Miljöförvaltningen Undersökning av kemiska bekämpningsmedel i 100 brunnar Dricksvattenkvaliteten i enskilda vattentäkter i Landskrona kommun... Rose-Marie Stigsdotter Miljöinspektör Rapport 2008:5 Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona
Sammanfattning 1. Inledning...5 2. Bakgrund...5 3. Syfte...5 4. Metod...5 4.1. Urval...5 4.2. Provtagningsförfarande...6 4.3. Analys...6 4.4. Dokumentation...6 4.5. Begränsningar...6 5. Resultat och slutsatser...7 5.1. Samtliga undersökta parametrar...7 5.2. Kemiska bekämpningsmedel...8 5.2.1. Kemiska bekämpningsmedel - nitrat...11 5.2.2. Kemiska bekämpningsmedel - bakterier...11 5.2.3. Kemiska bekämpningsmedel - brunnstyp...12 5.2.4. Kemiska bekämpningsmedel - brunnsdjup...12 5.2.5. Kemiska bekämpningsmedel - brunnsålder...12 5.2.6. Kemiska bekämpningsmedel - jordart...13 5.2.7. Kemiska bekämpningsmedel i ett område...13 5.2.8. Kemiska bekämpningsmedel brunnens placering...14 5.3. Nitrat...15 5.3.1. Tillståndsklassning för grundvatten...16 5.4. Mikrobiologiska parametrar...18 5.5. Nitrit...20 5.6. Brunnarnas utförande...20 5.7. Brunnarnas placering...20 6. Diskussion...21 7. Referenser...22 Bilaga 1. Mikrobiologiska parametrar Bilaga 2. Nitrat och nitrit Bilaga 3. Kemiska bekämpningsmedel Bilaga 4. Brunnarnas placering. Bilaga 6. Uppgifter om samtliga brunnar Bilaga 7. Analyserade bekämpningsmedelsämne och dess nedbrytningsprodukter 2
Sammanfattning Under två månader i årsskiftet 2005/06 undersöktes dricksvattenkvaliteten i 100 st enskilda vattentäkter i Landskrona kommun med avseende på kemiska bekämpningsmedel, nitrat, nitrit och bakterier. Samtliga brunnar används till dricksvatten. Syftet med tillsynsprojektet var att, genom ett större underlag, få en bild av hur dricksvattenkvaliteten är i Landskrona för de kommuninvånare som inte har kommunalt dricksvatten. Tyngdpunkten i tillsynsprojektet och i denna rapport ligger på dricksvattnets innehåll av kemiska bekämpningsmedel. Uppgifter om brunnarna Mer än två tredjedelar av brunnarna i undersökningen är grävda brunnar (68 st) och de har ett djup mellan 2,5 och 10 meter. Mer än hälften av de grävda brunnarna (40 st) har en brunnsvägg som är stensatt (tegel eller gråsten) och därmed otät och mer sårbar för föroreningar. Två tredjedelar av brunnarna i undersökningen är placerade på gårdsplanen (66 st). Många brunnar har föråldrade konstruktioner och är anlagda för flera generationer sedan. Det är dock endast i hälften av fallen som det finns några uppgifter om brunnens ålder. Dricksvattenkvaliteten i enskilda brunnar Dricksvattnet i närmare hälften av de undersökta brunnarna (46 st av 100) fick bedömningen otjänligt med avseende på en eller flera undersökta parametrar (bakterier, nitrat, nitrit och kemiska bekämpningsmedel). Dricksvattnet i ca en tredjedel av undersökta brunnar (32 brunnar av 100) i Landskrona kommun bedömdes som tjänligt med avseende på samtliga analyserade parametrar samt innehöll inga detekterbara rester av kemiska bekämpningsmedel. Bedömningen gjordes enligt riktvärdena i Socialstyrelsens allmänna råd om Försiktighetsmått för dricksvatten SOSFS 2003:17. Kemiska bekämpningsmedel Dricksvattnet i 43 brunnar innehöll rester av kemiska bekämpningsmedel. I mer än en tredjedel av brunnarna (35 av 100) återfanns rester av kemiska bekämpningsmedel i sådana halter att dricksvattnet bedöms vara otjänligt enligt SOSFS 2003:17 (>0,10 µg/l). 13 olika restsubstanser från kemiska bekämpningsmedel påvisades i dricksvattnet i undersökta brunnar. BAM (2,6-diklorbensamid) var den överlägset vanligaste restsubstansen och påvisades i 37 av 43 brunnar. Atrazin och dess nedbrytningsprodukter återfanns i 11 olika brunnar. Den verksamma beståndsdelen glyfosat och dess nedbrytningsprodukt AMPA från preparatet Roundup, återfanns i 4 brunnar och i 3 av brunnarna i sådana halter att dricksvattnet räknas som otjänligt. Andra restsubstanser från kemiska bekämpningsmedel som fanns i mer än en brunn var bentazon (i 7 brunnar), isoproturon och klopyralid. Övriga restsubstanser som återfanns var diklorprop, terbutylazin, metazaklor och mecoprop. Dricksvattnet i 14 brunnar innehöll mer än en restsubstans från kemiska bekämpningsmedel. Som mest återfanns 8 olika restsubstanser i dricksvattnet i en och samma brunn, med en sammanlagd halt på 2,83 µg/l. Den högsta påvisade enskilda halten var 2,30 µg/l av BAM (2,6- diklorbensamid) som är en nedbrytningsprodukt av diklobenil. Diklobenil och atrazin härstammar från preparat som bl a har använts för totalbekämpning av ogräs på t ex grusade gångar, gårdsplaner och på banvallar. Det finns idag inga godkända preparat innehållande diklobenil eller atrazin. Totex Strö är exempel på ett tidigare godkänt klass 3-preparat (får användas av alla) som innehöll både diklobenil och atrazin. Totex strö var ett godkänt preparat mellan 1967 och 1989. 3
Av de 43 brunnar, vars dricksvatten innehöll kemiska bekämpningsmedel, är betydligt större andel brunnar belägna i moränlera och lera (22 st av 46) och morän (13 st av 25) jämfört med brunnar belägna i sand och sand från isälvsediment (5 st av 22). Övervägande del av brunnarna, vars dricksvatten innehöll kemiska bekämpningsmedel, är belägna på gårdsplanen (34 av 43 brunnar). De flesta brunnarna, vars dricksvatten innehöll kemiska bekämpningsmedel är grävda brunnar (36 st av 43 brunnar) med ett djup på mellan 3 och 10 meter. 26 st av de 36 grävda brunnarna har stenklädda väggar (tegel, gråsten och kalksten). Många brunnar är anlagda för länge sedan och har anor från början av 1900-talet och några är från 1700- och 1800-talet. Rester av kemiska bekämpningsmedel återfanns även i 6 st borrade brunnar och i några fall i höga halter. Brunnarnas djup är 104 m, 80 m, 70 m och 20 m (övriga 2 brunnar har okänt djup). Den högst halten av ett enskilt bekämpningsmedel i undersökningen (BAM 2,30 µg/l) hittades i en borrad brunn med stålrör som var belägen på gårdsplan (okänt djup och ålder på brunnen). I den djupaste brunnen (borrad, stålrör, 104 m, på gårdsplan) var BAM-halten 0,87 µg/l. Dricksvattnet i 4 st brunnar belägna i moränlera i Viarp (av 7 undersökta brunnar i området) var mycket påverkade av kemiska bekämpningsmedel. Den enskilt högst uppmätta halten av ett kemiskt bekämpningsmedel hittades här (i en borrad brunn (se ovan)). Flest antal verksamma beståndsdelar hittades i två dricksvattenbrunnarna i Viarp. Båda brunnarna är belägna på gårdsplanen och är genomsläppliga, stensatta brunnar, 5 meter djupa och anlagda på 1800- talet och början av 1900-talet. Förutom BAM och Atrazin återfanns i dessa brunnar rester av kemiska bekämpningsmedel som används inom jordbruket; Isoproturon, Metazaklor, Diklorprop, Mekoprop och Klopyralid. Även AMPA återfanns här. I en annan undersökning Grundvattenkontrollen 2007 återfanns lågdosmedel i grundvattnet i en brunn i Viarp. Samtliga brunnar med påvisade halter kemiska bekämpningsmedel i dricksvattnet hade också påvisade nitrathalter. I 28 av de 43 brunnar där kemiska bekämpningsmedel påvisades klassas nitrathalterna som hög halt och mycket hög halt för grundvatten enligt Naturvårdsverkets rapport 4915 Bedömningsgrunder för miljökvalitet i grundvatten. 