Bottenfaunaundersökning i Ljusnans avrinningsområde 2016 En undersökning av 5 sjöar och 1 vattendrag

Relevanta dokument
Bottenfauna i Häsboån 2014

Bottenfaunaundersökning i Ljusnan 2015

Bottenfauna 2012 Ljusnan- Voxnan

Bottenfaunaundersökning i Ljusnan 2013 Nedströms landsvägsbron, Linsell

Bottenfauna i Gävleborgs län Regional miljöövervakning och kalkeffektsuppföljning i 18 vattendrag

Undersökning av bottenfauna i Silverån 2018

Undersökning av bottenfauna i Silverån 2015

Bottenfauna i Stockholms stad 2013

Bottenfauna vid Vänerns stränder En undersökning av sju strandlokaler

Bottenfauna i Emåns vattensystem 2012

MOTALA STRÖMS VATTENVÅRDSFÖRBUND 2018 Bilaga 9 BILAGA 9

Bottenfauna i Göteborgs kommun Miljöförvaltningen R 2012:10. ISBN nr: Foto: Medins Biologi AB

Bottenfauna i Emåns vattensystem 2013

MOTALA STRÖMS VATTENVÅRDSFÖRBUND 2012 Bilaga 9 BILAGA 9

Undersökning av bottenfauna i några förorenade Viskansjöar

Bottenfauna i Blackstaån, Långens utlopp och Sörbybäcken 2013

Undersökning av bottenfauna i Tjursbosjön, Ekenässjön samt Kyrksjön, Västerviks kommun

Bottenfauna i Säveån och Finngösabäcken 2012

MOTALA STRÖMS VATTENVÅRDSFÖRBUND 2015 Bilaga 9 BILAGA 9

GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND BOTTENFAUNA I GÖTA ÄLV 2003

Bottenfauna i Västra Götalands län 2013

Bottenfauna i Emåns vattensystem 2007

Bottenfauna i Vegeån Undersökning av fem lokaler i huvudfåran och fem lokaler i biflöden

Bottenfauna R 2006:2. Bottenfauna. en undersökning av bottenfauna i Göteborgs kommun 2005

Bottenfauna vid Mälarens stränder 2014 En undersökning av sju strandlokaler

Bottenfauna i Säveån 2009

RAPPORT. Bottenfauna i Södermanlands län En undersökning av bottenfaunan i åtta sjöar och ett vattendrag inom kalkningens effektuppföljning

MOTALA STRÖMS VATTENVÅRDSFÖRBUND 2012 Bilaga 11 BILAGA 11

Under byggnation av E18 mellan Hjulsta och Kista lades en bit av Igelbäcken i en kulvert, detta för att skydda vattenmiljön. När vägen var klar tog

Bottenfauna. - undersökningar av djurlivet i några sötvattensmiljöer i Göteborg Miljöförvaltningen R 2015:3. ISBN nr:

År Rapport 2001:01. Bottenfauna i Stockholms län 2003

Inventering av bottenfaunan i Almaån

Marin bottenfauna Ljusnan-Voxnans vattenvårdsförbund

Marin bottenfauna 2013

LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR. Bottenfauna i Kalmar län Meddelande 2002:18

Bottenfauna R 2009:2. En undersökning av bottenfauna i sötvatten i Göteborgs kommun 2008 ISSN X

Bottenfauna R 2008:2. En undersökning av bottenfauna i sötvatten i Göteborg 2007 ISSN X

Medins Havs och Vattenkonsulter AB

Bottenfauna i Mälaren, Igelstaviken och Hallsfjärden

Delsjöbäcken St. Sigfrids plan, foto: Pär Blomqvist. Miljöförvaltningen

Bottenfaunaundersökningar i Vänern vid Skutberget, Karlstad 2017

Bottenfauna i Göta älv, Nordre älv och Mölndalsån Biologisk uppföljning av 10 provplatser

Bottenfauna undersökningar av sötvattensmiljöer i Göteborg 2018

LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR. Bottenfauna i Kalmar län Meddelande 2004:09

Bottenfauna i Säveån 2007

Bottenfauna En undersökning av bottenfauna i sötvatten i Göteborg 2006

Rapport 2011:11. Bottenfauna i Stockholms län Rapport 2001:01. En undersökning av åtta lokaler i rinnande vatten och fyra lokaler i sjölitoral

Bottenfauna i Göteborgs kommun Miljöförvaltningen R 2014:6. ISBN nr: Lerbäcksbäcken Foto: Carina Nilsson

Bottenfauna i Emåns vattensystem 2006

År Bottenfauna i Stockholms län Rapport 2001:01. En undersökning av bottenfaunan på 9 lokaler i sjölitoral

Bottenfaunaundersökning i Edsviken 2010

Biologiska undersökningar i Göta älv. Underlag för miljöbedömningar inför byggnation av Stridsbergsbron i Trollhättan

Bottenfauna vid Kiviksbredan 2013

Bottenfauna i Emåns vattensystem 2004

MOTALA STRÖM 2003 ALcontrol Bilaga 8 BILAGA 8

Bottenfauna i Emåns vattensystem 2002

Ulf Ericsson Medins Havs och Vattenkonsulter

Bottenfauna i Vegeån 2006

Bottenfauna i Öresjö 1991 och 2001

MOTALA STRÖM 2006 ALcontrol Bilaga 9 BILAGA 9

Metodik och genomförande - bottenfauna

Bottenfauna. Undersökning av bottenfauna i Luleå skärgård

Rapport 2010:24. Rapport 2001:01

Bottenfauna R 2010:2. - En undersökning av limnisk bottenfauna i Göteborgs kommun 2009 ISSN X

INVENTERING AV BOTTENFAUNAN PÅ ÅTTA LOKALER I GÖTEBORGS KOMMUN 2002

GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND BOTTENFAUNA I GÖTA ÄLV En undersökning av bottenfaunan på 8 lokaler i Göta älvs avrinningsområde

på uppdrag av Ringsjöns Vattenråd Rönneåkommittén

Österlens vattenråd 1 Bottenfauna i Österlenåar

VEDLEGG: ANALYSERAPPORT KVARVINGELVA REGULERINGSPLAN FV. 17 KVARVING - ØSTVIK. Steinkjer kommune

Bottenfaunan i Västra Ringsjön

Solna stad. Bottenfauna oktober 2016

Marin bottenfauna Ljusnan-Voxnans vattenvårdsförbund

0 bottenfaunaundersökning Västra Ringsjön 2005

EMÅNS VATTENFÖRBUND BOTTENFAUNA I EMÅNS VATTENSYSTEM En undersökning av bottenfaunan vid fem lokaler. Gårdvedaån vid V Fridhem.

