ÖVERSIKTSPLAN SÖDERHAMNS KOMMUN Så ställer vi om Söderhamn till en hållbar kommun

SAMRÅDSFÖRSLAG ÖVERSIKTSPLAN SÖDERHAMNS KOMMUN Så ställer vi om Söderhamn till en hållbar kommun 1

Söderhamns översiktsplan består av följande handlingar Del A Huvudhandling dokument som föreslås antas av kommunfullmäktige Del B Kommunens förhållningssätt till riksintressen och världsarv. Bilagor Sammanfattande hållbarhetsbedömning. Sammanfattning av ortsdialog 2016. PM om sommarturnén 2016. Kartor och dokument som hänvisas till går även att hitta under www.soderhamn.se/nyoversiktsplan Söderhamns översiktsplan Planarbetet har bedrivits i projektform med kommunstyrelseförvaltningen som projektansvarig. Företrädare för andra förvaltningar har medverkat i projektgruppen. Arbetet har letts av en styrgrupp bestående av samtliga förvaltningschefer och bolagsdirektörer. Layout av trycksak: kommunikationsenheten, kommunstyrelseförvaltningen Illustrationer/fotografier/bilder: Medarbetare i Söderhamns kommun där inget annat anges. Diarienummer: Dnr KS/2014/0308 2

MÅLBILD SÖDERHAMN 2040 EN MODIG OCH INKLUDERANDE KOMMUN År 2040 är det fler som vistas i Söderhamns kommun. Söderhamn har en balanserad befolkningsstruktur med äldre, unga och vuxna. Här vill människor leva, verka och besöka! Här känns hemma. Vad var det som hände? Genom förbättrade hållbara kommunikationer och en sammanlänkad infrastruktur, har kommunen sakta men säkert stärkt sin attraktivitet som bostadsort och är nu ett bra läge för näringslivsetableringar. Söderhamn är en del av en stark regional besöksnäring och både skärgården och inlandet är ett naturligt och lätt val för besökare. Det är enkelt att bo nära naturen med tillgänglig service, samtidigt som ibland arbete och studier är på längre avstånd. Ostkustbanan har dubbelspår mellan Stockholm och Sundsvall, vilket gör att människor snabbt kan röra sig regionalt. Resecentrum 2013 De kommundelscentrum som 2018 års översiktsplan pekade ut på landsbygden, har successivt ökat i befolkning och besökare genom nya bostäder, verksamheter och attraktiviteter för besöksnäringen. Landsbygden är nu ett lika självklart val som storstadsmiljön. Var du bor handlar främst om livsstilsval. I kommunen finns bostäder som är anpassade till olika livsstilar, åldrar och betalningsförmåga. Söderhamns stadskärna är kommunens självklara gemensamma mötesplats med en blandning av bostäder, handel, kontor och innehållsrika parker och promenadstråk. Hit kommer många turister, inte minst via båt till den Inre hamnen, som nu utvecklats till en given plats där folk samlas för att umgås, äta och betrakta båtarna som ligger förtöjda i den utbyggda gästhamnen. Tack vare ett målinriktat arbete tog kommunen tog 2018 ett strategiskt beslut att bli klimatneutral 2040. Det har skett genom att kommunen i samverkan med civilsamhället, regionala och nationella aktörer har gjort det möjligt att bo och resa på ett hållbart sätt. För dem som är i behov av regional och nationell tillgänglighet, erbjuder Söderhamnsporten med resecentrum en modern livsstil. Området är en del av stadskärnan. Den lokala produktionen av mat har ökat och näringslivet och besöksnäringen är hållbara. Ord har blivit handling. Översiktsplanens målbild skapade förutsättningar att ta strategiska val i rätt riktning, men framförallt är det söderhamnarna som genom sitt klimatsmarta beteende gjort skillnad. Genom att kommunen och invånarna gått före i sin klimatambition, har många andra positiva effekter stärkts. Den lokala matproduktionen har bidragit till ett varierat landskap där omsorgen om den ekologiska mångfalden visar sig i mer varierade naturtyper. Kommunens besöksnäring har ökat och söderhamnarna har fått närmare till en upplevelserik natur. Bredband i hela kommunen gör det möjligt att arbeta på landsbygden. Genom att kommunen satsat på hållbara lösningar, har antalet arbetstillfällen ökat och kommunen är en nationellt känd föregångare i lokalt omställningsarbete och lokal matproduktion. Eftersom fler söderhamnare reser kollektivt, cyklar och går, har också folkhälsan förbättrats. Yngre och äldre är friskare och det syns genom mer liv i stad och i byar. Arbetet med att vara en öppen och inkluderande kommun har stärkt det goda samarbetet som redan fanns 2017. Nu syns det tydligare genom att fler människor rör sig i staden och olika områden i kommunen har blandade boendeformer. I det offentliga rummet, i parker och på torg, syns 3

mångfalden genom spännande konst, installationer och andra kulturella uttryck. Områden som tidigare lämnats utan omsorg, tas nu om hand och används för spontana aktiviteter och för odling av de som bor i närheten. Norra staden är Norrlands paradexempel på en stadsdel som har ställt om i fråga om lokala kretsloppslösningar, social gemenskap, byggemenskaper, kooperativa bostadsformer och lokal odling. Det är roligt och inspirerande att besöka olika delar av kommunen! Genom ett modigt, inkluderande och målinriktat arbete har utvecklingen fram till 2040 gått förvånansvärt enkelt. Trots meningsskiljaktigheter i olika frågor, har civilsamhället, intresseföreningar och andra aktörer ställt sig bakom den övergripande strategin i översiktsplanen. Sist, men inte minst, har kommunala beslut och vägval baserats på stor kunskap och hög kvalitet i genomförandet. Varje beslut om en investering analyseras utifrån ett brett hållbarhetsperspektiv. Svårare än så var det inte. Välkommen till Söderhamn år 2040! Vy från badkullen i Bergvik 2016 4

1 SÖDERHAMNS FRAMTID BERÖR OSS ALLA Många söderhamnsbor har tyckt till om hur det är att leva i kommunen och vilka framtidsfrågor som är viktiga för att skapa en god lokal utveckling i Söderhamn. Under våren och sommaren 2016 genomfördes en serie ortsdialoger och en sommarturné. Vi fick in många synpunkter som tillsammans med ytterligare kunskap ligger till grund för detta förslag på översiktsplan. Ett stort tack till alla er som medverkade i dialogerna! En omställningsplan för hållbar utveckling Översiktsplanen är tänkt att ge framförhållning på lång sikt. Den ska främja en samhällsutveckling med jämlika och goda levnadsförhållanden och en långsiktigt hållbar livsmiljö, idag och för kommande generationer. Med ett så långt tidsperspektiv är det möjligt att skapa beredskap för förändringar i vår omvärld och vi kan planera för såväl större som mindre investeringar. Det ger också tid till att påbörja systemförändringar som kräver nya sätt att tänka och agera, exempelvis hur vi transporterar oss, brukar vår mark eller hur vi producerar och konsumerar energi. Detta dokument är inte en färdig plan, utan en samrådshandling som redovisar ett huvudförslag med tyngdpunkt i en långsiktig utvecklingsstrategi. Den strategin, och mer konkreta frågor om hur mark och vatten ska användas i kommunens olika delar, vill vi nu diskutera och precisera med söderhamnare, näringsliv, grannkommuner, region och länsstyrelse. Efter dialogen tar vi fram ett slutgiltigt förslag på översiktsplan för Söderhamn. Varmt välkommen att prata Söderhamns framtid! Sven-Erik Lindestam Kommunstyrelsens ordförande 5