3 av brunnarna med påvisade bekämpningsmedelsrester klassades som låg halt och 3 st som mycket låg halt. Det går inte att utläsa något samband mellan påvisade kemiska bekämpningsmedelsrester i dricksvattnet och mikrobiologisk påverkan. 25 av 43 brunnar med påvisade kemiska bekämpningsmedel i dricksvattnet bedömdes som tjänligt med anmärkning eller otjänlig för bakterier. Nitrat/nitrit Dricksvattnet i 41 av brunnarna var anmärkningsvärda med avseende på nitrathalten varav 24 st bedömdes som tjänligt med anmärkning (>20 mg/l) och 17 st otjänligt (>50 mg/l) enligt SOSFS 2003:17. Den högst uppmätta nitrathalten var 150 mg/l. Endast en brunn i undersökningen hade anmärkningar på dricksvattnets nitrithalt med bedömningen tjänligt med anmärkning. Detta är en brunn som är borrad och mer än 80 m djup och anmärkningen kan bero på syrebris i vattnet. Mikrobiologiska parametrar (bakterier) Dricksvattnet i en tredjedel av brunnarna (33 st) bedömdes som tjänligt med anmärkning, främst beroende på koliforma bakterier och totalantalet mikroorganismer, och mindre än en tiondel (8 st) bedömdes som otjänligt. Endast i 7 brunnar påvisades e.coli-bakterier som indikerar fekal förorening från människor eller djur, t ex via avlopp eller gödsel. 4
1. Inledning Drygt en miljon permanentboende och ungefär lika många fritidsboende har sin dricksvattenförsörjning från egen brunn i Sverige. I Landskrona är det uppskattningsvis ca 1000 hushåll som har egen brunn. Miljönämnden i Landskrona kommun har sedan år 2001 erbjudit barnfamiljer och familjer med barn under ett år att kostnadsfritt låta analysera sitt brunnsvatten med avseende på kemiska bekämpningsmedel och normalanalys för övriga kemiska/fysikaliska parametrar och mikrobiologiska parametrar. Med normal analys avses analys enligt bilaga 2 till Socialstyrelsens allmänna råd om försiktighetsmått för dricksvatten (SOSFS 2003:17). Analys av detta s k barnvatten har visat att rester av kemiska bekämpningsmedel är vanligt förekommande i dricksvattenbrunnar i Landskrona kommun. Det är också relativt vanligt att rester av kemiska bekämpningsmedel förekommer i sådan halt att provet bedöms som otjänligt. Vanligast förekommande restsubstansen har varit BAM (2-6 diklorbenzamid) och därefter atrazin och dess nedbrytningsprodukter. Totalt har ett 15-tal olika ämnen och nedbrytningsprodukter från kemiska bekämpningsmedel återfunnits i undersökta brunnar. Ovanstående resultat och rapporter om undersökningar i dricksvattenbrunnar i Danmark var upptakten till tillsynsprojektet där 100 brunnar i Landskrona kommun undersöktes i årsskiftet 05/06. 2. Bakgrund Texten i denna rapport har skrivits av, och analyserna utförts av Rose-Marie Stigsdotter, miljöinspektör. Kartorna och en stor del av sammanställningar har gjorts av Martin Larsson, som en del av ett examensarbete vid Mälardalens högskola. Mathias Fuchs, vikarierande miljöinspektör gjorde förarbetet till brunnsundersökningen och tog vattenprover. Abdulrazak Alkhatib, projektanställd på miljöförvaltningen, tog vattenprover och sammanställde delar av analysresultatet. Martin Larsson gjorde ytterligare sammanställningar av brunnsdata och geologiska data. 3. Syfte Syftet med tillsynsprojektet att undersöka 100 dricksvattenbrunnar, var att få en bild av hur dricksvattenkvaliteten är i Landskrona kommun för de kommuninvånare som inte har kommunalt dricksvatten och att genom ett större underlag få veta hur vanligt problemet är med framförallt rester av kemiska bekämpningsmedel i dricksvattnet men också nitrat och nitrit. 4. Metod 4.1. Urval Endast brunnar där vattnet används som dricksvatten ingick i projektet. Urvalet gick till så att hushåll anslutna till kommunala dricksvattennätet uteslöts. Därefter valdes 100 st hushåll ut, mer eller mindre slumpmässigt, dock med syfte att täcka in hela kommunen geografiskt. 5
4.2. Provtagningsförfarande Två anställda på miljöförvaltningen tog samtliga prover i enlighet med SOSF 2003:17. Samtliga prover, med några få undantag, togs i köket på kallvatten och provet togs efter normal användning och omsättning av vattnet. Proverna hämtades av labbet samma dag som provtagningstillfället. 4.3. Analys Proverna har analyserats av ett ackrediterat laboratorium; ALcontrol AB. 4.4. Dokumentation Anteckningar gjordes efter iakttagelser på plats och frågor till de boende. Anteckningarna kan dock ha felaktigheter om de boende har lämnat felaktiga uppgifter. Följande anteckningar finns i de flesta fall för brunnarna: typ av brunn (borrad brunn, grävd brunn eller rörspets) brunnens belägenhet (åker, gårdsplan, gräsmatta etc) ålder djup status (ålder och inre beklädnad) filter (om sådant är installerat) 4.5. Begränsningar Den fysikalisk/kemiska analysen har begränsats till enbart nitrat och nitrit till skillnad från fysikalisk/kemisk normalanalys enligt SOSFS 2003:17. I en normalanalys ingår alkalinitet, ammonium, fluorid, fosfat, färg, kalcium, kalium, kemisk syreförbrukning, klorid, konduktivitet, koppar, magnesium, mangan, natrium, nitrat, nitrit, ph, sulfat, total hårdhet och turbiditet (eller grumlighet). Det upphandlade labbets rapporteringsgräns för flertalet kemiska bekämpningsmedel är 0,05 µg/l att jämföra med 0,01µg/l vid en del barnvatten -analyser från tidigare år i Landskrona. 34 st bekämpningsmedelsämnen och dess nedbrytningsprodukter har analyserats. Vilka ämnen som ingår i undersökningen framgår av bilaga 7. Brunnens placering på fastigheten har inte ritats in på karta när proverna togs. Justeringar i det bifogade kartmaterialet har dock gjorts för att ungefärligt motsvara dokumentationen i skrift om brunnes belägenhet (gårdsplan, gräsmatta). Om inga justeringar hade gjorts skulle det ha blivit en grovt felaktig placering av brunnen vid stora fastighetsarealer, då koordinaterna för brunnens mittpunkt automatiskt likställs med brunnes placering i kartmaterialet. Huvuddelen av proverna togs under vintermånaderna (december och januari 2005/06) då det var kallt och låg snö. 6
