Dubbeldagar vissa pappors väg in i föräldrapenningen?

ISF Granskar och analyserar Rapport 2018:13 Dubbeldagar vissa pappors väg in i föräldrapenningen? En analys av pappors uttag av föräldrapenning under barnets första levnadsår, före och efter införandet av dubbeldagar sf

ISF GRANSKAR OCH ANALYSERAR RAPPORT 2018:13 Dubbeldagar vissa pappors väg in i föräldrapenningen? En analys av pappors uttag av föräldrapenning under barnets första levnadsår, före och efter införandet av dubbeldagar En rapport från Inspektionen för socialförsäkringen Stockholm 2018

Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) är en statlig myndighet som arbetar för en rättssäker och effektiv socialförsäkring som är hållbar för samhället och ger trygghet för individen. ISF:s rapporter har olika fokus: ISF Granskar och analyserar innehåller en omfattande granskning och analys ur flera olika perspektiv. Avsikten är att presentera så långtgående slutsatser som möjligt och lämna rekommendationer på önskvärda förändringar. ISF Redovisar presenterar fakta utan att analysera denna på djupet. Det kan till exempel handla om att redovisa statistik, en rättslig observation eller en sammanställning av existerande kunskap. ISF Kommenterar fokuserar på att synliggöra något som ISF tycker behöva uppmärksammas. Det kan till exempel handla om att kommentera en pågående debatt, effekterna av rättstillämpningen eller att synliggöra olösta problem. ISF Föreslår lämnar mer fullständiga och konkreta förslag till ändrade regler eller andra förändringar som skulle kunna få socialförsäkringen att fungera bättre. Publikationen kan läsas online, laddas ner och beställas på www.inspsf.se Inspektionen för socialförsäkringen Tryckt av Elanders Sverige AB Stockholm 2018 ISBN: 978-91-88837-15-8

Innehåll Innehåll Generaldirektörens förord... 5 Sammanfattning... 7 1 Inledning... 13 1.1 Reformer för ett delat föräldraansvar... 14 1.1.1 1.1.2 1.1.3 1.1.4 Från moderskapsförsäkring till föräldraförsäkring... 14 Införandet av reserverade månader... 15 Införandet av jämställdhetsbonus... 17 Införandet av dubbeldagar... 18 1.2 Syfte och frågor... 19 1.3 Kort beskrivning av studiens genomförande och definitioner av begrepp... 20 2 Fler pappor tar ut föräldrapenning och många börjar med dubbeldagar... 23 2.1 Pappor har börjat ta ut fler föräldrapenningdagar... 24 2.2 Allt färre pappor tar inte ut någon föräldrapenning alls... 27 2.3 Nästan hälften av de pappor som tar ut föräldrapenning tar ut dubbeldagar... 30 3 Socioekonomiska faktorer samvarierar med pappornas uttag av dubbeldagar och föräldrapenning... 33 3.1 Pappor med lägre inkomster är mer benägna att ta ut dubbeldagar... 34 3.2 Pappor med högre inkomst än mamman är mer benägna att ta ut dubbeldagar... 36 3.3 Pappor i par där båda har lägre utbildning är mer benägna att ta ut dubbeldagar... 38

Innehåll 3.4 Pappor i par där båda är inrikes födda är minst benägna att använda dubbeldagar... 40 4 Pappor har tidigarelagt sitt föräldrapenninguttag efter införandet av dubbeldagar... 43 4.1 Dubbeldagar är vanligare när pappor börjar sitt uttag av föräldrapenning tidigt... 45 4.2 Pappor med medelinkomst börjar sitt föräldrapenninguttag tidigast... 48 4.3 Pappor med högre inkomst än mamman börjar sitt uttag av föräldrapenning tidigast... 49 4.4 Pappor i par med lägre utbildning börjar sitt uttag av föräldrapenning tidigast... 51 4.5 Föräldrars födelseland har inget samband med när pappor börjar ta ut föräldrapenning... 53 5 Diskussion och slutsatser... 55 Referenser... 59 6 Bilagor... 63 6.1 Tidigare studier om socioekonomiska skillnader i pappors uttag av föräldrapenning... 63 6.1.1 6.1.2 Inkomst, arbetsmarknadsanknytning, utbildning och födelseland samvarierar med pappors uttag av föräldrapenning... 63 Övriga faktorer som samvarierar med pappors föräldrapenninguttag... 65 6.2 Data och metod... 66 6.2.1 6.2.2 Beskrivning av analysmetod... 68 Beskrivning av variabler... 69 6.3 Tabeller med deskriptiv statistik och regressionsanalyser... 71 6.3.1 6.3.2 6.3.3 6.3.4 6.3.5 Pappor som ingår i analyserna... 71 Underlag till figurer i avsnitt 2... 75 Logistisk regression: underlag till figurer i avsnitt 3... 78 Underlag till figurer i avsnitt 4.1... 80 Linjär regression: underlag till figurer i avsnitt 4.2 4.5... 82

Generaldirektörens förord Generaldirektörens förord Sedan föräldraförsäkringen infördes 1974 har flera reformer genomförts för att öka pappornas delaktighet i omsorgen av sina barn och för att uppnå en jämnare fördelning av uttaget mellan kvinnor och män. Trots detta är det mammorna som fortfarande tar ut merparten av föräldrapenningdagarna. Statistik från Försäkringskassan för år 2017, visar att papporna använde cirka 28 procent av alla föräldrapenningdagar. Den 1 januari 2012 infördes en möjlighet för föräldrar att ta ut föräldrapenning samtidigt för samma barn och för samma tid i totalt 30 dagar under barnets första levnadsår. Dessa dagar kallas för dubbeldagar. I denna rapport undersöker ISF hur pappors uttag av föräldrapenning har förändrats efter att dubbeldagarna infördes, och om det förekommer skillnader mellan olika socioekonomiska grupper av pappor när det gäller uttag av individuell föräldrapenning och dubbeldagar. Vi undersöker också när, under barnets första levnadsår, papporna börjar ta ut dagar med föräldrapenning. Resultatet tyder på att möjligheten att ta ut dubbeldagar främst har bidragit till en viss omfördelning, sett till samtliga pappor i landet, genom att många pappor har använt dubbeldagar i stället för att använda sina individuella dagar med föräldrapenning. Analysen visar också att de socioekonomiska grupper av pappor som är mest benägna att ta ut dubbeldagar, är de grupper av pappor som vanligtvis är minst benägna att ta ut föräldrapenning över huvud taget. Och att samtliga pappor, oavsett socioekonomisk grupp, har 5

Generaldirektörens förord börjat ta ut dagar med föräldrapenning tidigare under barnets första levnadsår, jämfört med papporna till barn som föddes innan dubbeldagarna infördes. Det här tyder på att möjligheten att ta ut dubbeldagar kan ha öppnat dörren till föräldrapenningen för vissa socioekonomiska grupper av pappor som annars kanske inte skulle ha tagit ut någon föräldrapenning alls. Rapporten är skriven av Susanne Fahlén (projektledare) och Simon Bjurström. Stockholm i juni 2018 Catarina Eklundh Ahlgren 6

