Vasa i stadsregionjämförelse

Vasa i stadsregionjämförelse

Innehållsförteckning INLEDNING Vasa stad och stadsregionen s. 3 5 Lyckliga människor s. 6 Vasaregionen på kartan s. 7 Vasa med grannregioner på kartan s. 8 9 KONKURRENSKRAFT OCH LIVSKRAFT Regionprofiler s. 10 Konkurrenskraft s. 11 Livskraft s. 12 14 BEFOLKNING Befolkningstillväxt s. 15 19 ARBETSPLATSER OCH SYSSELSÄTTNING Industriarbetsplatser s. 20 22 Ökningen av antalet arbetsplatser s. 23 26 De största arbetsgivarna s. 34 35 EKONOMI FoU-satsningar s. 27 28 Exportvärde s. 29 30 EnergyVaasa s. 31 32 BNP s. 33 Försörjningskvot s. 41 Förädlingsvärde s. 42 45 UTBILDNING Studiemöjligheter s. 36 Andelen högskoleutbildade s. 40 INTERNATIONALITET Länkar till världen s. 37 38 KOSTNADER Priser på bostäder s. 39 2

Vasa stad och stadsregion Vasaregionen hör till landets livskraftigaste, konkurrenskraftigaste och snabbast växande stadsregioner. Den är bland de bästa i sin storleksklass då det gäller befolkningstillväxten och ökningen av arbetsplatser. Detta visar stadsregionjämförelser och undersökningar som berör livskraft samt konkurrenskraft. Den viktigaste orsaken till tillväxten är regionens energikluster, som omfattar 140 företag inom branschen. I dem arbetar 10 000 personer, av vilka 1 000 sysslar med utvecklingsarbete. Företagens årliga FoU-satsningar uppgår till ca 175 milj. och de ökade med nästan 112 milj. åren 2005 2015. Det är den andra största ökningen efter Helsingfors ekonomiska region. 3

Vasa stad och stadsregion Energiklustrets export är cirka 3,5 miljarder euro. Det motsvarar ungefär en tredjedel av landets export inom energiteknologi. Energiklustrets framgång märks. Vasa har som enda stad lyckats öka antalet industriarbetsplatser betydligt under de senaste åren. Under åren 2006 2014 ökade antalet industriarbetsplatser med över 1 200. Också inom andra branscher har antalet arbetsplatser ökat kraftigt. Under åren 2000-2014 har dessa branscher skapat ytterligare ca 4 700 arbetsplatser. 4

Vasa stad och stadsregion Regionens folkmängd har ökat med nästan 9 000 invånare sedan år 2000. Ökningen märks speciellt i antalet barn och unga vuxna. Antalet 20 34-åringar har ökat med över 3 000 och antalet 0 6- åringar med över 1 200 på tio år. Nativiteten har länge varit hög och man kan t.o.m. säga att en babyboom är på gång. Prognoserna visar att antalet barn och unga vuxna kommer att fortsätta växa kraftigt. Vasaregionen är en av landets mest internationella regioner. Orsaken är våra exportföretag, internationella högskolor och de över 120 nationaliteter som bor i regionen. 5

Lyckliga människor Sysselsättningssituationen har varit bland de bästa i landet redan i 10 år Hög inkomstinvå och förmånligt boende På 30 minuter till arbetet, snabbt till resten av världen Hög förväntad livslängd Lågt sjuklighetsindex Finlands enda naturarv på UNESCO:s världsarvslista En av Finlands mest internationella regioner Arbetslöshetsgrad (%) Arbetslöshetsgrad enligt ekonomisk region 5/2017 6

Vasaregionen på kartan 114 223 invånare (31.12.2016) Uleåborg Korsholm 19380 Vasa 67620 Vasa Vörå 6684 Umeå Tammerfors Korsnäs 2171 Malax 5517 Laihela 8139 Storkyro 4712 Stockholm Helsingfors 7

Vasa med grannregioner växer kraftigt Inom en radie av 120 km från Vasa bor cirka 530 000 invånare. I området finns cirka 55 500 högskolestuderande. Befolkningen i områdets regioner ökade med över 30 000 invånare åren 2005 2016 och antalet arbetsplatser med över 14 000 åren 2005 2014. Om det vore frågan om en enhetlig region så skulle den vara den 2:a största i Finland enligt befolkning. Den vore den snabbast växande enligt ökningen av arbetsplatser och den 4:de snabbast växande enligt befolkningstillväxt. 8

