Vegetationsinventering av planområde inom Viggbyholm

Vegetationsinventering av planområde inom Viggbyholm 2016-09-05 1

Vegetationsinventering av planområde inom Viggbyholm Slutsatser Det mest värdefulla området kommer att användas som parkområde, mest beroende på att det är markerat som fornminnesområde. Men det ger samtidigt korskovallen en möjlighet att finnas kvar. Det krävs dock viss skötsel av området. Som det är idag är hagmarken starkt igenväxt och en konkurrenskänslig art som korskovallen riskerar att försvinna. Trädridån i delområde A5 är av intresse att bevara. Det skulle därför vara positivt om de två södra tennisbanorna kunde förskjutas något västerut. Lindarna, ekarna och flyttblocket i delområde B1 i norr är viktiga för landskapsbilden. Lind är dock inte en hotad trädart. I det fall just detta område exploateras, kan blocket, om det är möjligt flyttas till en plats i planområdet där det kan bli en del av den nya miljön. Innehållsförteckning Slutsatser... 2 Bakgrund... 3 Äldre markanvändning... 3 Områdesbeskrivning... 4 Naturvärden... 5 Område A... 5 Område B... 7 Område C... 7 Område D... 9 Miljöträd... 9 Djurliv... 10 Värdering i sammanfattning... 11 2

Bakgrund På uppdrag av Reierstam arkitektur & projektutveckling AB har CONEC konsulterande ekologer gjort en vegetationsinventering av ett utbyggnadsområde på Viggbyholms ägor, alldeles intill Viggbyholms trafikplats. En inledande studie i december 2015 kompletterades i juli 2016 med en dokumentation av sommarfloran, samt i slutet av augusti med ett nattbesök för att leta fladdermöss. Viggbyholm 74:2 planeras att exploateras med idrottsanläggningar och bostäder. Inför detta arbete behövdes en översiktlig vegetationsinventering. Området besöktes 8 december 2015 och 20 juli 2016. Det sena inventeringsdatumet 2015 medförde att växtligheten i fältskiktet som regel var svårt eller omöjlig att artbestämma. Därför fick inventeringen vid det första tillfället begränsas till trädskiktet och att bestämma fältskiktet till biotopnivå. Under besöket i juli 2016 tror vi att så gott som alla växtarter varit möjliga att bestämma. En viss kunskap om områdets sydöstra del (delområde A) finns sedan en tidigare inventering. Förutom plankartor, finns också en inmätning av träd i området. Den skiljer dock inte på art eller grovlek, varför det varit svårt, eller i väster omöjligt, att urskilja vilka träd som avses. Dessutom har vissa träd missats, även ganska grova träd. I arbetet har vi urskilt de olika biotoper som finns inom planområdet, samt noterat miljöskapande träd, liksom några landskapskaraktärer. Inventeringsarbetet har utförts av Sonia och Hans-Georg Wallentinus. Äldre markanvändning Omkring år 1900 karterades området för det häradsekonomiska kartprojektet. Vi har lagt in planen ovanpå denna karta (figur 1). Figur 1. Häradsekonomiska kartan från 1900-1906. Ovanpå denna har vi ungefärligt lagt in en grundkarta från augusti 2015. 3

Kartjämförelsen visar på utbredningen av åker och trädbärande mark, en utbredning som fortfarande syns bra på plats. Den tidigare vägen till Viggbyholms gård (Grindstuguvägen) löper snett genom kartbilden. Den planerade vägen genom området följer den gamla sträckningen, som inte använts på lång tid men som fortfarande syns väl i terrängen. Områdesbeskrivning De områden som inventerats har bokstavsbeteckning A E. Inom dessa har en mer finmaskig indelning tillämpats. Figur 2. Delområdeskarta över planområdet 2016-07-20. Underlag till vegetationskartan är satellitbild från Esri. Rött = naturvärde klass 2, orange = naturvärde klass 3, gul = naturvärde klass 4 (1 är högsta klass). Område A Naturgeografiskt är detta till större delen antagligen en s.k. crag-and-tail. Det innebär att söder om en uppstickande bergshöjd (delområde A4) har finare material avsatts under inlandsisens avsmältning. Det betyder att delområdena A1 och A3 har sandunderlag. Delområdena A2 och A7 består av f.d. åkermark med mer lera och delområdena A5 och A6, slutligen, har större inslag av mer finkornig morän. Som på många ställen i Uppland finns ett förhöjt kalkinnehåll i jorden, vilket ger möjlighet för ett antal kalkgynnade arter att växa här. Sett till artsammansättning är det en glidande övergång från A1 till A4. 4