Sammanfattning Sammanfattning Den 1 januari 2012 infördes de så kallade dubbeldagarna i föräldraförsäkringen. Dessa dubbeldagar ger föräldrar möjligheten att ta ut föräldrapenning samtidigt för samma barn och för samma tid i totalt 30 dagar under barnets första levnadsår. Tidigare studier har visat att föräldraförsäkringens utformning och reformer för att öka pappors uttag av föräldrapenning påverkar hur pappor använder föräldrapenningen och hur den fördelas mellan föräldrarna. Det är därför viktigt att undersöka om införandet av dubbeldagar har förändrat hur pappor tar ut sin föräldrapenning under barnets första levnadsår. Granskningen besvarar följande frågor: Har en- och flerbarnspappors uttag av föräldrapenning förändrats efter att dubbeldagarna infördes? Vilka en- och flerbarnspappor använder dubbeldagar? Finns det skillnader mellan pappor i olika socioekonomiska grupper? Har införandet av dubbeldagar bidragit till att pappor börjar ta ut föräldrapenning tidigare? Ser detta olika ut för olika grupper av en- och flerbarnspappor? Det är rimligt att anta att uttaget av både föräldrapenning och dubbeldagar kan skilja sig åt mellan en- och flerbarnspappor. Därför är de olika analyserna uppdelade på enbarnspappor och flerbarnspappor. 7

Sammanfattning Så har granskningen genomförts Analyserna är baserade på data från Försäkringskassan. Populationen består av samtliga pappor, till barn födda i Sverige under åren 2009 2015, som bor tillsammans med barnets mamma och som uppfyller vissa kriterier. Perioden som analyseras är barnets första levnadsår, för barn födda år 2009 2015. Undersökningen innehåller flera dimensioner som analyseras ur olika perspektiv. En dimension är pappatyperna, det vill säga om det rör sig om en- eller flerbarnspappor. En annan dimension är tiden för uttaget, det vill säga pappors uttag av föräldrapenning för barn födda före, under eller efter införandet av dubbeldagar. En tredje dimension är de socioekonomiska faktorerna: pappans inkomstnivå, pappans andel av den totala hushållsinkomsten, föräldrarnas utbildningsnivå samt föräldrarnas födelseland. Fler pappor tar ut föräldrapenning och många börjar med dubbeldagar Både en- och flerbarnspappor har ökat sitt genomsnittliga uttag av dagar med föräldrapenning under barnets första levnadsår. Det gäller för alla barnkullar födda åren 2009 2015. Enbarnspappor använder i genomsnitt fler dagar med föräldrapenning än flerbarnspappor under barnets första levnadsår. Ökningen av det genomsnittliga uttaget av dagar med föräldrapenning är en generell trend. Denna trend kan endast delvis förklaras av att dubbeldagarna infördes. Parallellt med denna ökning tar allt färre en- och flerbarnspappor inte ut någon föräldrapenning alls, vilket leder till att andelen en- och flerbarnspappor som tar ut dagar med föräldrapenning har ökat. Denna ökning av andelen pappor som tar ut dagar med föräldrapenning är något större inom de socioekonomiska grupper som vanligtvis tar ut färre dagar med föräldrapenning eller inga dagar alls. Dessa grupper är pappor som har en låg inkomst, pappor med lägre inkomst än mamman, pappor i par där båda har förgymnasial utbildning och pappor i par där båda är utrikes födda. Nästan hälften av de en- och flerbarnspappor som tog ut föräldrapenning under barnets första levnadsår tog även ut dubbeldagar. Men en- och flerbarnspapporna som tog ut dubbeldagar tog totalt sett färre 8

Sammanfattning dagar med föräldrapenning jämfört med papporna som inte tog ut dubbeldagar under barnets första levnadsår. Det är även något vanligare att enbarnspappor tog ut dubbeldagar jämfört med flerbarnspappor. Socioekonomiska faktorer samvarierar med pappornas uttag av dubbeldagar och föräldrapenning Vår analys visar att det inte är samma socioekonomiska grupper av pappor som vanligtvis tar ut dagar med föräldrapenning som också tar ut dubbeldagar. De socioekonomiska grupper av pappor som är mindre benägna att ta ut dagar med föräldrapenning över huvud taget är de grupper som i högre utsträckning tar ut dubbeldagar när de väl valt att gå in i föräldrapenningssystemet. Resultatet visar att: en- och flerbarnspapporna med lägre inkomster är mer benägna att ta ut dubbeldagar en- och flerbarnspapporna med högre inkomst än mamman är mer benägna att ta ut dubbeldagar en- och flerbarnspapporna i par där båda har lägre utbildning är mer benägna att ta ut dubbeldagar en- och flerbarnspapporna i par där båda är inrikes födda är minst benägna att använda dubbeldagar. Pappor har tidigarelagt sitt föräldrapenninguttag efter att dubbeldagarna infördes Det finns ett samband mellan tidpunkten för det första uttaget av dagar med föräldrapenning och möjligheten att ta ut dubbeldagar. Det är däremot svårt att fastställa orsak och verkan det vill säga om möjligheten att ta ut dubbeldagar har påverkat tidigareläggandet eller om tidigareläggandet skulle ha skett även om dubbeldagarna inte infördes. Vi kan ändå se att allt fler pappor har tidigarelagt sitt uttag av dagar med föräldrapenning efter att möjligheten att ta ut dubbeldagar infördes. Vi kan också se att det är relativt vanligt med dubbeldagar bland de pappor som börjat ta ut föräldrapenning tidigt under barnets första levnadsår. 9

Sammanfattning Runt 40 50 procent av de pappor som började ta ut dagar med föräldrapenning när barnet var några månader gammalt tog även ut dubbeldagar. Det innebär att mer än hälften av en- och flerbarnspapporna inleder sitt uttag av dagar med föräldrapenning med individuell föräldrapenning och inte med dubbeldagar. När vi tar hänsyn till flera olika socioekonomiska och demografiska faktorer samtidigt ser vi att pappornas tidigareläggande av uttaget av föräldrapenning skiljer sig åt mellan olika grupper av pappor. Resultatet visar att de pappor som börjar ta ut dagar med föräldrapenning tidigast är: en- och flerbarnspappor med medelinkomst en- och flerbarnspappor med högre inkomst än mamman en- och flerbarnspappor i par med lägre utbildning. Dessa gruppskillnader ser ungefär likadana ut både före och efter att dubbeldagarna infördes. Men i genomsnitt har en- och flerbarnspappor, oavsett socioekonomisk grupp, börjat ta ut dagar med föräldrapenning cirka en månad tidigare efter det att dubbeldagarna infördes. Slutsatser Syftet med dubbeldagarna är att stärka föräldrarnas möjlighet att gemensamt etablera rutiner och dela på ansvaret för barnets vård under barnets första tid i livet. Ett indirekt syfte är ökad jämställdhet både när det gäller fördelning av hem- och omsorgsarbetet och fördelningen av dagar med föräldrapenning. Resultatet indikerar att möjligheten att ta ut dubbeldagar främst bidragit till en viss omfördelning. Det innebär att vissa pappor har använt dubbeldagar i stället för att använda sina individuella dagar med föräldrapenning. Men det finns också indikationer på att vissa grupper av pappor, som tidigare inte tagit ut föräldrapenning alls, har börjat att ut dagar med föräldrapenning. Vi ser även att användandet av dubbeldagar var som högst efter introduktionsåret, det vill säga för barn födda år 2012. Därefter sjunker det genomsnittliga uttaget av dubbeldagar. En tänkbar förklaring till detta är att möjligheten att ta ut dubbeldagar fick stor uppmärksamhet direkt vid införandet men att reglerna kring dubbeldagarna inte fick samma uppmärksamhet. Det kan ha varit otydligt att dubbeldagarna 10