Vasa med grannregioner växer kraftigt Befolknings- och arbetsplatsutvecklingen samt antalet högskolestuderande i Vasa-, Umeå-, Seinäjoki- och Jakobstad-Karlebyregionen UMEÅ 122 892 invånare (2016) +12 134 (2005-2016) 62 861 arbetsplatser (2014) +7 665 (2005-2014) 32 500 högskolestuderande Karleby JAKOBSTAD - KARLEBY SAMMANLAGT 110 614 invånare (2016) +3 454 (2005-2016) 46 713 arbetsplatser (2014) +1 964 (2005-2014) 4 000 högskolestuderande Umeå 458 024 invånare i regionerna (2016) (ca 530 000 invånare i hela området) +30 549* invånare (2005-2016) 204 715* arbetsplatser (2014) +14 323* arbetsplatser (2005-2014) 55 500 högskolestuderande *Regionernas siffror (ej hela områdets) Jakobstad Vasa SEINÄJOKI VASA 111 295 invånare (2016) +7 103 (2005-2016) 44 472 arbetsplatser (2014) +1 698 (2005-2014) 6 000 högskolestuderande 114 223 invånare (2016) +7 858 (2005-2016) 50 669 arbetsplatser (2014) +2 996 (2005-2014) 13 000 högskolestuderande 9

Vasaregionen etta bland Finlands regionprofiler! Regionprofiler 2016 för Finlands ekonomiska regioner För infopaketet Regionprofiler 2016 har information insamlats om den regionala utvecklingen från uppgångsåren i mitten på 1990-talet fram till finanskrisen och därefter fram till år 2016 via åren präglade av den ekonomiska recessionen. Publikationen består av en analys av den nationella utvecklingen, ett statistikpaket över landskapen och de ekonomiska regionerna samt utvecklingens fokusområden. I konsultbyrån MDI:s undersökning var Vasa det bästa området i Finland och gick förbi Helsingfors och Åbo. Vasa Helsingfors Åbo Kuopio Borgå Tammerfors Tavastehus Seinäjoki Uleåborg Karleby 8,5 8,5 8,8 8,8 8,7 8,7 9 9,1 9,5 9,6 Villmanstrand 8,3 Raumo 8,3 Jyväskylä 7,9 Joensuu 7,9 De 15 stadsregioner som fått de bästa vitsorden Källa: MDI (2016) 10

Vasaregionen har den bästa konkurrenskraften i landet Konkurrenskraften i de finländska ekonomiska regionerna 2015 I undersökningen granskades konkurrenskraften i de finländska ekonomiska regionerna år 2015 med ett mätarpaket bestående av sex parametrar (det finns totalt 70 ekonomiska regioner). Parametrarna är arbetets produktivitet, sysselsättningsgrad, innovativitet, utbildningsnivå, företagens dynamik och hur industriell regionen är. Vasa ekonomiska region kom på första plats och dess styrkor är innovativitet, arbetets produktivitet, sysselsättningsgraden och utbildningsnivån. 15 regioner med den bästa konkurrenskraften Imatra 24,17 (det finns totalt 70 ekonomiska regioner). Källa: Turun yliopiston kauppakorkeakoulu, Porin yksikkö (2017) Vaasa Porvoo Helsinki Tampere Oulu Jakobstadsregionen Turku Etelä-Pirkanmaa Lappeenranta Rauma Hämeenlinna Kokkola Pori Åboland-Turunmaa 9,00 10,00 13,00 15,50 17,83 18,17 18,83 19,50 19,50 20,33 20,83 21,50 22,17 23,50 11

Vasa stad hör till landets livskraftigaste Jämförelseanalys av städernas livskraft åren 2005 2013 I undersökningen jämfördes Finlands 26 största städers livskraft med 5 teman och 40 parametrar åren 2005 2013. Den relativa livskraften visar vilka städer som har kunnat förbättra sin ställning och konkurrenskraft mest. Starkast på uppgång är Seinäjoki, Vasa och Karleby. En bra placering i absolut livskraft baserar sig på en långvarig positiv utveckling speciellt då det gäller regionekonomi, arbetsplatsutveckling, kunnande och dragningskraft. I fråga om den absoluta livskraften är Vasa på 4:de plats. Endast Esbo, Vanda och Helsingfors är före. Om Vasas utomordentliga placeringar då det gäller absolut och relativ livskraft räknas ihop är staden Finlands livskraftigaste stad! Esbo Vanda Helsingfors Vasa Tammerfors Uleåborg Borgå Hyvinge Seinäjoki Jyväskylä 1 1 2 2 3 4 5 6 6 7 8 9 9 10 14 13 12 17 18 22 Placering, absolut livskraft Placering, relativ livskraft 10 bästa enligt absolut livskraft Källa: Timo Aro (2015) 12