På gamla markanvändningskartor betecknas hela område A, förutom A2 och A7, som backe. Backarna användes som slåttermark (lieslåtter) och kunde efterbetas. Område B Betecknas på många kartor som torpområde. Marken (som består av morän) ingick i det område som tillhörde ett av de äldsta torpen i trakten, Viggby torp. Det lades ned redan på 1700-talet, men det går ännu att se en del spår från den tid då torpet var aktivt. Själva byggnaden låg dock norr om nuvarande E18. Efter det att torpet lagts ned brukades antagligen marken av det närbelägna torpet Bergtorp. Område C Område C är mindre homogent. Delområde C1 är ännu en backe, C2 tidigare åker, C3 dels en övergångszon mellan åker och skog på morän och en trädbevuxen moränsluttning upp mot Bergtorpsvägen. Det växer här, förutom tall, en hel del gran och längre ned i sluttningen flera lövträdsarter. I C4 är dominerande träd välvuxen tall. Område D Tidigare åkermark. Huvudsakligen inom område D, men även något i område B, finns några åker- /vägkantsdiken. Tillrinningen till dessa diken är så liten att de snabbt torkar upp efter snösmältning och kraftigare regn. I område D ingår också det som nu är upplag för timmer och trädgrenar. Område E Upplag. Ingår inte inventeringen. Naturvärden Område A Delområdena har olika naturvärde. Det för området högsta värdet (klass 2) har område A1 i sydost som består av tidigare slåttermark (rött). Här växer korskovall på sin enda kvarvarande lokal i kommunen. År 2016 blommade omkring 150 exemplar inom ett litet område i södra delen av delområde A1, där det finns rester av en liten körväg (se markering i figur 3). I den västra delen av A1 finns en moränrygg som intar en framträdande roll i landskapet, Crag-and-tail, har diskuterats ovan. Moränryggen är den centrala delen av denna formation. På ryggen växer en stor en och längre norrut en vacker björk samt en stor tall. Kring björken finns ett odlingsröse vilket klassats som fornminne (Täby 623). Figur 3. T.v. växtplats för korskovall, kommunens enda förekomst och t.h. några av de blommande exemplaren 20 juli 2016. 5

Delområdena A1, A3 och A4 har ungefär samma flora, men med lite olika sammansättning antalsmässigt. Korskovallen i söder är redan nämnd. I juli dominerar bland örterna gula växter som fyrkantig Johannesört, äkta Johannesört och gulmåra. Äkta Johannesört och korskovall är gynnade av kalken i marken. Men de helt dominerande arterna är olika gräs, som knylhavre, ängskavle, ängsgröe och hundäxing. Av örter kan, förutom de redan nämnda, också kirskål (ogräs), stormåra, skogsklöver, femfingerört, backnejlika och åkertistel (ogräs) nämnas. Torrängs- och slåtterarter är backnejlika, rölleka, svartkämpar, gulvial, backlök, brudbröd, åkervädd, renfana, vitmåra (blir vanligare upp mot höjden, där den ersätter stormåran), ärenpris, ängsviol, m.m. Inom ett litet område inom A5 växer kungsmynta ( oregano ). Område A har också ett antal arter som betraktas som trädgårdsflyktingar. Det är alpgullregn (buske eller lågt träd), äpple (vildsått kulturäpple), krusbär, kanadensiskt gullris, snöbär, liguster, praktlysing, körsbär (delområde A5) och fågelbär (delområde A3). Delområdena A5 och A6 avviker lite eftersom träden ger skugga åt marken. Det gör att markfloran är ganska begränsad under sommaren, men en art som förekommer rikligt i delområde A5 är gullviva, som blommar innan trädens blad slagit ut. I mellersta delen finns något som ser ut som en kort östvästlig stensträng (något norr om björken i A1). Dominerande i trädskiktet är rönn (delområde A6), hägg och körsbär (vildsådd bigarrå, delområde A5). Delområde A2 domineras helt av åkertistel och A7 av kanadensiskt gullris och åkertistel. Genom förekomsten av korskovall, samt moränrygg med örtrik torrbacksflora har vi givit delområde A1 naturvärdesklass 2. Delområde A3 har givits värdeklass 4, på grund av sin örtrika torrbackflora utan inslag av hotklassade eller ovanliga arter. Körsbärslunden, delområde A5, har fått värde 3 inte så mycket för någon speciell växtlighet, utom den talrikt förekommande gullvivan, utan det är mer en markering av att det här är en lekmiljö för barn. Leken kan kompletteras med körsbärsplockning bra bärår. Figur 4. Delområde A1 sett från sydväst (delområde A2). På en nordsydlig moränrygg står en stor en, samt bakom den områdets kanske största björk. Foto 8 december 2015. 6