INNEHÅLL DEL A MÅLBILD SÖDERHAMN 2040 EN MODIG OCH INKLUDERANDE KOMMUN 3 1 Söderhamns framtid berör oss alla 5 2 SAMMANFATTNING 8 3 OM ÖVERSIKTSPLANEN 10 3.1 Så här läser du översiktsplanen 10 3.2 Det här är en översiktsplan 11 3.3 Översiktsplanen ska bidra till en hållbar utveckling 11 3.4 Översiktsplanen vägleder beslut här och nu 11 3.5 Översiktsplanens målstruktur 12 3.6 Stegen till en ny översiktsplan för Söderhamn 13 4 TID OCH RUM 14 4.1 Söderhamns kommun 14 4.2 Lokal utveckling i takt med omvärlden 15 4.3 Regionalt perspektiv 17 4.4 Framtiden på landsbygden en motvikt till den urbana normen? 18 4.5 Hållbar utveckling och hållbarhetsbedömning 18 5 UTVECKLINGSSTRATEGI 2040 24 Delstrategi 1 En landsbygd med levande lokalsamhällen 26 Delstrategi 2 Urbana kvaliteter i staden 28 Delstrategi 3 En självklar del av regionen 30 Delstrategi 4 En sammankopplad grönstruktur med stora gröna och blå värden 32 Delstrategi 5 Tekniska försörjningssystem med integrerade och förnybara lösningar 34 5.1 Söderhamnsmetoden 36 6 ALLMÄNNA INTRESSEN 39 6.1 Riksintressen 39 6.2 En grön och vattennära kommun 40 6.3 Ett jämlikt Söderhamn 42 6.4 Kulturliv 44 6.5 En gestaltad livsmiljö 46 6.6 Folkhälsa, idrott och rekreation 48 6.7 Näringsliv och kompetensförsörjning 50 6.8 Attraktiva bostäder och boendemiljöer 52 6.9 Hållbara resor och transporter 54 6.10 Klimat, miljö, hälsa och säkerhet 56 6.11 Teknisk försörjning 58 6.12 Kust och hav 60 6.13 LIS-områden och strandskydd 62 6

7 Plankarta mark- och vattenanvändning 64 65 7 MARK- OCH VATTENANVÄNDNING 66 7.1 Centrala Söderhamn 67 7.1.1 Stadskärnan 67 7.1.2 Stadsdelar 68 7.1.3 Stadsstråk 69 7.1.4 Hållbarhetsbedömning av principer för mark och vatten Centrala Söderhamn 70 7.2 Söderhamns omland 72 7.2.1 Hållbarhetsbedömning mark- och vattenanvändning Söderhamns omland 74 7.3 Landsbygd 76 7.3.1 Landskapskaraktärer 77 7.3.2 Kommundelscentrum 79 7.3.3 Natur, grönområden och vatten 80 7.4 Hållbarhetsbedömning av mark- och vattenanvändning Landsbygd 82 7.5 Verksamhetsområden 84 7.6 Transportsystem 89 8 GENOMFÖRANDE 90 Modell för effektiv översiktsplanering 90 DEL B RIKSINTRESSEN OCH VÄRLDSARV HÄLSINGEGÅRDAR - KOMMUNENS STÄLLNINGSTAGANDEN 93 Hänsynskarta med riksintressen 94 95 Hänsynskarta med övriga hänsynskategorier 96 97 Riksintressen 98 Världsarv Hälsingegårdar 102 7

2 SAMMANFATTNING Så ställer vi om Söderhamn till en hållbar kommun Översiktsplanen är kommunens samlade strategi för hur mark, vatten och bebyggelse ska användas, utvecklas och bevaras på kort och lång sikt. Den gällande översiktsplanen för Söderhamn antogs 2006. Med tiden har planen tappat sin förmåga att fungera som styrdokument och därför har ett förslag på ny översiktsplan tagits fram. Förslaget är ute på samråd i fyra månader. Alla som är intresserade av Söderhamns framtid är välkomna att lämna synpunkter under samrådstiden. På så sätt kan planförslaget förbättras innan planen antas politiskt och framförallt kan den angelägna frågan om Söderhamns framtida utveckling diskuteras brett. Målbild 2040 Planförslaget tar avstamp i Målbild Söderhamn 2040 En modig och inkluderande kommun. Bilden beskriver en tänkbar framtid i ett Söderhamn där det är fler som vistas i kommunen och där det är möjligt att leva ett gott vardagsliv både på landsbygden och i tätorten Söderhamn. Hållbara kommunikationer har utvecklats och binder samman centrala Söderhamn med Trönö, Bergvik, Holmsveden och Ljusne. Eftersom tre orter även är stationssamhällen, är den regionala tillgängligheten mycket god, inte minst tack vare dubbelspår på Ostkustbanan och ett nytt resecentrum vid Söderhamnsporten. Kommunen erbjuder ett varierat utbud av bostäder för såväl unga som äldre. Med ett långt tidsperspektiv kan kommunen i bred samverkan successivt ställa om till att bli en klimatneutral kommun som erbjuder goda förutsättningar för att bo, leva och driva företag i Söderhamns kommun. Tidig dialog med söderhamnare Målbilden och planförslaget har präglats av den ortsdialog och sommarturné som genomfördes på tio orter och populära mötesplatser i kommunen under våren och sommaren 2016. Dialogen visade att många söderhamnare älskar sin hemort och vill bo kvar, men det kan vara problematiskt att få vardagen att fungera med få bussturer, brist på bostäder och service. De frågor som kommunens politiker har prioriterat denna mandatperiod fångar upp dessa frågor. Det handlar om att stärka infrastrukturen genom dubbelspår, fyrfältsväg och bredband, så det är möjligt att leva, bo, pendla och arbeta i hela kommunen. Det handlar även om att kunna erbjuda attraktiva boenden och ett bra näringslivsklimat för befintliga och nya företag och inte minst vara en jämlik kommun där alla är välkomna och kan skapa sina liv oavsett kön, etnicitet, ålder eller klass. Utvecklingsstrategi med fem delstrategier Planförslaget innehåller en utvecklingsstrategi med fem delstrategier. Strategin är tänkt att svara upp mot målbilden och en hållbar utveckling både lokalt och regionalt. Strategin är särskilt viktig att diskutera och fördjupa under samrådstiden, eftersom den ligger till grund för de insatser kommunen prioriterar framöver. Fem delstrategier föreslås. År 2040 är Söderhamn en kommun som: 1. Har en landsbygd med levande lokalsamhällen. 2. Har urbana kvaliteter i staden. 3. Är en självklar del av regionen. 4. Har en sammankopplad grönstruktur med stora gröna och blå värden. 5. Har en teknisk infrastruktur med integrerade och förnybara lösningar. 8

Mark- och vattenanvändningsstrategier i karta och text Kärnan i översiktsplanens förslag är plankartan. Den beskriver mer detaljerat hur mark, vatten och bebyggelse bör användas, utvecklas och bevaras i ett långsiktigt perspektiv. Plankartan konkretiserar utvecklingsstrategin. Kommunen har delats in i tre huvudområden: centrala Söderhamn, dess omland och landsbygden. För dessa områden preciseras planeringsinriktningar och förslag på åtgärder. Översiktsplanen tar hänsyn till många allmänna intressen Den fysiska miljön ska fungera för människor, djur, växter och näringsliv. Väl utformade bostads- och stadsmiljöer, rent vatten, sammanhängande naturområden för fungerande ekosystem och rekreation, attraktiva platser för näringsliv och inspirerande platser för möten och kultur är några exempel. En stor global utmaning är de klimatförändringar som pågår och som förutsätter ibland radikala förändringar på individ- och samhällsnivå. Översiktsplanen tar upp relevanta allmänna intressen och adresserar viktiga frågor som den fysiska planeringen ska beakta genom ställningstaganden. Bidrar planförslaget till en hållbar utveckling? En översiktsplan antas alltid ha en betydande miljöpåverkan. Därför behöver en miljöbedömning med tillhörande miljökonsekvensbedömning (MKB) göras enligt miljöbalken. För detta planförslag har en hållbarhetsbedömning genomförts av en extern part. Det betyder att en större bredd frågor har fångats in i bedömningen, särskilt sociala aspekter. Bedömningen konstaterar att planförslaget innehåller höga ambitioner kring hållbar utveckling. Samtidigt förväntas förändringar i mark-och vattenanvändningen vara relativt begränsade under genomförandeperioden. För att kunna bedöma planförslagets utfall fullt ut, saknas ett antal relevanta planeringsunderlag. För att planförslaget ska bidra till en hållbar utveckling, krävs även ett fokuserat arbete. Ett exempel på fördjupade underlag är den klimat- och energistrategi som kommunen ska ta fram. En grönstrukturplan är ett annat exempel som krävs för att stärka och utveckla de så viktiga ekosystemstjänsterna. Samverkan, tydlighet och fokuserat arbete Översiktsplanering handlar om att skapa en tydlig bild av kommunens vilja och framtida inriktning, så att medborgare och näringsliv vet vilka spelregler som gäller. Resultatet är summan av god samverkan mellan medborgare, lokala och regionala aktörer, näringsliv och kommun, goda processer och hög kunskapsnivå. Genom att ta tillfället i akt att diskutera kommunens framtida utveckling under samrådet, kan vi lägga en god grund för en gemensam bild och framtida samverkan. 9