Bottenfauna i Emåns vattensystem. En undersökning av sjöar och vattendrag

Österlens vattenråd 1 Bottenfauna i Österlenåar

Undersökning av bottenfaunan i Björka älv vid Björkaholms kraftverk, Sunne kommun Värmlands län 2013

Mölndalsån vid Gröens utlopp

Bottenfaunaundersökning i Söderhamnsfjärden

Bottenfauna i Emåns vattensystem

0 bottenfaunaundersökning Västra Ringsjön 2005

på uppdrag av Ringsjöns Vattenråd Rönneåkommittén

Undersökning av bottenfaunan i Stockholm stad Inventering av 10 sjöar och 3 mälarvikar

Bottenfaunaundersökning i Björnöfjärden, Fjällsviksviken och Skarpösundet. juni 2011

Resultat 2011 bottenfauna

Kiselalgsundersökning i vattendrag i Emåns vattensystem 2011

Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2014

Bottenfauna. i Göteborgs kommun Miljöförvaltningen R 2013:3. ISBN nr: Foto: Martin Liungman

Bottenfauna i Emåns vattensystem

Linsräka i Stockholms län

Bottenfauna i Stockholms län 2004

Bottenfaunaundersökningar i Igelbäcken, Råstasjön, Brunnsviken och Mälaren-Ulvsundasjön

Bottenfauna. En undersökning av bottenlevande infauna i kustvattnet innanför Landsort

Biologisk uppföljning av restaurerad meanderslinga i Saxån vid Trollenäs 2015

MEDINS BIOLOGI Miljöundersökningar i vattendrag, sjöar och hav

Resultat 2013 bottenfauna

MÅSALYCKE AVFALLSANLÄGGNING KONTROLLPROGRAM 2005

Inventering av stormusslor med fokus på hotade arter i Lillån samt Sjömellet i Hässleholms kommun Augusti 2010

LYCKEBYÅN RECIPIENTKONTROLL 2003 DEL II. Bottenfauna. EA International Bottenfauna, Lyckebyån 2003 sida 1 av 17

Mölndalsån. Inventering och bedömning av naturvärden. Medins Biologi AB Anna Henricsson Ingemar Abrahamsson Robert Rådén

Transkript:

Bottenfaunaundersökning i Ljusnans avrinningsområde 216 En undersökning av 5 sjöar och 1 vattendrag 217-2-7

Bottenfaunaundersökning i Ljusnans avrinningsområde 216 En undersökning av 5 sjöar och 1 vattendrag Rapportdatum: 217-2-7 Version: 1.1 Projektnummer: 398 Uppdragsgivare: Utförare: Författare: Medverkande: Bilder: Ljusnan-Voxnans vattenvårdsförbund Medins Havs och Vattenkonsulter AB Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel +46 31-338 35 4 www.medinsab.se Org. nr 556389-2545 Martin Liungman & Carin Nilsson Per Wallenborg, ALcontrol AB Omslagsbilden föreställer tofsmyggan Chaoborus. Allt bildmaterial i rapporten omfattas av Medins Havs och Vattenkonsulter AB, om inte annat anges

Innehållsförteckning Inledning... 4 Metodik... 4 Bottenfauna i vattendrag... 4 Mjukbottenfauna (sjöprofundal)... 4 Kvalitet och ackreditering... 5 Resultat och diskussion... 6 Rinnande vatten... 6 Sjöars djupbotten (profundal)... 7 Referenser... 7 Bilaga 1. Resultatsidor... 9 Bilaga 2. Artlistor... 17 Bilaga 3. Lokalbeskrivningar... 23

Inledning Alcontrol AB har tillsammans med Medins Havs- och Vattenkonsulter AB på uppdrag av Ljusnan-Voxnans vattenvårdsförbund utfört bottenfaunaundersökningar i fem sjöar och ett rinnande vattendrag. Provtagningen utfördes av Alcontrol AB medan analys och rapportskrivning utfördes av Medins Havs och Vattenkonsulter AB. Undersökningarna ingår i recipientkontrollprogrammet för Ljusnan-Voxnans vattenvårdsförbund. Huvudsyftet med undersökningen var att ta fram underlag för statusklassning och bedöma eventuell påverkan på bottenfaunan. I Ljusnan var huvudsyftet att undersöka vattenregleringens inverkan på bottenfaunan. Bottenfauna Med bottenfauna avses ryggradslösa djur (insekter, fåborstmaskar, iglar, virvelmaskar, snäckor, musslor och kräftdjur) som lever på eller i bottnar i vattenmiljöer. Djuren uppehåller sig i vattnet under hela eller delar av sitt liv. Bottenfaunan består av många arter och är relativt stationär, vilket gör den till en användbar och god indikator på miljökvalitet i vatten. Metodik Bottenfauna i vattendrag Provtagningen utfördes av ALcontrol AB i oktober 216. Bottenfaunan provtogs med sparkprovtagning med handhåv enligt SS-EN ISO 187 (SIS 212) och Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning 21a, se även lokalbeskrivningar i Bilaga 3. Analys och utvärdering utfördes av Medins Havsoch Vattenkonsulter AB. Analysnivån för artbestämning följde Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 213:19). Artlistor redovisas i bilaga 2. Statusklassning av ekologisk status, eutrofiering och surhet gjordes enligt Naturvårdsverkets handbok 27:4 (Naturvårdsverket 27) och Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (Havs- och vattenmyndigheten 213). Dessutom redovisades index enligt Naturvårdsverkets tidigare bedömningsgrunder (Wiederholm ed. 1999a a, b) samt Taxaindex (Ericsson 21) och expertbedömningar och naturvärdesbedömningar enligt Medins bedömningsgrunder för bottenfauna (Medin et al. 29). Mjukbottenfauna (sjöprofundal) Provtagningen utfördes i oktober 216 av ALcontrol AB. Mjukbottenfauna provtogs med Ekmanhuggare enligt SS 2 81 9 (SIS 1986) och Naturvårds- 4

verkets Handledning för miljöövervakning, se även stationsbeskrivningar i Bilaga 3. Analys och utvärdering utfördes av Medins Havs- och Vattenkonsulter AB. Analysen utfördes enligt SS 2 81 9 och Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning 21b och artningsnivån följde Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 213:19). Dessutom artbestämdes fåborstmaskar och fjädermyggslarver. Artlistor redovisas i bilaga 2. Statusklassningen följde Naturvårdsverkets handbok 27:4 (Naturvårdsverket 27) och Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (Havs- och vattenmyndigheten 213). Dessutom redovisades index enligt Naturvårdsverkets tidigare bedömningsgrunder (Wiederholm ed. 1999a a, b) samt expertbedömningar enligt Medins bedömningsgrunder för bottenfauna (Medin et al. 29). Kvalitet och ackreditering Medins Havs och Vattenkonsulter AB är ackrediterat av SWEDAC i enlighet med ISO 1725 (ackrediteringsnummer 1646) samt ISO 91 certifierat av SP (certifieringsnummer 469 M). Medins är också miljöcertifierat av SP enligt ISO 141 (certifieringsnummer 469 M). Tabell 1. Undersökta provpunkter 216, koordinater angivna i RT 9 2,5gonV Station Vattentyp Koordinater Provdjup EU-CD Kommun (x) (y) (m) 219. Voxsjön, Voxsjön sjö 6799833 1527944 17, SE679985-15278 Bollnäs 253. Varpen, Gullhammaren sjö 68224 1533175 13, SE68212-153324 Bollnäs 29. Bergviken, Björnnäsudde sjö 6794 15431 11, SE6794-15431 Bollnäs 3. Bergviken, Norrlandsporten sjö 6799 154735 34, SE6799-154735 Bollnäs 35. Marmen, Ljusnan sjö 6794595 1557127 28, SE67946-15571 Söderhamn 8. Ljusnan, Linsell vattendrag 689563 1399289,4 SE68952-139935 Härjedalen Figur 1. Provtagning i Ljusnan vid Linsell 216. 5

Resultat och diskussion Rinnande vatten Index, statusklassningar och expertbedömningar redovisas i Bilaga 1. Bottenfaunan i Ljusnan vid Linsell statusklassades enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter som nära neutral med avseende på försurning samt hög status med avseende på näringsämnespåverkan och ekologisk kvalitet (Bilaga 1). Expertbedömningen överensstämde med statusklassningen med avseende på surhet och näring. Sedan undersökningens början 212 har såväl totalantalet arter som antalet sländarter (EPT-index) varierat mellan måttligt högt och högt. Även värdet för taxaindex har varit högt. Individtätheten av bäcksländor har dock varit relativt låg under hela undersökningsperioden (212 215). Bäcksländor är generellt känsliga för låga vattenhastigheter. Om det förekommer stora fluktuationer i vattennivån kan lokalens strömmande karaktär påverkas. Detta skulle kunna medföra försämrade levnadsförhållanden för bäcksländorna. Det höga artantalet men låga andelen bäcksländor motiverade att den sammanvägda expertbedömningen med avseende på hydromorfologisk påverkan (reglering) bedömdes som god. Vattenregleringen i Ljusnan bedömdes därmed ha en viss med begränsad inverkan på lokalens bottenfaunasamhälle. Likt tidigare år förekom flera ovanliga arter vilket motiverade bedömningen mycket höga naturvärden. Figur 1. Den nätbyggande nattsländan Cheumatopsyche lepida var en av åtta arter i nattsländefamiljen Hydropsychidae som påträffades i Ljusnan vid Linsell 216. 6