Område B I torpmiljön, område B, har delområde B1 getts naturvårdsklass 3 genom två lindar med högt värde och två större ekar. Det växer också några stora hästkastanjer i östra kanten. Längst i söder ligger ett stort flyttblock. I den här delen av kommunen är det inte så vanligt med flyttblock av denna storlek. Den södra delen av delområde B1 avgränsas av ett dike. Denna, södra, del av område B1 är det mest värdefulla. Figur 5. Flyttblocket i delområde B1, omgivet av två medelstora ekar, vilka klassats som miljöträd av Täby kommun. Foto 8 december 2015. Även i område B finns en del odlade arter kvar: syrén, surkörsbär, krusbär, gullregn, krollilja, hästkastanj och vintergröna. Andra arter som bör nämnas är nypon, hagtorn, knylhavre, hundäxing, ängsgröe och lundgröe (gräs dominerar inom området). Förutom lind och hästkastanj växer också en, hagtorn, björk, alm, ek och sälg i detta område. En del skräp finns också: en cementring, en gammal tunna, tegel- och betongsten, samt en fallen gran. Underlaget är morän. Område C Område C består egentligen av fyra helt skilda miljöer. Delområde C1 är en liten moränhöjd, även denna, liksom område A, en backe med lövträd i kanterna och några tallar på de högsta delarna. Längst i norr växer en större ek, precis i gränsen mot delområde C2. Gräs dominerar, liksom i de flesta områdena. Eftersom delområdet är mer igenväxt kommer det in en del mer utpräglade skogsgräs som kruståtel och bergslok. Örtinslaget är mindre än i områdena A och B. En trädgårdsflykting är hasselört, som bli näst intill dominerande i de nedre delarna av delområde C3. Delområde C2 utgör igenväxande åkermark där träd har börjat vandra in, liksom en del av den mer skogsbetonade floran. Delområde C3 är längst ned en uppväxande blandskog med en del gran, även det på tidigare åkermark. Markfuktigheten är hög och en del örter har en fin växtmiljö här. Lite längre upp mot sluttningen växer ett par ovanliga trädgårdsflyktingar: gulplister och den redan nämnda hasselörten. I detta delområde finns ett gammalt åkerdike och rester av en tidigare färdväg (Täby 624), som bör vara äldre än den äldre infartsvägen till Viggbyholms gård (Grindstuguvägen). Det kan vara så att åkerdiket samtidigt tjänat som vägkantsdike till den gamla färdvägen. 7

Figur 6. Gränsen mellan delområdena C2 och C3 är oskarp. Genom bilden löper ett äldre dike, som på bägge sidor är bevuxet med den vintergröna prydnadsväxten hasselört. Foto 8 december 2015. Den västra delen av delområde C3 ligger på en moränsluttning, men det är svårt att avgöra exakt var leran tar slut och moränen tar vid. Det har vandrat in ett antal trädgårdsväxter från bebyggelsen längs Bergtorpsvägen. Gulplister och hasselört är redan nämnda, men det finns också kaprifol, gullregn, krusbär och snöbär. Det är rätt mörkt här och inte så mycket örter eller gräs. Gran dominerar i trädskiktet, till skillnad från delområde C4, där tallen är helt dominerande. Men det finns också björk och ek, hassel, rönn, olvon och sälg. I skogsmiljön gynnas bergslok, örnbräken, skogsviol, lingon, kruståtel och hundäxing. Trots den mörka miljön finns smärre gläntor med mer ljuskrävande arter som rödplister, smultron och hallon. Figur 7. Övre delen av delområde C3, där t.o.m. berget blottas på sina håll. I bakgrunden skymtar delområde C4. Foto 8 december 2015. Delområde C4 ansluter mot Bergtorpsvägen och domineras helt av tall, en del rätt stora träd. Underlaget kan betecknas som tunn morän på hällmark. Några halvgamla enar pekar mot att delområdet varit mer öppet för inte så länge sedan. Trots allt finns det också en del lövträd: rönn, asp, oxel, björk och ek. Här kommer också ett antal rena skogsarter in: kruståtel (dominerar), ljung, örnbräken, lingon, ängskovall, skogskovall, fårsvingel och blåbär. Här blir inslaget av mossor också noterbart, bl.a. med väggmossa och björnmossa. Oxbär är en trädgårdsflykting som växer här. 8