3 OM ÖVERSIKTSPLANEN 3.1 Så här läser du översiktsplanen Del A - Huvudhandling Här hittar du planens centrala delar. Målbild Söderhamn år 2040 en modig och inkluderande kommun är utgångspunkten för planförslaget. Tid och rum Här beskrivs Söderhamn i korthet, nya kunskaper och trender som Söderhamn påverkas av, samt utgångspunkterna för den hållbarhetsbedömning som gjorts på planförslaget. Utvecklingsstrategi 2040 Här presenteras den strategiska delen av översiktsplanen genom en utvecklingsstrategi för Söderhamn 2040. Förhållningssätt och arbetssätt i planeringsarbetet presenteras genom Söderhamnsmetoden. Allmänna intressen Fysisk planering behöver ta hänsyn till många olika allmänna intressen. Här beskrivs kommunen mest relevanta intressena. För varje intresse identifieras de viktigaste frågorna att ta hänsyn till i den fysiska planeringen. Plankarta mark- och vattenanvändning Här konkretiseras ett förslag på hur kommunens mark- och vattenområden bör användas i ett långsiktigt perspektiv. Här pekas riktningen ut för utvecklingen av den fysiska miljön i Centrala Söderhamn, dess omland och på landsbygden. Till kapitlet hör en mark- och vattenanvändningskarta. Genomförande I detta kapitel föreslås hur översiktsplanen ska hållas aktuell samt hur olika åtgärder kan prioriteras sinsemellan. Del B Riksintressen Här ser du hur kommunen förhåller sig till intressen på nationell nivå för bland annat kulturmiljövård, kommunikationer och naturvård. Till kapitlet hör en hänsynskarta med riksintressen och en hänsynskarta med övriga hänsynskategorier. Bilagor Sammanfattande hållbarhetsbedömning. Sammanfattning av ortsdialog 2016. PM om sommarturnén 2016. 10

3.2 Det här är en översiktsplan En översiktsplan är kommunens samlade strategi för hur mark, vatten och bebyggelse ska användas, utvecklas och bevaras. Den pekar ut en riktning för hur kommunen ska utvecklas på lång sikt och vägleder också beslut här och nu. Det betyder att den i sitt innehåll måste vara strategisk, långsiktig och samtidigt vara så pass konkret så den kan fungera som styrdokument för handläggning av till exempel detaljplaner och bygglov. 3.3 Översiktsplanen ska bidra till hållbar utveckling Översiktsplanen ska främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden samt en långsiktigt hållbar livsmiljö, idag och för kommande generationer. Översiktsplanen ska alltså bidra till att långsiktigt skapa bästa möjliga förutsättningar för människor, miljö, företag och organisationer. Detta förslag på översiktsplan har en målbild för år 2040, men planeringshorisonten är längre än så för att kunna ta hänsyn till främst klimataspekter. Med ett så långt tidsperspektiv är det möjligt att skapa beredskap för befolkningsförändringar och stora investeringar. Det ger också tid till att påbörja systemförändringar som kräver nya sätt att tänka och agera, exempelvis kopplat till hur vi transporterar oss och hur vi använder energi. Långsiktig planering kräver över tiden justeringar och ibland nya strategiska val på grund av förändringar i vår omvärld, men även i vår absoluta närhet. Lösningen är att bedriva en lyhörd planering som utvärderar och vid behov även omprövar långsiktiga strategier. 3.4 Översiktsplanen vägleder beslut här och nu Översiktsplanen är vägledande och ska styra och leda områdesbaserad planering, mer detaljerade planer samt bygglov i en gemensam riktning. Det kan handla om fördjupade översiktsplaner, planprogram, detaljplaner och bygglov. Översiktsplanen påverkar och påverkas av andra styrdokument som beslutas av kommunens förtroendevalda, som sektorsvisa program, riktlinjer och handlingsplaner. bostads- Översiktsplan Mål, strategier, riktlinjer avfallsplan klimat- försörjningsprogram anpassningsstrategi Sektorsunderlag är utgångspunkt för översiktsplan fördjupade översiktsplaner detaljplaner, lov, förhandsbesked nybyggnad, ombyggnad, förvaltning 11

3.5 Översiktsplanens målstruktur Övergripande mål för den fysiska planeringen är att genom hushållning med mark och vatten bidra till en hållbar samhällsutveckling. Det står formulerat i planoch bygglagen (PBL). En översiktsplan ska därutöver bidra till att nå den kommunala, politiska viljan för kommunens utveckling. Detta förslag på översiktsplan baseras på Målbild Söderhamn 2040 en modig och inkluderande kommun. Utvecklingsstrategin för mark- och vattenanvändningen utgår därutöver från PBL:s portalmål om en hållbar samhällsutveckling, nationella, regionala mål, planer och program samt kommunens fokusområden. MÅLBILD SÖDERHAMN 2040 Fokusområden UTVECKLINGSSTRATEGI 5 delstrategier SÖDERHAMNSMETODEN Förhållningsssätt som stöd i fysisk planering STÄLLNINGSTAGANDEN Allmänna intressen PLANKARTAN Mark och vatten 12