Sjöars djupbotten (profundal) Beräknade BQI-värden med tillhörande statusklassning enligt Havs och vattenmyndighetens föreskrifter redovisas i Bilaga 1 och i Tabell 2. Tabell 2. Eutrofieringsindexet BQI-värde, ekologisk kvalitetskvot samt tillhörande statusklassningar av sjöstationerna i Ljusnan-Voxnans SRK 216 Bedömningsgrunderna 213 Expertbedömningar BQI Ekologisk Statusklassning Status map Station Indexvärde kvalitetskvot eutrofiering 219. Voxsjön, Voxsjön 1,7,58 Måttlig Måttlig 253. Varpen, Gullhammaren 2,7,91 Hög God 29. Bergviken, Björnnäsudde 1,,33 Otillfredsställande Måttlig 3. Bergviken, Norrlandsporten,, Dålig Hög 35. Marmen, Ljusnan 1,4,47 Måttlig God Sjöarnas bottenfauna visade på måttligt näringsrika eller näringsfattiga förhållanden. Liksom vid tidigare undersökningar dominerade tofsmyggan Chaoborus flavicans i många av sjöarna. Oftast indikerar en stor förekomst av denna art låga syrehalter i bottenvattnet. Dock förekom det måttligt syrekänsliga arter på några stationer vilket medförde att tre av stationerna ändå bedömdes ha måttligt syrerikt eller syrerikt tillstånd i bottenvattnet (Bilaga 1 & 2). Det går inte att utesluta att perioder med låga syrehalter i bottenvattnet förekommer. Vid lokal 3, Bergviken, påträffades däremot en syrekrävande maskart och bottenförhållandena där bedömdes därför som syrerika. Även här dominerade emellertid Chaoborus flavicans vilket var oväntat. Tofsmyggan är ytterst predationskänslig, och den stora förekomsten av tofsmyggor skulle kunna förklaras av att predationstrycket från planktonätande fisk är lågt. Referenser ArtDatabanken 215. Rödlistade arter i Sverige 215. ArtDatabanken SLU, Uppsala Christensson, M., Liungman M., Boström A. 212. Ljusnan-Voxnan bottenfauna 212. Medins Biologi AB. Ericsson, U. 21. Undersökning av påverkan på bottenfaunan i reglerade sjöar och vattendrag i Värmlands län 29. Medins Biologi AB. Havs- och vattenmyndigheten 213. Havs- och vattenmyndighetens författningssamling. Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten, HVMFS 213:19. Johansson, J. 213. Bottenfaunaundersökning i Ljusnan 213. Nedströms landsvägsbron, Linsell. Medins Biologi AB. Johansson, J. 214. Bottenfaunaundersökning i Ljusnans avrinningsområde 214. Medins Havs och- Vattenkonsulter AB. 7

Johansson, J. 215. Bottenfaunaundersökning i Ljusnan 215. Medins Havs och- Vattenkonsulter AB Medin, M., Ericsson U., Liungman, M., Henricsson, A., Boström, A. & Rådén, R. 29. Bedömningsgrunder för bottenfauna. Hur Medins Biologi AB klassar och bedömer bottenfauna i sjöar och vattendrag. Medins Biologi AB. (www.medins-biologi.se) Naturvårdsverket 26. Handledning för miljöövervakning. Programområde: Sötvatten. Undersökningstyp: Lokalbeskrivning. Version 1:6: 26-4-26. Naturvårdsverket 27. Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon. En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp. Handbok 27:4, utgåva 1 december 27. Bilaga A Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Naturvårdsverket 21a. Handledning för miljöövervakning. Programområde: Sötvatten. Undersökningstyp: Bottenfauna i sjöars litoral och vattendrag tidsserier. Version 1:1: 21-3-1. Naturvårdsverket 21b. Handledning för miljöövervakning. Programområde: Sötvatten. Undersökningstyp: Bottenfauna i sjöars profundal och sublitoral. Version 2:, 21-3-1. SIS 1986. Svensk Standard SS 2 81 9, Vattenundersökningar provtagning med Ekmanhämtare av bottenfauna på mjukbottnar. SIS 212. Svensk Standard, SS-EN ISO 187:212, Vattenundersökningar Vägledning för val av metoder för provtagning av bottenfauna (bentiska makroevertebrater) i sötvatten. Wiederholm, T. (Ed.) 1999a. Bedömningsgrunder för miljökvalitet, sjöar och vattendrag. Naturvårdsverket, rapport 4913. Wiederholm, T. (Ed.) 1999b. Bedömningsgrunder för miljökvalitet, sjöar och vattendrag. Bakgrundsrapport, biologiska parametrar. Naturvårdsverket, rapport 4921. 8

Bilaga 1. Resultatsidor Förklaring till resultatsida bottenfauna i rinnande vatten Lokaluppgifter Lokalnummer, vattendragsnamn och lokalnamn. Provtagningsdatum, kommun eller flodområde enligt SMHI:s sjö- och vattendragsregister, EU-ID enligt VISS. I förekommande fall foto, skiss samt en kortfattad beskrivning i ord av provtagningslokalen. Surhetsklass och ekologisk status Beräknade index enligt Naturvårdsverkets handbok 27:4 (Naturvårdsverket 27) och Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 213:19). Klassningar av surhet och ekologisk status enligt följande: Nära neutralt/hög status Måttligt surt/god status Surt/Måttlig status Mycket surt/otillfredsställande status Extremt surt (ej rinnande vatten)/dålig status MISA/MILA: Multimetriska surhetsindex för vattendrag respektive sjöar. ASPT-index: Ett renvattensindex som i huvudsak baseras på förekomst av känsliga eller toleranta djurgrupper. Används som ett index för allmän ekologisk kvalitet. DJ-index: Multimetriskt index för att påvisa eutrofiering i vattendrag. Tillståndsklassning Beräknade index och parametrar. Gränsvärden enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet (Wiederholm 1999) och Medin et al. (29). Klassningar enligt en femgradig skala: 1. Mycket högt 2. Högt 3. Måttligt högt 4. Lågt 5. Mycket lågt Totalantal taxa: Det totala antalet arter och/eller grupper som påträffades i hela provet. TaxaIndex: Den procentuella kvoten mellan uppmätt och förväntat totalantal taxa i vattendrag. Regleringsindex: Samansatt index för bedömning av regleringspåverkan i sjöar. Individtäthet (ant/m 2 ): Det totala antalet individer per kvadratmeter undersökt yta. EPT-index: Antalet arter och/eller grupper bland dag-, bäck- och nattsländor. Ett allmänt föroreningsindex. Naturvärdesindex: Samlad bedömning av naturvärdet m.a.p. bottenfaunan. Bygger på totalantal taxa, diversitetsindex och förekomst av rödlistade eller ovanliga arter. Diversitetsindex (Shannons): Ett mått på mångformigheten hos bottenfaunasamhället. Danskt faunaindex: Förekomst av nyckelarter eller nyckelsläkten med varierande tolerans för näringsämnen/organisk belastning. Surhetsindex(SI): Samlad bedömning av bottenfaunans försurningsstatus. Föroreningsindex: Samlad bedömning av bottenfaunans eutrofieringsstatus. Expertbedömning Medins slutgiltiga bedömning av status m.a.p. surhet, eutrofiering och i förekommande fall hydromorfologisk eller annan påverkan. Bygger på de olika indexen och parametrarna i kombination med bottenfaunans artsammansättning, samt på egen erfarenhet från liknande undersökningar och provplatser. Bedömningar enligt följande: Nära neutralt/hög status Måttligt surt/god status Surt/Måttlig status Mycket surt/otillfredsställande status Extremt surt (ej rinnande vatten)/dålig status Bedömning av naturvärden Bygger på Medins Naturvärdesindex och klassas enligt en tregradig skala: Mycket höga naturvärden ( 16 p) Höga naturvärden( 6 16 p) Naturvärden i övrigt ( 6 p) Redovisning av eventuell förekomst av rödlistade och ovanliga arter, samt hotkategori. Jämförelse med tidigare undersökningar Om tidigare undersökningar gjorts redovisas här utvalda data av intresse för bedömning och undersökningssyfte. Kommentar I kommentaren finns värdefull information om intressanta observationer och avvikelser. Den är avsedd att hjälpa till vid tolkningen av resultaten i tabeller och diagram 9

