaliteter är en självklar utgångspunkt i stadsutveckling Närheten till vatten behöver tas tillvara Den rika biologiska mångfalden värnas Ett effektivt resursutnyttjande och samspel mellan förvaltning och utveckling Ekosystemen ger stora bidrag till Stockholm Ökat slitage i parkerna ställer krav på smarta lösningar Bättre erfarenhetsåterföring och lärande mellan olika roller Gröna och blåa kvaliteter behöver stärkas i den byggda miljön Sida 4 av 12
Handlingsplan för god vattenstatus Även i Stockholms stads Handlingsplan för god vattenstatus finns mål om ekologiska värden. Det övergripande målet är: Stockholms sjöar, kustvatten och vattendrag ska uppnå miljökvalitetsnormerna för vatten. Detta innebär i de flesta fall god ekologisk och kemisk status till år 2021 eller senast till år 2027. Det framgår också att miljökvalitetsnormer för vatten ska tillämpas vid samhällsplanering. Skyddad natur På norra och södra Djurgården finns den Kungliga nationalstadsparken. Inom Nationalstadsparken får ny bebyggelse och nya anläggningar komma till stånd och andra åtgärder vidtas endast om det kan ske utan intrång i parklandskap eller naturmiljö och utan att det historiska landskapets natur- och kulturvärden i övrigt skadas. Nationalstadsparken regleras i miljöbalken. Information finns på www.stockholm.se. I Stockholm finns tio skyddade områden i form av naturreservat och kulturreservat. Kartor och föreskrifter för reservaten finns på stadens hemsida. Ett natur- eller kulturreservat får endast upphävas om det finns synnerliga skäl (7 kap. 7 miljöbalken). Av författningskommentar till denna lagstiftning framgår bland annat att avsikten med ett beslut om inrättande av naturreservat ska vara att skapa ett definitivt skydd. Endast undantagsvis ska avsteg från skyddet kunna göras. Normalt ska undantag inte tillåtas för exploateringsföretag. Särpräglade naturföremål som träd, flyttblock och dylikt kan skyddas som naturminne (7 kap. 10 miljöbalken). I Stockholms stad har två naturminnen inrättats: Johannesdals flyttblock i Vårberg och Pålsundsberget på Södermalm. Strandskydd gäller längs vattendrag, sjö- och havsstränder. Det generella strandskyddet gäller 100 meter upp på land och 100 meter ut i vattnet från stranden, eller utvidgat upp till 300 meter åt varje håll. Strandskyddet kan vara undantaget i områden med detaljplan eller byggnadsplan. Strandskyddet syftar till att alla ska kunna vistas längs stränderna enligt allemansrätten i samband med exempelvis bad, fiske och andra friluftsaktiviteter, samt till att bevara växt- och djurliv. Skyddet innebär bland annat förbud att bygga och uppföra anläggningar, förbud mot åtgärder som kan avhålla allmänheten från tillträde till ett område som annars skulle vara tillgängligt, samt förbud mot åtgärder som kan påverka växt- och djurliv väsentligt. Strandskydd regleras i 13 7 kap. miljöbalken. Om en detaljplan med upphävt strandskydd ersätts av en ny detaljplan, återinträder strandskyddet automatiskt. Om man då vill upphäva skyddet i detaljplanebestämmelserna måste det prövas på nytt mot de nu gällande reglerna. För enskilda åtgärder kan också ges dispens från strandskyddet. I Miljöbalken 18 c och 18 f 7 kapitlet anges villkoren för en kommun att kunna ge dispens eller upphäva strandskyddet. Natura 2000 är EU:s nätverk av värdefulla naturområden. Syftet med Natura 2000-områden är att skydda vissa naturtyper och arter som EU-län- Sida 5 av 12
