Näringslivet i Uppsala län Statistiskbeskrivning Pär Lindquist, Tomas Källberg, Kontigo AB

Näringslivet i Uppsala län 2007-2016 Statistiskbeskrivning Pär Lindquist, Tomas Källberg, Kontigo AB

Bakgrund och syfte Kontigo AB har under sommaren och hösten 2017 haft i uppdrag av Region Uppsala att ta fram en statistisk beskrivning av näringslivet i länet. Utgångspunkten ska enligt uppdragsbeskrivningen tas i de tidigare näringslivsanalyser som Region Uppsala tagit fram. Utöver att uppdatera tidigare genomförda analyser så har dessa breddats och fördjupats genom att ett antal ytterligare perspektiv på näringslivet har lagts till. Underlagsdata har hämtats från tre huvudsakliga källor: bokslutsdata (hämtat från Bisnode/ Soliditet); Statistiska centralbyrån samt Myndigheten för tillväxtanalys. Källorna redovisas för respektive diagram i presentationen. Denna presentation utgör, tillsammans med den underlagsdata som tagits fram, Kontigos avrapportering av uppdraget. Beskrivningen utgörs av ett urval av kvantitativ data som valts ut av Region Uppsala. Lite grovt kan dessa ordnas i tre teman: A) Aktiebolagens utveckling B Data rörande sysselsatta och företagande C) Export/ internationalisering

1. Aktiebolagens utveckling

Underlagsdata Tabellerna i detta avsnitt omfattar aktiebolag med säte (HK) i länet om inte annat anges. Statistiken innefattar inte andra bolagsformer än aktiebolag (dvs. HB, KB eller enskild firma). Uppgifter hämtas från företagens bokslut. Data för det senaste redovisade bokslutsåret (i ca 95 procent av fallen 2016 års bokslut). Företagen ska ha haft minst 100 tkr i omsättning och minst 1 anställd för att ingå. I de fall det återfinns stora arbetsställen med säte utanför länets kommuner har justeringar gjorts baserat på data från SCBs företagsregister. Då data hämtas från olika datakällor med olika definitioner, insamlingsmetoder och mätmetoder måste jämförelser mellan de olika avsnitten i presentationen göras med försiktighet. Näringslivet har delats in i ett antal fördjupningsbranscher (se bilaga 1). Urvalet av fördjupningsbranscher har gjorts av Region Uppsala, och indelningen baseras på företagens SNI-koder. Sysselsättning mäts i detta avsnitt som medeltal anställda per år (s.k. helårsekvivalenter där t.ex. två halvtidstjänster räknas som en heltidsanställd). Detta innebär att det är ett annat sysselsättningsmått än det som återfinns i avsnitt 2 av presentationen (där Statistiska centralbyrån framförallt är huvudkällan).

Förändring i omsättning och sysselsättning kommunvis, 2007-2016 120% 100% 80% 60% 40% -20% Förändring omsättning (%) 2007-2016 Älvkarleby Hela länet Uppsala Håbo Enköping Knivsta 20% Östhammar Förändring sysselsättning (%) Heby Tierp 2007-2016 0% -40% -20% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Aktiebolagen i Enköping, Knivsta och Håbo uppvisar en starkare utveckling än i länet som helhet när det gäller sysselsättnings och omsättningsutveckling. Tierp, Älvkarleby, Heby har backat något under perioden. Östhammar har utvecklats positivt men svagare än länet. Uppsalas utveckling blir i stort sett detsamma som länsgenomsnittet. -40% -60% *storleken på bubblan visa antal sysselsatta

Förändring i förädlingsvärde och sysselsättning kommunvis, 2007-2016 120% 100% 80% 60% 40% Förändring förädlingsvärde(%) 2007-2016 Heby Uppsala Hela länet Håbo Knivsta Enköping 20% Älvkarleby Förändring Tierp sysselsättning (%) Östhammar 0% 2007-2016 -40% -20% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Liknande bild när man ser till förädlingsvärde och sysselsättning. Knivsta, Enköping och Håbo har haft en starkare utveckling är länet. Länets nordligare kommuner (Östhammar, Älvkarleby, Tierp och Heby) har haft en svagare utveckling än länet som helhet. Uppsalas utveckling blir i stort sett detsamma som länsgenomsnittet. -20% -40% -60% *storleken på bubblan visa antal sysselsatta Förädlingsvärde beräknats här som: Personalkostnader + resultat efteravskrivningar+ avskrivning. Justeras för extraordinära intäkter och extraordinära kostnader. Hämtas från resultaträkningen i företagets bokslut.