Område D Den tidigare åkermarken, område D håller en ganska ointressant växtlighet. Kanadensiskt gullris, ängshavre, ängskavle, ängsgröe, hundäxing och åkertistel dominerar helt. Längs några av dikena växer lite bladvass. Bland ogräs och halvogräs noterades bl.a. lupin och stormåra som dominanter. Många av arterna är desamma som växer i område A, men det finns ytterligare några: åkerfräken, timotej, revfingerört, åkerbinda och vit sötväppling. Längs den gamla körvägen är floran lite mer intressant med arter som skogsklöver, älgört, hagtorn och kungsmynta. Ris- och timmerupplaget har fått en delvis annan växtlighet: alsikeklöver, baldersbrå, tussilago, kvickrot, tomtskräppa, renfana, höstfibbla, kirskål, harkål, blekbalsamin, gråbo, blåeld, foderlosta och cikoria. Figur 8. Delområde D från sydost. Foto 20 juli 2016. Miljöträd Inom planområdet växer, som antytts tidigare, några miljöträd (figur 11). I område A1 är det en stor en och den stora björken. En värdefull en växer också i sydgränsen mellan A1 och A2, men den är inte inmätt. Barrträden i delområdena A3 och A4 är stora tallar. Lövträden inom delområdena A1, A3 och A6 är stora björkar. I delområde B1 är de två träden till vänster i söder ekar, medan de övriga två är lindar. Ekarna är dock inte av någon imponerande storlek. Vi har tagit med dem eftersom Täby kommun tidigare tryckt på att ek ska sparas inom Viggbyholm. Miljöträden inom C-området är ekar. Men det finns även en del fina tallar i detta område som dock inte är markerade, eftersom det inte varit möjligt att pricka in dem med inmätningsprotokollet som grund. Ingen ek i inventeringsområdet uppnår kvalifikationerna för att klassas som jätteek. Figur 9. Miljöträdet i norra hörnet av delområde C1 är en ek. Den vida kronan visar att den fått växa utan konkurrens från andra träd. Foto 8 december 2015 9

Figur 10. Miljöträd i delområde A6, en säreget vuxen ek. Figur 11. Delområdesgränser inlagda på illustrationsplanen från augusti 2015. Gröna stjärnor är barrträd vilka klassats som miljöträd. Inom delområde C4 eller C5 finns en miljötall som vi inte lyckats identifiera på inmätningen av trädskiktet. Blå cirklar med punkt är på motsvande sätt lövträd som vi klassat som miljöträd (se texten). Djurliv Under våra besök har vi inte sett eller hört några ovanliga eller skyddsvärda djurarter. En sen kväll i slutet av augusti besöktes området för att med hjälp av ett par fladdermusdetektorer försöka fånga in 10

läten från någon art. Men ingen fladdermus kunde konstateras, vilket inte heller var väntat betydligt bättre fladdermusmarker finns nere vid Viggbyholms gård. Däremot spelade såväl grön vårtbitare som buskvårtbitare. Det är de två vanligaste arterna i Östra Svealand. Redan vid inventeringen av området på andra sidan Skördevägen 2010 kunde konstateras att det högre djurlivet begränsade sig till rådjur och hare. Fåglar som hördes vid denna inventering fanns mest i den tätare dungen mellan Skördevägen och idrottsplatsen. Närhet till dammar vid Viggbyholms gård skulle kunna indikera att projektområdet kunde användas som övervintringslokal för groddjur. Vi såg varken grodor eller salamandrar under inventeringen och i det fall projektområdet skulle vara intressant för övervintring är det mest attraktiva områdena de delar av delområde A, som ska lämnas intakta (speciellt intressant ur herpetologisk synvinkel är odlingsröset kring den stora björken i område A1). Delområde B1 skulle, om det legat närmare vattensamlingar, också ha kunnat vara intressant. Men de diken som löper genom området är torra större delen av året. Fjärilar har inte inventerats, men den rikliga förekomsten av åkertistel drar till sig ett antal arter. I slutet av augusti är dominant art rapsfjäril. En av Sveriges vanligaste arter. Utöver denna sågs luktgräsfjäril och påfågelöga. Dock sågs ingen bastardsvärmare, som är en indikator för ängsmark med högt värde. Ekarna är unga och hyser därför ännu inte miljöer som är attraktiva för ovanliga eller skyddsvärda skalbaggar. Värdering i sammanfattning Kartan, figur 11 visar de delområden vi bedömt som intressanta. Några riktigt höga naturvärden finns inte, utom förekomsten av korskovall i delområde A1, som är skyddsvärd. Området har därför givits näst högsta naturvärdesklass (rött). Tre delområden har givits klass tre (orange): delområde A5, delområde B1, samt delområde C4. Motiven är för A5 potentiellt intressant lekmiljö i för planområdet avvikande område, B1 för förekomst av flera miljöträd plus ett stort flyttblock och delområde C4 för flera stora och bevaransvärda tallar. Några delområden har givits bedömningen visst naturvärde, klass 4 (gul). Det är delområdena A3, B2, C1 och C3. A3 är intressant genom sin torrbacksflora som hänger ihop med delområde A1, B1 genom en växtlighet som påminner om den tid området var torpmark. Delområde C1 har kvar en del ängsflora och är en del av landskapsbilden och delområde C3, slutligen, har en lite trolsk prägel genom det slutna trädskiktet, bergsbranten och den säregna marktäckaren hasselört, som ger en speciell känsla när man går genom området. 11

Figur 11. Urskilda delområden inlagda på illustrationsplanen från augusti 2015. 12