5. Resultat och slutsatser 5.1. Samtliga undersökta parametrar Dricksvattnet i närmare hälften av de undersökta brunnarna (46 st av 100) bedömdes som otjänligt med avseende på en eller flera undersökta parametrar. Dricksvattnet i ca en tredjedel av undersökta brunnar (32 brunnar av 100) i Landskrona kommun bedömdes som tjänligt med avseende på samtliga analyserade parametrar (bakterier, nitrat och nitrit och kemiska bekämpningsmedel) samt innehöll inga detekterbara rester av kemiska bekämpningsmedel. Övriga brunnar (22 st av 100) bedömdes som tjänligt med anmärkning enligt riktvärdena i Socialstyrelsens allmänna råd om Försiktighetsmått för dricksvatten SOSFS 2003:17 eller innehöll rester av kemiska bekämpningsmedel. "Otjänligt" (46 st) * "Tjänligt" (32 st) "Tjänligt med anmärkning" (22 st) Bedömning av samtliga analyserade parametrar (bakterier, nitrat och nitrit och kemiska bekämpningsmedel) utifrån riktvärdena i Socialstyrelsens allmänna råd om Försiktighetsmått för dricksvatten SOSFS 2003:17. * I begreppet tjänligt i denna figur ingår att dricksvattnet inte innehöll några detekterbara rester av kemiska bekämpningsmedel. Bedömning av samtliga Antal parametrar (st) * "Tjänligt" 32 "Tjänligt med anmärkning" 22 "Otjänligt" 46 * I begreppet tjänligt i denna tabell ingår att dricksvattnet inte innehöll några detekterbara rester av kemiska bekämpningsmedel. I totalt 18 brunnar var samtliga analyserade parametrar (nitrit undantaget) förhöjda i sådana halter att dricksvattnet bedömdes som tjänligt med anmärkning eller otjänligt eller innehöll spår av kemiska bekämpningsmedel. I 4 av dessa brunnar bedömdes dricksvattnet som otjänligt för samtliga parametrar. 7
5.2. Kemiska bekämpningsmedel Dricksvattnet i 43 brunnar innehöll rester av kemiska bekämpningsmedel. I mer än en tredjedel av brunnarna (35 st av 100) återfanns kemiska bekämpningsmedel i sådana halter (>0,10 µg/l) att dricksvattnet bedöms vara otjänligt enligt SOSFS 2003:17. "Otjänligt" (35 st) Ej påvisat (57 st) Påvisade rester (8 st) Bedömning av kemiska bekämpningsmedel) utifrån riktvärdena i Socialstyrelsens allmänna råd om Försiktighetsmått för dricksvatten SOSFS 2003:17. Bedömning av kemiska bekämpningsmedel Antal (st) Ej påvisade rester 57 Påvisade rester 8 "Otjänligt" 35 13 olika restsubstanser från kemiska bekämpningsmedel påvisades i dricksvattnet i undersökta brunnar. Den högsta påvisade enskilda halten kemiska bekämpningsmedelsresten var 2,30 µ/l av BAM (2,6-diklorbensamid). Dricksvattnet i 14 brunnar innehöll mer än en restsubstans från kemiska bekämpningsmedel. Som mest återfanns 8 olika restsubstanser i dricksvattnet från en brunn i Viarp med en sammanlagd halt på 2,83 µg/l. Detta är den högsta sammanlagda halten som uppmättes i dricksvattnet i de brunnar som ingick i undersökningen. Den överlägset vanligaste restsubstansen var BAM (2,6-diklorbensamid) som påvisades i 37 av 43 brunnar. Atrazin och dess nedbrytningsprodukter återfanns i 11 olika brunnar. Den verksamma beståndsdelen glyfosat och dess nedbrytningsprodukt AMPA från preparatet Roundup återfanns i 4 brunnar och i 3 av brunnarna i sådana halter att dricksvattnet räknas som otjänligt. Restsubstanser som också fanns i mer än en brunn var bentazon, isoproturon och klopyralid. Övriga restsubstanser som återfanns var diklorprop, terbutylazin, metazaklor och mecoprop vilket framgår av tabellen nedan. 8
Kemiska bekämpningsmedel, verksam beståndsdel BAM (2,6- diklorbensamid) Antal brunnar (st) Högsta uppmätta halt (µg/l) Användningsområde 37 2,30 Totalbekämpningsmedel (t ex preparatet Totex Strö, klass 3) för grusade gångar, gårdsplaner, banvallar, industriområden mm. Användingsförbud sedan början 90-talet Atrazin 9 0,68 se ovan Destylatrazin 9 0,76 se ovan Desisopropylatrazin 4 0,15 se ovan Bentazon 7 0,40 Mot ogräs i odlingar av bl a vall och ärt (klass 2) AMPA 3 0,20 Mot bl a ogräs i trädgårdar och på allmänna platser (t ex Roundup, klass 3) Isoproturon 3 0,13 Mot ogräs i odlingar av stråsäd (klass 2) Klopyralid 3 0,15 Mot ogräs i odlingar av bl a stråsäd, lin och gräsfrövall (klass 2). Tidigare preparat bl a mot ogräs i gräsmattor (klass 3) Diklorprop 1 0,07 Mot örtogräs i odlingar av stråsäd och gräsfrö samt i slåttervall och betesvall på åkermark (klass 2) Glyfosat 1 0,12 se AMPA Terbutylazin 1 0,45 Inga godkända preparat. Mot bl a ogräs i odlingar av potatis och majs, i plantskolor och frukt- och bärodlingar. 1st klass 3-preparat Gardoprim användes till grusgångar och gårdsplaner Metazaklor 1 0,31 Mot ogräs i odlingar av kålväxter, potatis, raps och rybs (t ex preparatet Butisan ) (klass 2) Mecoprop 1 0,13 Mot ogräs i stråsäd och gräsvallar (klass 2) BAM är en nedbrytningsprodukt av diklobenil. Diklobenil och atrazin härstammar från preparat som bl a har använts för totalbekämpning av ogräs på grusade gångar och gårdsplaner och på banvallar. Det finns idag inga godkända preparat innehållande diklobenil eller atrazin. Totex Strö är exempel på ett tidigare godkänt klass 3-preparat (får användas av alla) som innehöll både diklobenil och atrazin. Totex Strö var ett godkänt preparat mellan 1967 och 1989. Kemikalieinspektionen förbjöd diklobenil 1994 p g a att det är svårnedbrytbart och flyktigt. 9