Förändring i produktivitet och sysselsättning kommunvis, 2007-2016 60% 40% Förändring produktivitet (%) 2007-2016 Länet som helhet uppvisar en vikande produktivitet (mätt som förädlingsvärde per anställd). 20% Uppsala Tierp Hela länet Förrändring Enköping sysselsättning (%) Älvkarleby 2007-2016 0% -40% -20% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Tierp och Enköping uppvisar positivt utveckling. Övriga kommuner i länet uppvisar en negativ utveckling. -20% -40% Heby Östhammar Håbo Knivsta I Knivstas fall handlar det framförallt om en kombination av snabb sysselsättningstillväxt och ett extremvärde, vilket påverkar bilden. -60% *storleken på bubblan visa antal sysselsatta

Förändring i omsättning och sysselsättning per bransch, 2007-2016 140% 120% 100% 80% 60% 40% 20% -20% -40% -60% Förändring omsättning (%) 2007-2016 Life Science Kreativ sektor Tillverkning Högteknologi Länet Utbildning Handel Företagstjänster Miljö och energi Gröna näringar Wellness Transport logistik Bygg Upplevelsebaserade näringar ICT 0% -30% -10% 10% 30% 50% 70% 90% 110% 130% 150% *storleken på bubblan visa antal sysselsatta Förändring sysselsättning (%) 2007-2016 Företagstjänster, Bygg, Upplevelsebaserade näringar samt Miljö och energi har vuxit sysselsättningsmässigt under perioden. Även Handel, Gröna näringar och Transport uppvisar en starkare sysselsättnings tillväxt än länsgenomsnittet för perioden. Tillverkning och Life science har vuxit omsättningsmässigt, men uppvisar en svagare (relativ) sysselsättningstillväxt under perioden än de övriga bransherna.

Förändring i produktivitet och sysselsättning per bransch, 2007-2016 100% 80% 60% Förändring produktivtet (%) 2007-2016 Life Science Tillverkning, Life science, Kreativ sektor, Företagstjänster samt Transport/logistik uppvisar positiv utveckling av produktiviteten under perioden 40% -20% -40% ICT Högteknologi Företagstjänster Kreativ sektor Tillverkning Bygg 20% Hela Transport logistik Förändring länet sysselsättning (%) Utbildning Handel 2007-2016 0% -30% -20% -10% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% 110% 120% Gröna näringar Wellness Miljö och energi Upplevelsebaserade näringar Flera av de snabbt växande branscherna (t.ex. Bygg, Upplevelsebaserade näringar och Miljö och energi) har tappat i produktivitet under perioden.. -60% *storleken på bubblan visa samlat förädlingsvärde

Förändring i omsättning och sysselsättning efter storleksklass, 2007-2016 100% 80% Förändring omsättning (%) 2007-2016 50-249 sysselsatta 10-49 sysselsatta Samtliga storleksklasser har vuxit sysselsättningsmässigt under perioden. 60% 500-- sysselsatta 40% 20% Länet 5-9 sysselsatta Företag i storleksklassen 10-49 anställda uppvisar tillsammans med gruppen 5-9 anställda och 250-499 anställda den snabbaste sysselsättning-sökningen under perioden. 0% -20% -10% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% -20% -40% -60% 0-4 sysselsatta 250-499 sysselsatta Förrändring sysselsättning (%) 2007-2016 Samtliga tre grupper har vuxit snabbare än genomsnittet i länet. Lägst sysselsättningsutveckling återfinner vi i gruppen storföretag (501-anställda och uppåt. -80% *storleken på bubblan visa antal sysselsatta

Förändring i produktivitet och sysselsättning efter storleksklass, 2007-2016 100% 80% 60% 40% 20% -20% -40% Förändring produktivitet (%) 2007-2016 500-- sysselsatta 0-4 sysselsatta 50-249 sysselsatta 5-9 sysselsatta 10-49 sysselsatta 0% -20% -10% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Förrändring sysselsättning (%) 2007-2016 250-499 sysselsatta Produktiviteten har utvecklats positivt inom de större företagen (50-249 och 500- anställda). Övriga grupper uppvisar en fallande produktivitet under perioden. Värt att notera är att gruppen 50-249 anställda har ökat sin produktivitet samtidigt som man vuxit i antal under perioden. -60% -80% *storleken på bubblan visa antal sysselsatta

Vilka branscher återfinns inom de växande storleksklasserna? 25% 20% 15% 10% 5% 0% Grupp 5-9 Grupp 10-49 Grupp 50-249 Bygg Handel Upplevelsebaserade näringar Företagstjänster Tillverkning Transport/logistik Högteknologi Miljö/ energi Wellness ICT Gröna näringar Kreativ sektor Utbildning Life Science

Andel företag med registreringsdatum för resp. efter 2011, fördelat efter kommun Håbo Uppsala Heby Länet Enköping Tierp Östhammar Älvkarleby 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Reg.år 2011 och framåt Reg. år före 2011

Andel företag med registreringsdatum för resp. efter 2011, fördelat efter bransch Upplevelsebaserade näringar Bygg IKT Utbildning Wellness Företagstjänster Miljö/energi Högteknologi Kreativ sektor Transport/ logistik Handel Gröna näringar Life Science Tillverkning 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Reg.år efter 2011 Reg. år före 2011