Sammanfattning inte innebar extra dagar med föräldrapenning, utan att antalet dagar med föräldrapenning minskas med motsvarande antal dubbeldagar om dessa används. Det kan också ha varit otydligt att de reserverade dagarna inte kan tas ut som dubbeldagar. I flera av våra analyser förekommer det skillnader mellan en- och flerbarnspapporna. Det är till exempel en större andel av flerbarnspapporna som inte tar ut någon föräldrapenning alls, jämfört med enbarnspapporna. En förklaring till detta kan vara att försörjningsbördan ökar när familjen har flera barn. En annan förklaring kan vara att fördelningen av det obetalda hemarbetet blir mer traditionellt när paret får tillökning i familjen. Att pappor som tar ut dubbeldagar totalt sett tar ut färre dagar med föräldrapenning än pappor som inte tar ut dubbeldagar, tyder på att dubbeldagarna i sig inte bidragit till att pappor tar ut fler dagar med föräldrapenning under barnets första år. Hur det ser ut under efterföljande år har inte varit i fokus för denna rapport. Men det finns indikationer på att de pappor som inte tar ut dubbeldagar under barnets första levnadsår tar ut fler individuella dagar med föräldrapenning under barnets andra levnadsår, jämfört med pappor som tar ut dubbeldagar. Det mest centrala resultatet av vår granskning är att de socioekonomiska grupper av pappor som är mest benägna att ta ut dubbeldagar är de grupper av pappor som är minst benägna att ta ut föräldrapenning över huvud taget. Mest benägna att använda dubbeldagar är pappor med lägre inkomster, pappor som har högre inkomst än mamman, pappor i par där båda har lägre utbildning och pappor i par där båda är utrikes födda. Det tyder på att möjligheten att ta ut dubbeldagar kan ha sporrat vissa pappor att börja ta ut föräldrapenning. Dubbeldagarna kan alltså vara en väg in i föräldrapenningen för de socioekonomiska grupper av pappor som kanske annars inte skulle ha tagit ut någon föräldrapenning alls. Utan denna möjlighet skulle dessa pappor kanske inte tagit ut någon föräldrapenning alls under barnets första levnadsår. Resultaten visar även att samtliga en- och flerbarnspappor, oavsett socioekonomisk grupp, börjar ta ut dagar med föräldrapenning tidigare, jämfört med papporna till barn som föddes innan dubbeldagarna infördes. 11

Sammanfattning ISF drar slutsatsen att även om dubbeldagarna eventuellt inte bidrar till att pappor tar ut fler dagar efter barnets ettårsdag, så pekar våra resultat på att dubbeldagarna bidragit till att allt fler pappor inom olika socioekonomiska grupper börjar ta ut dagar med föräldrapenning tidigare under barnets första levnadsår. Det tyder på att dubbeldagarna kan tjäna som en inkörsport till föräldrapenningen för vissa socioekonomiska grupper av pappor som annars kanske inte skulle ha tagit ut någon föräldrapenning alls. 12

Inledning 1 Inledning Den 1 januari 2012 infördes de så kallade dubbeldagarna i föräldraförsäkringen. Dessa dubbeldagar ger föräldrar möjligheten att ta ut föräldrapenning samtidigt för samma barn och för samma tid i totalt 30 dagar under barnets första levnadsår. Skälet till reformen var i huvudsak att ge båda föräldrarna möjlighet att tidigt grundlägga det gemensamma ansvaret för barnet. 1 Det antagande som har framförts i reformens förarbeten är att om båda föräldrarna får möjlighet att tidigt etablera en god kontakt med barnet så är det gynnsamt för en fortsatt god kontakt när barnet är äldre. 2 Ytterligare ett antagande är att om pappor börjar ta ut föräldrapenning tidigt så ökar det chansen för ett mer jämställt uttag av förmånen. 3 Tidigare studier har visat att föräldraförsäkringens utformning och reformer för att öka pappors uttag av föräldrapenning påverkar hur pappor använder föräldrapenningen och hur den fördelas mellan föräldrarna (se avsnitt 1.1). Det är därför viktigt att undersöka om införandet av dubbeldagar har förändrat pappors uttag av föräldrapenning under barnets första levnadsår. Hur pappor använder föräldrapenningen är betydelsefull kunskap ur ett barnperspektiv, ett jämställdhetsperspektiv och ett jämlikhetsperspektiv. Ur ett barnperspektiv handlar det om barns tidiga kontakt med och tillgång till sina pappor. Kunskapen ur ett jämställdhetsperspektiv handlar om att pappors uttag av föräldrapenning, och föräldrars fördelning av dagar, kan ha en inverkan på fördelningen av hushållsarbete och på mammors och pappors lika arbetsmarknadsdeltagande och karriärmöjligheter. Kunskapen ur ett jämlikhetsperspektiv handlar om skillnader i uttag av föräldrapenning mellan pappor 1 Prop. 2010/11:146. 2 SOU 2005:73; Prop 2010/11:146. 3 SOU 2005:73. 13

Inledning i olika socioekonomiska grupper. Det kan ge en indikation om att pappor kan ha olika möjligheter för och intresse av att använda sig av föräldrapenning. Många av de tidigare studierna om vilka pappor som tar ut föräldrapenning utgår från hur uttaget ser ut när barnet är runt två år eller äldre (se bilaga, avsnitt 6.1). Det behövs därför kunskap om vilka pappor som tar ut föräldrapenning och dubbeldagar under barnets första år och hur de tar ut dagarna, vilket är i fokus i denna rapport. 1.1 Reformer för ett delat föräldraansvar Detta avsnitt redogör för några av de viktigaste förändringarna inom föräldraförsäkringen som direkt har berört pappor. Avsnittet beskriver också på vilket sätt dessa reformer har bidragit till att pappors uttag av föräldrapenning har förändrats. 1.1.1 Från moderskapsförsäkring till föräldraförsäkring År 1974 ersatte föräldraförsäkringen den tidigare moderskapsförsäkringen. Sedan dess har både mammor och pappor i Sverige en lagstadgad möjlighet att vara hemma med sitt barn. Reformen signalerade att båda föräldrarna har ett delat ansvar för barnets försörjning och omvårdnad och att barnet därigenom får möjlighet att tidigt etablera en nära kontakt med båda föräldrarna. 4 Men det var föräldrarna själva som fick avgöra vem av dem som skulle stanna hemma hos barnet och därmed få föräldrapenning. 5 Målet att öka möjligheterna för ett mer jämställt arbetsmarknadsdeltagande och ett delat ansvar för barnets omvårdnad har funnits med i föräldraförsäkringen sedan år 1974. Men huvudfokus har pendlat mellan barnets rätt till båda föräldrarna och kvinnors möjlighet att delta i arbetslivet och att männen ska ta ett större ansvar för barn och hushåll. 4 SOU 1973:34. 5 Prop. 1973:47. 14

