Dialekterna och språkpolitiken

Dialekterna och språkpolitiken Svenskans beskrivning 36 27 oktober 2017 Henrik Rosenkvist 1

Disposition 1. Språkrättigheter, Minoritetsspråkskonventionen (1992) och utvecklingen efter det 2. Älvdalska språk eller dialekt? 3. En politisk komplikation att kramas ihjäl av sina ovänner 4. Sammanfattning Karta: John K. Auðunarson Vatterholm 2

Universella språkrättigheter UNIVERSAL DECLARATION ON LINGUISTIC RIGHTS UNESCO World Conference on Linguistic Rights Barcelona, Spain, 9 June 1996 Article 8 1. All language communities have the right to organize and manage their own resources so as to ensure the use of their language in all functions within society. 2. All language communities are entitled to have at their disposal whatever means are necessary to ensure the transmission and continuity of their language. Article 9 All language communities have the right to codify, standardize, preserve, develop and promote their linguistic system, without induced or forced interference. 3

Språkrättigheter i EU EUROPEAN CHARTER FOR REGIONAL OR MINORITY LANGUAGES Strasbourg, 5.XI.1992 the right to use a regional or minority language in private and public life is an inalienable right conforming to the principles embodied in the United Nations International Covenant on Civil and Political Rights, and according to the spirit of the Council of Europe Convention for the Protection of Human Rights and Fundamental Freedoms; the protection and promotion of regional or minority languages in the different countries and regions of Europe represent an important contribution to the building of a Europe based on the principles of democracy and cultural diversity within the framework of national sovereignty and territorial integrity 4

Språkrättigheter i EU EUROPEAN CHARTER FOR REGIONAL OR MINORITY LANGUAGES Strasbourg, 5.XI.1992 Article 1 Definitions regional or minority languages means languages that are: traditionally used within a given territory of a State by nationals of that State who form a group numerically smaller than the rest of the State's population; and different from the official language(s) of that State; it does not include either dialects of the official language(s) of the State or the languages of migrants; 5

Språkrättigheter i EU EUROPEAN CHARTER FOR REGIONAL OR MINORITY LANGUAGES Strasbourg, 5.XI.1992 Article 1 Definitions regional or minority languages means languages that are: traditionally used within a given territory of a State by nationals of that State who form a group numerically smaller than the rest of the State's population; and different from the official language(s) of that State; it does not include either dialects of the official language(s) of the State or the languages of migrants; 6

LAND MINORITSSPRÅK ANTAL Rumänien Bosnien albanska, armenska, grekiska, italienska, makedonska, polska, romani, rusinska, tatariska, jiddisch, bulgariska, kroatiska, tjeckiska, tyska, ungerska, ryska, serbiska, slovakiska, turkiska, ukrainska albanska, montenegrinska, tjeckiska, italienska, ungerska, makedonska, tyska, polska, rumänska, rusinska, slovakiska, slovenska, turkiska, ukrainska, jiddisch, ladino 20 16 Polen vitryska, tjeckiska, hebreiska, jiddisch, karaimska, kasjubiska, litauiska, lemko, tyska, armenska, romani, ryska, slovakiska, tatariska, ukrainska 15 Ungern armenska, boyash, bulgariska, kroatiska, tyska, grekiska, polska, romani, rumänska, rusinska, serbiska, slovakiska, slovenska, ukrainska 14 Ukraina vitryska, bulgariska, krimtatariska, gagauz, grekiska, tyska, ungerska, jiddisch, moldaviska, polska, rumänska, ryska, slovakiska 13 Serbien albanska, bosniska, bulgariska, kroatiska, ungerska, romani, rumänska, rusinska, slovakiska, ukrainska, vlach 11 Slovakien bulgariska, kroatiska, tjeckiska, tyska, ungerska, polska, romani, rusinska, ukrainska 9 Kroatien tjeckiska, ungerska, italienska, rusinska, serbiska, slovakiska, ukrainska 7 Tyskland danska, övre/nedre sorbiska, nordfrisiska, Saterlandfrisiska, romani, lågtyska 7 Österrike kroatiska, slovenska, ungerska, tjeckiska, slovakiska, romani 6 Spanien aragonesiska, asturiska, baskiska, katalanska, valenciska, galiciska 6 Storbritannien korniska, irländska, skotska, skotsk gaeliska, walesiska, manx 6 Nederländerna västfrisiska, limburgiska, lågsaxiska, romani, jiddisch 5 Sverige finska, meänkieli, samiska, romani, jiddisch 5 Armenien assyriska, grekiska, ryska, kurdiska, 4 Tjeckien slovakiska, polska, tyska, romani 4 Norge samiska, kvänska, romani, skandinavisk romani 4 Finland karelska, samiska, svenska 3 Slovenien ungerska, italienska, romani 3 Cypern armenska, maronitiska 2 Montenegro albanska, romani 2 Schweiz italienska, rätoromanska 2 Danmark tyska 1 7