2. Data rörande sysselsatta och företagande

Underlagsdata I detta avsnitt ligger fokus på hela näringslivet, till skillnad från föregående avsnitt där fokus låg på aktiebolagen i länet. Statistiken är framförallt hämtad från SCB (främst den Registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken och Företagsdatabasen) samt från Myndigheten för Tillväxtanalys (rörande nyföretagande). I de flesta fallen visas utvecklingen för perioden mellan år 2007 och 2016. En viktigt skillnad jämfört med föregående avsnitt är att statistiken avser samtliga företagsformer, samt att sysselsättning mäts på ett annat sätt. Detta gör att det ingår fler företag och sysselsatta i detta avsnitt. Jämförelsen mellan avsnitten ska således göras med försiktighet. I ett par fall har datatillgången gjort att vi fått ändra i tidsserierna: Nyföretagande där vi för att siffrorna ska vara jämförbara fått utgå från 2011. Data om antalet arbetsställen där datatillgången gör att vi fått utgå från år 2008.

Antal sysselsatta efter näringsgren, per kommun och länet, år 2015 Håbo Älvkarleby Knivsta Heby Tierp Uppsala Enköping Östhammar länet Jordbruk, skogsbruk och fiske 65 40 160 335 423 1173 705 460 3361 Tillverkning och utvinning 564 592 245 498 1547 5623 839 2094 12002 Energiförsörjning; miljöverksamhet 17 104 26 27 28 864 132 1344 2542 Byggverksamhet 797 215 530 601 684 7718 1994 848 13387 Handel 665 155 456 599 449 10273 2135 621 15353 Transport och magasinering 355 98 149 163 465 3293 662 306 5491 Hotell- och restaurangverksamhet 198 92 189 99 112 3182 491 145 4508 IKT 51 12 84 24 31 3325 269 31 3827 Finans- och försäkringsverksamhet 73 10 29 30 27 1160 128 40 1497 Fastighetsverksamhet 72 39 64 59 105 1891 195 64 2489 Företagstjänster 485 119 354 157 372 14811 1423 800 18521 Offentlig förvaltning och försvar 232 92 158 91 205 6710 2223 235 9946 Utbildning 866 350 777 457 818 14843 1648 881 20640 Vård och omsorg; sociala tjänster 694 549 734 931 1370 21223 3475 1450 30426 Kulturella och personliga tjänster m.m. 235 117 202 194 249 5059 668 308 7032 Okänt 157 36 49 112 117 588 208 123 1390 S:a 5526 2620 4206 4377 7002 101736 17195 9750 152412 *Hämtat från SCB/ RaPS, avser förvärvsarbetande 16+ år med arbetsplats i regionen (dagbefolkning), dvs. inte enbart sysselsatta i aktiebolag med säte i respektive kommun.

Kommunerna andel av antalet sysselsatta i länet, efter näringsgren, år 2015 Håbo Älvkarleby Knivsta Heby Tierp Uppsala Enköping Östhammar länet Jordbruk, skogsbruk och fiske 2% 1% 5% 10% 13% 35% 21% 14% 100% Tillverkning och utvinning 5% 5% 2% 4% 13% 47% 7% 17% 100% Energiförsörjning; miljöverksamhet 1% 4% 1% 1% 1% 34% 5% 53% 100% Byggverksamhet 6% 2% 4% 4% 5% 58% 15% 6% 100% Handel 4% 1% 3% 4% 3% 67% 14% 4% 100% Transport och magasinering 6% 2% 3% 3% 8% 60% 12% 6% 100% Hotell- och restaurangverksamhet 4% 2% 4% 2% 2% 71% 11% 3% 100% IKT 1% 0% 2% 1% 1% 87% 7% 1% 100% Finans- och försäkringsverksamhet 5% 1% 2% 2% 2% 77% 9% 3% 100% Fastighetsverksamhet 3% 2% 3% 2% 4% 76% 8% 3% 100% Företagstjänster 3% 1% 2% 1% 2% 80% 8% 4% 100% Offentlig förvaltning och försvar 2% 1% 2% 1% 2% 67% 22% 2% 100% Utbildning 4% 2% 4% 2% 4% 72% 8% 4% 100% Vård och omsorg; sociala tjänster 2% 2% 2% 3% 5% 70% 11% 5% 100% Kulturella och personliga tjänster m.m. 3% 2% 3% 3% 4% 72% 9% 4% 100% Okänt 11% 3% 4% 8% 8% 42% 15% 9% 100% S:a 4% 2% 3% 3% 5% 67% 11% 6% 100% *Hämtat från SCB/ RaPS, avser förvärvsarbetande 16+ år med arbetsplats i regionen (dagbefolkning), dvs. inte enbart sysselsatta i aktiebolag med säte i respektive kommun.