-74-75 -76-77 -78-79 -80-81 -82-83 -84-85 -86-87 -88-89 -90-91 -92-93 -94-95 -96-97 -98-99 -00-01 -02-03 -04-05 -06-07 -08-09 -10-11 -12-13 -14-15 -16-17 Inledning År 1995 delades föräldrapenningsdagarna formellt lika mellan föräldrar med gemensam vårdnad. Det innebar att den förälder som ville använda mer än hälften av föräldrapenningsdagarna var tvungen att få ett skriftligt medgivande från den andra föräldern. 6 Den successivt ökade individualiseringen av föräldraförsäkringen kan ses som steg i riktning mot jämställdhetsmålet. Trots att föräldraförsäkringen i sin utformning är både könsneutral och individualiserad så är det fortfarande mammor som använder majoriteten av dagarna med föräldrapenning. Men pappornas andel har ändå ökat över tid. När föräldraledighet infördes år 1974 använde män 0,5 procent av alla dagar. Sedan dess har männens andel ökat och år 2017 var männens andel 28 procent av antalet använda föräldrapenningdagar (figur 1). Figur 1. 100 Kvinnors och mäns andel (%) av använda dagar med föräldrapenning 1974 2017 80 60 40 20 0 Kvinnor Män Källa: Försäkringskassan, ISF:s bearbetningar. 1.1.2 Införandet av reserverade månader År 1995 infördes den första så kallade pappamånaden som innebar att en månad av föräldrapenningen reserverades åt vardera föräldern, utan möjlighet att överlåta den till den andra föräldern. Reformen 6 Prop. 1993/94:147; Duvander och Johansson 2016. 15

Inledning syftade till att främja ett mer jämställt uttag av föräldrapenningen och att underlätta för båda föräldrarna att kombinera arbete och familjeliv. 7 År 2002 infördes ytterligare en reserverad månad av föräldrapenning för vardera föräldern. I samband med lagändringen lyftes inte bara jämställdhetsperspektivet och männens ansvar för sina barn fram. Det påpekades även att den svenska föräldraförsäkringen sätter barnet i centrum och att principen att båda föräldrarna har ett gemensamt ansvar för barnets uppfostran och utveckling är grundläggande inom föräldraförsäkringen. 8 År 2016 infördes en tredje reserverad månad. Även nu var syftet att öka jämställdheten mellan föräldrar när det gäller fördelningen av hemarbetet och omsorgen om barnet. Reformen var även tänkt att medverka till mer jämställda förhållanden på arbetsmarknaden och att stärka barnets rätt till sina föräldrar. 9 Tidigare studier visar att både den första och den andra reserverade månaden har ökat pappornas uttag av föräldrapenning. 10 Pappornas genomsnittliga uttag av föräldrapenningsdagar under barnets första två levnadsår ökade mest efter att den första reserverade månaden infördes. Uttaget ökade från cirka 26 dagar för barn födda vid årsskiftet 1993 1994 till 36 dagar för barn födda vid årsskiftet 1994 1995. Ökningen var mer blygsam efter att den andra reserverade månaden infördes en ökning från cirka 42 dagar för barn födda vid årsskiftet 2000 2001 till 48 dagar för barn födda vid årsskiftet 2001 2002. 11 Den första och den andra reserverade månaden har haft olika inverkan för pappor i olika socioekonomiska grupper. När den första månaden infördes var det framför allt pappor med låg inkomst och förgymnasial utbildning samt pappor födda utomlands som ökade sitt uttag av föräldrapenning. Dessa grupper tog inte ut föräldrapenning i någon större omfattning innan den första reserverade månaden infördes. 7 Prop. 1993/94:147. 8 Prop. 2000/01:44. 9 Prop. 2014/15:124. 10 Se Duvander och Johansson 2012; Ekberg m fl. 2013; Eriksson 2005; Försäkringskassan 2011; ISF 2012. 11 Duvander och Johansson 2012; ISF 2012. 16

Inledning När den andra reserverade månaden infördes var det främst pappor med medelinkomst eller hög inkomst, gymnasial eller eftergymnasial utbildning samt pappor i par där båda föräldrarna är inrikes födda som ökade sitt uttag av föräldrapenning. Dessa grupper av pappor tog i hög utsträckning ut föräldrapenning redan innan reformen, men började ta ut fler dagar efter att den andra månaden infördes. Den första reserverade månaden hade en något utjämnande effekt på uttaget av dagar med föräldrapenning mellan pappor med olika utbildningsnivå, inkomstnivå och födelseland. Den andra reserverade månaden hade inte samma utjämnande effekt mellan pappor i olika socioekonomiska grupper. 12 Det är ännu för tidigt att säga något om huruvida den tredje reserverade månaden har bidragit till att pappor tar ut fler dagar eller inte. Men uppföljningen av de tidigare reformerna visar ändå tydligt att reserverade månader har bidragit till att papporna tar ut fler dagar med föräldrapenning. Vi kan se liknande effekter på pappornas uttag av föräldrapenning i både Norge och Island, där reserverade månader har införts. 13 Studier från Danmark visar att pappornas uttag av föräldraledighet sjönk åren efter det att de öronmärkta pappadagarna avskaffades. 14 1.1.3 Införandet av jämställdhetsbonus År 2008 infördes en jämställdhetsbonus som innebar att den förälder som varit hemma längst med föräldrapenning fick en skattelättnad om hen arbetar när den andra föräldern tar ut föräldrapenning. Syftet med reformen var att uppmuntra ett jämställt uttag av föräldrapenningen och att öka jämställdheten på arbetsmarknaden. Argumentet bakom reformen var att bonusen skulle öka incitamenten att återgå till arbetet och därmed skapa en starkare förankring på arbetsmarknaden och motverka osakliga löneskillnader. Det påpekades även att jämställdhetsbonusen främst skulle komma kvinnor tillgodo, eftersom det oftast är kvinnan som tar ut merparten av föräldrapenningen. 15 De 12 Duvander och Johansson 2016; ISF 2012. 13 Duvander och Lammi-Taskula 2010. 14 Rostgaard och Lausten 2016. 15 Prop. 2007/08:93. 17