Vasa ekonomiska region är i likhet med Vasa stad i topp i fråga om livskraftsindexet Vasa ekonomiska region utmärker sig (tillsammans med Borgå och Mariehamn) som den andra livskraftigaste ekonomiska regionen efter Helsingforsregionen. De livskraftigaste regionerna finns längs tillväxtkorridoren Helsingfors- Vasa. Vasaregionen placerade sig bland den bästa femtedelen i fråga om nio av tio mätare. 13

Vasa ekonomiska region är i likhet med Vasa stad i topp i fråga om livskraftsindexet REGIONERNAS LIVSKRAFTSINDEX Indexet innehåller 10 strukturindikatorer som beskriver områdets livskraft. Alla 70 regioner har indelats i fem femtedelar på basen av 10 indikatorers medeltal. Varje region har vidare rangordnats genom att räkna ihop värdepoängen av 10 indikatorer. För varje indikator får en region 1-70 poäng (1=det bästa värdet och 70=det sämsta värdet) Indikatorerna är: BNP euro per invånare (2013) BTV-indexet (2013) Utbildningsnivå (2014) Sysselsättningsgrad % (2014) Arbetslöshetsgrad % (2014) Inkomsttagarnas medianinkomster (2014) Ekonomisk försörjningskvot (2014) Kommunal- och samfundskatt totalt euro per invånare (2014) Total nettoinflyttning promille (2010-2014) Forsknings- och utvecklingssatsningar /inv. (2014) Den bästa femtedelen Den andra bästa femtedelen Den tredje bästa femtedelen Den andra sämsta femtedelen Den sämsta femtedelen Källa: Seutukuntien elinvoimaindeksi, Timo Aro (2016) 14

Kraftig befolkningstillväxt Vasaregionens befolkning ökar med nästan 900 invånare, och stadens befolkning med över 600 invånare per år. Enligt vårt befolkningsmål har Vasaregionen ca 160 000 invånare och Vasa stad ca 100 000 invånare år 2040. Befolkningsmålets antagande är att den kraftiga befolkningsökningen accelererar. Det nuvarande invånarantalet i Vasaregionen är 114 223 och i Vasa stad 67 620 (2015). 180 000 170 000 160 000 150 000 140 000 130 000 120 000 110 000 100 000 90 000 80 000 70 000 Vasaregionens mål 160 000 inv. år 2040 Vasa stads mål 100 000 inv. år 2040 60 000 2005 2010 2015 2020 2025 2030 2035 2040 Källa: Statistikcentralen (2000 2015), Vasa stad och BRC 15

Befolkningstillväxten i regionen en av de bästa i sin storleksklass Vasaregionens befolkningstillväxt är störst bland pendlingsområden i samma storleksklass. Bland alla pendlingsområden i landet (37 st.) är regionens befolkningstillväxt sjätte störst. Vasaregionen är Finlands 10:de största pendlingsområde enligt befolkning. Vasa pendlingsområde Seinäjoki pendlingsområde Kuopio pendlingsområde Joensuu pendlingsområde Villmanstrands pendlingsområde 285 2 436 5 695 7 858 7 103 Björneborgs pendlingsområde -2 485 Kotka pendlingsområde -2 543 Kouvola pendlingsområde -4 994 Befolkningsförändringen i pendlingsområden med 80 000 180 000 invånare 31.12.2005 31.12.2016 Källa: Statistikcentralen 16

Befolkningstillväxten i regionen en av de bästa i sin storleksklass 111516 112063 112824 113659 114256 114223 110371 109539 105590 105468 105725 105690 105810 106093 106365 107003 107749 108520 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Befolkningen i Vasaregionen 31.12.1999 31.12.2016 Källa: Statistikcentralen 17

Befolkningstillväxten i regionen en av de bästa i sin storleksklass 1 019 1 145 638 746 771 832 547 761 835 597 257 283 272 120-122 -35-33 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Årlig befolkningsförändring Källa: Statistikcentralen 18

Antalet barn och unga ökar Prognosticerad befolkningsförändring enligt åldersgrupp i Vasaregionen 31.12.2014 31.12.2040 Antalet barn och unga vuxna ökar kraftigt i Vasaregionen, vilket är mycket positivt. Hela befolkningen +46 000 2015-2040 8 500 9 000 Regionen har ett flyttningsöverskott speciellt bland unga vuxna, av vilka många är studerande. De behövs eftersom det finns ett stort behov av ny arbetskraft. Antalet 20 34-åringar har ökat med över 3 000 under de senaste tio åren. 3 500 5 000 4 000 4 500 6 000 5 500 Under samma tidsperiod har antalet 0 6-åringar ökat med över 1 200 och nativiteten varit hög. Man kan t.o.m. säga att en babyboom är på gång! 0 6 7 12 13 15 16 19 20 34 35 49 50 64 65+ Källa: Vasa stad 19