LAND MINORITSSPRÅK ANTAL Rumänien Bosnien albanska, armenska, grekiska, italienska, makedonska, polska, romani, rusinska, tatariska, jiddisch, bulgariska, kroatiska, tjeckiska, tyska, ungerska, ryska, serbiska, slovakiska, turkiska, ukrainska albanska, montenegrinska, tjeckiska, italienska, ungerska, makedonska, tyska, polska, rumänska, rusinska, slovakiska, slovenska, turkiska, ukrainska, jiddisch, ladino 20 16 Polen vitryska, tjeckiska, hebreiska, jiddisch, karaimska, kasjubiska, litauiska, lemko, tyska, armenska, romani, ryska, slovakiska, tatariska, ukrainska 15 Ungern armenska, boyash, bulgariska, kroatiska, tyska, grekiska, polska, romani, rumänska, rusinska, serbiska, slovakiska, slovenska, ukrainska 14 Ukraina vitryska, bulgariska, krimtatariska, gagauz, grekiska, tyska, ungerska, jiddisch, moldaviska, polska, rumänska, ryska, slovakiska 13 Serbien albanska, bosniska, bulgariska, kroatiska, ungerska, romani, rumänska, rusinska, slovakiska, ukrainska, vlach 11 Slovakien bulgariska, kroatiska, tjeckiska, tyska, ungerska, polska, romani, rusinska, ukrainska 9 Kroatien tjeckiska, ungerska, italienska, rusinska, serbiska, slovakiska, ukrainska 7 Tyskland danska, övre/nedre sorbiska, nordfrisiska, Saterlandfrisiska, romani, lågtyska 7 Österrike kroatiska, slovenska, ungerska, tjeckiska, slovakiska, romani 6 Spanien aragonesiska, asturiska, baskiska, katalanska, valenciska, galiciska 6 Storbritannien korniska, irländska, skotska, skotsk gaeliska, walesiska, manx 6 Nederländerna västfrisiska, limburgiska, lågsaxiska, romani, jiddisch 5 Sverige finska, meänkieli, samiska, romani, jiddisch 5 Armenien assyriska, grekiska, ryska, kurdiska 4 Tjeckien slovakiska, polska, tyska, romani 4 Norge samiska, kvänska, romani, skandinavisk romani 4 Finland karelska, samiska, svenska 3 Slovenien ungerska, italienska, romani 3 Cypern armenska, maronitiska 2 Montenegro albanska, romani 2 Schweiz italienska, rätoromanska 2 Danmark tyska 1 8

Språkrättigheter i EU CHARTER OF FUNDAMENTAL RIGHTS OF THE EUROPEAN UNION (2000/C 364/01) Article 21 Non-discrimination 1. Any discrimination based on any ground such as sex, race, colour, ethnic or social origin, genetic features, language, religion or belief, political or any other opinion, membership of a national minority, property, birth, disability, age or sexual orientation shall be prohibited. Article 22 Cultural, religious and linguistic diversity The Union shall respect cultural, religious and linguistic diversity. 9

Språkrättigheter i Sverige REGERINGSFORMEN 1 kap. Statsskickets grunder 2 [ ] Det allmänna skall verka för att alla människor skall kunna uppnå delaktighet och jämlikhet i samhället. Det allmänna skall motverka diskriminering av människor på grund av kön, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, språklig eller religiös tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller annan omständighet som gäller den enskilde som person. Etniska, språkliga och religiösa minoriteters möjligheter att behålla och utveckla ett eget kultur- och samfundsliv bör främjas. Lag (2002:903). 10

Språkrättigheter Charter of fundamental rights of the European Union & Regeringsformen: eget språk vissa rättigheter minoritetsspråk majoritetsspråk 11

Språkrättigheter i Sverige Utvecklingen i Sverige Hyltenstam (1996): expertutlåtande inför utredning om minoritetsspråk SOU 1997:192: Utredning om Europarådets konvention om regionala språk och minoritetsspråk Hyltenstam (1997): Sveriges sju inhemska språk ett minoritetsspråksperspektiv Proposition 2008/09:158: Från erkännande till egenmakt - regeringens strategi för de nationella minoriteterna Värna språken förslag till språklag (2008) Språklag (2009) Rapport från ISOF 2017 (ang. sex motioner om älvdalskans status) 12