8. Ljusnan, Linsell Datum: Stationens EU-CD: SE68952-139935 216-1-2 Koordinat:689563/1399289 Statusklassning enligt HVMFS 213:19 Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass MISA: ASPT-index: DJ-index: Expertbedömning Surhetsklass 61 6,8 15 1,29 1,4 1,11 Nära neutralt Hög Hög Nära neutralt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på hydromorfologisk påverkan Status med avseende på annan påverkan Hög God Hög Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 46 högt Mycket höga naturvärden 24 Taxaindex (%): 18 mycket högt Rödlistade/ovanliga arter 3 p per art Individtäthet (antal/m 2 ): 68 måttligt högt Capnia sp., Brachycentrus subnubilus EPT-index: 32 mycket högt Ceratopsyche nevae, Glossoma sp., Hydropsyche Diversitetsindex: 3,82 måttligt högt contubernalis, H. saxonica, Micrasema sertiferum Danskt faunaindex: 7 mycket högt Övriga kriterier Surhetsindex: 13 mycket högt Diversitet poäng Föroreningsindex: 12 mycket högt Antal taxa 3 poäng Jämförelse med tidigare undersökningar Expertbedömning påverkan/status År Näringsämnen Vattenreglering 12 Hög status God status (justerad) 13 Hög status God status (justerad) 14 Hög status God status (justerad) 15 Hög status God status 16 Hög status God status Antal taxa/ept-index Kommentar Sedan undersökningens början 212 har såväl totalantal taxa som EPT-index varierat mellan måttligt högt och högt. Individtätheten av bäcksländor har dock varit relativt låg under hela undersökningsperioden, vilket motiverade att påverkan med avseende på hydromorfologisk påverkan (reglering) expertbedömdes som god status. Även tidigare års bedömning justerades till god status i efterhand. 6 4 2 Likt tidigare år förekom flera ovanliga arter vilket motiverade bedömningen mycket höga naturvärden. Det noterades ett ovanligt bäcksländesläkte och sju ovanliga nattsländearter. Statusen med avseende på eutrofiering samt försurning bedömdes som hög respektive nära neutral. Taxa EPT 12 13 14 15 16 DJ-index 15 1 5 1

Förklaring till resultatsida bottenfauna i sjöars djupbotten Stationsuppgifter Stationsnummer, sjönamn och stationsnamn. Provtagningsdatum, flodområde enligt SMHI:s sjö- och vattendragsregister, EU-ID enligt VISS. Provtagningsuppgifter Provtagningsmetodik, antal delprover, provyta i kvadratmeter samt provytans djup i meter. Ekologisk status Beräknade index enligt Naturvårdsverkets handbok 27:4 (Naturvårdsverket 27) och Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 213:19). Klassningar av ekologisk status enligt följande: Hög God Måttlig Otillfredställande Dålig BQI: Benthic Quality Index ett kvalitetsindex baserat på förkomst av nyckelarter eller nyckelgrupper med varierande tolerans för olika närings- och syrehalter. Höga värden anger att arter som fordrar rent vatten och höga syrgashalter dominerar. Expertbedömning av tillstånd och status Medins slutgiltiga bedömning av tillstånd m.a.p. närings- och syrehalt samt status m.a.p.eutrofiering och i förekommande fall övriga föroreningar. Bygger på de olika indexen och parametrarna i kombination med bottenfaunans artsammansättning, samt på egen erfarenhet från liknande undersökningar och provplatser. Tillståndet m.a.p. näring respektive syre bedöms enligt en femgradig skala: Mycket näringsfattiga/mycket syrerika förhållanden Näringsfattiga/Syrerika förhållanden Måttligt näringsrika/måttligt syrerika förhållanden Näringsrika/Syrefattiga förhållanden Mycket näringsrika/mycket syrefattiga förhållanden Status m.a.p. eutrofiering eller annan påverkan bedöms enligt följande: Hög God Måttlig Otillfredställande Dålig Tillståndsklassning Beräknade index och parametrar. Gränsvärden enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet (Wiederholm 1999), Liungman och Ericsson (26) samt Medin et al. (29). Klassningar enligt en femgradig skala: 1. Mycket högt 2. Högt 3. Måttligt högt 4. Lågt 5. Mycket lågt Totalantal taxa: Det totala antalet arter och/eller grupper som påträffades i hela provet. Medelantal taxa/prov: Medelantalet arter och/eller grupper per delprov. Individtäthet (ant/m 2 ): totala antalet individer per kvadratmeter undersökt yta. O/C-index: Förhållandet mellan antalet maskar (Oligochaeta) och sedimentlevande fjädermygglarver (Chironomidae). Höga värden visar på en dominans av maskar, ofta orsakad av hög näringsämnesbelastning och därmed låga syrgashalter. PTI (Profundalt Trofi-Index): Ett sammansatt index som främst mäter näringsförhållandena i sjöars djupbottenområden. EEI (EutrofiEffekt-Index): Använder PTI samt förekomsten av taxa med olika eutrofieringskänslighet för att bedöma påverkansgraden hos bottenfaunan. Jämförelse med tidigare undersökningar Om tidigare undersökningar gjorts redovisas här utvalda data av intresse för bedömning och undersökningssyfte. Kommentar I kommentaren finns värdefull information om intressanta observationer och avvikelser. Den är avsedd att hjälpa till vid tolkningen av resultaten i tabeller och diagram. 11

219. Voxsjön, Voxsjön Stationens EU-CD: SE679985-15278 Provtagningsuppgifter Datum: 216-1-5 Antal prov: 5 Koordinat: 6799833/1527944 (RT9 25gonV) Provyta (m 2 ):,21 Metodik: SS 2 81 9 Provdjup (m): 17 Statusklassning enligt HVMFS 213:19 Ekologisk kvalitetskvot Status BQI: 1,7,58 Måttlig Expertbedömning Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på annan påverkan Näringstillstånd Syretillstånd Måttlig Hög Måttligt näringsrikt Syrefattigt Övriga index och tillståndsklassning Totalantal taxa: 5 lågt O/C-index: 5,2 måttligt högt Medelantal taxa/prov: 4,6 PTI: 2,2 måttligt högt Individtäthet (antal/m 2 ): 6 324 mycket hög EEI: 2,2 måttligt högt Jämförelse med tidigare undersökningar År Status m.a.p. eutrofiering Syretillstånd 12 God status Måttligt syrerikt 14 Måttlig status Måttligt syrerikt 16 Måttlig status Syrefattigt Totalantal taxa Antal ind./kvm 3 8 2 6 4 1 2 12 14 16 BQI 5 4 3 2 1 O/C-index 15 1 5 12 14 16 Kommentar Bottenfaunasamhället dominerades liksom tidigare år av den mot låga syrehalter tåliga tofsmyggan Chaoborus flavicans, vilket ofta indikerar att bottenvattnet åtminstone periodvis drabbas av låga syrehalter. Mycket hög individtäthet och en dominans av eutrofieringsgynnade arter motiverade bedömningarna av näringstillstånd och eutrofieringsstatus. Antalet arter har minskat sedan den första undersökningen 212, då även eutrofieringsstatus bedömdes vara något bättre. 12