3.6 Stegen till en ny översiktsplan för Söderhamn Här är vi nu! TIDIG DIALOG PLANFÖRSLAG TAS FRAM SAMRÅD OM PLANFÖRSLAGET - möjlighet att tycka till SYNPUNKTER BEARBETAS GRANSKNING REV. PLANFÖRSLAG - möjlighet att tycka till SYNPUNKTER BEARBETAS PLANEN ANTAS - politiskt beslut Från förslag till färdig plan Söderhamns kommun har en översiktsplan från 2006. I en genomlysning av dess innehåll, konstaterade kommunen att den strategiska inriktningen inte längre fungerar som styrmedel för den fysiska planeringen. Kommunfullmäktige beslutade att en ny översiktsplan behövde tas fram. Arbetet med den nya översiktsplanen startade våren 2016 med ortsdialoger. Då träffade kommunen invånare från tolv orter/bygder: Trönö, Vågbro, Skärgården, centrala Söderhamn, Stugsund, Sandarne, Ljusne/ Vallvik, Stråtjära, Holmsveden, Bergvik/Vannsätter, Söderala/Mo/Mohed och Marmaverken. Under sommaren samma år genomfördes en sommarturné med fokus på främst ungdomar, nyanlända och besökare. Därefter har detta planförslag tagits fram. Under fyra månader är planförslaget ute på samråd. Förslaget ska samrådas med länsstyrelsen, berörda kommuner och regionala organ som har ansvar för regionalt tillväxtarbete och planering av transportinfrastruktur. Kommunmedborgarna och enskilda i övrigt, andra myndigheter och sammanslutningar som kan ha ett väsentligt intresse av förslaget har också möjlighet att delta i samrådet. Syftet med samrådet är att förbättra beslutsunderlaget och att ge insyn i arbetet och möjlighet att påverka planens utformning. Även efter att planen är färdig fortsätter arbetet. Översiktsplaneringen är en rullande process med årliga uppföljningar och löpande uppdateringar. När översiktsplanen inte längre är tillräckligt aktuell för att fungera som styrdokument, beslutar kommunfullmäktige att den ska revideras. Tidig dialog med söderhamnare präglar översiktsplanen Ortsdialogen var mycket givande och har tillsammans med sommarturnén också präglat utformningen av detta planförslag. Söderhamns kommun är stor till ytan och äger en mångfald av bygder och landskap med lång tradition. Men behoven från söderhamnarna, oavsett bostadsort är lika: privat och offentlig service, bättre kvalitet på gator, belysning och trottoarer, upprustning av gång- och cykelvägar, bostäder för livets olika skeden, fler näringslivsetableringar och god tillgänglighet till främst centrala Söderhamn. Kommunen har försökt ta fasta på dessa budskap genom den utvecklingsstrategi som föreslås. Lokal kunskap och alla förslag som kommunen fått från dialogerna finns redovisade i bilaga. Efter samrådet sammanställs alla inkomna yttranden i en samrådsredogörelse och förslaget förbättras. Därefter ställs ett reviderat planförslag ut på granskning under två månader. Även i detta skede finns det möjligheter att tycka till. Nästa steg är att återigen sammanställa inkomna yttranden samt förbättra planförslaget. Därefter är det kommunfullmäktiges tur att anta översiktsplanen som ett nytt styrdokument för den fysiska planeringen i kommunen. 13

Gamla gevärsfaktoriet är nu museum. 4 TID OCH RUM Detta kapitel beskriver Söderhamns kommun i korthet, trender som påverkar Söderhamn, regionalt perspektiv och synen på hållbar utveckling. 4.1 Söderhamns kommun Söderhamn ligger i södra Hälsingland, längs kuststråket mellan Gävle och Hudiksvall. Kommunen utmärker sig genom en varierad och vacker landsbygd, bygder med olika historia och identitet, en fantastisk skärgård och en stad med några av Hälsinglands vackraste byggnader. Hälften av befolkningen bor i centrala Söderhamn och kommunen har 2017 cirka 26 000 invånare. Söderhamns drygt 400-åriga stadshistoria är präglad av industri, handel och sjöfart, men inlandet koloniserades redan under yngre stenåldern. Staden fick sina privilegier på 1620-talet när Gustav II Adolf lät anlägga en gevärsfabrik och Hälsinglands alla vapensmeder beordrades att flytta till Söderhamn för att effektivisera kronans vapenproduktion. Vapenindustrin expanderade under 1700-talet. Även linneproduktion och skeppsbygge för Söderhamns växande handelsflotta bidrog till att staden växte. Under andra halvan av 1800-talet nådde Söderhamn sin storhetstid. Den stora sågverksindustrin satte kommunen i centrum för Sveriges industriella expansion. Det var även under denna tid som Söderhamn upplevde sin historiskt största befolkningsökning, från 2 000 invånare till 11 000. Kring sekelskiftet gjordes stora strukturomvandlingar inom träindustrin och produktionen koncentrerades till större anläggningar. Flera av kommunens många sågverk lades ner och de förlorade arbetstillfällena ledde till stagnation med en befolkningsminskning som varade ända till 1940-talet då både Hälsinge flygflottilj och en Ericssonfilial etablerades och förde med sig en ny period av tillväxt. Även skogsindustrin tog fart igen och fram till mitten av 1970-talet fortsatte befolkningen att öka. Rationaliseringarna följdes sedan av nedläggningar som akutsjukhuset, flygflottiljen och Ericssonfabriken. Som en följd av detta har det kommunala bostadsbolaget Faxeholmen från 1990-talet till 2017 rivit över 1 200 lägenheter. Rivningarna har skett i bestånd från 1960- och 70-talet i centrala Söderhamn och på mindre orter i kommunen. Kommunen har gjort många positiva erfarenheter och delvis återhämtat sig efter 1990-talets förändringar. Idag finns ett antal sågverk, de stora arbetsgivarna Stora Enso, Kraton och Rottneros/Vallviks Bruk samt flera statliga myndigheter. En konsekvens av förändringarna är att Söderhamns näringslivsstruktur utvecklats från några få stora industrier till en bredare branschstruktur. Idag står Söderhamn bättre rustat och näringslivet är inte så sårbart. 14

4.2 Lokal utveckling i takt med omvärlden När kommunen tar fram en ny översiktsplan med ett långsiktigt perspektiv, behöver tankar och förslag sättas in i ett omvärldsperspektiv. Vilka övergripande globala trender och drivkrafter har direkt påverkan på Söderhamn och på oss individer? 2014 tog Söderhamns kommun fram en Omvärldsanalys Söderhamn, omvärldstrender som påverkar Söderhamns framtid (Sweco, 2014). Omvärldsanalysen lyfte fram några utvecklingstrender med nationella och internationella utgångspunkter som kan påverka Söderhamns framtid. Det är viktigt att se dessa som trender och inte som sanningar. Förändringar kan ske snabbt i samhället. Samtidigt som vi är beroende av det som händer runt omkring oss och vad som kan förväntas ske i framtiden, behöver vi ta ställning till hur en önskad framtid i Söderhamn ska gestalta sig. Den viljan skapar en gemensam målpunkt, som i sig är kraftfull. 10 utvecklingstrender som påverkar Söderhamns kommun 1. Sveriges befolkning växer, blir äldre och får större mångfald Sveriges befolkning ökar och är nu över 10 miljoner invånare. Den största förklaringen är ett tillskott av invånare från andra länder. Utan invandring skulle landet ha en mycket svag befolkningsutveckling och därmed sämre framtida förutsättningar ur ett kompetens- och försörjningsperspektiv. Invandringen bidrar också till en märkbar föryngring av befolkningen. Sammantaget går Sverige mot en framtid där befolkningen blir allt större, med ursprung och erfarenheter från allt fler platser på jorden, samtidigt som vi lever längre och befolkningen som helhet blir allt äldre. Andelen äldre ökar i Söderhamn, vilket ställer krav på samhället med exempelvis attraktiva och trygga bostäder, offentlig miljö och annan service. För att kommunen ska klara det, behövs kompetent arbetskraft. 2. Allt färre ska försörja allt fler omfattande generationsskifte på arbetsmarknaden För första gången i modern tid blir antalet nytillträdande ungdomar på arbetsmarknaden lägre än åldersavgångarna i Sverige. Det kan framförallt lokalt leda till allvarliga konsekvenser för arbetsmarknadens funktion och enskilda kommuners ekonomi. Dagens högskoleutbildningar är ofta längre än för bara några decennier sedan, vilket leder till att etableringsåldern på arbetsmarknaden har höjts. Kommunens näringsliv behöver vara attraktivt för att locka den yngre generationen. 3. Urbanisering förstärker regionala skillnader och obalanser tillväxt i allt färre delar av landet Befolkningens tillväxt och dess sammansättning har en geografisk dimension. Sverige var det land i EU som hade den allra starkaste urbaniseringstrenden under stora delar av 2000-talet. Söderhamn har haft en negativ befolkningstrend, men som avtagit under de senare åren. I Söderhamn minskade kommunen från en nivå på ca 32 000 invånare år 1996 till drygt 25 000 invånare 2013. De senaste åren har befolkningen sakta börjat öka och enligt en färsk befolkningsprognos kan ökningen fortsätta med ca 50 personer per år. En drivande faktor på befolkningsökningen är att nya bostäder byggs. I Gävleborg, liksom i landet i stort, är urbaniseringen en drivkraft som förändrar befolkningens sammansättning i ett geografiskt perspektiv. Urbaniseringen ska dock inte tolkas som att det är på landsbygdens bekostnad som städer växer, utan att det främst är födelseunderskott och frånvaro av inflyttning som till viss del avfolkat kommuner. I Söderhamn går flyttströmmarna främst söderut mot Gävle. Inom kommunen är det i första hand Söderhamns tätort som växer befolkningsmässigt, även om förutsättningarna för en positiv befolkningsutveckling finns även i andra kommundelar. Konsekvenserna av att en kommun minskar i befolkning kan se olika ut, men det är ofta mindre attraktiva bostadsområden som töms på folk, ibland på grund av rivningar. Minskat befolkningsunderlag innebär att resurserna är mer begränsade för skötsel och underhåll av allmänna platser och stadskärnor kan upplevas som ödsliga och händelselösa. 15