derna har kommit överens om är av gemensamt intresse. Natura 2000 regleras i miljöbalkens sjunde kapitel som "Särskilda skyddade områden". I Stockholm finns tre Natura 2000-områden som alla ligger inom befintliga naturreservat. För dessa områden finns särskilda bevarandeplaner, vilka finns att hämta på stadens hemsida. Biotopskydd gäller generellt för alla alléer, källor med omgivande våtmark i jordbruksmark, odlingsrösen i jordbruksmark, pilevallar, småvatten och våtmark i jordbruksmark, stenmur i jordbruksmark och åkerholmar. Inom biotopskyddsområde får inte bedrivas verksamhet eller vidtas åtgärder som kan skada naturmiljön. Detta regleras i 7 kap. miljöbalken och Förordning (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken. Mer info finns på länsstyrelsens hemsida och det är också länsstyrelsen som kan ge dispens inom skyddade biotoper. För många växt- och djurarter finns regler om till exempel att döda, skada, fånga, störa, plocka, ta frön eller ägg, eller att förstöra livsmiljöer. Vilka arter och vad som gäller för respektive art regleras i 8 kap. miljöbalken och artskyddsförordning (2007:845). Stockholms gröna infrastruktur Miljöförvaltningen har på uppdrag av och i samarbete med stadsbyggnadskontoret gjort en kartläggning av stadens gröna infrastruktur. Stockholms gröna infrastruktur utgörs av ett sammanhängande nätverk av större naturområden (kärnområden), mindre livsmiljöer för skyddsvärda arter, samt spridningszoner mellan dessa. Detta ekologiska nätverk är stommen i stadens ekologiska infrastruktur och det är avgörande att kärnområdenas stabilitet samt spridningsfunktionerna inom nätverket inte försvagas. I stadens miljöprogram anges att det är viktigt att kunna säkra vad som är särskilt betydelsefulla kärnområden, spridningszoner och livsmiljöer för skyddsvärda arter, och att särskild hänsyn ska tas till dessa. Funktionen inom dessa områden behöver värnas och vägas in vid stadsplanering, exploatering och skötsel av naturområden och parker. Vid exploatering inom dessa områden ska konsekvenserna alltid utredas och åtgärder vidtas för att minimera påverkan. Även naturmark utanför Stockholms gröna infrastruktur kan ha höga ekologiska värden. Sida 6 av 12
Övriga värdefulla natur- och rekreationsmiljöer Stockholms gröna kilar är ett begrepp som använts sedan början av 1990-talet. I Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen (RUFS 2010) anges att de gröna kilarna ska bevaras, utvecklas och göras tillgängliga för invånarna. Det framgår att gröna kilarnas kvalitet är kopplad till att de utgör en sammanhängande struktur, som sträcker sig från omgivande landsbygd in mot den centrala stadskärnan och ansluter till bebyggelsen. Stora barriäreffekter som berör människor och djur bör undvikas eller åtgärdas för att stärka de gröna kilarna som sammanhållen yta. För Stockholms stad finns kartlagda habitatnätverk för groddjur, barrskogsfågel samt för eklevande arter. Ett habitat är en lämplig livsmiljö för reproduktion, födosök och övervintring för en viss art eller artgrupp. Habitatnätverk definieras som ett nätverk av habitat sammanlänkade med spridningszoner. Habitatnätverkens kvaliteter och sammanbindningsgrad är högst väsentlig för arters möjlighet att överleva på sikt i ett område. Sida 7 av 12
I Stockholms stad finns ekmiljöer med mycket höga natur- och kulturvärden. Ekmiljöerna är inventerade och dokumenterade i Stockholms unika ekmiljöer (2007), som finns tillgänglig på stadens hemsida. Enligt miljöbalken (3 kap, 3 ) ska mark- och vattenområden som är särskilt känsliga från ekologisk synpunkt så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan skada naturmiljön. Hur och var detta ska tillämpas inom Stockholm redovisas i Stockholms ekologiska känslighet, redovisning av ekologiskt särskilt känsliga områden (Stadsbyggnadskontoret 1995). Av Sociotopkartan framgår friytor med sociala och kulturella värden. Dessa ytor uppges vara särskilt värdefulla för utevistelse och friluftsliv. Kartan finns på stadens hemsida. Skyddsvärda arter finns registrerade