BRP per kommun i länet, privat och offentlig sektor, år 2014 Enköping Östhammar Håbo Älvkarleby Knivsta Heby Tierp Diagrammet visar kommunernas andel av den totala bruttoregionalprodukten (BRP) i Uppsala län år 2014. Totalt bidrag länet med 131 MRD SEK till det samlade värdeskapandet i landet år 2014 (motsvarande 3,3 procent av Bruttonationalprodukten (BNP)). Uppsala BRP i länet har ökat med ca 30 procent jämfört med år 2007, mätt i löpande priser. Uppsala har även höjt sin andel av BNP om 0,2 procentenheter sedan 2007. Uppsala kommun står 70 procent av länets totala värdeskapande följt av Östhammar (9 procent) och Enköping (8 procent). Med en regions förädlingsvärde (bruttoregionprodukt/brp) avses värdet av produktionen i regionen minus insatsvaror som används. Hämtat från SCB /raps.

Andel privat och offentligt anställda i länet, år 2007-2015 100 000 90 000 80 000 70 000 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 År 2007 År 2008 År 2009 År 2010 År 2011 År 2012 År 2013 År 2014 År 2015 Diagrammet visar antalet privat respektive offentligt anställda i Uppsala län. Antalet anställda ökar i länet under perioden. Totalt har antalet sysselsatta ökat med strax över 15 500. Ökningen har framförallt skett inom privat sektor, som vuxit med nära 15 000 anställda sedan år 2007. Offentlig sektor har vuxit med ca 1000 anställda under motsvarande period. Privat Offentlig Avser förvärvsarbetande (16+) dagbefolkning med arbetsplats i regionen. Hämtas från SCB / RAMS. Till privatsektor räknas anställda inom icke-offentligt ägda aktiebolag och övriga bolagsformer samt övriga organisationer. Till offentlig sektor räknas här statlig förvaltning, statliga affärsverk, primärkommunal förvaltning, landsting, statlig eller kommunalt ägda bolag.

Utveckling privat och offentligt anställda i länet och riket år 2007-2015 150 140 130 120 110 100 Riket - Privat Uppsala- Privat Diagrammet visar utvecklingen av antalet privat respektive offentligt anställda i Uppsala län och riket. Värdena är indexerade värden och år 2007 satt som basår (värde 100) 90 80 70 60 50 40 Riket Offentlig Uppsala - offentlig 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Riket - Privat Riket Offentlig Uppsala- Privat Uppsala - offentlig Uppsalas privata sektor har vuxit snabbare än i riket under motsvarande period, medan utvecklingen inom offentlig sektor motsvarar förhållandena i riket. Avser förvärvsarbetande (16+) dagbefolkning med arbetsplats i regionen. Hämtas från SCB / RAMS. Till privatsektor räknas anställda inom icke-offentligt ägda aktiebolag och övriga bolagsformer samt övriga organisationer. Till offentlig sektor räknas här statlig förvaltning, statliga affärsverk, primärkommunal förvaltning, landsting, statlig eller kommunalt ägda bolag.

Antal företag med huvudarbetsställe i länet, år 2016 Life Science Transport och logistik 871 981 Enligt SCB:s företagarregister återfanns år 2016 totalt 39 741 företag med huvudarbetsställe i regionen. Utbildning Tillverkning Högteknologi Miljö och energi 1130 1542 1648 1977 Av de fördjupningsbranscher som står i fokus här återfinns flest företag inom gröna näringar följt av företagstjänster och kreativ sektor. Upplevelsebaserade näringar IKT Wellness Handel Bygg 2803 2932 2965 3401 3890 Lägst antal återfinns inom Life science, Transport och logistik samt utbildning. Kreativ sektor Företagstjänster 4911 5107 Gröna näringar 7120 0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000 6 000 7 000 8 000 Hämtat från SCB företagsregister; för mer information om data se t.ex. https://www.scb.se/sv_/varatjanster/foretagsregistret/variabelbeskrivning/

Utveckling (%) av antalet företag med huvudarbetsställe i länet (2008-2016) Den relativa tillväxten av antalet Handel Tillverkning 2% 2% företag mellan år 2008 och 2016 (samma population som föregående bild). Transport och logistik Gröna näringar Högteknologi 6% 18% 20% Samtliga fördjupningsbranscher har vuxit (sett till antal företag) under perioden. IKT Wellness Kreativ sektor 22% 26% 29% Den relativa ökningen varit starkast inom Life science, följt av Utbildning och Upplevelsebaserade näringar. Företagstjänster Bygg 29% 30% Bilden påverkas delvis av att det är få företag inom Life science (ca 800) och Utbildning (ca 1100). Miljö och energi Upplevelsebaserade näringar Utbildning Life Science 35% 35% 39% 59% Tillverkning, Handel och Transport och logistik uppvisar en låg relativ tillväxt av antalet företag under perioden. 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% Hämtat från SCB företagsregister; för mer information om data se t.ex. https://www.scb.se/sv_/varatjanster/foretagsregistret/variabelbeskrivning/