4. Ökade klyftor och spänningar mellan grupper i samhället hot om ökat vi och dom-samhälle Samtidigt som Sverige alltjämt är ett av världens rikaste, mest öppna och välmående länder med en stark social sammanhållning ur ett internationellt perspektiv, har skillnaderna mellan olika grupper i vårt samhälle förstärkts. Samhället blir mer tudelat och spänningen mellan dem som är med och aktivt påverkar och dem som står utanför ökat. Två växande grupper där tendenserna pekar mot ett ökat och i vissa fall mer cementerat utanförskap finns bland invånare med utländsk bakgrund och, i ökande grad, hos ungdomar generellt oavsett bakgrund. Även i Söderhamns kommun är socioekonomiska och rumsliga skillnader ett faktum. I Söderhamn förvärvsarbetar en mindre andel av invånarna med utländsk bakgrund jämfört med riket i övrigt. 31 % skiljer i förvärvsfrekvens mellan invånare med svensk respektive utländsk bakgrund i kommunen. Kommunen har en fördel i att den är relativt liten, vilket innebär att det oftast är lättare att etablera kontakter. Vikten av att ständigt minska utanförskapet kan inte nog betonas, för att så många som möjligt ska känna sig delaktiga i samhället, kunna försörja sig och skapa ett meningsfullt liv. 5. 80- och 90-talister tillför både ny kompetens och nya krav på arbetslivet Flertalet ungdomar är totalt sett mer välutbildade än den åldersgrupp som lämnar arbetsmarknaden idag. 1980- och 90-talisterna är den första digitala generation som är vana vid sociala och professionella globala och lokala nätverk. De vet att det går att nå ut via internet och påverka samhället genom organisationer eller individer. En stor utmaning för Söderhamn är att skapa utrymme och förutsättningar för denna generation att tidigt vara med och utveckla och påverka. Söderhamn tillsammans med Gävle är de enda två kommunerna i Gävleborgs län som har en hög andel elever som påbörjat studier vid universitet eller högskola inom tre år efter avslutad gymnasieutbildning. Trots det är utbildningsnivån lägre än Sverige i genomsnitt. 6. Fortsatt större arbetsmarknader vi pendlar alltmer Att kunna ingå i större arbetsmarknadsregioner blir allt mer avgörande för kommuners attraktionskraft. Det skapar möjligheter till matchning på den regionala arbetsmarknaden och ökar människors möjligheter att bo kvar på hemorten. Under de senaste tio åren har pendlingen över kommungränser ökat med 20 %. Det finns en social dimension på pendlingen män pendlar mer och framförallt längre än kvinnor. Dessutom finns skillnader beträffande inkomst- och utbildningsnivå. Ur ett individperspektiv innebär det att vissa personer har tillgång till en större arbetsmarknad än andra, även om de är bosatta på samma ort. 7. Med snabbt ökad automatisering, robotisering och digitalisering förändras inte bara människans behov utan också behovet av människan Ny teknik utvecklas idag snabbt inom till exempel hälso- och sjukvård genom kombinationer av informationsteknologiska, materialtekniska och biomedicinska framsteg. Idag skrivs höftleder ut på plast i 3D-skrivare och på sikt även hela organ. På samma sätt bidrar ny teknik till andra samhällsutmaningar som exempelvis ett mer miljömässigt hållbart samhälle genom utveckling inom miljöteknikområdet, effektivare energianvändning och mer miljövänliga och effektiva transporter, mer hållbar livsmedelsproduktion, smartare städer, etcetera. 8. Klimatet förändras Det råder ingen tvekan om att klimatförändringen pågår och att mänskliga aktiviteter är en starkt bidragande orsak till den globala uppvärmningen. Tiden för att gör något åt detta börjar löpa ut. Mycket talar för att samhället saknar förmåga till att ställa om i den takt som krävs, men det finns också hoppfulla signaler som visar att individer, näringsliv, kommuner, städer och länder tar ett ökat ansvar och ställer om. Kring 2040 2050 bedöms effekterna av klimatförändringen bli påtagliga på matproduktion, havsnivåer och väder. Vad Söderhamn kan göra, är att inte vänta, utan att påbörja omställningen redan nu. 16

9. Omstrukturering inom den skogsindustriella sektorn Globalt genomgår skogs-, massa- och pappersindustrin en omfattande strukturell omvandling. En stark skogsindustri etableras i Latinamerika och i Sydostasien. De flesta branschexperter är eniga om att det finns en framtid för svensk skogsindustri. Denna framtid kommer dock att delvis se annorlunda ut och ställa stora krav på att kunna tänka nytt. Det handlar om ny industrikompetens, nya innovativa material och användningsområden som skapar en mångfald av produkter baserad på skogsråvara. Skogsindustrin är fortsatt viktig för Söderhamn och för hela Gävleborgs län. Landarealen täcks till 80% av skog. Inget annat län har en så stor andel skog och nästan en fjärdedel av länets industriarbetare är verksamma inom skogsindustrin. Stundande pensionsavgångar gör frågan om kompetensförsörjning extra angelägen. 10. Besöksnäringen en växande näring med ökad konkurrens Besöksnäringen är en växande bransch i Sverige och i världen. Tillväxten gör att det finns möjligheter till nya arbetstillfällen och att locka nya invånare. För Gävleborgs län är den svenska marknaden mycket betydelsefull nio av tio kommersiella gästnätter i länet konsumerades av en besökare från Sverige. I en intervju genomförd av Sweco i samband med omvärldsanalysen framhålls skärgårdens betydelse för Söderhamn, både för de som bor där och för besökare. Satsningar har genomförts för att tillgängliggöra skärgården genom bättre transporter, fler stugor för uthyrning och planer finns för att göra skärgården mer närvarande i centrala Söderhamn. Det finns också risker med ett för stort fokus på kusten och skärgården. Det finns en outnyttjad potential i den kulturbygd som Söderhamns inland erbjuder. 4.3 Regionalt perspektiv Det regionala perspektivet är en viktig del i den kommunala samhällsplaneringen. Platser, orter och städer och människor knyts allt mer samman i ett nätverk bestående av främst järnvägar, vägar, men också cykelvägar och bebyggelse. Arbetsmarknader blir geografiskt större och tillgången till kultur och rekreation ökar. Gävle är och har i sin översiktsplan axlat rollen som en regional tillväxtmotor i Gävleregionen. Gävle kommun vill som regional tillväxtmotor samverka med närliggande kommuner samt regionala och nationella aktörer för att stärka kommunen och regionen avseende logistik, transporter, kommunikation, kollektivtrafik, kompetensförsörjning, bostadsförsörjning, utbildning, handel, turism och friluftsliv. Närheten till Stockholmsområdet är enligt Gävle kommun sannolikt Gävleregionens största tillgång. För Söderhamns kommun är det viktigt att Gävle och hela länet utvecklas på ett hållbart sätt. Därför är dubbelspår på Ostkustbanan, en ny järnvägsstation vid Gävle Västra, regionala cykelstråk, en stark högskola i Gävle, men även samverkan inom exempelvis besöksnäringen viktiga regionala frågor. Att gemensamt satsa på vetenskapligt baserad kunskap inom frågor som berör sociala, miljömässiga och ekonomiska fält är också en framgångsfaktor. Vad är då Söderhamns roll i regionen? Med E4, Ostkustbanan, Kilaforsbanan och väg 50 som alla sammanstrålar nära Söderhamns stadskärna, är kommunen med sitt attraktiva och tillgängliga läge en delregional kärna. Det läget vill kommunen utveckla både som plats för boende, arbete, näringsliv och fritid. Det finns ett behov av att utveckla en gemensam rumslig bild över regionen, något som Region Gävleborg tillsammans med länets kommuner påbörjat. Det ser Söderhamns kommun mycket positivt på. 17