Inledning reserverade månaderna med föräldrapenning ingick inte vid beräkningen av jämställdhetsbonusen. Bonusen genererades först när båda föräldrarna tagit ut de reserverade månaderna. Tidigare studier av jämställdhetsbonusen visar att den inte har haft någon större inverkan på pappors uttag av dagar med föräldrapenning. 16 I januari 2017 avskaffades därför jämställdhetsbonusen. 17 1.1.4 Införandet av dubbeldagar År 2012 infördes dubbeldagarna, det vill säga att båda föräldrarna fick möjlighet att ta ut föräldrapenning för samma barn och samma dag i totalt 30 dagar under barnets första år. 18 Syftet med reformen var att stärka föräldrarnas möjlighet att dela på ansvaret för barnets vård under barnets första tid i livet. Argumentet bakom reformen var att barn har behov av en nära och tidig kontakt med båda föräldrarna. Ett annat argument var att om båda föräldrarna får möjlighet att tidigt etablera en god kontakt med barnet, så är det gynnsamt för en fortsatt god kontakt när barnet är äldre. 19 Reformen fokuserar tydligt både på barnets bästa och på att ge båda föräldrarna möjlighet att tidigt grundlägga det gemensamma ansvaret för barnet. 20 Jämställdhet framfördes som ett mer indirekt motiv. Antagandet som framfördes i förarbetena var att om pappan börjar ta ut föräldrapenning tidigt så ökar chansen för att föräldrarna delar mer jämställt på föräldrapenningen samt att pappan i högre utsträckning kommer att ta ett ansvar för vården av sitt barn. 21 I februari 2013 presenterade Försäkringskassan en uppföljning av reformen. Uppföljningen visar att 24 728 barn hade föräldrar som använt sig av dubbeldagar under år 2012. 22 Av Försäkringskassans årsrapporter för åren 2014 och 2016 framgår att antalet barn vars föräldrar tagit ut dubbeldagar var 35 000 barn år 2013 och 35 500 barn år 2015. 23 Slutbetänkandet av Utredningen om en modern för- 16 Se Duvander och Johansson 2012, 2016; Försäkringskassan 2010, 2011, 2014a; ISF 2012. 17 Prop. 2016/17:1; Ds 2015:55. 18 Lagändringen gällde från och med 1 januari 2012 vilket innebär att dubbeldagar kunde användas även för barn födda 2011 fram till och med barnets ettårsdag. 19 SOU 2005:73; Prop. 2010/11:146. 20 Prop. 2010/11:146. 21 SOU 2005:73. 22 Försäkringskassan 2013a. 23 Försäkringskassan 2014b, 2016. 18

Inledning äldraförsäkring uppger att antalet barn vars föräldrar tagit ut dubbeldagar år 2016 var 36 881. 24 Det innebär att dubbeldagar har använts för ungefär vart tredje barn under barnets första år under åren 2012 2016. Några mer fördjupade studier av pappors uttag av dubbeldagar har ännu inte genomförts. Men den hittills framtagna statistiken visar på att möjligheten att ta ut dubbeldagar har använts av relativt många föräldrar. Det kan i sin tur ha haft en inverkan på pappors uttag av föräldrapenning under barnets första levnadsår. Ovanstående genomgång av tidigare reformer visar att utformningen av föräldraförsäkringen har en inverkan på föräldrars beteende. Det är därför rimligt att anta att reformen om dubbeldagar kan ha en viss inverkan på pappors uttag av föräldrapenning under barnets första levnadsår, men att detta kan skilja sig åt mellan en- och flerbarnspappor inom olika socioekonomiska grupper. 1.2 Syfte och frågor Syftet med denna granskning är att undersöka om införandet av dubbeldagar har bidragit till att förändra hur och när pappor tar ut dagar med föräldrapenning. Granskningen besvarar följande frågor: Har en- och flerbarnspappors uttag av föräldrapenning förändrats efter att dubbeldagarna infördes? Vilka en- och flerbarnspappor använder dubbeldagar? Finns det skillnader mellan pappor i olika socioekonomiska grupper? Har införandet av dubbeldagar bidragit till att pappor börjar ta ut sin föräldrapenning tidigare? Ser detta olika ut för olika grupper av en- och flerbarnspappor? Uttaget av dubbeldagar kan se olika ut för pappor som fått sitt första barn och pappor som redan har barn. Behovet av dubbeldagar kan till exempel vara större bland de pappor som har fått sitt första barn, eftersom flerbarnsföräldrar har större möjligheter att använda dagar för olika barn för att på så sätt kunna vara hemma samtidigt utan att använda dubbeldagar. Det är därför rimligt att anta att uttaget av både 24 SOU 2017:101. 19

Inledning föräldrapenning och dubbeldagar kan skilja sig åt mellan en- och flerbarnspappor. Därför har vi delat upp de olika analyserna på enbarnspappor och flerbarnspappor. 1.3 Kort beskrivning av studiens genomförande och definitioner av begrepp Analysen av en- och flerbarnspappors uttag av föräldrapenning och dubbeldagar är baserad på data från Försäkringskassans analysdatabaser STORE och MiDAS (en mer utförlig beskrivning av data och metod finns i bilaga, avsnitt 6.2). Populationen består av samtliga pappor, till barn födda i Sverige under åren 2009 2015, som bor tillsammans med barnets mamma och som uppfyller vissa kriterier (se bilaga, avsnitt 6.2). I och med att detta är en totalpopulationsundersökning så redovisar vi inga signifikanstester av skillnader mellan grupper av pappor. De skillnader som finns i resultatet är de sanna värdena i populationen av pappor och beror inte på slumpen. Perioden som analyseras är barnets första levnadsår, för barn födda åren 2009 2015. Eftersom data om uttag av föräldrapenning är baserat på uppgifter om utbetalning, och utbetalningen av föräldrapenningen kommer i efterhand, inkluderas även barnets 13:e levnadsmånad i merparten av analyserna. Analyserna omfattar antal uttagna dagar med föräldrapenning och andel av papporna som använt dagar med föräldrapenning respektive dubbeldagar. I analysen av när, sett till barnets ålder, pappor påbörjar sitt uttag av föräldrapenning, är däremot barnets 13:e levnadsmånad exkluderad, för att tidsmässigt renodla gränsen mellan barnets första och andra levnadsår. Uttag av föräldrapenningdagar är baserat på nettodagar med föräldrapenning eller dubbeldagar, där dagar med partiell ersättning är omräknade till hela dagar. Exempelvis har två dagar med halv ersättning omräknats till en dag med hel föräldrapenning. Det bör noteras att denna granskning inte inkluderar all föräldraledighet, det vill säga både betald och obetald tid hemma med barnet. Det beror på att det inte finns någon information om eventuell obetald tid i Försäkringskassans registerdata. 20