Antal privata arbetsställen i länet, år 2016 Life Science Transport och logistik Utbildning Tillverkning Högteknologi Miljö och energi 891 1010 1195 1587 1717 2054 Enligt SCB:s företagarregister återfanns 41 049 privata arbetsställen i regionen. Av de fördjupningsbranscher som står i fokus för kartläggningen återfinns flest arbetsställen inom Företagstjänster, följt av Kreativ sektor och Bygg. Upplevelsebaserade näringar Wellness 2871 3011 Lägst antal återfinns inom Life Science, Transport /logistik samt Utbildning. IKT 3013 Handel Bygg 3846 3956 Kreativ sektor Företagstjänster 5056 5187 0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000 6 000 Hämtat från SCB företagsregister; för mer information om data se t.ex. https://www.scb.se/sv_/varatjanster/foretagsregistret/variabelbeskrivning/

Utveckling (%) av antalet privata arbetsställen i länet (2008-2016) Diagrammet visa den relativa Tillverkning Handel 2% 6% utvecklingen av antalet privata arbetsställen mellan år 2008 och 2016 i länet. Transport och logistik Gröna näringar IKT 6% 18% 21% Samtliga av fördjupningsbranscherna som analyseras har vuxit i antal arbetsställen. Högteknologi Kreativ sektor Wellness 22% 27% 27% Största relativ tillväxt återfinns inom Life Science, Utbildning samt inom Miljö- och energi. Företagstjänster 29% Bygg 30% Upplevelsebaserade näringar Miljö och energi 35% 36% Utbildning 42% Life Science 61% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% Hämtat från SCB företagsregister; för mer information om data se t.ex. https://www.scb.se/sv_/varatjanster/foretagsregistret/variabelbeskrivning/

Fördelning av aktiebolag och övriga företagsformer per fördjupningsbransch, år 2016 Life Science Högteknologi Handel IKT Transport och logistik Miljö och energi Bygg Företagstjänster Tillverkning Kreativ sektor Upplevelsebaserade näringar Utbildning Wellness 27% 27% 20% 20% 64% 58% 57% 56% 54% 53% 50% 48% 46% Diagrammet visar antalet hur arbetsställen fördelar sig mellan aktiebolag och övriga företagsformer i länet år 2016. Högst andel aktiebolag finner vi inom Life science och Högteknologi Lägst andel inom Gröna näringar, Wellness och Utbildning. En tolkning är att branscher som förutsätter större kapitalinvesteringar i högre utsträckning drivs i aktiebolagsform (och även rymmer fler större arbetsställen). Gröna näringar 5% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Andel aktiebolag Andel övriga företagsformer

Växande arbetsställen efter storlek (2007-2016) 90 000 80 000 70 000 200- anställda 60 000 50-199 anställda 50 000 40 000 10-49 anställda 30 000 20 000 5-9 anställda 10 000 1-4 anställda 0 År 2007 År 2008 År 2009 År 2010 År 2011 År 2012 År 2013 År 2014 År 2015 År 2016 Diagrammet visar utvecklingen av antalet sysselsatta inom arbetsställen i länet, fördelat efter fem storleksklasser. Vi såg tidigare att det skett en sysselsättningstillväxt i regionen sedan 2007. Tillväxten har framförallt skett in arbetsställen med mellan 1-49 och 50-199 anställda. År 2015 återfinns över 60 procent av regionens sysselsatta i arbetsställen med 49 anställda eller fler. 1-4 anställda 5-9 anställda 10-49 anställda 50-199 anställda 200- anställda Tabellen visar dagbefolkningen (16+) i arbetsställen i Uppsala län under perioden år 2007 till år 2015.Hämtas från SCB:s centrala företags- och arbetställeregister.

Utveckling av nystartade företag 2011 2016, hela näringslivet Antal nystartade företag i Uppsala län och riket, år 2011-2016, indexerat (2011=100) 115 110 105 100 95 90 85 År 2011 År 2012 År 2013 År 2014 År 2015 År 2016 Uppsala Övriga riket Antal nystartade företag i Uppsala län år 2011-2016 Uppsalaregionen uppvisar ett något starkare utveckling av nyföretagande än rikssnittet under perioden 2011-2016. Diagrammet visar utvecklingen av antalet nya företag. Värdena har indexerats; år 2011 motsvarar värdet 100. Trenden är svagt fallande för såväl riket som Uppsala sett över tid. Uppsala uppvisar dock en något starkare utveckling. 2700 2650 2600 2550 2500 2450 2400 2664 2611 2628 2522 2537 2547 År 2011 År 2012 År 2013 År 2014 År 2015 År 2016 År 2016 startades 2628 företag vilket är ett högre antal än samtliga år utom år 2011 (som är det sista året med jämförbar data).