4.4 Framtiden på landsbygden en motvikt till den urbana normen? Staden och landsbygden har i modern tid beskrivits på många olika sätt; som en symbios, en maktrelation eller som två separata företeelser. Staden kan beskrivas som platsen för ensamhet, trångboddhet och moraliskt förfall eller som platsen för utveckling, kreativitet och modernitet. Landsbygden målas upp som antingen en plats där förlorarna blir kvar och inget händer, eller som det goda livet där lugn, den optimala platsen för barnens uppväxt, gemenskap och närheten till natur, kultur och odling finns. Alla dessa bilder är generaliseringar, och självklart kan det skilja sig stort mellan en storstad och livet på landet, men valet handlar sällan om bra eller dåligt, utan om livsstilspreferenser. Under mer än två decennier har staden varit ett starkt fokus i samhällsplaneringen. Urbanitet, tillväxt, förtätning och bostadsbyggande prioriteras på agendan. Stad och land är beroende av varandra och landsbygdens utveckling förutsätter ett större fokus i samhällsplaneringen. Sedan några år tillbaka växer ett allt starkare intresse för landsbygdens utveckling. Det beskrivs ibland som en alternativ bild vid sidan om den urbana normen, ett sätt att formulera en egen agenda för allt som sker utanför storstadsområdena. Det är en intressant utveckling som Söderhamn, men även grannkommuner, och Region Gävleborg kan inspireras av och utveckla alternativa förhållningssätt från den. 4.5 Hållbar utveckling och hållbarhetsbedömning Översiktsplanen analyseras utifrån hållbarhetsperspektiv När en översiktsplan tas fram, anger miljöbalken (6 kap 11 ) att en miljökonsekvensbeskrivning ska genomföras. För att analysera detta förslag utifrån ett bredare hållbarhetsperspektiv, har en hållbarhetsbedömning genomförts. Syftet med bedömningen är främst att identifiera risker för så kallad betydande miljöpåverkan, men även andra aspekter som kan antas ha betydelse för en hållbar utveckling ingår. Bedömningen har tagits fram som en interaktiv process, vilket betyder att arbetet med att ta fram planförslaget successivt har prövats utifrån ett hållbarhetsperspektiv. Hållbarhetsbedömningen finns delvis med i denna huvudhandling i kapitlen Utvecklingsstrategi 2040 och Plankarta mark- och vattenanvändning, men även som separat bilaga. Det är viktigt att poängtera att hållbarhetsbedömningens detaljeringsnivå styrs av översiktsplanens innehåll. För en översiktsplan är det främst miljöpåverkan, effekter och konsekvenser på en övergripande nivå som ska analyseras och bedömas. När planering sker på områdesvis- eller mer geografiskt begränsad nivå, behöver planerna bedömas mer detaljerat. En översiktsplan ger konsekvenser på olika geografiska nivåer. I huvudsak påverkas kommunens yta, men även regionala, nationella och globala konsekvenser kan uppstå på kort och lång sikt. Relevanta frågor på regional nivå är exempelvis mellankommunal samverkan kring uppfyllandet av EU:s ramdirektiv för vatten, och globala frågor är exempelvis utsläpp av växthusgaser som kan ske lokalt i Söderhamn, men där de största effekterna av utsläppen visar sig på andra platser. Läs mer om miljökonsekvensbedömningar på Naturvårdsverkets hemsida www.naturvardsverket. se 18

Social hållbarhet Något förenklat kan man säga att den sociala hållbarhetsaspekten, människors möjligheter att tillfredsställa sina behov, är målet med det vi människor kallar hållbarhet och hållbar utveckling. För att nå detta mål finns det ett stort antal ekologiska faktorer som vi behöver ta hänsyn till. De ekologiska faktorerna är dock inget självändamål i sig. Vi kan naturligtvis diskutera den moraliska aspekten rörande människans sätt att i stor skala påverka de ekologiska systemen, oavsett om det är positivt eller negativt för människor. Ekologisk hållbarhet Essensen av hållbarhet för det mänskliga samhället är fungerande ekologiska system. Systemens funktion är direkt och indirekt nödvändiga för att ge människor ett spelutrymme för att tillfredsställa sina behov. Utan fungerande ekologiska system reduceras dessa möjligheter på kort och lång sikt. Vad är hållbart? Hållbar utveckling är ett begrepp som tolkas olika, både över tid och i samtid. Den definition av hållbarhet som kommit att bli mest känd bland allmänheten är Brundtlands definition från Vår gemensamma framtid 1987*, som säger att en hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. Vanligtvis lyfts tre hållbarhetsaspekter upp ekologisk, social och ekonomisk. De tre aspekterna illustrerar olika funktioner: mål, medel och förutsättningar för en hållbar utveckling. Ekonomisk hållbarhet Ekonomi och de ekonomiska aspekterna anses enligt denna definition inte vara något mål i sig utan bör betraktas som det moderna samhällets hittills bäst utvecklade medel för att värdera potentiella vinster, kostnader och nyttor av att förstärka eller försvaga ekologiska system. Kortfattat, den sociala hållbarheten är målet, den ekologiska hållbarheten är de grundläggande förutsättningarna och den ekonomiska hållbarheten är medlen för att nå målet. Hållbarhet behöver konkretiseras i varje situation och projekt För att hållbarhet inte ska stanna vid ett honnörsord, behöver begreppet konkretiseras i varje situation och projekt. I en föränderlig omvärld behöver också samhällsplaneringen vara lyhörd för nya forskningsresultat och ny planeringspraxis. *Vår gemensamma framtid/brundtlandrapporten (Report of the World Commission on Environment and Development: Our Common Future) skrevs av Världskommissionen för miljö och utveckling på uppdrag av Förenta nationerna 1987, under ledning av Norges dåvarande statsminister Gro Harlem Brundtland. Rapporten redogjorde för samband mellan ekonomisk utveckling och miljöförstöring och enade världens miljörörelser genom att etablera Lester Browns begrepp hållbar utveckling globalt. Källa: Wikipedia 19

FN:s globala mål 2015 enades FN:s medlemsländer om att anta globala mål. De globala målen är en ny agenda för global hållbar utveckling och efterträder de milleniemål som var aktuella fram till 2015. Syftet med målen är att människor världen över ska kunna enas kring en definition av hållbar utveckling med hjälp av mål och delmål och på sikt kunna mäta hur arbetet fortgår. Hållbarhetsbedömningen av detta samrådsförslag har genomförts med de globala målen som utgångspunkt. Målen inkluderar riksdagens nationella miljömål och folkhälsomål. I kapitlet Allmänna intressen kan du läsa mer om hållbarhet utifrån olika sektorsperspektiv. Läs mer om de globala hållbarhetsmålen på globalamalen.se och i bilagan Hållbarhetsbedömning. Eftersom målen är antagna av länder med varierande förutsättningar, är delmålen specifikt anpassade för respektive lands unika förutsättningar. I Sverige har vi till exempel inte utsträckta problem med extrem fattigdom, även om många människor lever på otillräckliga resurser. 20