Inledning I registerdata är dubbeldagar registrerade som just dubbeldagar, men dessa dagar ingår samtidigt i registret för antalet uttagna nettodagar med föräldrapenning. I denna rapport används begreppet individuella dagar med föräldrapenning för de dagar som inte finns registrerade som dubbeldagar. På så vis särskiljer vi dubbeldagar från övriga föräldrapenningdagar. Begreppet dagar med föräldrapenning används som ett generellt begrepp som inkluderar både individuella dagar med föräldrapenning och dubbeldagar. I rapporten definieras pappor utifrån barnets födelseordning. Pappor till barn som inte har några hel- eller halvsyskon benämns som enbarnspappor. Pappor till barn som har ett eller flera hel- eller halvsyskon benämns som flerbarnspappor. Det faktum att pappan definieras utifrån både sina biologiska och icke biologiska barn innebär att vi även tar hänsyn till den sociala aspekten av dagens familjedynamik. Risken med detta förhållningssätt är att antalet biologiska enbarnspappor underskattas, eftersom de enligt denna definition klassificeras som flerbarnspappor. Å andra sidan är det rimligt att anta att eventuella bonusbarn är att likställa med biologiska barn när det gäller hur pappan väljer att ta ut föräldraledighet för parets kommande gemensamma barn, vilket är fokus för denna rapport. Vi har även genomfört deskriptiva analyser utifrån en striktare definition av en- och flerbarnspappor som endast inkluderar biologiska barn. Resultatet visar då att pappor med endast biologiska barn tar ut något färre dagar med föräldrapenning. Men skillnaderna är försumbara jämfört med vår nuvarande definition av en- och flerbarnspappor. Undersökningen innehåller flera dimensioner som analyseras ur olika perspektiv. En dimension är pappatyperna, det vill säga om det rör sig om en- eller flerbarnspappor. En annan dimension är tiden för uttaget, det vill säga pappors uttag av föräldrapenning för barn födda före, under och efter införandet av dubbeldagar. En tredje dimension är de socioekonomiska faktorerna: pappans inkomstnivå, pappans andel av den totala hushållsinkomsten, föräldrarnas utbildningsnivå samt om ena eller båda föräldern är inrikes eller utrikes född. I presentationen av resultaten har antalet tabeller medvetet reducerats för att underlätta läsningen av rapporten. Underlaget till de figurer som presenteras och ytterligare deskriptiv statistik om papporna finns i bilaga, avsnitt 6.3. 21

Fler pappor tar ut föräldrapenning och många börjar med dubbeldagar 2 Fler pappor tar ut föräldrapenning och många börjar med dubbeldagar Detta kapitel presenterar resultat av deskriptiva analyser om hur en- och flerbarnspappor generellt tar ut föräldrapenningdagar under barnets första levnadsår, utan att hänsyn tagits till andra egenskaper hos papporna. Analyserna gäller för barn födda under åren 2009 2015. Möjligheten att ta ut dubbeldagar infördes i januari år 2012. Reformen kom även att omfatta barn som var födda år 2011 och som ännu inte hade hunnit fylla ett år när reformen började gälla. Men då gällde reformen endast för de månader som kvarstod fram till ettårsdagen. Det innebär att det är först för barn födda under år 2012 som föräldrarna hade möjlighet att börja ta ut dubbeldagar redan under barnets första levnadsmånader. Därför har födelseåret 2011 exkluderats i analyserna av föräldrapenninguttag efter införandet av dubbeldagar (se avsnitt 2.3). Kapitlet redogör för hur en- och flerbarnspappors uttag av föräldrapenning har förändrats. Förändringarna gäller det genomsnittliga uttaget av föräldrapenning (både individuell föräldrapenning och dubbeldagar) andelen en- och flerbarnspappor som tar ut ett visst antal dagar med föräldrapenning eller inga dagar alls andelen en- och flerbarnspappor som tar ut dubbeldagar. Resultatet visar att både en- och flerbarnspappor har ökat sitt genomsnittliga uttag av dagar med föräldrapenning under barnets första levnadsår. Det gäller för alla barnkullar födda åren 2009 2015. Men enbarnspappor använder i genomsnitt fler dagar med föräldrapenning än flerbarnspappor under barnets första levnadsår. 23

Fler pappor tar ut föräldrapenning och många börjar med dubbeldagar Ökningen av det genomsnittliga uttaget av dagar med föräldrapenning är en generell trend som endast delvis kan förklaras av att dubbeldagarna infördes. Parallellt med denna ökning tar allt färre en- och flerbarnspappor inte ut någon föräldrapenning alls, vilket leder till att andelen en- och flerbarnspappor som tar ut dagar med föräldrapenning har ökat. Denna ökning av andelen som tar ut dagar med föräldrapenning är något större inom de socioekonomiska grupper av pappor som vanligtvis tar ut färre dagar med föräldrapenning eller inga dagar alls. Resultatet visar även att nästan hälften av de en- och flerbarnspappor som tog ut föräldrapenning under barnets första levnadsår även tog ut dubbeldagar. Men en- och flerbarnspapporna som tog ut dubbeldagar tog totalt sett ut färre dagar med föräldrapenning jämfört med papporna som inte tog ut dubbeldagar under barnets första levnadsår. 2.1 Pappor har börjat ta ut fler föräldrapenningdagar Detta avsnitt presenterar deskriptiva analyser av en- och flerbarnspappors genomsnittliga uttag av dagar med föräldrapenning, samt uttag av dubbeldagar och dagar med individuell föräldrapenning. Syftet är att se hur pappornas uttag har förändrats åren före, under och efter det att dubbeldagarna infördes. Analyserna visar att pappors genomsnittliga uttag av dagar med föräldrapenning under barnets första levnadsår har ökat, sett till barn födda under åren 2009 2015. Den årliga ökningen var som störst för barn födda åren 2011 och 2012, åren då möjligheten att använda dubbeldagar infördes. Även pappornas genomsnittliga uttag av dubbeldagar har förändrats något. Men förändringarna i uttag av dagar med föräldrapenning och uttag av dubbeldagar skiljer sig något mellan enbarnspappor och flerbarnspappor. Enbarnspappor har ökat sitt totala uttag av dagar med föräldrapenning med i genomsnitt knappt en dag per årskull, för barn födda under åren 2009 2015. Ökningen var störst för barn födda åren 2011 och 2012, när möjligheten att använda dubbeldagar infördes. För barn födda åren 2011 och 2012 ökade enbarnspapporna sitt genomsnittliga uttag av föräldrapenning med 2 respektive 1,5 dagar. Det motsvarar en 24