Stark och växande industri I Vasa ökade antalet industriarbetsplatser med över 1 200 under åren 2006 2014, vilket var överlägset mest i hela landet! Antalet industriarbetsplatser minskade i de flesta andra städer. I Vasa finns sjunde mest industriarbetsplatser. Antalet är nästan lika stort som i Åbo och Uleåborg, vilka båda har en befolkning som är tre gånger större. I Vasa finns cirka 9 000 och i Vasaregionen cirka 11 000 industriarbetsplatser. 20

Stark och växande industri Förändringen i industripersonalen 2006 2014 i de 25 största städerna Vasa Seinäjoki Vanda Rovaniemi Hyvinge Lahtis Karleby Esbo Nurmijärvi S:t Michels Borgå Björneborg Tavastehus Joensuu Kuopio Villmanstrand Lojo Kotka Jyväskylä Kouvola Uleåborg Åbo Helsingfors Tammerfors Salo -58-222 -245-266 -308-435 -453-517 -724-1012 -1134-1780 -2096-2473 -2792-3446 -4327-5489 1249 913 857 579 299 270 253 Källa: Statistikcentralen 21

Helsingfors 18 952 Stark och växande industri Industripersonalen 2013 i de 25 största städerna 2014 Tammerfors Esbo Vanda Åbo Uleåborg Vasa Lahtis Jyväskylä Björneborg Seinäjoki Borgå Joensuu Villmanstrand Kouvola Tavastehus Salo Kotka Hyvinge Karleby S:t Michels Kuopio Lojo Rovaniemi Nurmijärvi 6 653 5 946 5 167 4 781 4 759 4 703 4 616 4 292 4 226 3 603 3 414 3 262 3 041 3 033 2 972 1 771 1 715 9 956 9 838 8 739 8 712 16 475 14 962 13 726 Källa: Statistikcentralen 22

Ökningen av arbetsplatser Ökningen av antalet arbetsplatser i Vasaregionen är störst bland pendlingsområden i samma storleksklass och femte störst bland alla pendlingsområden i landet. Vasa pendlingsområde Kuopio pendlingsområde 2 996 2 878 Seinäjoki pendlingsområde 1 698 Joensuu pendlingsområde 704 Villmanstrands pendlingsområde 147 Björneborgs pendlingsområde -1 301 Kotka pendlingsområde -3 508 Kouvola pendlingsområde -4 461 Förändringen i antalet arbetsplatser i pendlingsområden med 80 000 180 000 invånare 31.12.2005 31.12.2014 Källa: Statistikcentralen 23

Ökningen av arbetsplatser 50894 51440 51261 51824 51831 51185 50669 50027 49178 46732 46798 46489 46940 47305 47673 45639 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Arbetsplatsernai Vasaregionen 31.12.1999 31.12.2014 Källa: Statistikcentralen 24

Ökningen av arbetsplatser 1 093 1 505 1 716 1 234 451 365 368 546 563 66 7-309 -646-516 -1 413 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Årlig förändring Källa: Statistikcentralen 25

Också övriga branscher växer Förändringen i antalet arbetsplatser, de fem största näringsgrenarna Regionen har genererat över 5 300 nya arbetsplatser på 2000-talet (nettoökning). Ökningen av antalet arbetsplatser har varit störst inom de stora branscherna. Både den privata och den offentliga sektorn växer. Hälso- och sjukvård, sociala tjänster 2 521 Utbildning 466 Parti- och detaljhandel 407 Byggverksamhet 367 Tillverkning 330 Vasaregionen 31.12.1999 31.12.2014 Källa: Statistikcentralen 26

FoU-satsningarna på toppnivå i landet FoU-satsningarna i Vasa ekonomiska region 2005 2015 Företagens FoU-satsningar i Vasa ekonomiska region är 174,4 miljoner per år (sjätte mest bland de ekonomiska regionerna). Satsningarna ökade med nästan 112 miljoner (178 %) åren 2005 2015. Ökningen är andra störst efter Helsingfors ekonomiska region. De ökade satsningarna är tecken på företagens starka tro på framtiden. Också den offentliga sektorns FoUsatsningar har ökat. De totala FoU-satsningarna i Vasa ekonomiska region uppgår till över 200 miljoner. 220 200 180 160 140 120 100 80 60 40 20 75,7 62,6 13,1 Totala FoU-satsningar 2005-2015: +132,2 milj. / +174,6 % Offentliga sektorns FoU-satsningar 2005-2014: +20,5 milj. / +156,5 % Företagens FoU-satsningar 2005-2014: +111,8 milj. / +178,6 % 207,9 174,4 33,6 Källa: Statistikcentralen 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Totala satsningar: företagen, den offentliga sektorn + icke-vinstdrivande verksamhet* och högskolesektorn Företagen Offentliga sektorn *) Icke-vinstdrivande verksamhet betyder: stiftelser, föreningar, fonder ooch arbetstagarorganisationer 27