Miljökvalitetsmålen del av sveriges miljömål Sveriges riksdag har antagit 16 miljökvalitetsmål och arbetet med att uppnå dem utgör grunden för den svenska miljöpolitiken. Syftet är att vi inom en generation ska kunna lämna över ett samhälle till våra barn där de stora miljöproblemen är lösta utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Fysisk planering har en viktig roll för att nå miljökvalitetsmålen. Det gäller inte minst för att komma till rätta med transporternas miljöpåverkan, med energifrågorna och för en hållbar användning av mark och vatten. En framsynt fysisk planering kan skapa förutsättningar för människor att göra långsiktigt hållbara val och på så sätt minska belastningen på vår gemensamma miljö. En framsynt fysisk planering är strategisk och innehåller en integrerad analys av miljömålen och andra samhällsmål, där målkonflikter synliggörs. Den anger spelregler och rekommendationer samt gör ställningstaganden. 1. Begränsad klimatpåverkan 2. Frisk luft 3. Bara naturlig försurning 4. Giftfri miljö 5. Skyddande ozonskikt 6. Säker strålmiljö 7. Ingen övergödning 8. Levande sjöar och vattendrag 9. Grundvatten av god kvalitet 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård 11. Myllrande våtmarker 12. Levande skogar 13. Ett rikt odlingslandskap 14. Storslagen fjällmiljö 15. God bebyggd miljö 16. Ett rikt växt- och djurliv 21

Gävleborgs miljökvalitetsmål och åtgärdsprogram Sverige har genom riksdagen beslutat att vi till nästa generation (år 2020) ska lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta. Arbetet går långsamt och det krävs insatser från alla samhällets aktörer. Länsstyrelsen i Gävleborg har tagit fram ett regionalt åtgärdsprogram och även tecknat en överenskommelse med Söderhamns kommun om åtgärder. Det handlar i stort mycket om att utveckla ekosystemtjänster, men även om att till exempel fasa ut giftiga kemikalier, och om effektivt och hållbart byggande. Söderhamns lokala mål fokusområden 2016 2019 Kommunfullmäktige i Söderhamn sätter upp övergripande mål för verksamheten. Under budgetperioden 2016 2019 har Söderhamns kommunkoncern formulerat fem fokusområden. Fyra av dem har stor bäring på den fysiska planeringen; jämlikhet, attraktiva boenden, infrastruktur och näringsliv. Översiktsplanen tar avstamp i dessa fokusområden och preciserar på vilket sätt den fysiska planeringen och översiktsplanen kan bidra till att de övergripande målen uppfylls. Lokala fokusområden 2016 2019 Jämlikhet För att kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsvariation, sexuell identitet, ålder och klass inte ska vara hinder utan möjligheter. Infrastruktur För att kunna leva, bo, pendla och arbeta i hela kommunen behövs mer bredband, en ny ostkustbana med dubbelspår och fyrfältsväg till Gävle. Attraktiva boenden För att få ny- och ombyggnation av hyresrätter, trygghetsbostäder, borätter och småhus. Näringsliv För att befintliga företag ska växa, nya starta, ge bättre service och förbättra företagsklimatet. 22

På väg mot en hållbar framtid 23

5 UTVECKLINGSSTRATEGI 2040 Utvecklingsstrategin för Söderhamns kommun är den mer strategiska delen av översiktsplanen. Här redovisas kommunens långsiktiga intentioner när det gäller markoch vattenanvändningen i grova drag. Det är här som målbild och fokusområden konkretiseras. En bärande tanke i översiktsplanen - men också knäckfrågan - är att det ska vara möjligt att leva, bo och verka i hela kommunen. Utvecklingsstrategin är tänkt att svara upp mot denna tanke och visar hur olika delar i kommunen föreslås växa och stärkas på lång sikt. Utvecklingsstrategin är viktig att diskutera och fördjupa under samrådstiden, eftersom den ligger till grund för vilka insatser kommunen prioriterar framöver. Den har även stor betydelse för det regionala och mellankommunala perspektivet i översiktsplanen, för att få en bra samordning med en rumslig regional utvecklingsplanering, något som påbörjats på initiativ av Region Gävleborg i samverkan med länets kommuner. Utvecklingsstrategin är indelad i fem delstrategier: År 2040 är Söderhamn en kommun som: 1. Har en landsbygd med levande lokalsamhällen. 2. Har urbana kvaliteter i staden. 3. Är en självklar del av regionen. 4. Har en sammankopplad grönstruktur med stora gröna och blå värden. 5. Har en teknisk infrastruktur med integrerade och förnybara lösningar. Det betyder att vi ska ta tillvara, förbättra och skapa förutsättningar för ett bra vardagsliv och etablering av verksamheter i hela kommunen utifrån en medveten markanvändningsstrategi. Bebyggelsen bör utvecklas i samspel med transportsystemet och särskilt kollektivtrafiken. För att på sikt kunna skapa bättre förutsättningar att åka kollektivt och ha nära till service, krävs ett gott rese- och kundunderlag. Det innebär att kollektivtrafiken behöver begränsas till några huvudstråk. Planen pekar ut ett antal orter på landsbygden med högre regional tillgänglighet och/eller andra egenskaper som gör att aktiviteter och byggd miljö i första hand bör koncentreras dit. För kommunen innebär det att så långt det är möjligt och rimligt rikta investeringar till de olika utpekade orterna. Utvecklingsstrategin (illustration) visar en schematisk bild av bebyggelse och transportinfrastruktur. Områden, platser och stråk dit kommunen framför allt föreslår att utvecklingsinsatser riktas finns med, liksom särskilt viktiga samband. Genom att bedriva en målinriktad fysisk planering kan resurser nyttjas effektivt, men det är samtidigt nödvändigt att betona att planeringen är beroende av externa faktorer, så som händelser i vår omvärld, investeringar och satsningar från privata aktörer. För att kunna hantera förändringar behöver kommunen vara lyhörd för om utvecklingsstrategin behöver justeras över tid. Utgångspunkten för utvecklingsstrategin är att hållbar tillväxt skapas genom att hela kommunen växer. Stad och landsbygd är delar av en helhet och samverkar, både inom kommunens gränser och med hela regionen. 24