Fler pappor tar ut föräldrapenning och många börjar med dubbeldagar ökning på drygt sex respektive fem procent. Därefter avtog ökningen av det totala uttaget av dagar med föräldrapenning något (figur 2). Efter att dubbeldagarna infördes var enbarnspappornas genomsnittliga uttag av dubbeldagar störst för barn födda år 2012, drygt 5 dagar. Parallellt med detta minskade det genomsnittliga uttaget dagar med individuell föräldrapenning med knappt 2 dagar, jämfört med barn födda år 2011. För barn födda åren 2013 2015 minskade enbarnspapporna sitt genomsnittliga uttag av dubbeldagar, från knappt 5 dagar till drygt 4 dagar. Samtidigt ökade det genomsnittliga uttaget av dagar med individuell föräldrapenning med cirka 1 dag, för barn födda åren 2013 och 2014 (figur 2). Flerbarnspappors uttag liknar enbarnspappornas uttag. Även flerbarnspapporna har ökat det totala antalet dagar med föräldrapenning med i genomsnitt närmare 1 dag per årskull, för barn födda under åren 2009 2015. Även för dessa pappor var ökningen större för barn födda åren 2011 och 2012, när möjligheten att använda dubbeldagar infördes. För barn födda åren 2011 och 2012 ökade flerbarnspapporna sitt genomsnittliga uttag av dagar med föräldrapenning med 1,4 respektive 2,6 dagar, vilket motsvarar en ökning på fem respektive knappt nio procent. Även flerbarnspappornas ökning av det totala antalet dagar med föräldrapenning avtar något för barn födda 2013 och senare. Efter det att dubbeldagarna infördes har flerbarnspappornas genomsnittliga antal uttagna dubbeldagar ökat något från 3,7 dagar för barn födda 2012 till 4 dagar för barn födda 2015. Även det genomsnittliga uttaget av dagar med individuell föräldrapenning har ökat något efter att dubbeldagarna infördes (figur 2). Förändringen och uttaget av dagar med föräldrapenning, dubbeldagar och dagar med individuell föräldrapenning ser olika ut för en- respektive flerbarnspappor. Oavsett barnets födelseår tog enbarnspapporna ut fler dagar med föräldrapenning, fler dubbeldagar och fler dagar med individuell föräldrapenning än flerbarnspappor. Orsakerna till dessa skillnader 25

2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Fler pappor tar ut föräldrapenning och många börjar med dubbeldagar har inte analyserats i detta avsnitt. Men vi kan ändå konstatera att den genomsnittliga ökningen av alla slags dagar med föräldrapenning är något större bland flerbarnspappor. Men skillnaden i ökningen mellan en- respektive flerbarnspappor är relativt liten. Figur 2. 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Pappors genomsnittliga uttag av föräldrapenning under barnets första levnadsår, uppdelat på individuella dagar med föräldrapenning och dubbeldagar. Samtliga pappor till barn födda under åren 2009 2015 Enbarnspappor Individuella föräldrapenningdagar Flerbarnspappor Dubbeldagar Anm.: Se underlag i bilaga tabell 5. Källa: Försäkringskassan, ISF:s bearbetningar. Vi kan inte uttala oss om hur det genomsnittliga uttaget av dagar med föräldrapenning skulle ha sett ut om inte dubbeldagarna hade införts. Men resultatet tyder på att möjligheten att ta ut dubbeldagar i viss mån kan ha bidragit till att pappor har ökat sitt uttag av föräldrapenning. Detta verkar främst bero på att det skett en viss omfördelning av dagar, det vill säga att vissa pappor använt dubbeldagar i stället för att använda dagar med individuell föräldrapenning. I nästa avsnitt utreds detta ytterligare. 26

Fler pappor tar ut föräldrapenning och många börjar med dubbeldagar 2.2 Allt färre pappor tar inte ut någon föräldrapenning alls Detta avsnitt presenterar deskriptiva analyser av andelen en- och flerbarnspappor som tar ut eller inte tar ut dagar med föräldrapenning, oavsett om det är dagar med individuell föräldrapenning eller dubbeldagar. Syftet är att se hur detta förändrats åren före, under och efter det att dubbeldagarna infördes. För att tydligare kunna se hur uttaget av dagar med föräldrapenning har förändrats har antalet dagar med föräldrapenning delats upp i tre kategorier. Dessa kategorier är: Inget uttag, 1 30 dagars uttag (vilket motsvarar ett kortare uttag), och fler än 30 dagars uttag (vilket motsvarar ett längre uttag av föräldrapenning). Resultatet visar att allt fler en- och flerbarnspappor tog ut dagar med föräldrapenning, sett till barn födda åren 2009 2015. Men samtidigt tog allt färre pappor inte ut någon föräldrapenning alls under barnets första levnadsår (se även bilagor, tabell 3 och tabell 4). Men det förekommer vissa skillnader mellan en- och flerbarnspappor. Andelen enbarnspappor som inte tog ut någon dag med föräldrapenning har minskat från 41 procent till 29 procent (för barn födda år 2009 respektive 2015). Det motsvarar en årlig genomsnittlig minskning på sex procent. Den största förändringen var för barn födda år 2012 jämfört med barn födda år 2011. Därefter har minskningstakten avtagit (figur 3). Parallellt med att allt färre pappor inte tar ut någon föräldrapenning alls, ökar andelen en- och flerbarnspappor som tar ut dagar med föräldrapenning. Ökningen av andelen enbarnspappor som tog ut dagar med föräldrapenning är tydligast bland de enbarnspappor som hade ett kortare uttag. För barn födda åren 2011 och 2012, när möjligheten att använda dubbeldagar infördes, ökade andelen enbarnspappor som tagit ut 1 30 dagar med föräldrapenning med 10 respektive 15 procent. Förändringen var mer måttlig för barn födda övriga år (figur 3). Förändringstakten varierar inte lika mycket för enbarnspappor som tog ut fler än 30 dagar med föräldrapenning. För barn födda mellan 27

Fler pappor tar ut föräldrapenning och många börjar med dubbeldagar åren 2010 och 2014 ökade andelen enbarnspappor som tog ut fler än 30 dagar med föräldrapenning med mellan 3 och 5 procent. Andelen var oförändrad för barn födda år 2015 (figur 3). Förändringstendenserna är likartade för flerbarnspapporna. För flerbarnspapporna minskade andelen som inte tog ut någon dag med föräldrapenning från 52 procent till 39 procent (för barn födda år 2009 respektive 2015). Det motsvarar en årlig genomsnittlig minskning på 5 procent. Den största förändringen var för barn födda år 2012 jämfört med barn födda år 2011. Därefter avtog minskningstakten (figur 3). Även bland flerbarnspapporna var ökningen av andelen som tar ut dagar med föräldrapenning tydligast bland de flerbarnspappor som hade ett kortare uttag. För barn födda åren 2011 och 2012, när möjligheten att använda dubbeldagar infördes, ökade andelen flerbarnspappor som tog ut 1 30 dagar med föräldrapenning med 9 respektive 15 procent, jämfört med föregående födelsekull. Förändringen var mer måttlig för barn födda övriga år (figur 3). Bland flerbarnspapporna, som tog ut fler än 30 dagar med föräldrapenning, varierar förändringstakten något mer än för enbarnspapporna. För barn födda mellan åren 2010 och 2014 ökade andelen flerbarnspappor som tog ut fler än 30 dagar med föräldrapenning med mellan 2 och 8 procent. Störst är ökningen för barn födda år 2012 jämfört med barn födda år 2011 (figur 3). Andelen som inte tar ut någon föräldrapenning alls är större bland flerbarnspapporna, men denna andel har minskat bland både en- och flerbarnspapporna. Det är även vanligare att enbarnspappor tar ut fler än 30 dagar med föräldrapenning, jämfört med flerbarnspappor. Så ser det ut både före och efter det att dubbeldagarna infördes. Men resultatet tyder ändå på att många en- och flerbarnspappor som tog klivet in i föräldrapenningen, efter att dubbeldagarna infördes, valde ett kortare uttag av föräldrapenning under barnets första levnadsår. Det är en förklaring till varför pappornas genomsnittliga uttag av de individuella föräldrapenningdagarna minskar samtidigt som pappornas genomsnittliga uttag av dubbeldagar ökar, vilket diskuterades i tidigare avsnitt (se figur 2). 28