Tjänligt Påvisade rester Otjänligt Brunnar med dricksvatten som innehåller kemiska bekämpningsmedel framgår av kartan. Kemiska parametrar Tjänligt med Parameter Enhet anmärkning Otjänligt Kommentar Bekämpningsmedel, enskilda µg/l 0,10 Riktvärdet tillämpas på halten av varje enskilt bekämpningsmedel som påvisas och kvantifieras i ett prov. För aldrin, dieldrin, heptaklor och heptaklorepoxid tillämpas riktvärdet 0,030 µg/l. Kan orsakas av läckage från jordbruksmark, ogräsbekämpning på gårdsplaner, längs vägar och järnvägar, trädgårdar etc. eller oförsiktig hantering av medlen. Bekämpningsmedel, totalhalt µg/l 0,50 Riktvärdet tillämpas på summan av halterna av alla enskilda bekämpningsmedel som påvisas och kvantifieras i ett prov. Riktvärden för kemiska bekämpningsmedel enligt Socialstyrelsens allmänna råd om försiktighetsmått för dricksvatten (SOSFS 2003:17). Riktvärdet för kemiska bekämpningsmedel i Socialstyrelsens allmänna råd för enskilda anläggningar är detsamma som Livsmedelsverkets gränsvärde för större dricksvattenanläggningar och EU:s dricksvattendirektiv. Det finns en samsyn hos medlemsstaterna i EU om bekämpningsmedel inte ska förekomma i dricksvatten. 10
Enligt Socialstyrelsens handbok Dricksvatten från enskilda brunnar och mindre vattenanläggningar baseras gränsvärden och riktvärden för dricksvatten vanligen på riskanalys utifrån principen att alla grupper av konsumenter ska kunna inta två liter dricksvatten dagligen under en livstid utan oacceptabla risker. För kemiska bekämpningsmedel gör bristen på kunskapsunderlag att det inte är lämpligt att basera riktvärdet på tillgängliga riskanalyser. Istället sätts ett riktvärde med, enligt nuvarande kunskap, extra hög säkerhetsmarginal. Enligt Socialstyrelsen har riktvärdet för kemiska bekämpningsmedel fastställts mot bakgrund av försiktighetsprincipen. Bland annat kan tillräckligt underlag saknas för att fastställa riktvärde för enskilda bekämpningsmedel samt för att bedöma risken för eventuella kombinationseffekter om man får i sig flera olika bekämpningsmedel samtidigt. Riktvärdet bedöms ge tillräcklig säkerhetsmarginal till nivåer där risk för akuta eller kroniska effekter kan uppstå. 5.2.1. Kemiska bekämpningsmedel - nitrat Det finns ett samband mellan påvisade kemiska bekämpningsmedelsrester och påvisade nitrathalter. Samtliga brunnar med påvisade halter kemiska bekämpningsmedel i dricksvattnet hade också påvisade nitrathalter. I 28 av de 43 brunnar där kemiska bekämpningsmedel påvisades var nitrathalterna klassade som hög halt och mycket hög halt för grundvatten enligt Naturvårdsverkets rapport 4915 Bedömingsgrunder för miljökvalitet i grundvatten. 3 av brunnarna med påvisade bekämpningsmedelsrester klassades som låg halt och 3 st som mycket låg halt. Det omvända förhållandet råder däremot inte av naturliga skäl d v s förhöjda nitrathalter innebär inte förhöjda halter kemiska bekämpningsmedel. Förhöjda halter kemiska bekämpningsmedel förutsätter användning av kemiska preparat i brunnens tillrinningsområde. 5.2.2. Kemiska bekämpningsmedel - bakterier Det går inte att utläsa något samband mellan påvisade kemiska bekämpningsmedelsrester i dricksvattnet och mikrobiologisk påverkan. 25 av 43 brunnar med påvisade kemiska bekämpningsmedel i dricksvattnet bedömdes som tjänligt med anmärkning eller otjänlig för bakterier. 11
5.2.3. Kemiska bekämpningsmedel - brunnstyp Övervägande del av brunnarna, vars vatten innehöll kemiska bekämpningsmedel, är grävda brunnar (36 st av 43). Utförande Antal brunnar (st) Antal brunnar med kemiska bekämpningsmedel (43 st) Grävda 68 36 Borrade 22 6 Grävda + borrade 3 0 Naturlig källa 1 0 Ingen uppgift 6 1 Rester av kemiska bekämpningsmedel återfinns i 6 st borrade brunnar (av 22 st i undersökningen) och i några fall i höga halter. Brunnarnas djup är 104 m, 80 m, 70 m och 20 m (övriga 2 brunnar har okänt djup). Den högst halten av ett enskilt bekämpningsmedel i undersökningen (BAM 2,30 µg/l) hittades i en borrad brunn med stålrör som var belägen på gårdsplan i Viarp (okänt djup och ålder på brunnen). I den djupaste brunnen (borrad, stålrör, 104 m, på gårdsplan i Övra Glumslöv) var BAM-halten 0,87 µg/l. 26 av de grävda brunnar, vars dricksvatten innehåller kemiska bekämpningsmedel (36 st), har stenklädda väggar (tegel, gråsten eller kalksten). 8 st har cementringar och för 2 brunnar saknas uppgift om beklädnad. Inre beklädnad Antal grävda brunnar (st) Antal brunnar med kemiska bekämpningsmedel (43 st) Stenklädd (tegel, 40 26 gråsten) Cementringar 27 8 Ingen uppgift 1 2 5.2.4. Kemiska bekämpningsmedel - brunnsdjup Djupet på de grävda brunnarna, vars vatten innehöll kemiska bekämpningsmedel, varierar mellan 3 och 10 meter. Det går inte att finna något samband mellan halten kemiska bekämpningsmedel och djupet på de grävda brunnarna. Den djupaste borrade brunnen, där det fanns kemiska bekämpningsmedel i dricksvattnet är 104 m. Övriga borrade brunnar med bekämpningsmedel i dricksvattnet som det finns uppgifter om är 80 m, 70 m och 20 meter. 5.2.5. Kemiska bekämpningsmedel - brunnsålder Många brunnar är anlagda för flera generationer sedan. Det är dock endast i hälften av fallen det finns några uppgifter om brunnens ålder. För de brunnar, vars dricksvatten innehöll kemiska bekämpningsmedel, finns uppgifter om brunnens ålder i 19 fall. 15 av dessa brunnar är 12
äldre än 1950-talet varav flertalet är från början av 1900-talet och några från 1700- och 1800- talet. 5.2.6. Kemiska bekämpningsmedel - jordart Av de 43 brunnar, vars dricksvatten innehöll kemiska bekämpningsmedel, var 22 belägna i lera (varav 21 i moränlera), 13 i morän, 5 i sand, 2 i silt och 1 i torv/kärr. Jordarten är bestämd utifrån SGU:s jordartskarta på djupet 0,5 meter under marknivån. Moränlera och morän är den jordart som var vanligast förekommande i brunnsundersökningen. Betydligt större andel brunnar, vars dricksvatten innehöll kemiska bekämpningsmedel, var belägna i moränlera och lera (22 st av 46) och morän (13 st av 25) jämfört med brunnar belägna i sand och sand från isälvsediment (5 st av 22) vilket framgår av tabellen nedan. Jordart Antal brunnar (st) Antal brunnar med kemiska bekämpningsmedel (43 st) Moränlera 43 21 Lera 3 1 Morän 25 13 Sand, Isälvssediment 16 4 Sand 6 1 Silt 5 2 Torv 1 1 Fyllning 1 0 5.2.7. Kemiska bekämpningsmedel i ett område 4 st brunnar belägna i moränlera i Viarp (av 7 undersökta brunnar i området) var mycket påverkade av kemiska bekämpningsmedel. Den enskilt högst uppmätta halten av ett kemiskt bekämpningsmedel (BAM 2,30 µg/l) hittades i en borrad brunn med stålrör som var belägen på gårdsplan. Flest antal verksamma beståndsdelar hittades i två dricksvattenbrunnarna i Viarp. Båda brunnarna är belägna på gårdsplanen och är genomsläppliga, stensatta brunnar, 5 meter djupa och anlagda på 1800-talet och början av 1900-talet. Förutom BAM och Atrazin återfanns här rester av kemiska bekämpningsmedel som används inom jordbruket; Isoproturon, Metazaklor, Diklorprop, Mekoprop och Klorpyralid. Även AMPA återfanns här. I en annan undersökning Grundvattenkontrollen 2007 återfanns lågdosmedel i grundvattnet i en brunn i Viarp. 13