Språkrättigheter i Sverige Hyltenstams expertutlåtande (1996) Få människor tänker på att termerna språk och dialekt skulle vara problematiska. De flesta för att inte säga alla svenskar är överens om att svenska, finska, danska, engelska, franska, thailändska och swahili är språk. Likaså är man överens om att gotländska, dalmål, skånska, göteborgska, bornholmska, bergensiska, andalusiska och bayerska är dialekter av svenska, danska, norska, spanska resp tyska. Så långt är det enkelt. Det är enkelt så länge vi talar om förhållanden som är välkända för oss. Vi har vant oss vid att kalla norska och svenska för två olika språk, medan vi kallar skånska och dalmål för två olika dialekter. Alltså: gotländska, dalmål, skånska, göteborgska = svenska dialekter 13

Språkrättigheter i Sverige SOU 1997:192 (utredning om Europarådets konvention om regionala språk och minoritetsspråk), sid. 94: Som exempel på folkmål kan nämnas älvdalsmål, gutniska och skånska. En invändning mot att tillämpa konventionen på folkmålen är att det är tveksamt om de kan anses som språk. Den allmänna uppfattningen är nog snarare att de är dialekter [...] Ett annat skäl mot att tillämpa konventionen på folkmålen är att det är ett fåtal personer som använder dem som sitt dagliga uttrycksmedel. 14

Språkrättigheter i Sverige SOU 1997:192 (utredning om Europarådets konvention om regionala språk och minoritetsspråk), sid. 94: Det viktigaste argumentet mot att tillämpa konventionens bestämmelser på folkmålen är dock enligt vår uppfattning, att en sådan tillämpning skulle rimma illa med konventionens syfte. Som vi angett i kapitel två är ett av konventionens övergripande syften att stärka landsdels- eller minoritetsspråkens ställning i det offentliga livet, såsom i domstolar, hos myndigheter, i näringslivet m.m. Det finns enligt vår uppfattning inte någon anledning att stödja de gamla och lokalt färgade uttrycksformer som folkmålen är, genom en ökad användning av dem i offentliga sammanhang. Vi tror inte heller att en sådan användning av folkmålen i det offentliga livet skulle stödja folkmålens bevarande. 15

Språkrättigheter i Sverige Folkmål ska inte räknas som minoritetsspråk enligt SOU 1997:192 eftersom: SPEAKING OUR LANGUAGE: THAT S WHAT WE VE ALWAYS DONE HERE. den allmänna uppfattningen är nog snarare att de är dialekter de talas av få personer det finns ingen anledning att ge stöd åt folkmålen ett erkännande skulle inte innebära ökad chans för överlevnad. Badenia-Verlag Karlsruhe detta skulle strida mot konventionens syfte European Charter for Regional or Minority Languages coe.int/minlang X In many families, regional or minority languages have been spoken for generations. X It is therefore natural that we speak our language with our relatives and friends. X Don t be the first not to pass on the language to your children after so many centuries! X Keep on talking! 16

Språkrättigheter i Sverige Proposition 2008/09:158 Från erkännande till egenmakt regeringens strategi för de nationella minoriteterna, sid. 61 62 Rent lingvistiskt kan folkmålen vara mycket olika nutida rikssvenska. Folkmålen är förknippade med den bygd där de har talats och är en del av bygdens kultur och historia. Det kan därför, enligt Minoritetsspråkskommittén, hävdas att det finns ett intresse av att folkmålen bevaras som en viktig del av den svenska landsbygds- och kulturhistorien. Inga fler minoritetsspråk eller minoriteter är aktuella för närvarande. Regeringen finner inte i detta skede skäl att göra en annan bedömning än den som gjordes i anslutning till ratifikationen av Europarådets ramkonvention och minoritetsspråkskonventionen. 17

Älvdalska: språk eller dialekt? många nationella och internationella språkvetare anser på lingvistiska grunder att älvdalska är ett språk Europarådets expertkommitté har fyra gånger uppmanat Sverige att se över älvdalskans status (2006, 2009, 2011, 2015) älvdalska motarbetas/ignoreras lokalt, regionalt och nationellt, trots en växande opinion 2015 argumenterar ISOF (Anna Westerberg) mot att älvdalska får en egen språkkod av SIL International SIL International, som driver Ethnologue, klassificerar sedan 2016 älvdalska som ett språk 2017 avslår regeringen (KU) sex motioner om att ompröva älvdalskans status (med stöd av ISOF). 18