2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Fler pappor tar ut föräldrapenning och många börjar med dubbeldagar Figur 3. 60 Andel (%) pappor som använt, eller inte använt, ett visst antal dagar med föräldrapenning under barnets första levnadsår. Barn födda under åren 2009 2015 50 40 30 20 10 0 Enbarnspappor Flerbarnspappor Inget uttag 1-30 dagar 31+ dagar Anm.: Summan av andelarna inom respektive födelseår är 100 procent. Se underlag i bilaga tabell 5. Källa: Försäkringskassan, ISF:s bearbetningar. Som analysen ovan visar tar allt fler pappor ut dagar med föräldrapenning. Den här ökningen kan delvis förklaras av att vissa socioekonomiska grupper av pappor som tidigare inte tagit ut några dagar med föräldrapenning nu har börjat göra det. De grupper av en- och flerbarnspappor där färre tar ut föräldrapenning är pappor som har en låg inkomst, pappor med lägre inkomst än mamman, pappor i par där båda har förgymnasial utbildning och pappor i par där båda är utrikes födda. Men det är bland dessa som andelen som tar ut föräldrapenning har ökat mest. För dessa grupper är den genomsnittliga ökningen cirka 5 8 procent, för barn födda under åren 2009 2015. Detta kan jämföras med en genomsnittlig ökning på 3 5 procent för grupperna där störst andel tar ut föräldrapenning. Dessa grupper är pappor som har en medelinkomst, pappor med ungefär samma inkomst som mamman, pappor i par där båda har eftergymnasial utbildning och pappor i par där båda är inrikes födda (se tabell 6). Hur det ser ut inom olika socioekonomiska grupper redovisas i kapitel 3. 29

Fler pappor tar ut föräldrapenning och många börjar med dubbeldagar 2.3 Nästan hälften av de pappor som tar ut föräldrapenning tar ut dubbeldagar Detta avsnitt presenterar deskriptiva analyser av uttaget av dubbeldagar bland de pappor som har tagit ut dagar med föräldrapenning, för barn födda åren 2012 2015. Det var först under födelseåret 2012 som föräldrar kunde ta ut dubbeldagar redan under barnets första levnadsmånader. Resultatet visar att nästan hälften av de en- och flerbarnspappor som tog ut föräldrapenning under barnets första levnadsår även tog ut dubbeldagar. Men en- och flerbarnspapporna som tog ut dubbeldagar tog totalt sett ut färre dagar med föräldrapenning jämfört med papporna som inte tog ut dubbeldagar under barnets första levnadsår. Men det förekommer vissa skillnader mellan en- och flerbarnspappor. Bland de enbarnspappor som tog ut dagar med föräldrapenning har omkring 45 51 procent tagit ut dubbeldagar, sett till barn födda åren 2012 2015, (se bilaga tabell 7). Andelen som tog ut dubbeldagar är störst bland enbarnspapporna som tog ut 1 30 dagar med föräldrapenning under barnets första levnadsår, oavsett barnets födelseår (46 55 procent), jämfört med enbarnspappor som tog ut fler än 30 dagar med föräldrapenning (44 48 procent) (figur 4). Skillnaden mellan enbarnspapporna som tog ut färre dagar med föräldrapenning och enbarnspapporna som tog ut fler dagar, när det gäller andelen som tog ut dubbeldagar, är störst för barn födda 2012, det vill säga det år som reformen trädde i kraft. Därefter minskar denna skillnad för barn födda 2013 2015 (figur 4). De enbarnspappor som tagit ut dubbeldagar har totalt sett, i genomsnitt, tagit ut färre dagar med föräldrapenning, jämfört med enbarnspapporna som inte tagit ut dubbeldagar (se bilaga tabell 7). Enbarnspapporna som inte tog ut dubbeldagar tog i genomsnitt ut 54 55 dagar med föräldrapenning. Enbarnspapporna som tog ut dubbeldagar tog i genomsnitt ut 49 53 dagar. Skillnaden är 2 5 dagar (se bilaga tabell 7). Bland de flerbarnspappor som tog ut dagar med föräldrapenning har omkring 43 44 procent tagit ut dubbeldagar, sett till barn födda åren 2012 2015, (se bilaga tabell 7). Men andelen som tog ut dubbeldagar är störst bland flerbarnspapporna som tog ut 1 30 dagar med 30

Fler pappor tar ut föräldrapenning och många börjar med dubbeldagar föräldrapenning under barnets första levnadsår, oavsett barnets födelseår (45 48 procent), jämfört med flerbarnspapporna som tog ut fler än 30 dagar med föräldrapenning (40 43 procent) (figur 4). Även bland flerbarnspapporna är skillnaden mellan de som tog ut färre dagar med föräldrapenning och flerbarnspapporna som tog ut fler dagar, när det gäller andelen som tog ut dubbeldagar, störst för barn födda 2012, det vill säga det år som reformen trädde i kraft. Därefter minskar denna skillnad för barn födda 2013 2015 (figur 4). Precis som bland enbarnspapporna är det de flerbarnspappor som tagit ut dubbeldagar som i genomsnitt tagit ut färre dagar med föräldrapenning jämfört med flerbarnspapporna som inte tagit ut dubbeldagar (se bilaga tabell 7). Flerbarnspappor som inte tog ut dubbeldagar tog i genomsnitt ut 55 56 dagar med föräldrapenning. Flerbarnspappor som tog ut dubbeldagar tog i genomsnitt ut 52 54 dagar. Skillnaden är 1 5 dagar (se bilaga tabell 7). Figur 4. 60 50 40 30 20 10 Andel (%) pappor som tagit ut dubbeldagar inom gruppen som tagit ut upp till 30 dagar respektive fler än 30 dagar med föräldrapenning under barnets första levnadsår. Barn födda under åren 2012 2015 0 2012 2013 2014 2015 2012 2013 2014 2015 Enbarnspappor Flerbarnspappor 1-30 föräldrapenningdagar 31+ föräldrapenningdagar Anm.: Se underlag i bilaga tabell 7. Källa: Försäkringskassan, ISF:s bearbetningar. 31