5.2.8. Kemiska bekämpningsmedel brunnens placering Övervägande del av brunnarna (34 av 43 brunnar), vars dricksvatten innehöll kemiska bekämpningsmedel, är belägna på gårdsplanen. 6 är belägna på gräsmatta, en i byggnad och två finns det ingen uppgift om. I de 7 brunnarna som ingick i undersökningen och var placerade på åker, återfanns inget bekämpningsmedel i dricksvattnet. Belägenhet Antal brunnar (st) Antal brunnar med kemiska bek.. medel (43 st) Antal brunnar med kem. bek >0,10 µg/l Antal brunnar med kemiska bek. medel (%) Antal brunnar med kem. bek >0,10 µg/l (%) Gårdsplan 66 34 28 52 42 Gräsmatta 13 6 4 46 31 Åker 7 0 0 - - Byggnad 2 1 1 - - Ingen uppgift 12 2 2 - - Tabellen ovan sammanställdes på samma sätt som en dansk bekämpningsmedelsundersökning Pesticidförurenet vand i små vandforsyninger, 2004. I jämförelsen med den danska undersökningen kan konstateras att antal brunnar med bekämpningsmedelsrester över riktvärdet för dricksvatten (>0,10 µg/l) var likvärdigt i Landskronas undersökning för gårdsplan och gräsmatta som i Danmarks undersökning; 42 % av brunnarna på gårdsplan i Landskrona har otjänlig dricksvatten jämfört med 44 % i Danmark. 31 % av brunnarna på gräsmatta i Landskrona har otjänlig dricksvatten vilket är detsamma som i Danmark. Underlaget för brunnar på åkermark och i byggnad var för litet i Landskrona för att kunna jämföras med Danmarks resultat. Pesticidförurenet vand i små vandforsyninger, 2004 14
5.3. Nitrat Dricksvattnet i 59 av brunnarna var tjänligt enligt socialstyrelsens riktvärde. Dricksvattnet i 24 brunnar bedömdes som tjänligt med anmärkning (>20 mg/l) och 17 st otjänligt (<50 mg/l) enligt SOSFS 2003:17. "Otjänligt" (17 st) "Tjänligt med anmärkning" (24 st) "Tjänligt" (59 st) Bedömning av kemiska bekämpningsmedel) utifrån riktvärdena i Socialstyrelsens allmänna råd om Försiktighetsmått för dricksvatten SOSFS 2003:17. Bedömning av mikrobiologiska parametrar Antal (st) "Tjänligt" 59 "Tjänligt med anmärkning" 24 "Otjänligt" 17 Vid nitrathalter mer än 50 mg/l är det en hälsomässigt grundad anmärkning och vattnet bedöms som otjänligt. Halter över otjänlighetsvärdet kan indirekt innebära en hälsorisk, eftersom nitrat kan omvandlas till nitrit i kroppen. Det kan vara en hälsorisk främst för småbarn och Vattnet bör inte ges till barn under 1 års ålder på grund av risk för methämoglobinemi (försämrad syreupptagning i blodet). Vattnet i 17 st brunnar var otjänligt och i fyra av brunnarna återfanns nitrathalter som översteg 100 mg/l vid provtagningstillfället. Den högst uppmätta nitrathalten var 150 mg/l. 15
Nitrat Parameter Enhet Tjänligt med anmärkning Nitrat mg/l NO 3 20 (t) Otjänligt Kommentar Indikerar påverkan från avlopp, gödsling och andra föroreningskällor. 50 (h,t) Följande information bör alltid ges: Vattnet bör inte ges till barn under 1 års ålder på grund av risk för methämoglobinemi. Riktvärden nitrat enligt Socialstyrelsens allmänna råd om försiktighetsmått för dricksvatten (SOSFS 2003:17) där (h) är hälsomässig grund för anmärkning. Tjänligt Tj. med anm. Otjänligt Brunnar med dricksvatten som innehåller nitrat framgår av kartan. 5.3.1. Tillståndsklassning för grundvatten De naturliga grundvattensystemen i Sverige är kvävefattiga. Den naturliga nitrathalten i grundvatten överstiger inte 0,5 mg/l nitratkväve (NO 3 -N) vilket motsvarar ca 2,2 mg/l nitrat (NO 3 ). Halter över 0,5 mg/l NO3-N kan bedömas vara resultatet av någon form av påverkan. I Naturvårdsverkets rapport nr 4915 Bedömningsgrunder för miljökvalitet Grundvatten har grundvattnet delas in i 5 tillståndsklasser för bedömning av tillståndet (se tabell nedan). 16
Tillståndsklassning för nitratkväve enligt Naturvårdsverkets rapport nr 4915. En omräkning från nitrathalter till nitrat-kvävehalter gjordes av dricksvattnet från de brunnar som ingick i Landskronas tillsynsprojekt. Vid en jämförelse av dricksvattnet i brunnarna i undersökningen och med grundvattentillståndet för nitrat erhölls att dricksvattnet i 19 av brunnarna klassas som Hög halt och i 20 brunnar som Mycket hög halt. 30 av brunnarna klassas som Mycket låg halt nitrat d v s naturlig nitrathalt i grundvattnet (< 0,5 mg/l nitratkväve). I tabellen nedan visas fördelning av klassningen av nitratkväve för brunnarna ingående i Landskronas undersökning. Klassning av brunnarna i Landskronas tillsynsprojekt Antal (st) Mycket låg halt 30 Låg halt 10 Måttlig halt 21 Hög halt 19 Mycket hög halt 20 Kväve är normalt är ett bristämne som tas upp av växtligheten. Förhöjda halter är oftast orsakade av stallgödselhantering, kvävegödsling på åkermark eller påverkan från avlopp. Den största antropogena källan för kvävetillförsel står jordbrukets gödsling för. I de fall enskilda avlopp använder grundvatten som recipient t ex vid infiltration kan grundvattenförekomsten påverkas lokalt och ge upphov till betydande nitrathalter. Gödsling av gräsmattor i villaträdgårdar och på golfbanor kan också ge upphov till förhöjda nitrathalter i grundvattnet. För att kunna ange orsaken till förhöjda nitrathalter i grundvattnet krävs bl a kännedom om markanvändning, placering av avloppsanläggningar och typ av avlopp samt placering av gödselstäder och deponier. Det ska observeras att i klassningen av kvävetillståndet i Landskrona har dricksvatten d v s det vatten som är tillgängligt i brunnarna och som även kan innehålla ytvatten, jämförts med klassning av grundvatten. Detta för att få en uppfattning om nitratpåverkan. 17