FoU-satsningarna på toppnivå i landet Andra största ökningen i företagens FoU-satsningar efter Helsingfors Helsingfors Vasa Borgå Seinäjoki Villmanstrand Lahtis Raumo Björneborg Joensuu S:t Michels Kouvola Rovaniemi Kuopio -2,3 Tavastehus -5,7 Kotka-Fredrikshamn -6,2 Åbo -17,7 Jyväskylä -37,5 Uleåborg -93,5-111,2 Salo Tammerfors -113,7 28,5 24,8 20,6 19,5 14,4 13,4 4,6 2,9 0,9 0,8 111,8 362,7 Företagens FoU-satsningar, förändringen 2005-2015 (milj. ), de 20 största ekonomiska regionerna Källa: Statistikcentralen 28

Störst exportvärde / invånare Exportens värde i Österbotten är 5,1 miljarder, vilket är fjärde störst bland landskapen Nyland 26,4 Birkaland Egentliga Finland Österbotten Satakunta Norra Österbotten Lappland Mellersta Finland Södra Karelen Kymmenedalen Päijänne-Tavastland Norra Savolax Egentliga Tavastland Norra Karelen Mellersta Österbotten Södra Österbotten Södra Savolax Kajanaland 6,2 5,4 5,1 4,2 4,1 3,6 2,8 2,5 2,4 1,5 1,3 1,3 1,1 0,9 0,9 0,6 0,1 mrd. Värdet på landskapens export (mrd. ) 2014 Källa: Statistikcentralen 29

Störst exportvärde / invånare Exportvärdet/invånare är överlägset störst i landet (27 879 ) Österbotten Lappland Södra Karelen Satakunta Nyland Kymmenedalen 19 552 18 995 18 805 16 446 13 512 27 879 Mellersta Finland 13 307 Birkaland 12 370 Egentliga Finland 11 376 Mellersta Finland 10 275 Norra Österbotten 9 944 Päijänne-Tavastland 7 573 Egentliga Tavastland 7 454 Norra Karelen 6 441 Norra Savolax 5 366 Södra Österbotten 4 485 Södra Savolax 3 683 Kajanaland 1 909 Värdet på exporten ( / invånare) i landskapen 2014 Källa: Statistikcentralen 30

EnergyVaasa Nordens ledande energikluster 31

EnergyVaasa Nordens ledande energikluster Från Vasaregionen exporteras teknologi 140 företag Flera är globala marknadsledare 10 000 arbetstagare 1/4 av arbetstagarna inom energibranschen i Finland 1 000 utvecklare Betydande mänskliga resurser inom FoU-arbetet 4,4 miljarder Sammanlagd omsättning för energiklustrets företag Exportens andel 80 % Cirka 3,5 miljarder 30 % av Finlands energiteknologiexport 2 % av befolkningen Vasaregionens andel av Finlands teknologiexport Vasaregionens andel av Finlands energiteknologiexport 12% 30% Vasaregionens andel av Finlands befolkning 2% energyvaasa.vaasanseutu.fi Källa: Vasaregionen, Tullen och Statistikcentralen 32

Vasa är liten men naggande god inom ekonomin Vasaregionen har störst BNP/invånare av alla regioner i samma storleksklass. Av de 20 största städerna är inkomsterna i Vasa stad femte störst. Vasa pendlingsområde Villmanstrands pendlingsområde Seinäjoki pendlingsområde Kouvola pendlingsområde Kotka pendlingsområde Kuopio pendlingsområde Björneborgs pendlingsområde Joensuu pendlingsområde BNP ( ) / invånare 2012, stadsregioner med 80 000 160 000 invånare 32 945 32 181 32 058 31 758 30 848 30 575 35 930 39 011 Esbo Helsingfors Vanda Uleåborg Vasa Seinäjoki Tavastehus Tammerfors Kuopio Åbo Salo Kouvola Villmanstrand Rovaniemi Lahtis Jyväskylä Björneborg Kotka S:t Michel Joensuu I statsbeskattningen skattepliktig medelinkomst / inkomsttagare, de 20 största städerna 2015 40 450 35 138 31 585 29 142 28 586 28 473 28 458 28 326 27 306 27 294 27 203 27 100 27 055 27 039 26 985 26 953 26 637 26 550 26 264 24 926 Källa: Statistikcentralen 33