253. Varpen, Gullhammaren Stationens EU-CD: SE68212-153324 Provtagningsuppgifter Datum: 216-1-5 Antal prov: 5 Koordinat: 68224/1533175 (RT9 25gonV) Provyta (m 2 ):,21 Metodik: SS 2 81 9 Provdjup (m): 13 Statusklassning enligt HVMFS 213:19 Ekologisk kvalitetskvot Status BQI: 2,7,91 Hög Expertbedömning Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på annan påverkan Näringstillstånd Syretillstånd God Hög Måttligt näringsrikt Måttligt syrerikt Övriga index och tillståndsklassning Totalantal taxa: 2 mycket högt O/C-index: 5,9 måttligt högt Medelantal taxa/prov: 11,2 PTI: 2,8 måttligt högt Individtäthet (antal/m 2 ): 2 524 hög EEI: 3,8 högt Jämförelse med tidigare undersökningar År Status m.a.p. eutrofiering Syretillstånd 12 Hög status Syrerikt 14 Hög status Måttligt syrerikt 16 God status Måttligt syrerikt Totalantal taxa Antal ind./kvm 3 4 2 1 2 12 14 16 BQI 5 4 3 2 1 O/C-index 15 1 5 12 14 16 Kommentar Det höga artantalet och måttliga individtätheten tyder på en hög biologisk produktion och ett måttligt näringsrikt tillstånd. Inga riktigt eutrofieringskänsliga taxa påträffades vilket motiverade bedömningen god status med avseende på eutrofiering. Bedömningen är ett gränsfall till hög status och resultaten är jämförbara med tidigare undersökningar. Förekomsten av flera måttligt syrekänsliga taxa bidrog till statusbedömningen måttligt syrerikt. Ingen övrig påverkan från exvis miljögifter kunde noteras. 13

29. Bergviken, Björnnäsudde Stationens EU-CD: SE6794-15431 Provtagningsuppgifter Datum: 216-1-6 Antal prov: 5 Koordinat: 6794/15431 (RT9 25gonV) Provyta (m 2 ):,21 Metodik: SS 2 81 9 Provdjup (m): 11 Statusklassning enligt HVMFS 213:19 Ekologisk kvalitetskvot Status BQI: 1,,33 Otillfredsställande Expertbedömning Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på annan påverkan Näringstillstånd Syretillstånd Måttlig Hög Måttligt näringsrikt Syrefattigt Övriga index och tillståndsklassning Totalantal taxa: 7 måttligt högt O/C-index: 5,5 måttligt högt Medelantal taxa/prov: 3, PTI: 2,2 måttligt högt Individtäthet (antal/m 2 ): 1 39 måttligt hög EEI: 2,2 måttligt högt Jämförelse med tidigare undersökningar År Status m.a.p. eutrofiering Syretillstånd 12 God status Måttligt syrerikt 14 God status Måttligt syrerikt 16 Måttlig status Syrefattigt Totalantal taxa Antal ind./kvm 3 4 2 1 2 12 14 16 BQI 5 4 3 2 1 O/C-index 15 1 5 12 14 16 Kommentar Bottenfaunasamhället var relativt art- och individfattigt, och dominerades av den mot låga syrehalter tåliga tofsmyggan Chaoborus flavicans, vilket ofta indikerar att bottenvattnet åtminstone periodvis drabbas av låga syrehalter. Förekomsten av en måttligt syrekänslig mask motiverade emellertid bedömningen av syretillståndet. Inga eutrofieringskänsliga taxa påträffades vilket motiverade bedömningen av eutrofieringsstatus, som var något försämrad jämfört med tidigare undersökningar. Ingen övrig påverkan från exvis miljögifter kunde noteras. 14

3. Bergviken, Norrlandsporten Stationens EU-CD: SE6799-154735 Provtagningsuppgifter Datum: 216-1-6 Antal prov: 5 Koordinat: 6799/154735 (RT9 25gonV) Provyta (m 2 ):,21 Metodik: SS 2 81 9 Provdjup (m): 34 Statusklassning enligt HVMFS 213:19 Ekologisk kvalitetskvot Status BQI:,, Dålig Expertbedömning Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på annan påverkan Näringstillstånd Syretillstånd Hög Hög Näringsfattigt Syrerikt Övriga index och tillståndsklassning Totalantal taxa: 4 lågt O/C-index: 2,9 lågt Medelantal taxa/prov: 2,8 PTI: 3,3 högt Individtäthet (antal/m 2 ): 2 362 hög EEI: 4,3 mycket högt Jämförelse med tidigare undersökningar År Status m.a.p. eutrofiering Syretillstånd 12 Hög status Mycket syrerikt 14 Hög status Mycket syrerikt 16 Hög status Syrerikt Totalantal taxa Antal ind./kvm 3 4 2 1 2 12 14 16 BQI 5 4 3 2 1 O/C-index 15 1 5 12 14 16 Kommentar Bottenfaunan var artfattig och fjädermyggslarver saknades helt. Detta medför svårigheter att göra säkra bedömningar. Förekomst av en individ av en mask som är en god indikator på näringsfattiga och syrerika förhållanden bedömdes ändå vara tillräckligt för att expertbedöma statusen som hög. Värdet på BQI var noll beroende på avsaknad av BQI- indikatorarter (ett antal fjädermyggsarter). Ett BQI-värde på noll resulterar i klassningen dålig status. Ingen övrig påverkan från exvis miljögifter kunde noteras. 15

35. Marmen, Ljusnan Stationens EU-CD: SE67946-15571 Provtagningsuppgifter Datum: 216-1-6 Antal prov: 5 Koordinat: 6794595/1557127 (RT9 25gonV) Provyta (m 2 ):,21 Metodik: SS 2 81 9 Provdjup (m): 28 Statusklassning enligt HVMFS 213:19 Ekologisk kvalitetskvot Status BQI: 1,4,47 Måttlig Expertbedömning Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på annan påverkan Näringstillstånd Syretillstånd God God Måttligt näringsrikt Måttligt syrerikt Övriga index och tillståndsklassning Totalantal taxa: 8 måttligt högt O/C-index: 2,9 lågt Medelantal taxa/prov: 5, PTI: 3, måttligt högt Individtäthet (antal/m 2 ): 2 552 hög EEI: 4, högt Jämförelse med tidigare undersökningar År Status m.a.p. eutrofiering Syretillstånd 12 Hög status Måttligt syrerikt 14 Hög status Måttligt syrerikt 16 God status Måttligt syrerikt Totalantal taxa Antal ind./kvm 3 4 2 1 2 12 14 16 BQI 5 4 3 2 1 O/C-index 15 1 5 12 14 16 Kommentar Bottenfaunasamhället dominerades av den mot låga syrehalter tåliga tofsmyggan Chaoborus flavicans, vilket ofta indikerar att bottenvattnet åtminstone periodvis drabbas av låga syrehalter. Dock förekom även en individ av ett måttligt syrekrävande taxon vilket motiverade bedömningen måttligt syrerika förhållanden. Samma taxon är också relativt eutrofieringskänsligt vilket visade på god status med avseende på eutrofiering. Status bedömdes därför vara något försämrad jämfört med tidigare år, då fler känsliga taxa påträffats. Noterbart är att det vid fältprovtagningen återigen upptäcktes en oljefilm i proverna. Toxiska ämnen som olja kan vara direkt dödliga eller ge upphov till bl.a mundelsskador på chironomider. Endast en missbildad fjädermygga noterades vid analysen vilket medförde att status bedömdes som god med avseende på annan påverkan. Förekomsten är dock en indikation på miljögifter i sedimenten. 16