5.4. Mikrobiologiska parametrar Dricksvattnet i mer än hälften av brunnarna (52 av 100) bedömdes som tjänligt med avseende på mikrobiologiska parametrar d v s bakterier. Dricksvattnet i en tredjedel av brunnarna (33 st) bedömdes som tjänligt med anmärkning, främst beroende på koliforma bakterier eller totalantalet mikroorganismer och i 7 fall beroende på e.coli-bakterier. Av de 8 brunnarna där dricksvattnet bedömdes som otjänligt var det med avseende på e.coli-bakterier i en brunn och koliforma bakterier i övriga brunnar. Med andra ord påvisades e.colibakterier i 7 dricksvattenbrunnar. E.coli indikerar fekal förorening från människor eller djur, t ex via avlopp eller gödsel. Förekomsten av koliforma bakterier och antalet mikroorganismer vid 22 grader kan bero på inläckage av ytvatten. "Otjänligt" (8 st) Ej analyserade "Tjänligt" (52 st) "Tjänligt med anmärkning" (33 st) Bedömning av mikrobiologiska parametrar Antal (st) "Tjänligt" 52 "Tjänligt med anmärkning" 33 "Otjänligt" 8 Ej analyserade 7 7 brunnar analyserades inte för mikroorganismer p g a att laboratoriet hämtade proverna för sent. 18
Tjänligt Tj. med anm. Otjänligt Brunnar med dricksvatten som innehåller mikroorganismer framgår av kartan. I nedanstående tabell visas Socialstyrelsens riktvärden för mikrobiologiska parametrar: Mikrobiologiska parametrar Parameter Enhet Tjänligt med anmärkning Escherichia coli (E. coli) Koliforma bakterier Mikroorganismer vid 22 C Antal per 100 ml Antal per 100 ml Antal per ml Otjänligt Kommentar Påvisade (h) 10 (h) Indikerar fekal förorening från människor eller djur, t.ex. via avlopp eller gödsel, vilket innebär risk för förekomst av sjukdomsframkallande organismer. 50 (h) 500 (h) Kan indikera både fekal och annan förorening som kan innebära hälsorisk. 1000 (h) Indikerar sådan förorening från vatten eller jord som normalt inte är av fekalt ursprung. Riktvärden för mikroorganismer enligt Socialstyrelsens allmänna råd om försiktighetsmått för dricksvatten (SOSFS 2003:17) där (h) är hälsomässig grund för anmärkning. 19
5.5. Nitrit Endast en brunn i undersökningen hade anmärkningar på dricksvattnets nitrithalt med bedömningen tjänligt med anmärkning. Detta är en brunn som är borrad och mer än 80 m djup och anmärkningen kan bero på syrebris i vattnet. 5.6. Brunnarnas utförande De flesta brunnarna i undersökningen är grävda brunnar närmare bestämt 68 st av 100. Övriga brunnar är borrade (22 st), grävda + borrade (3 st) och en naturlig källa. För 6 av brunnarna finns det ingen uppgift om brunnens utförande. Av de grävda brunnarna har mer än hälften (40 st av 68) en inre beklädnad av som är stensatt (29 st av tegel och 10 st av gråsten och en av kalksten). 27 st av de 68 grävda brunnarna har anlagts med cementringar. Brunnsägarna har uppgivit de grävda brunnarnas djup till mellan 2,5 och 10 meter. I dokumentationen framgår det inte om det är bergborrade brunnar eller filterbunnar d v s borrade brunnar i jordlager. De flesta brunnsägarna har uppgivit att foderrören är stålrör, men det förekommer också spets och plaströr. De borrade brunnarnas djup varierar mellan 20-104 meter, med undantag för en brunn som endast är 6 meter djup. Djup 35 30 25 20 15 10 5 0 0-5 6-10 11-20 21-30 31-40 41-50 51- okänt Antal brunnar vid olika brunnsdjup (m). Djup Antal 0-5 m 28 6-10 m 32 11-20 m 3 21-30 m 3 31-40 m 4 41-50 m 2 51 m - 9 okänt 19 5.7. Brunnarnas placering Två tredjedelar av brunnarna i undersökningen var placerade på gårdsplanen (66 st av 100). Övriga var placerade på gräsmatta (13 st), åker (7 st) och under byggnad (2 st). För 12 st finns inga anteckningar om brunnens placering. Jordarten har tagits fram från SGU:s jordartskarta. Jordartskartan beskriver jordarten 0,5 meter under marknivån och den jordarten som anges skall ha en mäktighet av minst 0,5 meter. Den geologiska kartbilden är generaliserad då kartbilden i möjligaste mån ska återge ett områdes allmänna karaktär. Detta blir alltså ett försök till grov uppdelning eftersom jordartskartan inte säger något om jordlagrets mäktighet och vilken jordart det är på det djup där vattnet tas ifrån samt att placeringen av brunnen inte är exakt. 20
Närmare hälften av brunnarna (46 st av 100) är belägna i jordarten lera (varav 43 i moränlera). En fjärdedel av brunnarna (25 st av 100) är belägna i morän (osorterad jordart innehållande flera fraktioner) och 22 av brunnarna i sand varav 16 st i sand från isälvssediment. Övriga brunnar är belägna i silt (5 st), torv/kärr (1 st) och en brunn i fyllnadsmassor. 6. Diskussion Rester av kemiska bekämpningsmedel kan transporteras ner genom marklagren och kan på så sätt nå grundvattnet. Bekämpningsmedel kan också finnas lagrat i marken och nå dricksvattenbrunnarna via otäta borror och genom inläckage via otäta brunnskonstruktioner och skarvar m m. Kemiska bekämpningsmedel kan också transporteras via grundvattnet och återfinnas långt från föroreningskällan. Olika restsubstanser beter sig på olika sätt beroende på dess lättrörlighet i marken, nedbrytbarhet, flyktighet, löslighet i vatten m m. Dricksvatten i enskilda brunnar är inte alltid detsamma som grundvatten då ytvatten kan läcka in i otäta brunnskonstruktioner. Även i brunnar med betongringar eller borrade brunnar med stålrör kan ytvatten läcka in. I varje enskilt fall med kemiska bekämpningsmedel i dricksvattnet kan förekomsten av bakterier och nitrat ge en fingervisning om brunnens täthet. Detta samband syns i ett par av de borrade brunnarna där brunnarna troligen behöver tätas. Detta är dock inte fallet med de djupaste brunnarna (104 m och 80 m). Det går dock inte att utläsa något generellt samband. Det är känt att dricksvattnet i stensatta brunnar ofta har inläckage av ytvatten, men är det så att tätade och riktigt utförda brunnar kan förbättra dricksvattenkvaliteten med avseende på kemiska bekämpningsmedel? Frågan som fastighetsägaren ofta ställer när dricksvattnet är otjänligt med avseende på kemiska bekämpningsmedel, är om det är tillräckligt att täta brunnen eller om det kan åtgärdas genom att anlägga ny brunn? Frågan är svår att svara på. Det är troligt att det beror på en rad olika faktorer som t ex varifrån dricksvattnet tas (olika akvifärer och grundvattenmagasin i t ex lerjordar och morän). Om det kemiska bekämpningsmedlet finns fastlagt i marken nära brunnen eller om det finns i grundvattnet lokalt eller har transporterats långa sträckor. Det kan bero på vilken typ av kemiskt bekämpningsmedel det handlar om och dess egenskaper. Det kan bero på hur hårt bekämpningsmedlet binds till marken, som t ex diklobenil, som kan bindas till marken och ligga kvar flera år efter att användandet upphört. Det man med säkerhet kan svara på är att det inte räcker att sätta betongringar inne i en stensatt brunn. Det rinner ändå in ytvatten och otillräckligt renat markvatten längs betongringarnas utsida och ner till grundvattnet. Huvuddelen av proverna togs under vintermånaderna under en period då det var minusgrader och låg snö. Om proverna tagits under månader med större risk för inträngning av ytvatten hade möjligtvis ett samband kunnat utläsas mellan de mikrobiologiska parametrarna och brunnens täthet. Turbiditet (grumlighet) och kemisk syreförbrukning (COD) tyder ofta på att brunnen är otät och att ytligt vatten tränger in. Dessa parametrar hade kunnat hjälpa till att ge svar på brunnens täthet om de analyserats. 21