Älvdalska: språk eller dialekt? Europarådets expertkommitté ISOF regeringen Alice Bah-Kuhnke Råðdjärum Ulum Dalska andra aktörer: lingvister Älvdalens kommun Älvdalens Besparingsskog Konsum Älvdalen Språkförsvaret politiker: Roger Richtoff, Aron Emilsson, Robert Stenkvist & Mikael Jansson (SD) Peter Helander & Per-Ingvar Johnsson (C) Sofia Modigh (KD) Niklas Malmberg (MP) 19

Älvdalska: språk eller dialekt? ISOF-kommentar till SIL-ansökan 2015 (Anna Westerberg) Anyone with some insight into the subject matter would agree that Älvdalska is very different from standard Swedish. However, that could be said about many other Swedish dialects too. Modern Älvdalska is very different from the archaic form that is usually highlighted. Most of the characteristic features are receding or absent today The supporters of this application choose to disregard the fact that there are still many traditional Swedish dialects that are very different from standard Swedish and therefore regarded as separate languages by their speakers. In my opinion, the idea of proclaiming Älvdalska to be more important than all the others is deeply problematic. This is also the official view of the Institute for Language and Folklore (Swedish: Institutet för språk och folkminnen), which is a Swedish Government agency (see the link below). 20

Älvdalska: språk eller dialekt? ISOF-rapport 2017 Gränsdragningen kring den varietet av älvdalska som är den som ska bevaras kan bli minst lika svår, och var gränsen än dras så innebär det att andra varieteter av älvdalskan hamnar utanför, vilket riskerar att skapa splittring bland älvdalsktalande. (sid. 15) Att älvdalskan skulle erkännas som minoritets- eller landsdelsspråk medan Våmhusmålet fortfarande skulle betraktas som en dialekt ter sig problematiskt. (sid. 16) I den debatt som synts i media har fokus legat på frågan om älvdalskans klassificering som språk respektive dialekt. Med tanke på att antalet talare av älvdalska och andra dialekter drastiskt minskar ser vi det som väsentligt att fokus i det här skedet snarare borde riktas mot de konkreta åtgärder som är nödvändiga i arbetet med att föra älvdalskan vidare till nästa generation. (sid. 19) 21

Älvdalska: språk eller dialekt? Älvdalska ska inte erkännas som minoritetsspråk enligt ISOF eftersom: 1. Det finns många andra dialekter som skiljer sig lika mycket från standardsvenska. 2. Dagens älvdalska skiljer sig mycket från äldre älvdalska. 3. Det vore problematiskt att erkänna bara älvdalska. 4. Ett erkännande skulle kunna splittra älvdalingarna. 5. Fokus bör ligga på att föra älvdalskan vidare till nästa generation. 1. Vilka dialekter är det? Vilka är skillnaderna? 2. Ja, ett resultat av språkutveckling och förbud mot att tala älvdalska. 3. Ingen har dock argumenterat för att enbart älvdalska ska erkännas. 4. Knappast. Ulum Dalska har omkring 2 000 medlemmar och har varit aktivt sedan 1984. 5. Och just detta är vad Minoritetsspråkskonventionen handlar om 22

Älvdalska: språk eller dialekt? Konstitutionsutskottets betänkande 2016/17 Utskottet noterar att betydelsen av älvdalskans bevarande är starkt förankrad bland många älvdalingar. Utskottet anser att det finns ett stort värde i att älvdalskan bevaras som en del av det svenska kulturarvet och ser positivt på de åtgärder som vidtas på både statlig och kommunal nivå för att göra detta möjligt. Utskottet delar regeringens uppfattning att Älvdalens kommun på olika sätt bör kunna stödja älvdalskans bevarande inom kommunens ordinarie verksamhet och ge barn möjlighet att lära sig älvdalska, samt att det även inom ramen för folkbildningen bör finnas förutsättningar att stödja bevarandet av älvdalskan. Utskottet noterar också att Institutet för språk och folkminnen gör bedömningen att många åtgärder för att främja älvdalskan borde vara möjliga inom ramarna för den existerande lagstiftningen, förslagsvis inom ramen för en dialektpolitik. 23