Arbete finns för kunniga arbetare 1 Vasa stad (affärsverken medräknade) 5 937 De största arbetsgivarna i Vasaregionen 2016/2017 2 Wärtsilä-koncernen 2 774 Vasa har tredje lägst arbetslöshetsgrad bland de 20 största städerna (genomsnittlig arbetslöshetsgrad 1-12/2015) 9,4 % 10,8 % 13,4 % 3 Vasa sjukvårdsdistrikt skn / Centralsjukhuset 2 263 4 ABB Ab 1 771 5 Korsholms kommun 1 600 6 Danfoss 651 7 KPO-koncernen 501 8 Vasa universitet 465 9 Laihela kommun 420 Vasaregionen Vasa Finland 10 K-gruppen Ab 416 Källa: ANM De 25 största arbetsgivarna i Vasa stad: www.vaasa.fi/sv/tietoa-kaupungista/tilastotietoa/arbete-och-sysselsattning 34

Arbete finns för kunniga arbetare Inom industrin finns 1/5 av regionens arbetsplatser C Tillverkning Q Vård och omsorg; sociala tjänster G Handel; reparation av motorfordon och motorcyklar P Utbildning F Byggverksamhet O Offentlig förvaltning och försvar; obligatorisk 4 651 4 038 2 851 2 664 9 631 10 530 N Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och 2 551 M Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och 2 420 H Transport och magasinering 1 914 A Jordbruk, skogsbruk och fiske 1 758 J Informations- och kommunikationsverksamhet 1 611 I Hotell- och restaurangverksamhet 1 418 S Annan serviceverksamhet K Finans- och försäkringsverksamhet R Kultur, nöje och fritid 1 272 858 838 Totalt 50 669 arbetsplatser X Näringsgrenen okänd 530 L Fastighetsverksamhet 375 E Vattenförsörjning; avloppsrening, avfallshantering 288 Arbetsplatserna enligt näringsgren i Vasaregionen 31.12.2014 Källa: Statistikcentralen 35

Utbildning regionens företag I Vasa kan man studera på finska, svenska och engelska från förskolan till doktor. 5 400 yrkesstuderande Över 30 universitets- och yrkeshögskoleexamina: Vasa universitet, Åbo Akademi, VAMK, Novia, Hanken och Helsingfors universitet. Det internationella studerande- och forskarutbytet är livligt. 13 000 högskolestuderande Utbildningsprogrammens tyngdpunkter: Teknik Ekonomi Social- och hälsovård Tätt samarbete med företagen: Praktikplatser Forskningssamarbete Finansiering av professurer Investeringar i laboratorier 114 223 invånare Källa: Högskolorna och läroinrättningarna i Vasa & BRC 36

Vasaregionen är genuint internationell 37

Vasaregionen är genuint internationell Företagen blir internationella tack vare industrin som verkar på den globala marknaden I Vasaregionen talas ca 100 olika språk I regionen är över 120 nationaliteter representerade t.ex. vid Wärtsiläs Vasaenhet arbetar ca 47 olika nationaliteter En av Finlands livligaste flygplatser håller fågelvägen ut i världen öppen 288 520 passagerare år 2016 Den kortaste sjövägen till Sverige garanteras av den smidiga och traditionella färjförbindelsen från Vasa till Umeå Wasaline är Finlands nordligaste regelbundna linje för passagerartrafik 184 144 passagerare år 2016 58,3 % finskspråkiga 5,9 % andra språk 35,7 % svenskspråkiga 38

Det blir också pengar över för att leva 3 371 Medelpris för en rad- och egnahemshusbostad ( /m²) 2016 3 402 3 392 Genomsnittlig månadsinkomst 2015 I Vasa är medelpriset på en radhus- eller egnahemshusbostad ( /m²) betydligt lägre än i de större städerna. Lönenivån är dock hög högre än t.ex. i Tammerfors och Åbo. I handen får man således mycket mera pengar att leva för. 2 928 2 632 2 885 2 382 2 361 2 360 2 275 2 222 1 831 Esbo Helsingfors Vanda Vasa Tammerfors Åbo Källa: Statistikcentralen 39