7. Referenser Skriftliga referenser Bedömningsgrunder för miljökvalietet Grundvatten. Naturvårdsverket, (1999). Rapport 4915. Socialstyrelsens allmänna råd om försiktighetsmått för dricksvatten; SOSFS 2003:17 (med ändringar införda t o m SOSFS 2005:20). Socialstyrelsens författningsamling SOSFS 2003:17. Dricksvatten från enskilda brunnar och mindre vattenanläggningar. Socialstyrelsen, (2006). Handböcker för handläggning. Kemiska bekämpningsmedel i enskilda vattentäkter 2001-2003 sammanställning av brunnsresultat I Landskrona Kommun. Landskrona kommun, miljönämnden, (2004). Rapport 2004:3. Pesticidforurenet vand i små vandforsyningsanlaeg. De nationale geologiske undersögelser for Danmark och Grönland, (2004). Rapport 2004/9. Dricksvatten. Sköt om din brunn råd om hur du går tillväga. SGU och Socialstyrelsen, (2005). Broschyr. Dricksvatten. Att anlägga brunn råd om hur du går tillväga. SGU och Socialstyrelsen, (2005). Broschyr. Elektroniska referenser Kemikalieinspektionen. KemI:s Bekämpningsmedelsregister. www.kemi.se. (Januari 2008). Kemikalieinspektionen. www.kemi.se. (Februari 2008). Kemikalieinspektionens föreskrifter om kemiska produkter och biotekniska organismer. (KIFS 1998:8). Saluförbud och användningsförbud för bekämpningsmedel, 15 kap. 5. Regionala pesticiddatabasen. Sveriges lantbruksuniversitet. http://pesticid.slu.se/ (Februari 2008) Övriga referenser Martin Larsson. Examensarbete vid Mälardalens högskola. Institutionen för Samhällsteknik. (ej i tryck vid denna rapportens färdigställande) 22
Bilaga 1. Mikrobiologiska parametrar Nr Plats Fastighetsbeteckning Escherichia coli (E. coli) Mikrobiologiska parametrar Koliforma bakterier Mikroorganismer vid 22º C Antal / 100 ml Antal / 100 ml Antal / ml Tj.med anm. Påvisade Otjänligt 10 Tj.med anm. 50 Otjänligt 500 Tj.med anm. 1000 2 Annelöv 5.6 >2400 2900 5 Annelöv 29.5 66 8 Arrarp 2.22 170 12 Hilleshög 4.9 210 2400 14 Härslöv 2.9 99 15 Härslöv 10.11 330 16 Härslöv 13.4 390 18 Härslöv 17.1 120 2100 19 Härslöv 28.2 2 82 20 Kvärlöv 5.15 62 23 N.möinge 6.3 1 280 24 N.möinge 9.3 >5000 25 N.möinge 13.10 200 27 N.möinge 19.1 75 28 N.möinge 25.1 1 >2400 >5000 13 Rönneberga 2.29 210 32 Rönneberga 2.26 770 1200 35 Rönneberga 3.28 9 410 >5000 36 Rönneberga 6.1 140 40 Rönneberga 14.7 3400 41 Rönneberga 14.12 59 44 Saxtorp 5.71 200 46 Saxtorp 12.2 >2400 4800 48 Saxtorp 16.3 340 51 Saxtorp 28.39 81 52 Saxtorp 28.66 190 1700 55 Saxtorp 37.1 250 56 Saxtorp 108.2 4 67 57 Säby 2.20 52 58 Säby 3.13 160 1400 >5000 59 Säby 5.6 2 150 60 Tofta 2.6 730 62 Tofta 8.10 2000 64 Tofta 21.2 >5000 71 Tostarp 1.11 130 75 Tuna 10.7 690 >5000 77 Vadensjö 12.2 71 81 Viarp 1.24 730 2600 82 Viarp 3.13 1 120 85 Viarp 10.13 72 89 Äskatorp 13.2 110 23
Bilaga 2. Nitrat och nitrit Nr Plats Fast.Bet. Nitrat mg/l NO3 Kväve Nitrit mg/l NO2 Tj.med anm. 20 (t) Otjänligt 50 (h,t) Tj.med anm. 0,1 (h,t) 2 Annelöv 5.6 140 7 Arrarp 2.4 25 8 Arrarp 2.22 49 14 Härslöv 2.9 30 15 Härslöv 10.11 37 17 Härslöv 14.13 49 18 Härslöv 17.1 38 19 Härslöv 28.2 80 21 Kvärlöv 7.3 34 28 Norra Möinge 25.1 38 32 Rönneberga 2.26 58 33 Rönneberga 2.29 34 35 Rönneberga 3.28 58 36 Rönneberga 6.1 49 38 Rönneberga 10.1 58 39 Rönneberga 10.4 23 40 Rönneberga 14.7 89 41 Rönneberga 14.12 110 43 Saxtorp 5.40 32 44 Saxtorp 5.71 43 46 Saxtorp 12.2 84 51 Saxtorp 28.39 23 53 Saxtorp 30.8 43 54 Saxtorp 30.26 25 55 Saxtorp 37.1 62 57 Säby 2.20 34 59 Säby 5.6 38 71 Tostarp 1.11 80 72 Tostarp 1.20 66 74 Tuna 3.20 53 75 Tuna 10.7 100 78 Vadensjö 19.10 0,14 81 Viarp 1.24 62 82 Viarp 3.13 44 85 Viarp 10.13 150 86 Äskatorp 1.3 42 87 Äskatorp 2.1 35 89 Äskatorp 13.2 22 90 Örstorp 1.2 80 96 Övra Glumslöv 13.4 71 99 Övra Glumslöv 38.2 32 Otjänligt 0,50 (h) 24
Bilaga 1. Kemiska bekämpningsmedel Pesticider Nr Plats Fast.Bet. Isoproturon Mecoprop Metazaklor Terbutylazin Glyfosat AMPA Atrazin BAM (2,6- Diklorbensamid) Bentazon Destylatrazin desisopropylatrazin 2 Annelöv 5.6 0,21 0,85 0,14 7 Arrarp 2.4 0,33 8 Arrarp 2.22 0,13 12 Hilleshög 4.9 0,29 14 Härslöv 2.9 0,2 16 Härslöv 13.4 0,06 1 0,07 17 Härslöv 14.13 0,14 18 Härslöv 17.1 0,68 1,22 0,76 0,15 26 N.möinge 17.5 0,2 0,24 28 N.möinge 25.1 0,24 0,062 0,37 0,1 32 Rönneberga 2.26 0,44 36 Rönneberga 6.1 0,11 0,19 37 Rönneberga 8.1 0,11 48 Saxtorp 16.3 0,24 51 Saxtorp 28.39 0,31 53 Saxtorp 30.8 0,18 57 Säby 2.20 0,45 58 Säby 3.13 0,11 59 Säby 5.6 0,39 1,6 0,33 0,1 62 Tofta 8.10 0,51 64 Tofta 21.2 0,11 68 Tostarp 1.4 0,09 2,1 0,11 74 Tuna 3.20 0,17 75 Tuna 10.7 0,12 76 Vadensjö 7.4 0,41 80 Viarp 1.17 0,31 81 Viarp 1.24 2,3 82 Viarp 3.13 0,13 0,1 0,18 1,8 0,4 0,09 0,07 0,06 85 Viarp 10.13 0,13 0,31 0,06 0,11 0,11 0,11 86 Äskatorp 1.3 0,05 0,11 0,35 0,06 87 Äskatorp 2.1 0,55 94 Öv.glumslöv 12.1 0,27 0,15 96 Öv.glumslöv 13.4 0,14 98 Öv.glumslöv 16.3 0,87 100 Öv.glumslöv 39.2 0,12 0,098 0,098 Påvisade Rester 21 Kvärlöv 7.3 0,051 23 N.Möinge 6.3 0,094 33 Rönneberga 2.29 0,06 0.09 40 Rönneberga 14.7 0,059 41 Rönneberga 14.12 0,09 0,051 44 Saxtorp 5.71 0,066 72 Tostarp 1.20 0,075 90 Örstorp 1.2 0,082 Diklorprop Klopyralid 25
Bilaga 4. Brunnarnas placering. 26