Älvdalska: språk eller dialekt? Konstitutionsutskottets betänkande 2016/17 Utskottet noterar att betydelsen av älvdalskans bevarande är starkt förankrad bland många älvdalingar. Utskottet anser att det finns ett stort värde i att älvdalskan bevaras som en del av det svenska kulturarvet och ser positivt på de åtgärder som vidtas på både statlig och kommunal nivå för att göra detta möjligt. Utskottet delar regeringens uppfattning att Älvdalens kommun på olika sätt bör kunna stödja älvdalskans bevarande inom kommunens ordinarie verksamhet och ge barn möjlighet att lära sig älvdalska, samt att det även inom ramen för folkbildningen bör finnas förutsättningar att stödja bevarandet av älvdalskan. Utskottet noterar också att Institutet för språk och folkminnen gör bedömningen att många åtgärder för att främja älvdalskan borde vara möjliga inom ramarna för den existerande lagstiftningen, förslagsvis inom ramen för en dialektpolitik. 24

Älvdalska: språk eller dialekt? Sammanfattning Enligt definitionerna i Minoritetsspråkskonventionen ÄR älvdalska ett minoritetsspråk: det är annorlunda ( Älvdalska is very different from standard Swedish, ISOF 2015) det talas av tradition sedan länge i Älvdalen det har färre talare än majoritetsspråket. Och älvdalska är också erkänt som språk av SIL International. Därför har älvdalska språkstatus i hela världen utom i Sverige. ISOF och regeringen ser ett värde i att bevara älvdalskan som ett slags kulturarv. Kommunen kan ge stöd åt älvdalskan men får inga resurser eller direktiv. 25

Att kramas ihjäl av sina ovänner Jimmie Åkesson (SD) och Louise Erixson. Om älvdalskan enbart uppfattas som ett uttryck för svensk folkkultur finns det en risk för att frågan om språkets överlevnad kidnappas av högerextrema krafter. Men för älvdalskan är för närvarande SD det främsta stödpartiet 26

Sammanfattning Frågan om huruvida Sverige har eller bör ha några landsdelsspråk är inte väl utredd. Enligt ISOF finns det flera dialekter som skiljer sig lika mycket från standardsvenska som älvdalska men ingen vet egentligen vilka dialekter det är, vad skillnaderna består i och hur många talare det finns. Älvdalskan ses som ett svenskt kulturarv men ett språk är också knutet till talarnas identitet, historia och självkänsla. 27

KEEPING QUIET BELONGS TO THE PAST. Sammanfattning IT S TIME TO SPEAK UP! Vägar att gå: Ge stöd åt älvdalska nu! Arbeta för en objektiv kartläggning av Sveriges nutida dialektvariation. Arbeta för en uppdelning mellan språk- och minoritetspolitik. European Charter for Regional or Minority Languages coe.int/minlang X For a long time minority languages could only be spoken in the family. X Today, the Charter obliges the authorities to ensure that our language is used everywhere in public again. X You too can use our language, with the authorities, in shops, in hospitals, for family and place names, etc. X Have your say! 28

Tjär tokk fer avið ärt ǫ! Sjǫums fel nossn eller! 29

Tommy George, den siste talaren av kukuthaypan. Död i juli 2016. LANGUAGE DEATH "What we lose is essentially an enormous cultural heritage, the way of expressing the relationship with nature, with the world, between themselves in the framework of their families, their kin people. "It's also the way they express their humour, their love, their life. It is a testimony of human communities which is extremely precious, because it expresses what other communities than ours in the modern industrialized world are able to express. Claude Hagege 30

Språkdöd Boa Sr, den sista talaren av bo (Andamanerna). Död i januari 2010. Jack Butler, den siste talaren av jiwarli (västra Australien). Död i maj 1986. Marie Smith Jones (Udach Kuqax a a ch ), den sista talaren av eyak (Alaska). Död i januari 2008. Tefik Esenç, den siste talaren av ubykh (Turkiet). Död i oktober 1992. Griselda Kristiņa, den sista talaren av liviska. Död i maj 2013. Verdena Parker, den sista talaren av hupa (Oregon). 31

Några länkar: http://www-01.sil.org/iso639-3/chg_detail.asp?id=2015-046&lang=ovd [SIL] http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/utredningar/statens-offentliga-utredningar/ _GLB3192d1/?text=true [SOU 1997:192] http://www.coe.int/t/dg4/education/minlang/default_en.asp [European charter of minority languages] http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/lagar/svenskforfattningssamling/ Spraklag-2009600_sfs-2009-600/ [språklagen] https://repozytorium.amu.edu.pl/bitstream/10593/1054/2/dorota_melerska_rozprawa %20doktorska.pdf [Dorota Melerskas avhandling Älvdalska mellan språkdöd och revitalisering 2011] https://data.riksdagen.se/fil/47e12361-9468-4d7e-98d2-b50acccbf61b [Konstitutionsutskottets betänkande 2016/17:KU16] 32