Antalet nystartade företag per fördjupningsbransch, år 2011 och år 2016 Life Science Transport/ logistik Gröna näringar Upplevelsebaserade näringar Tillverkning Utbildning Miljö och energi Högteknologi ICT Kreativsektor Wellness Visar antalet nystartade företag fördelat efter fördjupningsbransch år 2011 och 2016* Fördjupningsbranscherna bidrog år 2016 med 1686 nystartade företag. Motsvarande siffra var år 2011 var 1773.** Starkast ökning av antalet nystartade företag återfinns inom Företagstjänster, Handel, Bygg samt Wellness. Byggnads Handel Företagstjänster 0 50 100 150 200 250 300 350 400 450 År 2016 År 2011 Visar antalet nystartade företag 2011 och 2016. Hämtat från Myndigheten för Tillväxtanalys. *P.g.a. förändrade insamlingsmetoder är 2011 det tidigaste år som är jämförbart med 2016. ** Då branschindelningarna delvis överlappar så är totalsumman lägre än om hela diagrammet summeras.

Andel kvinnliga företagsledare av totala antalet företagsledare (år 2007 2015) 35% 30% 26% 27% 27% 27% 28% 28% 29% 28% 29% Operativa företagsledare (OPF) är att begrepp som avser de personer sköter företagets löpande förvaltning.* Uppgifterna tas fram av SCB. 25% 20% Diagrammet visar andelen OPF som är kvinnor totalt i näringslivet (företag med säte i regionen). 15% Andelen har ökat med 3 procentenheter under perioden (från 26 till 29 procent). 10% 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Andel kvinnliga OPF Detta har skett samtidigt som antalet arbetsställen ökat i regionen (se tidigare bild). *Bygger på registerdata från Statistiska centralbyråns (SCB:s) entreprenörskapsdatabas. För mer information om data och hur den stas fram s t.ex. https://tillvaxtverket.se/statistik/foretagande/operativa-foretagsledare.html

Andelen utrikes födda företagsledare av totala antalet företagsledare (2007 2015) 35% 30% Samma dataunderlag kan även visa på företagsledarens bakgrund (inrikes- eller utrikesfödd). 25% 20% 15% 13% 13% 14% 14% 14% 14% 15% 15% 16% År 2015 uppgick andelen OPF som är utrikesfödda till 16 procent av det totala antalet. Andelen utrikesfödda har ökat med ca 3 procentenheter sedan 2007. 10% 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Andel utrikesfödda OPF Tabellen visar andel utrikesfödda operativa företagsledare av totala antalet företagsledare under perioden år 2007 till år 2015. Hämtas från SCB Entreprenörskapsdatabas.

Förändring av antalet företagsledare 2007-2015 nedbrutet på utrikes och inrikesfödda samt kön 20 000 18 000 16 000 Utrikes födda män Diagrammet visar hur populationen operativa företagsledare ser ut när dimensionerna bakgrund och kön korsas. 14 000 12 000 Inrikes födda män 10 000 8 000 6 000 Utrikesfödda kvinnor 4 000 2 000 Inrikes födda kvinnor 0 År 2007 År 2008 År 2009 År 2010 År 2011 År 2012 År 2013 År 2014 År 2015 Antal kvinnor Antal utrikesfödda kvinnor Antal män Antal utrikesfödda män Vi kan fortfarande se att merparten av företagsledarna är inrikes födda män. Den ökning av utrikes födda operativa företagsledare vi såg i föregående bild förefaller främst skett av inom gruppen män, sett till antalet företagsledare. Vi ser även att ökningen av kvinnliga operativa företagsledare i högre grad beror på en ökning av antalet inrikes födda kvinnor än utrikesfödda kvinnor.

3. Internationalisering

Kommentarer kring data Underlagsdata hämtat primärt från SCB:s statistik över Utrikeshandel med varor samt SCB:s företagsregister. SCB:s data är behäftad med följande avgränsningar när det gäller att regionalisera varuexport. I de fall utrikeshandelsregistret använts gäller att: För att geografiskt placera företaget används den juridiska enhetens huvudsakliga arbetsställe ur SCB:s företagsdatabas. Utrikeshandelsstatistik är, i de fall företaget har fler än ett arbetsställen, svår att placera regionalt. Exempelvis kan export eller import komma från en del av ett företag men registreras på dess huvudkontor beläget någon annanstans. För handeln inom EU är endast de företag med som rapporterat handel över gällande tröskelvärdet. Värdena kan därför vara underskattade. Uppgifterna avser varuexport.

Exporterande företag i Uppsala och riket Andel Andel exporterande företag i Uppsala län* 7,5 % Andel exporterande företag i riket* 10,2 % Antal företag som saknas i Uppsala för att nå riksgenomsnittet 340 *Beräknat som andel exporterande företag som andel av totala antalet arbetsställen (med minst 1 anställd); Källa: SCB:s företagsregister En indikator som använts i den regionala utvecklingsstrategin är att ställa andelen exporterande företag i länet i relation till totala antalet arbetsställen. Jämförs denna andel med motsvarande förhållande i riket som helhet framkommer att länet behöver öka antalet exporterande företag med 340 stycken, för att nå samma genomsnitt som råder i riket (år 2015). Motsvarande siffra år 2010 var en ökning med 335 exporterande företag.