Högskoleutbildades andel är stor Andelen som avlagt universitets-eller YH-examen är tredje störst i Vasaregionen. Andel som har avlagt högskoleexamen (YH & universitet) av alla som avlagt examen i pendlingsområdena 31.12.2015 Källa: Statistikcentralen, Stadsutvecklingen Helsingfors pend. omr. Uleåborgs pendl.omr. Vasa pend. omr. Tammerfors pendl.omr. Åbo pendl.omr. Jyväskylä pendl.omr. Hela landet Kuopios pendl.omr. Villmanstrands pendl.omr. Raumo pendl.omr. Seinäjoki pendl.omr. S:t Michels pendl.omr. Salo pendl.omr. Lahtis pendl.omr. Jakobstads pendl.omr. Joensuus pendl.omr. Björneborgs pendl.omr. Kajanas pendl.omr. Mariehamns pendl.omr. Karleby pendl.omr. Kotka pendl.omr. Varkaus pendl.omr. Kouvolas pendl.omr. Närpes pendl.omr. Kemi pendl.omr. Nyslotts pendl.omr. Loimaas pendl.omr. Keuruus pendl.omr. Kristinestads pendl.omr. Imatras pendl.omr. Nystads pendl.omr. Alajärvis pendl.omr. Kankaanpääs pendl.omr. Alavus pendl.omr. Brahestads pendl.omr. Iisalmis pendl.omr. Äänekoskis pendl.omr. Nurmes pendl.omr. Alavus pendl.omr. Nurmes pendl.omr. Parkanos pendl.omr. Kitees pendl.omr. 44,3 % 44,3 % 44,0 % 43,7 % 43,2 % 42,5 % 39,7 % 39,6 % 39,1 % 38,4 % 38,2 % 38,0 % 38,0 % 37,2 % 36,8 % 36,7 % 36,7 % 36,6 % 36,5 % 36,3 % 35,5 % 35,4 % 34,9 % 34,8 % 34,6 % 33,3 % 32,7 % 32,5 % 32,5 % 31,6 % 31,6 % 31,3 % 30,4 % 30,3 % 30,2 % 29,9 % 27,9 % 30,0 % 27,8 % 27,6 % 27,5 % 51,5 % 40

Den ekonomiska försörjningskvoten är bland de bästa i landet Vasaregionen har den tredje förmånligaste ekonomiska försörjningskvoten bland Finlands 37 pendlingsområden. I regionen finns per en arbetande person 1,32 personer utanför arbetslivet. Den ekonomiska försörjningskvoten visar hur många personer utanför arbetskraften och arbetslösa det finns per en arbetande person. Till personer utanför arbetskraften räknas alla utanför arbetskraften, dvs. bl.a. 0-14-åringar, studerande, beväringar och pensionärer. Den ekonomiska försörjningskvoten i pendlingsområdena 2015 Källa: Statistikcentralen Mariehamns pendlingsområde Helsingfors pendlingsområde Närpes pendlingsområde Vasa pendlingsområde Jakobstads pendlingsområde Åbo pendlingsområde Tammerfors pendlingsområde Seinäjoki pendlingsområde Hela landet Nystads pendlingsområde Karleby pendlingsområde Raumo pendlingsområde Jyväskylä pendlingsområde Kuopio pendlingsområde Uleåborgs pendlingsområde Villmanstrand pendlingsområde Kristinestads pendlingsområde Loimaa pendlingsområde Lahtis pendlingsområde Kankaanpää pendlingsområde S:t Michels pendlingsområde Kajanas pendlingsområde Björneborgs pendlingsområde Joensuu pendlingsområde Salo pendlingsområde Kouvola pendlingsområde Alavus pendlingsområde Iisalmi pendlingsområde Brahestads pendlingsområde Kotka pendlingsområde Imatra pendlingsområde Nyslotts pendlingsområde Alajärvi pendlingsområde Äänekoski pendlingsområde Varkaus pendlingsområde Kemi pendlingsområde Keuruu pendlingsområde Nurmes pendlingsområde 1,06 1,18 1,32 1,32 1,35 1,40 1,43 1,43 1,44 1,44 1,45 1,51 1,51 1,52 1,53 1,56 1,58 1,59 1,61 1,62 1,64 1,66 1,67 1,68 1,68 1,68 1,72 1,73 1,82 1,82 1,84 1,86 1,88 1,90 1,90 1,91 2,02 2,03 41