i miljöförvaltningens databas ArtArken samt i Artportalen (www.artportalen.se) som drivs av ArtDatabanken SLU. Nyckelbiotoper är ett begrepp som används av Skogsstyrelsen för områden som de inventerat och bedömt ha mycket höga naturvärden. Ekosystemtjänster Ekosystemtjänster är de funktioner hos ekosystem (alla levande varelser och miljön inom ett område) som på något sätt gynnar människan, exempelvis ekonomiskt eller socialt. Enligt stadens miljöprogram ska ekosystemtjänster främjas vid stadsutveckling, för att bidra till en god livsmiljö. Det anges bland annat att stadens grön- och vattenområden ska utvecklas för att leverera en mångfald av ekosystemtjänster samt att nya mångfunktionella ytor ska skapas, där parker och gårdar ges en genomtänkt och effektiv utformning där många funktioner kan samverka. Ekosystemtjänster bör beaktas i ett tidigt skede i planprocessen. För att nå ett bra resultat bör dessa frågor hanteras parallellt med att bebyggelse, vägar och annat planeras. Exempel på ekosystemtjänster som är viktiga att bevaka i planprocessen är grönskans påverkan på lokalklimatet, grönytors möjlighet att ta omhand dagvatten, grönskans bullerdämpande effekt, pollinering, pedagogiska värden samt rekreativa, estetiska och sociala värden. Ekosystemtjänster är ett relativt nytt begrepp och det pågår arbete för att ta fram modeller för hur staden ska arbeta med detta. Som exempel på detta har staden drivit det Vinnovafinansierade projektet C/O City och tagit fram dokumentet Ekosystemtjänster i stadsplanering en vägledning. Detta dokument beskriver en arbetsgång för att identifiera, bedöma och verkställa ekosystemtjänster vid planläggning. Grönytefaktor (GYF) Grönytefaktorn (GYF) är ett verktyg för att arbeta med sociala värden, biologisk mångfald och klimatanpassning på kvartersmark och allmän platsmark. I GYF gynnas grönska som fyller flera funktioner, till exempel skapar gröna rum för vistelse, fördröjer och renar dagvatten, ger skugga, bidrar till pollinering och är vacker att titta på. Sida 8 av 12
GYF Kvartersmark Grönytefaktor för kvartersmark (Stockholms stad, 2015-06-17) har tagits fram av exploateringskontoret, stadsbyggnadskontoret och miljöförvaltningen enligt ett budgetuppdrag 2014. Uppdraget syftade till att utveckla grönytefaktorn som utvecklades i Norra Djurgårdsstaden till ett generellt planeringsverktyg i syfte att stärka stadens grönstruktur. Grönytefaktorn mäts som en poängkvot mellan mängden ekoeffektiv yta och kvarterets totalyta. Den ekoeffektiva ytan utgörs av alla gröna och blå ytor inom ett kvarter som utformats enligt vissa uppställda krav. Med blå ytor avses anläggningar kopplade till öppen dagvattenhantering såsom dammar, diken och regnträdgårdar. I arbetet med Grönytefaktor är det grundläggande att planeringen av grönytor kommer in tidigt i planeringsprocessen och att dessa frågor hanteras parallellt med att bebyggelse, vägar och annat planeras. Sedan hösten 2017 är GYF-kvartersmark ett krav vid byggnation inom stadens mark och finns preciserat i stadens hållbarhetskrav vid markanvisning. GYF Allmän platsmark En grönytefaktor för allmän platsmark har utvecklats inom forskningsoch utvecklingsprojektet C/O City, för att komplettera grönytefaktorn för kvartersmark (Grönytefaktor för kvartersmark 2.0). Grönytefaktor för allmän platsmark är tillämpbar på flera olika planeringsskalor, från fördjupad översiktsplan till större detaljplaner. Modellen har egenskaper både i form av ett verktyg för planering och uppföljning, men även som en metod för värdering och kvantifiering av urban grönska och vatten. Verktyget går ut på att mäta arean av olika gröna och blåa ytor och vilka kvaliteter som ryms inom dessa ytor. Först mäts den faktiska arean av en