Bilaga 6. Uppgifter om samtliga brunnar Färgsymboler för kemiska bekämpningsmedel: Siffran som anges är sammanlagda halten kemiska bekämpningsmedel i (µg/l) Tjänligt Påvisade rester Otjänligt Färgsymboler för nitrat och mikroorganismer: Tjänligt Tj med anm Otjänligt Plats Fast. Bet. Mikro. Nitrat Bekämp. Utförande Inre beklädnad Belägenhet Dju p År Jordart Annelöv 1.38 1,3 <0,05 Grävd Cementring Gräsmatta 6 Moränlera Annelöv 5.6 140 1,2 Grävd Tegel Gårdsplan 8 Moränlera Annelöv 29.1 <0,05 Borrad Spets Gårdsplan 80 Moränlera Annelöv 29.2 5,8 <0,05 Moränlera Annelöv 29.5 13 <0,05 Moränlera Annelöv 49.3 1,3 <0,05 Grävd Gräsmatta 7 Silt Arrarp 2.4 25 0,33 Grävd Cementring Gårdsplan 4 1900 Morän Arrarp 2.22 49 0,13 Grävd Gårdsplan Moränlera Arrarp 2.25 1,3 <0,05 Borrad Stålrör Gårdsplan 20 1980 Sand Arrarp 5.2 <0,05 Grävd Cementring Gårdsplan 8 1970 Moränlera Hildesborg 18.1 6,6 <0,05 Grävd Tegel 2,5 Morän Hilleshög 4.9 15 0,29 Grävd Tegel Byggnad 8 Moränlera Härslöv 1.7 4 <0,05 Grävd Cementring Gårdsplan 7 1963 Morän Härslöv 2.9 30 0,2 Grävd Gråsten Gårdsplan Moränlera Härslöv 10.11 37 <0,05 Naturlig källa Åker Moränlera Härslöv 13.4 6,6 1,13 Grävd Tegel Gårdsplan 7 1880 Moränlera Härslöv 14.13 49 0,14 Grävd Tegel Gårdsplan 5 1900 Moränlera Härslöv 17.1 38 2,81 Grävd Tegel Gårdsplan 8 1925 Morän Härslöv 28.2 80 <0,05 Morän Kvärlöv 5.15 2,7 <0,05 Grävd Tegel 5 1905 Sand Kvärlöv 7.3 34 0,051 Grävd Tegel Gårdsplan? Moränlera Lilla Hörstad 6.77 <0,05 Borrad Plast rör Gårdsplan 30 Sand Norra Möinge 6.3 15 0,094 Grävd Tegel Gårdsplan 10 Morän Norra Möinge 9.3 <0,05 Borrad Stålrör Åker 34 1975 Moränlera Norra Möinge 13.10 <0,05 Grävd Tegel Gårdsplan 10 Morän Norra Möinge 17.5 7,1 0,44 Grävd Cementring Gårdsplan 4 Moränlera Norra Möinge 19.1 2,2 <0,05 Borrad Stålrör Gårdsplan 25 1960 Moränlera Norra Möinge 25.1 38 0,772 Grävd Gråsten Gårdsplan 4 Moränlera 27
Plats Fast. Bet. Mikro. Nitrat Bekämp. Utförande Inre beklädnad Belägenhet Dju p År Jordart Råga Hörstad 3.5 <0,05 Borrad Stålrör 84 Moränlera Rönneberga 1.18 3,5 <0,05 Grävd+bor rad Sten Gårdsplan 6+9 Lera Rönneberga 2.24 <0,05 Borrad Byggnad 42 Lera Rönneberga 2.26 58 0,44 Grävd Kalksten Gårdsplan 10 1700 Morän Rönneberga 2.29 34 0,15 Grävd Gråsten Gårdsplan 6 Sand Rönneberga 3.10 1,8 <0,05 Borrad 100 Morän Rönneberga 3.28 58 <0,05 Grävd Tegel Gårdsplan 10 Morän Rönneberga 6.1 49 0,3 Grävd Tegel 3 Lera Rönneberga 8.1 3,5 0,11 Grävd Tegel Gårdsplan 7 Moränlera Rönneberga 10.1 58 <0,05 Grävd Gråsten Gårdsplan 6 1882 Moränlera Rönneberga 10.4 23 <0,05 Grävd Gråsten Gårdsplan 1900 Moränlera Rönneberga 14.7 89 0,059 Grävd Gråsten Gårdsplan 5 Morän Rönneberga 14.12 110 0,141 Grävd Gråsten Gårdsplan Morän Rönneberga 17.1 <0,05 Grävd+bor rad Tegel Gräsmatta 10+ 60 Moränlera Saxtorp 5.40 32 <0,05 Grävd Cementring Gårdsplan 6 Sand, isälvssediment Saxtorp 5.71 43 0,066 Grävd Cementring Gräsmatta 3 1940 Sand, isälvssediment Saxtorp 8.4 <0,05 Borrad Stålrör Gräsmatta 54 Sand, isälvssediment Saxtorp 12.2 84 <0,05 Grävd Cementring Gårdsplan 3 Sand, isälvssediment Saxtorp 12.7 <0,05 Grävd Sand, isälvssediment Saxtorp 16.3 4,4 0,24 Grävd Tegel Gräsmatta 7 Torv, Kärr Saxtorp 28.30 1,8 <0,05 Grävd Tegel+rör Gårdsplan 5 Sand, isälvssediment Saxtorp 28.32 7,5 <0,05 Grävd Tegel, spets Gräsmatta 5 Sand, isälvssediment Saxtorp 28.39 23 0,31 Grävd Tegel Gårdsplan 6 Sand, isälvssediment Saxtorp 28.66 3,1 <0,05 Sand, isälvssediment Saxtorp 30.8 43 0,18 Grävd Cementring Gårdsplan Sand, isälvssediment Saxtorp 30.26 25 <0,05 Borrad Stålrör Gårdsplan 6 2000 Sand, isälvssediment Saxtorp 37.1 62 <0,05 Grävd Tegel Gårdsplan 4 Sand Saxtorp 108.2 15 <0,05 Grävd Cementring Gårdsplan Fyllning Säby 2.20 34 0,45 Grävd Tegel Gårdsplan 8 Moränlera 28
Plats Fast. Bet. Mikro. Nitrat Bekämp. Utförande Inre beklädnad Belägenhet Dju p År Jordart Säby 3.13 1,8 0,11 Borrad Stålrör Gårdsplan 70 1985 Moränlera Säby 5.6 38 2,42 Grävd Tegel Gårdsplan 7 Moränlera Tofta 2.6 <0,05 Grävd Cementring Gårdsplan 3 Sand Tofta 4.8 <0,05 Borrad Stålrör Gårdsplan 32 1950 Moränlera Tofta 8.10 0,9 0,51 Grävd Tegel Gårdsplan 4 1914 Moränlera Tofta 11.1 <0,05 Borrad Stålrör Gårdsplan 40 1960 Sand, isälvssediment Tofta 21.2 16 0,11 Grävd Cementring Gårdsplan 4 Sand, isälvssediment Tofta 22.1 16 <0,05 Grävd Cementring Gårdsplan 5 Sand, isälvssediment Tofta 23.1 7,5 <0,05 Grävd Cementring Gårdsplan 5 Sand, isälvssediment Tofta 23.2 2,2 <0,05 Grävd Cementring Gårdsplan 10 1981 Sand, isälvssediment Tostarp 1.4 13 2,3 Grävd Gråsten Gårdsplan 1900 Morän Tostarp 1.8 2,2 <0,05 Grävd, borrad Cementring,stålrör Gräsmatta 5+1 1970 Moränlera Tostarp 1.9 <0,05 Grävd Cementring Gårdsplan 8 1980 Moränlera Tostarp 1.11 80 <0,05 Grävd Cementring Gårdsplan 5 1974 Morän Tostarp 1.20 66 0,075 Borrad Pollenslang Gräsmatta 2000 Morän Tostarp 1.22 0,9 <0,05 Grävd Cementring Åker 6 2004 Morän Tuna 3.20 53 0,17 Grävd Cementring Gårdsplan 10 1920 Silt Tuna 10.7 100 0,12 Grävd Gräsmatta Silt Vadensjö 7.4 0,9 0,41 Borrad Cementring Gårdsplan 20 2000 Moränlera Vadensjö 12.2 11 <0,05 Grävd Cementring Åker 10 1900 Moränlera Vadensjö 19.10 16 <0,05 Borrad Stålrör Åker 85 1970 Moränlera Viarp 1.8 7,1 <0,05 Grävd Cementring Åker 5 1983 Morän Viarp 1.17 15 0,31 Grävd Cementring Gräsmatta 8 1970 Moränlera Viarp 1.24 62 2,3 Borrad Stålrör Gårdsplan Moränlera Viarp 3.13 44 2,83 Grävd Tegel Gårdsplan 5 1905 Moränlera Viarp 7.6 <0,05 Borrad Stålrör Gårdsplan 35 1983 Silt Viarp 8.7 <0,05 Gårdsplan Morän Viarp 10.13 150 0,83 Grävd Gråsten Gårdsplan 5 1800 Moränlera Äskatorp 1.3 42 0,57 Grävd Cementring Gräsmatta 4 1900 Morän Äskatorp 2.1 35 0,55 Morän Äskatorp 5.3 1,3 <0,05 Grävd Tegel Gårdsplan 10 1960 Morän Äskatorp 13.2 22 <0,05 Grävd Gråsten Gårdsplan 5 1920 Morän Örstorp 1.2 80 0,082 Grävd Tegel Gårdsplan 3 1900 Morän Övra Glumslöv 5.3 <0,05 Borrad Stålrör 48 1952 Moränlera Övra Glumslöv 6.10 4,9 <0,05 Borrad Stålrör Gårdsplan 24 Silt Övra Glumslöv 6.16 <0,05 Grävd Tegel Gårdsplan 8 1905 Moränlera Övra Glumslöv 12.1 11 0,42 Borrad Gårdsplan 80 Morän 29
Plats Övra Glumslöv Övra Glumslöv Övra Glumslöv Övra Glumslöv Övra Glumslöv Övra Glumslöv Fast. Bet. Mikro. Nitrat Bekämp. Utförande Inre beklädnad Belägenhet Dju p År Jordart 12.3 <0,05 Grävd Cementring Gräsmatta 8 1950 Moränlera 13.4 71 0,14 Grävd Tegel Gårdsplan 4 1935 Moränlera 13.15 <0,05 Grävd Tegel Gårdsplan 6 Moränlera 16.3 12 0,87 Borrad Stålrör Gårdsplan 104 1950 Moränlera 38.2 32 <0,05 Grävd Cementring Åker 3 1900 Moränlera 39.2 2,7 0,316 Grävd Tegel Gårdsplan 4 1910 Morän 30
Bilaga 7. Analyserade bekämpningsmedelsämne och dess nedbrytningsprodukter 2,4,5-Triklorfenoxisyra 2,4-diklorfenoxisyra Atrazin BAM (2,6-diklorbensamid) Bentazon Bitertanol Cyanazin Desetylatrazin Desisopropylatrazin Diklorprop Dimetoat Diuron Etofumesat Fenoxaprop Hexazinon Iprodion Isoproturon Kloridazon Klorsulfuron Kvinmerak MCPA Mecoprop Metamitron Metazaklor Metribuzin Metsulfuronmetyl Simazin Terbutylazin Thifensulfuronmetyl Glyfosat Ampa Fluroxypyr Imazapyr Klopyralid 31