60% 50% 40% 30% 20% Exportens andel av BRP Uppsala och ÖMS 2012-2016 20% 48% 43% 25% 24% Diagrammet visar varuexportens värde som andel av BRP för de fem länen i Östra Mellansverige för åren 2012-2015. Västmanland och Södermanland uppvisar högst andel (48 resp. 43 procent år 2015). Uppsala uppvisar lägst andel (20 procent) men till skillnad från övriga länen har Uppsala haft en positiv trend sedan 2012. 10% 0% Uppsala Södermanland Västmanland Örebro Östergötland År 2012 År 2013 År 2014 År 2015

Utveckling av varuexport 2007-2015 160 140 120 100 100 92 95 103 106 110 110 124 147 Länets varuexport har utvecklats positivt sedan 2007. Det samlade exportvärdet mätt i löpande priser har stigit med 47 procent sedan 2007. Linjediagrammet visar de indexerade utvecklingen, med basåret 2007. 80 60 Varuexportens andel av BRP har stigit med 1,5 procentenheter sedan 2007 (stapeldiagrammet). 40 20 19,0 16,1 17,1 17,4 17,1 17,5 16,5 18,1 20,5 Ökningen har varit nära 3,5 enheter sedan lägsta noteringen år 2011. 0 År 2007 År 2008 År 2009 År 2010 År 2011 År 2012 År 2013 År 2014 År 2015 Exportens andel av BRP (%) Utveckling Varuexport (2007=100) Detta samtidigt som BRP vuxit under perioden (+ 34 procent i löpande priser).

Antal exporterande företag i länet (2008 2016) Fastighetsverksamhet Utbildning 4 8 År 2016 återfanns 794 exporterande företag i länet enligt utrikeshandelsregistret* Kultur, nöje och fritid Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster 11 11 Avser företag med huvudkontor i Uppsala län. Transport och magasinering Vård och omsorg; socialtjänster Annan serviceverksamhet 11 12 12 Merparten återfinns inom Tillverkningsindustrin samt Handel och reparation av motorfordon och motorcyklar. Jordbruk, skogsbruk och fiske Byggverksamhet Informations- och kommunikationsverksamhet SNI00 Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik 13 17 44 45 132 Statistiken finns endast på en förhållandevis grov branschindelning; Tillverkning rymmer här t.ex. stora delar av Life science-sektorn såväl som traditionell tillverkningsindustri. Tillverkning Handel; reparation av motorfordon och motorcyklar 179 279 0 50 100 150 200 250 300 Totalt återfinns 935 exporterande i länet, om man istället tittar i företagsregistret** *Företag ska ha rapporterat export inom EU (år 2016) för minst 4,5 miljoner kronor under en 12-månaders period eller haft någon export till länder utanför EU där tulldeklaration har gjorts **Ingen nedre gräns för hur stor/liten exporten har varit görs då.

Förändring (%) av antalet exporterande företag i länet (2008 2016) Utbildning Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik Annan serviceverksamhet 53% 50% 60% Diagrammet visar förändringen av antal exporterande företag efter bransch, hämtat från utrikeshandelsregistret. Informations- och kommunikationsverksamhet Byggverksamhet SNI00 Kultur, nöje och fritid Total Tillverkning 26% 21% 15% 10% 8% 4% Starkast relativ utveckling avseende antal företag uppvisar grupp Utbildning (handlar om ett fåtal företag) och Verksamhet inom juridik, ekonomi vetenskap och teknik.. Handel; reparation av motorfordon och motorcyklar Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra -15% -5% Jordbruk, skogsbruk och fiske Transport och magasinering Fastighetsverksamhet -50% -35% -35% -100% -80% -60% -40% -20% 0% 20% 40% 60% 80% 100%

Varuexport (MSEK) per bransch 2016 Tillverkning 92% Handel; reparation av motorfordon och motorcyklar 5% Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik 3% Vård och omsorg; socialtjänster 0% Det samlade värdet av varuexporten uppgick år 2016 till 28 MRD SEK. Tillverkningsindustrin står för merparten 92 procent av varuexporten, följt av Handel/ reparation av motorfordon samt företag verksamma inom Teknik, juridik och forskning/vetenskap. Hämtas från utrikeshandelsregistret. Övrigt 0%