yta, sedan beräknas vilka kvaliteter som finns på ytan. Kompensation Enligt miljöprogrammet ska hänsyn tas till förutsättningarna för biologisk mångfald när ny mark används och en lämplig grönytekompensation säkerställas. Genom väl avvägda åtgärder kan vissa rekreativa och ekologiska värden återskapas eller ersättas i de fall oexploaterad mark tas i anspråk för bebyggelse. Det bör dock beaktas att alla naturområden inte är kompenserbara, utan måste bevaras i sin helhet för att dess funktion ska bestå. Det bör också skiljas på kompensation av sociala och ekologiska värden, så att intrång i sociala funktioner kompenseras med sociala värden och intrång i ekologiska funktioner kompenseras med ekologiska värden. Påverkan vid exploatering Exploatering av naturmark kan ge både lokala, kommunala och regionala effekter. De lokala effekterna kan vara att skyddsvärda arter eller rekreationsytor försvinner från en plats. Sida 9 av 12
Ur ekologisk synpunkt är ett naturområde stabilare ju större det är och ju mer sammanlänkat det är med andra naturområden. Stabila ekosystem kan bättre stå emot stress, som exempelvis extremväder och sjukdomsangrepp, och har större möjlighet att fortleva på sikt. Kommunala och regionala effekter uppstår främst när intrång görs i Stockholms gröna infrastruktur eller i gröna kilarna så att de ekologiska spridningssambanden eller kärnområdena försvagas. På vissa platser kan det vara möjligt att minska de negativa effekterna av exploateringen genom kompensation, medan det i många fall ger bestående skador. Om samband bryts kan det ge effekter långt ifrån den plats där exploateringen sker. Naturmark kan även påverkas indirekt vid exploatering. Exempelvis kan ekosystem påverkas negativt av förändrade vattenflöden på grund av att närliggande exploatering ger ökad eller minskad avrinning till området. Även förändrade ljusförhållanden kan påverka ett ekosystem negativt. Om exempelvis en grov ek kommer i konstant skugga, så kommer såväl eken som de flesta av de insekter som lever av eken att ta skada. Bedömning av naturvärden och behov av utredningar Innan beslut om exploatering av en grönyta tas bör alltid miljöförvaltningen rådfrågas om bedömning av ekologiska värden. Förvaltningen har tillgång till såväl ekologer som ekologiska underlagsmaterial. Förvaltningen kan bistå med bedömningar av exploateringens påverkansgrad och behov av utredningar av ekologisk påverkan och kompensationsåtgärder. Det har tagits fram en svensk standard för hur naturinventeringar ska utföras; Naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald (NVI) - Genomförande, naturvärdesbedömning och redovisning (SS 199000:2014). Denna standard beaktar dock inte landskapsekologiska samband, vilket är viktigt att beakta i planeringen. Sådana samband kan bedömas med hjälp av kartunderlag som Stockholms gröna infrastruktur och habitatnätverken. Fällning av skyddsvärda träd Fällning av skyddsvärda träd ska enligt Naturvårdsverket numer alltid anmälas till länsstyrelsen för så kallade samråd enligt miljöbalken 12 kap. 6. Detta gäller även skyddsvärda träd i stadsmiljö. Med skyddsvärt träd menas: jätteträd; träd grövre än 1 meter i diameter på det smalaste stället under brösthöjd. mycket gamla träd; gran, tall, ek och bok äldre än 200 år. Övriga trädslag äldre än 140 år. grova hålträd; träd grövre än 40 centimeter i diameter i brösthöjd med utvecklad hålighet i huvudstam. Sida 10 av 12