Bilaga 2. Artlistor Förklaring till artlista rinnande vatten och sjöars litoral Det. = Ansvarig för artbestämning. Antal individer per prov (,25 m 2 ) av de funna arterna/taxa samt deras känslighet för försurning, funktionella tillhörighet och ekologiska grupp. Vid massförekomster av enskilda taxa kan en uppskattning av tätheten för dessa ha gjorts i ett eller flera av delproven. Försurningskänslighet (Fk): taxa vars toleransgräns är okänd 1 taxa som har visats klara ph < 4,5 2 taxa som förekommer huvudsakligen vid ph 4,5 3 taxa som förekommer huvudsakligen vid ph 5, 4 taxa som förekommer huvudsakligen vid ph 5,5 5 taxa som förekommer huvudsakligen vid ph 6,2 Funktionell grupp (Fg): ej känd 1 filtrerare 2 detritusätare 3 predatorer 4 skrapare 5 sönderdelare Ekologisk grupp, känslighet för eutrofiering (Eg): taxa vars känslighet är okänd 1 taxa som gynnas av kraftig eutrofiering 2 taxa som gynnas av måttlig eutrofiering 3 taxa som kan förekomma i både eu-, meso- och oligotrofa vatten 4 taxa som förekommer främst i oligotrofa vatten 5 taxa som förekommer endast i oligotrofa vatten Raritetskategori (Rk): RE Nationellt utdöd (Regionally Extinct) CR Akut Hotad (Critically Endangered) EN Starkt Hotad (Endangered) VU Sårbar (Vulnerable) NT Nära hotad (Near Threatened) DD Kunskapsbrist (Data Deficient) Ov Lokalt eller regionalt ovanlig M = medelvärde % = procentandel * = taxa påträffades endast i det kvalitativa provet 1 Värdet anger till viss del taxonets syrekrav och kan ibland vara missvisande som trofiindikator. 17

8. Ljusnan, Linsell 216-1-2 x: 689563 y: 1399289 Det. Carin Nilsson, Medins Havs- och Vattenkonsulter AB Metod: SS-EN 27 828 + NV:s Handledning för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk 1 2 3 4 5 M % CLITELLATA, gördelmaskar Clitellata 2 14 8 5 3 6, 3,5 AMPHIPODA, märlkräftor Gammarus pulex - (Linné, 1758) 5 5 3 1,2,1 EPHEMEROPTERA, dagsländor Baetis muticus - (Linné, 1758) 4 4 3 6 6 28 5 9, 5,3 Baetis rhodani - (Pictet, 1843) 2 4 3 56 46 29 22 5 31,6 18,6 Caenis rivulorum - Eaton, 1884 4 2 3 1 2 3 1,2,7 Ephemerella aurivillii - (Bengtsson, 198) 2 4 4 1,2,1 Ephemerella mucronata - (Bengtsson, 199) 4 4 4 1 2 5 7 1 5, 2,9 Heptagenia dalecarlica - Bengtsson, 1912 3 4 4 32 46 26 69 42 43, 25,3 Heptagenia sulphurea - (Müller, 1776) 2 4 3 2 4 3 1,8 1,1 Nigrobaetis niger - (Linnaeus, 1761) 2 4 3 2 1 3 1,2,7 PLECOPTERA, bäcksländor AAmphinemura borealis - (Morton, 1894) 2 4 4 3 1 13 5 3a 5, 2,9 AAmphinemura sulcicollis - (Stephens, 1836) 1 4 4 4 2 4 6 5a 4,2 2,5 CCapnia sp. 5 4 Ov 2a,4,2 DDiura nanseni - (Kempny, 19) 2 3 4 2 2 1 2 1a 1,6,9 I Isoperla grammatica - (Poda, 1761) 1 3 3 2 1a,6,4 LLeuctra hippopus - (Kempny, 1899) 1 2 3 1 1 2 1a 1,,6 PProtonemura meyeri - (Pictet, 1841) 1 5 4 1 Plecoptera,2,1 SSiphonoperla burmeisteri - (Pictet, 1841) 2 3 5 3 3 Plecoptera 1,2,7 TTaeniopteryx nebulosa - (Linné, 1758) 2 2 3 1 1 2 1a 1,,6 TRICHOPTERA, nattsländor Agapetus ochripes - Curtis, 1834 3 4 4 19 19 26 22 5 18,2 1,7 Arctopsyche ladogensis - (Kolenati, 1859) * 4 5 Athripsodes commutatus - (Rostock, 1874) 4 1,2,1 Brachycentrus subnubilus - Curtis, 1834 5 1 3 Ov 1,2,1 Ceratopsyche nevae - (Kolenati, 1858) 4 1 5 Ov 4 4 5 4 3,4 2, Cheumatopsyche lepida - (Pictet, 1834) 4 1 3 2,4,2 Glossosoma sp. 3 4 4 Ov 2,4,2 Hydropsyche angustipennis - (Curtis, 1834) 1 1 3 2 1,6,4 Hydropsyche contubernalis - McLachlan, 1865 1 2 Ov 1 2 3 1,2,7 Hydropsyche pellucidula - (Curtis, 1834) 2 1 3 3 1,8,5 Hydropsyche saxonica - Mc Lachlan, 1884 4 1 4 Ov 1 1,4,2 Hydropsyche siltalai - Döhler, 1963 1 1 3 1 1 1,6,4 Hydropsyche sp. 1 3,6,4 Lepidostoma hirtum - (Fabricus, 1775) 3 4 3 1 1,4,2 Micrasema setiferum - (Pictet, 1834) 4 3 Ov 1 1,4,2 Rhyacophila nubila - (Zetterstedt, 184) 1 3 3 2 3 2 1,4,8 Rhyacophila sp. 3 3 1 1 1,6,4 COLEOPTERA, skalbaggar EElmis aenea Lv. - (Müller, 186) 2 4 4 1 1,4,2 HHydraena gracilis Ad. - Germar, 1824 3 4 4 1 1 1,6,4 LLimnius volckmari Lv. - Fairmaire, 1881 2 4 3 2 3 4 4 2,6 1,5 OOulimnius sp. Lv. 2 4 3 2,4,2 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae 1,2,1 Chironomidae 1 1 3 11 3,2 1,9 Empididae 3 2 1,6,4 Limoniidae * Pediciidae 3 1 1 1 2 1,,6 Simuliidae 1 1 2 1,8,5 GASTROPODA, snäckor Radix balthica - (Linné, 1758) 3 4 2 1 1 3 1 1,2,7 BIVALVIA, musslor PPisidium sp. 1 1 2 3 4 33 32 14,8 8,7 SUMMA (antal individer): 167 161 138 244 14 17, 1 SUMMA (antal taxa): 3 25 22 28 25 26, Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 18