Utveckling av varuexport (%) 2008-2016 Hela regionen 47% Det samlade värdet av varuexporten har ökat med ca är en ökning med ca 47 procent sedan år 2008, i löpande priser. Tillverkning Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik Byggverksamhet -2% 33% 69% Ökningen har skett inom Tillverkningsindustrin (+69 procent ) samt företag verksamma inom teknik, juridik och forskning/vetenskap. Handel; reparation av motorfordon och motorcyklar Kultur, nöje och fritid Fastighetsverksamhet Transport och magasinering Jordbruk, skogsbruk och fiske -54% -55% -86% -89% -91% Den starka ökningen inom tillverkning kan skett inom befintliga företag (jmf. förgående bilder där tillväxten av nya exporterande företag varit låg inom sektorn). Vi ser en minskning inom en rad branscher dock sker denna från låga nivåer (jmf. med föregående bild). Detta gör att den relativa förändring blir stor. -150% -100% -50% 0% 50% 100% 150%

Kommentarer

Kommentarer och reflektioner (1) Den statistik som sammanställts pekar på att Uppsala läns näringsliv, såsom det definieras här, har utvecklats positivt sedan 2007. Oavsett om vi endast ser till aktiebolagen eller SCB:s mer heltäckande registerdata uppvisar regionen en positiv utveckling. Under perioden har sysselsättning, omsättning och samlat förädlingsvärde stigit. Sysselsättningsmässigt viktiga branscher i länet är Tillverkning, Life Science, Företagstjänster, Byggnad och Handel. Life science står tillsammans med Tillverkning för de högsta samlade bidragen till länets förädlingsvärde och har tillsammans med Energi- och miljö, även den högsta produktiviteten per anställd. De skillnader mellan kommuner som setts vid tidigare analyser syns även här och det förefaller här ha skett små förändringar över tid. Detta innebär små förändringar sedan tidigare analyser. Den tillväxt i sysselsättning som skett sedan år 2007 har framförallt skett inom privatsektor. Antalet sysselsatta i privatsektor har ökat med ca 15 000 individer. Ökningen har skett i arbetsställen i storleksklassen 50-199 anställda följt av storleksgrupperna 1-4 anställda samt 10-49 anställda. När det gäller nyföretagande uppvisar Uppsala län en svagt positiv trend de senaste åren. Totalt startades 2628 företag år 2016. Länet som helhet utvecklats något starkare än riksgenomsnittet under perioden 2012-2016, och är idag på samma nivå som man var år 2011. Statistiken pekar mot att den tillväxt som skett inom näringslivet skett med en ökad mångfald. Såväl antalet kvinnliga företagsledare som antalet utrikesfödda företagsledare har ökat i andel sedan 2007. Vi kan samtidigt se att merparten av företagsledarna är inrikes födda män och att den ökning i andel utrikesfödda företagsledare främst skett inom gruppen män.

Kommentarer och reflektioner (2) Uppsala läns bruttoregionalprodukt vuxit med ca 30 procent (mätt i löpande priser) under perioden och länet har ökat sitt bidrag till BNP med 0,2 procentenheter jämfört med 2007- vilket indikerar att länet har haft en stark utveckling. Den tillväxt i värdeskapande som skett har delvis tillkommit genom en ökad export. Varuexportens andel av bruttoregionalprodukten (BRP) har stigit med ca 1,5 procentenheter. Detta samtidigt som BRP vuxit totalt. Den samlade exporten uppgick år 2015 till 28 MRD SEK. Under perioden har värdet av den samlade varuexporten har utvecklats positivt och vuxit med över 45 procent sedan år 2007. Tillverkningsindustrin står för merparten av exporten (92 procent) och ca 5 procent från handel med motorfordon Totalt återfinns enligt SCB:s företagsregister 935 exporterande företag. Majoriteten av dessa återfinns inom handel med motorfordon och tillverkningsindustri (vilket i den branschindelning som SCB använder även rymmer flera av de stora Life science-bolagen i regionen). Ser vi till vilka de vilka de stora exporterande företagen är i länet är så är det tydligt att regionen export sektor i hög grad är beroende av Tillverkning och Life science. Den samlade bilden är att Uppsala län har haft en stark utveckling sedan 2007. Det har skett en ökning av sysselsatta i privatsektor, ett ökat samlade värdeskapande samt en ökad export. De utmaningar som kan ses är bland annat att balansera de skillnader som finns mellan kommunerna i länet - där kommunerna i norra delen av länet förefaller ha en något svagare utveckling än de södra kommunerna. Vi ser även att länets konkurrenskraft är nära kopplat till ett par sektorer, framförallt Tillverkning och Life science. Något som kan ses om en indikation på en viss sårbarhet.

Bilaga 1. Fördjupningsbranscher Upplevelsebaserade näringar Företagstjänster Wellness Miljö och energi Byggnads Gröna näringar ICT Life Science Transport/logistik Utbildning Tillverkning Högteknologi Kreativ sektor Handel Definierade utifrån tidigare använd indelning. Baseras på SNI-koder. Finns visst överlapp mellan branscherna; t.ex. ICT och Högteknologi Wellness och handel Vi har i största möjliga mån sökt att justera för stora företag som p.g.a. av SNI-kodning hamnar i fel bransch.