Idébanken i Miljöbarometern I Idébanken i Miljöbarometern finns förslag till naturvårdsåtgärder i form av ekologiska förstärkningsåtgärder och skötselförslag. Åtgärdsförslagen består av både nya förslag och påbörjade åtgärder som behöver slutföras eller arbetas mer med. Samtliga syftar till att kvalitetshöja, förstärka och utveckla stadens unika grönblåa struktur, för att öka den biologiska mångfalden och därigenom säkerställa fungerande ekosystem som tillhandahåller staden ekosystemtjänster. Användbara underlag I Stockholm finns ett flertal underlag för att bedöma naturvärden. Vid ändrad markanvändning bör dessa underlag beaktas. Stockholms stads miljöprogram 2016-2019 Promenadstaden Översiktsplan för Stockholm, antagen 2010 I rapporten Natur i Stockholm. Stockholms friytor del II. (1982, vissa delar reviderade 1992) pekas speciellt värdefulla naturområden/objekt i kommunen ut. En uppföljning av objektens status gjordes 1998 (Hebert, 1998). I ArtArken- Stockholms artdataarkiv finns uppgifter om ett stort urval skyddsvärda arter i Stockholm. Behov av speciell hänsyn/åtgärder för dessa arter skall utredas vid ändrad markanvändning. Materialet finns dels digitalt på GIS samt i form av en skriftlig rapport (Gothnier, Hjorth och Östergård 1999) Artportalen är en webbplats för observationer av Sveriges växter, djur och svampar. Sökning på rödlistade (hotade) arter kan göras. Portalen drivs av Artdatabanken och finansieras bl.a. av Naturvårdsverket. www.artportalen.se. Kommuntäckande biotopkartering, 2012 Habitatnätverk för groddjur, eklevande arter och barrskogsarter. En kommuntäckande landskapsekologisk analys har tagits fram i samarbete mellan staden och KTH under 2006-2007. Stockholms stads Handlingsplan för god vattenstatus. Antagen av kommunfullmäktige 2015-03-09. Stockholms ekologiska känslighet, redovisning av ekologiskt särskilt känsliga områden, Stadsbyggnadskontoret 1995. Stockholms ekologiska känslighet redovisas som en rad så kallade ESKO-områden (ekologiskt särskilt känsliga områden) vilka föranleder olika typer av försiktighetsåtgärder vid planering. Riktlinjer finns både för vissa geografiskt utvalda områden och generellt för vissa typer av biotoper. Generell bestämmelse om ESKO finns i Miljöbalken 3 kap, 3. I Stockholms grönkarta (biotop- och sociotopplaneringsunderlag till översiktsplanen), redovisas översiktlig bedömning av olika biotopers/sociotopers värde/funktion. Här finns rekommendationer Sida 11 av 12
för planering av utemiljö i tätt bebyggda områden där det finns begränsade eller inga rekreationsvärden. Stockholms parkprogram 2005-2009 (Gatu- och fastighetskontoret 2004) ger råd och riktlinjer för utveckling och skötsel av Stockholms parker och natur. Gröna kilarna finns beskrivna i flera rapporter som tagits fram av Stockholms läns landsting, tillväxt, miljö och regionplanering (www.tmr.sll.se), bl.a. RUFS 2010 Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen. Stockholms unika Ekmiljöer, Exploateringkontorets rapport, 2007. www.stockholm.se Miljöförvaltningen har även ekdatabasen i GISformat. Inventering av stränder i Stockholms stad, naturvärden och tillgänglighet togs fram av Calluna på uppdrag av miljöförvaltningen 2010. Stockholms stads parkplaner, finns på hemsidan: http://www.stockholm.se/kulturfritid/park-och-natur/parker/parkplaner/ (sök på respektive stadsdelsförvaltning) Ekosystemtjänster i stadsplanering en vägledning. C/O City, 2014. Samråd om åtgärder på särskilt skyddsvärda träd: http://www.naturvardsverket.se/stod-i-miljoarbetet/vagledningar/samhallsplanering/samrad-vid-andring-av-naturmiljon/sarskilt-skyddsvardatrad/ GYF - Grönytafaktor för kvartersmark. Stockholms stad 2015. http://foretag.stockholm.se/hallbarhetskraven Grönytefaktor för allmän platsmark 2.0. https://hallbarstad.se/cocity/verktyg-bidrar-till-gronare-stadsmiljoer/ Tillståndsbeskrivningar för biologisk mångfald samt förslag till naturvårdsåtgärder finns redovisade på webbsidan Miljöbarometern under ingången Natur: http://miljobarometern.stockholm.se/ Sida 12 av 12