Förklaring till artlista sjöars profundal och sublitoral Det. = Ansvarig för artbestämning. Antal individer per prov (,21 m 2 ) av de funna arterna/taxa samt deras syrekänslighet, funktionella tillhörighet och ekologiska grupp. Vid massförekomster av enskilda taxa kan en uppskattning av tätheten för dessa ha gjorts i ett eller flera av delproven. Mätosäkerhet för individtäthet = 1 %. Syrekänslighet (Sy): taxa vars känslighet är okänd 1 taxa som är tåligt mot låga syrehalter 2 taxa som är måttligt känsligt 3 taxa som är mycket känsligt Funktionell grupp (Fg): ej känd 1 filtrerare 2 detritusätare 3 predatorer 4 skrapare 5 sönderdelare Ekologisk grupp, känslighet för eutrofiering1 (Eg): taxa vars känslighet är okänd 1 taxa som gynnas av kraftig eutrofiering 2 taxa som gynnas av måttlig eutrofiering 3 taxa som kan förekomma i både eu-, meso- och oligotrofa vatten 4 taxa som förekommer främst i oligotrofa vatten 5 taxa som förekommer endast i oligotrofa vatten Raritetskategori (Rk): RE Nationellt utdöd (Regionally Extinct) CR Akut Hotad (Critically Endangered) EN Starkt Hotad (Endangered) VU Sårbar (Vulnerable) NT Nära hotad (Near Threatened) DD Kunskapsbrist (Data Deficient) Ov Lokalt eller regionalt ovanlig M = medelvärde % = procentandel 1 Värdet anger till viss del taxonets syrekrav och kan ibland vara missvisande som trofiindikator. 19

219. Voxsjön, Voxsjön 216-1-5 x: 6799833 y: 1527944 Det. Martin Liungman, Medins Havs- och Vattenkonsulter AB Metod: SS 2 81 9 + NV:s handbok för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Sy Fg Eg Rk 1 2 3 4 5 M % CLITELLATA, gördelmaskar Limnodrilus hoffmeisteri - Claparède, 1862 1 2 1 1,2,2 Limnodrilus sp. 1 2 1 17 7 13 7 6 1, 7,5 Potamothrix hammoniensis - (Michaelsen, 191) 1 2 2 2 4 1 2 1,8 1,4 Tubificinae (med hårborst) 2 18 29 25 18 16 21,2 16, DIPTERA, tvåvingar Chaoborus flavicans - (Meigen, 183) 1 3 1 94 125 72 96 91 95,6 72, Chironomus sp. (anthracinus-typ) 1 2 2 5 1 3 2 3 2,8 2,1 Chironomus sp. (plumosus-typ) 1 2 1 1 1 3 1,,8 Chironomus sp. 1 2 1,2,2 SUMMA (antal individer): 138 167 117 125 117 132,8 1 SUMMA (antal taxa): 5 5 5 4 4 4,6 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 253. Varpen, Gullhammaren 216-1-5 x: 68224 y: 1533175 Det. Martin Liungman, Medins Havs- och Vattenkonsulter AB Metod: SS 2 81 9 + NV:s handbok för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Sy Fg Eg Rk 1 2 3 4 5 M % TURBELLARIA, virvelmaskar Turbellaria (Planariidae/Dugesiidae) 3 1,2,4 NEMATA, rundmaskar Nemata 8 3 5 3,2 6, CLITELLATA, gördelmaskar Arcteonais lomondi - (Martin, 197) 2 2 32 3 2 9 4 1, 18,9 Aulodrilus pigueti - Kowalewski, 1914 2 2 17 1 19 4 8,2 15,5 Dero sp. 2 2 1 2,6 1,1 Limnodrilus sp. 1 2 1 4 4 5 7 5 5, 9,4 Nais sp. 2 2 1 1,4,8 Ophidonais serpentina - (Müller, 1773) 1 2 2 1,2,4 Potamothrix hammoniensis - (Michaelsen, 191) 1 2 2 1,2,4 Tubificidae (med hårborst) 2 23 3 23 6 11, 2,8 ACARI, sötvattenskvalster Hydrachnidiae 3 1,2,4 DIPTERA, tvåvingar Chaoborus flavicans - (Meigen, 183) 1 3 1 1 1,4,8 Chironomus sp. (anthracinus-typ) 1 2 2 1,2,4 Chironomus sp. (plumosus-typ) 1 2 1 1 2,6 1,1 Cladopelma sp. (lateralis gr.) 2 2 2 2 5 5 2,8 5,3 Cryptochironomus sp. 2 3 1 1,4,8 Polypedilum sp. 2 2 4 1 1 3 4 2,6 4,9 Procladius sp. 1 3 2 1 1 3 4 2,2 4,2 Sergentia sp. 2 2 3 1,2,4 Tanytarsus sp. 2 2 3 4 1 3 7 6 4,2 7,9 GASTROPODA, snäckor Valvata piscinalis - (O. F. Müller, 1774) 2 2 2 Ov 1,2,4 SUMMA (antal individer): 11 11 21 86 46 53, 1 SUMMA (antal taxa): 14 6 11 14 11 11,2 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 2

29. Bergviken, Björnnäsudde 216-1-6 x: 6794 y: 15431 Det. Martin Liungman, Medins Havs- och Vattenkonsulter AB Metod: SS 2 81 9 + NV:s handbok för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Sy Fg Eg Rk 1 2 3 4 5 M % TURBELLARIA, virvelmaskar Turbellaria 3 1,2,7 CLITELLATA, gördelmaskar Arcteonais lomondi - (Martin, 197) 2 2 1,2,7 Tubificinae (med hårborst) 2 2 1 2 1, 3,4 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae 1,2,7 Chaoborus flavicans - (Meigen, 183) 1 3 1 15 13 45 3 26 25,8 88,4 Chironomus sp. (plumosus-typ) 1 2 1 1 3,8 2,7 Procladius sp. 1 3 3 2 1, 3,4 SUMMA (antal individer): 2 16 48 33 29 29,2 1 SUMMA (antal taxa): 3 3 4 2 3 3, Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 3. Bergviken, Norrlandsporten 216-1-6 x: 6799 y: 154735 Det. Martin Liungman, Medins Havs- och Vattenkonsulter AB Metod: SS 2 81 9 + NV:s handbok för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Sy Fg Eg Rk 1 2 3 4 5 M % CLITELLATA, gördelmaskar Limnodrilus hoffmeisteri - Claparède, 1862 1 2 1 2,4,8 Limnodrilus sp. 1 2 1 1 1,4,8 Psammoryctides barbatus - (Grube, 1861) 3 2 3 1,2,4 Tubificinae (med hårborst) 2 3 1 1 2 1 1,6 3,2 DIPTERA, tvåvingar Chaoborus flavicans - (Meigen, 183) 1 3 1 82 31 43 61 18 47, 94,8 SUMMA (antal individer): 86 34 44 65 19 49,6 1 SUMMA (antal taxa): 3 3 2 4 2 2,8 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 21

35. Marmen, Ljusnan 216-1-6 x: 6794595 y: 1557127 Det. Martin Liungman, Medins Havs- och Vattenkonsulter AB Metod: SS 2 81 9 + NV:s handbok för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Sy Fg Eg Rk 1 2 3 4 5 M % CLITELLATA, gördelmaskar Limnodrilus sp. 1 2 1 1 2 8 2 2,6 4,9 Potamothrix hammoniensis - (Michaelsen, 191) 1 2 2 1,2,4 Tubificinae (med hårborst) 2 3 9 2 16 6, 11,2 DIPTERA, tvåvingar Chaoborus flavicans - (Meigen, 183) 1 3 1 33 52 37 46 36 4,8 76,1 Chironomus sp. (anthracinus-typ) 1 2 2 1 1,4,7 Chironomus sp. (plumosus-typ) 1 2 1 4 1 2 1,4 2,6 Chironomus sp. 1 2 1,2,4 Procladius sp. 1 3 3 2 1 1,2 2,2 Sergentia sp. 2 2 3 1,2,4 BIVALVIA, musslor Pisidium sp. 2 1 1 1 1,6 1,1 SUMMA (antal individer): 41 7 43 72 42 53,6 1 SUMMA (antal taxa): 5 6 5 4 5 5, Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 22