I Vasa är ökningen i förädlingsvärdet störst bland de ekonomiska regionerna inom den mest betydande industribranschen Vasa Raumo Björneborg Seinäjoki Joensuu Lahtis Rovaniemi Villmanstrand S:t Michel 203 132 95 94 75 42 34 20 440 Förändringar i förädlingsvärdet* i de 20 största ekonomiska regionerna 2000 2014 Kouvola Kotka-Fredrikshamn Kuopio 17 15 14 I Vasa ekonomiska region har ökningen varit mer än den dubbla jämfört med näst bästa region. Branscher: Förädling av metaller samt tillverkning av metall- och elektronikprodukter, elapparater, andra maskiner och anordningar samt motorfordon och andra färdmedel. Jyväskylä Kemi-Torneå Tavastehus Åbo Tammerfors -601-5 -11-28 -42 *)Förädlingsvärde = produktion till baspris - insatsförbrukning Förändringar i förädlingsvärdet brutto till baspris och enligt gängse priser (milj. ) I de 20 största ekonomiska regionerna 2000 2014 Uleåborg Helsingfors Salo -1 426-607 -702 milj. Källa: Statistikcentralen 42

Storleken på förädlingsvärdet bland landets största städer Förädlingsvärdet* i de 20 största ekonomiska regionerna 2014 Förädlingsvärdet i Vasa ekonomiska region var år 2014 fjärde störst bland de 20 största ekonomiska regionerna. Branscher: Förädling av metaller samt tillverkningar av metall- och elektronikprodukter, elapparater, andra maskiner och anordningar samt motorfordon och andra färdmedel. *)Förädlingsvärde = produktion till baspris - insatsförbrukning Helsingfors Tammerfors Uleåborg Vasa Åbo Björneborg Lahtis Jyväskylä Raumo Kemi-Torneå Seinäjoki Joensuu Tavastehus Salo Kotka-Fredrikshamn Villmanstrand 1 155 930 884 600 539 416 412 384 384 301 259 217 193 113 92 4 743 Kouvola 77 Kuopio 74 Förädlingsvärde brutto till baspris och enligt gängse priser (milj. ) I de 20 största ekonomiska regioner 2014 Rovaniemi S:t Michel 71 52 milj. Källa: Statistikcentralen 43

I förhållande till invånarantalet skapar invånarna i Vasa ekonomiska region det största förädlingsvärdet jämfört med andra städer Vaasa Kemi-Torneå Raumo Pori Björneborg Helsingfors Salo Tammerfors Seinäjoki Jyväskylä Tavastehus 3 978 3 849 3 198 3 048 2 955 2 373 2 294 2 293 6 479 5 587 8 776 Förädlingsvärdet* / invånare i de 20 största ekonomiska regionerna 2014 I förhållande till antalet invånare var förädlingsvärdet i Vasa ekonomiska region störst bland de 20 största ekonomiska regionerna. Branscher: Förädling av metaller samt tillverkningar av metall- och elektronikprodukter, elapparater, andra maskiner och anordningar samt motorfordon och andra färdmedel. Joensuu Lahtis Åbo Kotka-Fredrikshamn Rovaniemi Villmanstrand Kouvola S:t Michel 2 083 2 061 1 870 1 309 1 077 1 031 827 716 *)Förädlingsvärde = produktion till baspris - insatsförbrukning Kuopio 539 Källa: Statistikcentralen 44

Hela landet och hela nationalekonomin (enligt gängse priser) mrd. Branscher totalt 176,9 Fastighetsverksamhet; Yrkesmässig, vetenskaplig och teknisk verksamhet 18,4 Uthyrning och förvaltning av bostäder 18,1 Hälsovårds- och socialservice 17,7 Parti- och detaljhandel, reparation av motorfordon och motorcyklar 16,8 Förädling av metaller samt tillverkning av metall- och elektronikprodukter, elapparater, andra maskiner och anordningar samt motorfordon och andra färdmedel Övrig industri 14,2 Offentlig förvaltning och socialförsäkring 11,1 Byggande 11,1 Utbildning 10,3 14,8 Förädlingsvärdet branschvis (miljarder ) i hela landet 2014 Företagen inom Vasaregionens energikluster hör huvudsakligen till industribranschen med det största förädlingsvärdet av alla industribranscher (förädlingsvärde 14,8 mrd. ). Förädlingsvärdet inom denna industribransch är femte störst bland alla branscher i landet. Förlagsverksamhet; Audiovisualisk verksamhet; Telekommunikation; Databehandlingsservice 9,8 Transport och lagerverksamhet 8,8 Konst, underhållning och rekreation; Övrig serviceverksamhet 5,3 Finansierings- och försäkringsverksamhet 5,2 Träindustrin; Pappersindustrin och tryckning 4,6 Skogsbruk och fiskerinäring 3,5 Inkvarterings- och näringsverksamhet 2,9 Näringsindustrin med mera 2,6 Jordbruk och jakt 1,4 Hushållsservice 0,2 Källa: Statistikcentralen 45

46 I Vasaregionen går allt som på Strömsö