Bilaga 3. Lokalbeskrivningar 23

8. Ljusnan Linsell Stationens EU-CD: SE68952-139935 Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 48 Ljusnan Program: Övre Ljusnan Län: 23 Jämtland Lokalkoordinater: 689563 / 1399289 Kommun: Härjedalen Koordinatsystem: RT9 25gonV Provtagningsuppgifter Datum: 216-1-2 Metodik: SS-EN 27 828 Provtagare: Per Wallenborg Provyta (m 2 ):,25 Organisation: ALcontrol AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): ja Lokaluppgifter Lokalens längd: 1 m Lokalens maxdjup:,7 m RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Lokalens bredd: 5 m Vattenhastighet: ström (,2 -,7 m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 5 m, uppskattad Grumlighet: klart V-dragsbredd (normal fåra): 5 m Vattenfärg: klart Vattennivå: medel Vattentemperatur: 9,6 C Lokalens medeldjup:,4 m Trofinivå: oligotrof Märkning av lokal: - Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: fin sten Vegetationstyp, dom. 1: långskottsväxter Oorganiskt mtrl, dom. 2: grov sten Vegetationstyp, dom. 2: rosettväxter Oorganiskt mtrl, dom. 3: grus Vegetationstyp, dom. 3: påväxtalger Finsediment: saknas Grova block: saknas Mossor: saknas Sand: saknas Häll: saknas Påväxtalger: <5 % Grus: <5% Övervattensv: saknas Fin detritus: saknas Fin sten: >5% Flytbladsv: saknas Grov detritus: saknas Grov sten: 5-5% Långskottsv: <5 % Fin död ved: saknas Fina block: saknas Rosettväxter: <5 % Grov död ved: saknas Närmiljö -3 m (Dominerande typer) Dominerande 1: hed Dominerande 2: barrskog Dominerande 3: artificiell Strandzon -5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: gräs/halvgräs/vass gräs/halvgräs/vass - Dominerande 2: gräs/halvgräs/vass - - Dominerande 3: gräs/halvgräs/vass - - Beskuggning: saknas Påverkan Typ: Styrka: A: Vattenreglering stark B: Skogsbruk måttlig C: - - Övrigt Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten. Provtagningen kompletterades med ett kvalitativt prov. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 24

219. Voxsjön Voxsjön Stationens EU-CD: SE679985-15278 Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 48 Ljusnan Sjö-ID: 6817-15363 Län: 21 Gävleborg Lokalkoordinater: 6799833 / 1527944 Kommun: Bollnäs Koordinatsystem: RT9 25gonV Provtagningsuppgifter Datum: 216-1-5 Metodik: SS 2 81 9 Provtagare: Per Wallenborg Provyta (m 2 ):,21 Organisation: ALcontrol AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): Ja Lokaluppgifter Provdjup: 17 m Grumlighet: klart Ytvattentemperatur: 1,9 C Vattenfärg: klart Siktdjup: 3,5 m Trofinivå: mesotrof Bottensubstrat Dy: ja Myrmalm: nej Gyttja: ja Rotad bottenvegetation: nej Lera: nej Svavelväte: nej Sand: ja Sedimentfärg: Brun/grå Påverkan Typ: Styrka: A: Vattenreglering måttlig B: Skogsbruk måttlig C: Jordbruk måttlig Övrigt RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 25

253. Varpen Gullhammaren Stationens EU-CD: SE68212-153324 Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 48 Ljusnan Sjö-ID: 679885-153715 Län: 21 Gävleborg Lokalkoordinater: 68224 / 1533175 Kommun: Bollnäs Koordinatsystem: RT9 25gonV Provtagningsuppgifter Datum: 216-1-5 Metodik: SS 2 81 9 Provtagare: Per Wallenborg Provyta (m 2 ):,21 Organisation: ALcontrol AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): ja Lokaluppgifter Provdjup: 13 m Grumlighet: klart Ytvattentemperatur: 11,2 C Vattenfärg: klart Siktdjup: 4,2 m Trofinivå: mesotrof Bottensubstrat Dy: nej Myrmalm: nej Gyttja: nej Rotad bottenvegetation: nej Lera: ja Svavelväte: nej Sand: ja Sedimentfärg: Grå/svart Påverkan Typ: Styrka: A: Vattenreglering måttlig B: Avloppsvatten måttlig C: Skogsbruk måttlig Övrigt RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 26

29. Bergviken Björnnäsudde Stationens EU-CD: SE6794-15431 Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 48 Ljusnan Sjö-ID: 679413-155519 Län: 21 Gävleborg Lokalkoordinater: 6794 / 15431 Kommun: Bollnäs Koordinatsystem: RT9 25gonV Provtagningsuppgifter Datum: 216-1-6 Metodik: SS 2 81 9 Provtagare: Per Wallenborg Provyta (m 2 ):,21 Organisation: ALcontrol AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): ja Lokaluppgifter Provdjup: 11 m Grumlighet: klart Ytvattentemperatur: 11,6 C Vattenfärg: klart Siktdjup: 4,3 m Trofinivå: mesotrof Bottensubstrat Dy: ja Myrmalm: nej Gyttja: ja Rotad bottenvegetation: nej Lera: nej Svavelväte: nej Sand: nej Sedimentfärg: Grå/svart Påverkan Typ: Styrka: A: Reningsverk måttlig B: jordbruk måttlig C: skogsbruk måttlig Övrigt RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 27

3. Bergviken Norrlandsporten Stationens EU-CD: SE6799-154735 Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 48 Ljusnan Sjö-ID: 679413-155519 Län: 21 Gävleborg Lokalkoordinater: 6799 / 154735 Kommun: Bollnäs Koordinatsystem: RT9 25gonV Provtagningsuppgifter Datum: 216-1-6 Metodik: SS 2 81 9 Provtagare: Per Wallenborg Provyta (m 2 ):,21 Organisation: ALcontrol AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): ja Lokaluppgifter Provdjup: 34 m Grumlighet: klart Ytvattentemperatur: 12,3 C Vattenfärg: klart Siktdjup: 4,2 m Trofinivå: mesotrof Bottensubstrat Dy: ja Myrmalm: nej Gyttja: ja Rotad bottenvegetation: nej Lera: nej Svavelväte: nej Sand: nej Sedimentfärg: Brun/grå Påverkan Typ: Styrka: A: Vattenreglering saknas B: Skogsbruk saknas C: Jordbruk saknas Övrigt RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 28

35. Marmen Ljusnan Stationens EU-CD: SE67946-15571 Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 48 Ljusnan Sjö-ID: 679231-15647 Län: 21 Gävleborg Lokalkoordinater: 6794595 / 1557127 Kommun: Söderhamn Koordinatsystem: RT9 25gonV Provtagningsuppgifter Datum: 216-1-6 Metodik: SS 2 81 9 Provtagare: Per Wallenborg Provyta (m 2 ):,21 Organisation: ALcontrol AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): ja Lokaluppgifter Provdjup: 28 m Grumlighet: klart Ytvattentemperatur: 11,8 C Vattenfärg: klart Siktdjup: 4,6 m Trofinivå: mesotrof Bottensubstrat Dy: nej Myrmalm: nej Gyttja: ja Rotad bottenvegetation: nej Lera: nej Svavelväte: nej Sand: nej Sedimentfärg: Brun/grå Påverkan Typ: Styrka: A: Vattenreglerinng måttlig B: jordbruk måttlig C: skogsbruk måttlig Övrigt Påtaglig oljelukt även oljefilm på ytan vid sållning. RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 1725 (25). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 29