Utvecklingsstrategi Ida Larsson, White arkitekter 25

DELSTRATEGI 1 En landsbygd med levande lokalsamhällen Landsbygden, som även inbegriper kust och skärgård, har 2040 ett varierat utbud av boende, verksamheter med närhet till natur- och skogsområden och tillgänglig rekreation. Trönö, Bergvik, Holmsveden och Ljusne fungerar nu som kommundelscentrum. För dessa fyra kommundelar finns ett varierat bostadsutbud för livets alla skeden, service i form av dagligvaror, kollektivtrafik, bykänsla samt tillgänglig natur. Varje lokalsamhälle har sin identitet och historia, det lokala livet är levande med mötesplatser och lokal kultur. Det ger också en attraktivitet som lockar besökare till orterna och som i sin tur stärkt hela regionens attraktionskraft med ett varierat och genuint kulturutbud. Nu är det också lätt att ta sig mellan kommunen och regionens orter genom till exempel regionala cykelleder och kollektivtrafik. Kommunens kust- och skärgårdslandskap är tillgängligt för besökare. Nätoberoende lösningar och ny batteriteknik kombinerad med lokal produktion av energi i form av solceller och gårdsvindkraftverk innebär att det är lättare att bo på landsbygden. Ny bebyggelse har koncentrerats kring främst kommundelscentrumen, vilket stärkt lokalsamhället och ökat kundunderlaget för kollektivtrafik. Tillgången till snabb bredbandsuppkoppling har gynnat företagandet och lett till att fler bor på landsbygden. Ljusne och Holmsvedens regionala tillgänglighet nyttjas nu fullt ut. Ljusne har utvecklats till en stark nod i nord-sydlig riktning med bostäder vid Ljusnans mynning och nära stationen. Holmsveden har också växt med bostäder nära stationen, men också med pendlingsnära fritidsboende i sjönära lägen. Service har kommit tillbaka. Trönö och Bergvik har också stärkts utifrån sina lokala identiteter. Gemensamt för orterna och kommundelarna är att den lokala matproduktionen har växt sig stor och numera förser kommunen med en stor del av den dagliga matkonsumtionen. Befolkningen som bor utanför kommundelscentrum har nu en rimlig närhet till daglig service och är inte beroende av utbudet i centrala Söderhamn eller andra större orter. Samtidigt har avstånden mellan staden och kommundelscentrumen minskat genom kortare restider tack vare förbättrad kollektivtrafik. Syfte med indelning i kommundelar För att åstadkomma en jämlik och demokratisk kommun, behöver närheten till samhällets utbud också fördelas rättvist geografiskt. Genom att stärka både staden och olika kommundelar, kan hela kommunen växa, vilket även gynnar olika typer av livsstilsboende och verksamheter. Ett lokalsamhälle/en kommundel ska ha befolkningsunderlag för ett grundutbud av service med till exempel förskola, skola, dagligvaror, attraktiva mötesplatser och rika möjligheter till kultur och fritid. Väl fungerande kollektivtrafik är en nödvändig förutsättning. Det ska vara möjligt att bo i ett kommundelscentrum utan att ha en egen bil. Följande frågor besvaras under samrådet: Vad krävs i form av befolknings- och besöksunderlag för att varje kommundel ska kunna erbjuda boende, besökare och verksamma de funktioner och den roll som eftersträvas? Vilka insatser krävs för att nå målet? 26

Ida Larsson, White arkitekter Hållbarhetsbedömning Mål 11: Hållbara städer och samhällen Det är positivt att kommunen har en ambition att nå en balans mellan stad och land. Det är en viktig förutsättning för ett hållbart Söderhamn 2040 ur flera perspektiv. Det är också den viktigaste strategin för att kunna uppnå det övergripande målet om att det ska vara möjligt att leva, bo och verka i hela kommunen. Särskild vikt bör läggas på synergier mellan natur-, rekreations-, kultur- och upplevelsevärden samt näringslivet (främst jord- och skogsbruk och turistnäring). Mål 13: Bekämpa klimatförändringarna Utsläppen av växthusgaser från fossila bränslen behöver minska globalt och en del av arbetet behöver ske lokalt. En av de största utmaningarna för Söderhamn är att minska utsläppen av växthusgaser som härrör från persontransporter. År 2014 svarade transportsektorn för 45 % av utsläppen i Gävleborgs län vilket beror på en gles bebyggelsestruktur som leder till längre körsträckor till arbete och studier och därmed högre bilanvändning. Söderhamnsbor använder redan bil i högre utsträckning idag än riksgenomsnittet och trenden både i Söderhamn och nationellt visar inte på någon minskning. Om fler bosätter sig i mindre orter kommer sannolikt bilberoendet öka och så även utsläppen. En av de viktigaste åtgärderna lokalt inom fysisk planering är att prioritera kollektiva färdmedel samt gång- och cykeltrafik. Det är viktigt att kommunen tar fram en trafikstrategi som inkluderar alla former av transporter och som också är en integrerad del av en kommunövergripande energi- och klimatplan för att ta ett helhetsgrepp kring klimatfrågan. För att få andelen kortare bilresor att minska inom kommunen är det av stor vikt att exempelvis arbeta med trygga hållplatser i närheten av skolor och andra viktiga målpunkter. Trots insatser kommer sannolikt andelen bilresor av det totala antalet persontransporter i kommunen fortsatt vara relativt stor, och därför krävs även att drivmedel med lägre klimatpåverkan uppmuntras. Enligt det från och med jan 2018 gällande klimatpolitiska ramverket förbinder sig Sverige att minska utsläppen från transporter med minst 70% till 2030 jämfört med 2010. Exempelvis bör infrastruktur för elbilar beaktas i framtida strategier och planer. En viktig fråga är också att möjliggöra att kombinera olika färdmedel. Behovet av pendlarparkeringsplatser bör planeras för tidigt för att säkerställa att potentiella tågpendlare med nya Ostkustbanan kan parkera bilen inom rimligt avstånd från stationen. Erfarenheter visar att människors beteenden tenderar att vara flexibla vid en början men nya rutiner och vanemönster sätter sig förhållandevis snabbt. Därför är det viktigt att det ska vara lätt att resa miljövänligt i nya områden. Även här betonar vi vikten av att ha en klimatanpassningsstrategi som underlag för fortsatt planering, inte minst i kommunens kust- och skärgårdsområden. Hänsyn kommer behöva tas till både strandskyddsfrågor men även till konkreta anpassningsåtgärder som exempelvis ökad förekomst av kraftiga skyfall och stigande havsnivåer. 27

DELSTRATEGI 2 Urbana kvaliteter i staden Söderhamns stad har successivt utvecklats som en unik, kustnära småstad med fler boende, verksamheter och intressanta offentliga rum. Här finns ett levande och mer intensivt stadsliv som fungerar som komplement till det lugnare livet i lokalsamhällena. Här finns också ett större utbud av restauranger, kultur och offentlighet. De gamla husen och de värden som den över 400-åriga staden bär på är kvaliteter som vårdas och respekteras. Stadskärnans är den självklara mötesplatsen för alla söderhamnare, men även som besöksmål för kortoch långväga besökare. Nu är den Inre hamnen livfull året om med caféer och restauranger. Centrum för flexibelt (CFL) lärande har växt och är ett lärocenter för forskning och utbildning och en dynamisk mötesplats för olika människor. Mindre verksamheter har attraherats av småstadsmiljön och har etablerat sig i stadskärnan. Den äldsta delen av stadskärnan längs med Oxtorgsgatan och Västra Tullgatan har fått en renässans och fungerar nu med nya Söderhamnsporten som en värdig entré med rötter i 1600-talets stad. År 2040 har ett förändrat klimat med havsnivåhöjningar och oftare förekommande extrema väderhändelser med höga flöden hanterats genom innovativa dagvattenlösningar. I staden märks det främst genom gröna lösningar för kvarhållning, fördröjning och rening av dagvatten. Exempelvis genom gröna tak, växtbäddar och växtbeklädda försänkningar och dammar. Ida Larsson, White arkitekter 28

Hållbarhetsbedömning Mål 10: Minskad ojämlikhet Jämlikhetsfrågor bör genomsyra planeringen framförallt genom att se till synergier som kan skapas genom att arbeta strategiskt med andra frågor, till exempel folkhälsa samt hållbara städer och samhällen bör. Kommunens nyanlända befolkning är och kommer vara en viktig resurs för att göra Söderhamn till en livskraftig och levande kommun. Översiktsplanen bör redogöra för och ge rekommendationer för hur sociala analyser kan genomföras som underlag innan mer detaljerade planeringsskeden. Fokus bör ligga på att säkerställa att hänsyntas till perspektiv som annars tenderar att prioriteras ned i stadsbyggnadsprocesser, exempelvis barn, kvinnor, funktionsnedsatta och äldres perspektiv. Även utbyggnad av en trygg och tillförlitlig kollektivtrafik samt trygga gång- och cykelvägar är en viktig jämlikhetsfråga som påverkar både den faktiska och den upplevda tryggheten hos många kvinnor. Mål 11: Hållbara städer och samhällen När staden Söderhamn utvecklas är det särskilt viktigt att värna om dess identitet och kulturarv samtidigt som tillägg bör bidra till en tydligare stadsstruktur och överbrygga fysiska och sociala barriärer. Kommunen behöver se till att gång- och cykelstråk prioriteras för att minimera biltrafik inom stadskärnan. Utvecklingen kring resecentrum är även viktig för hela ortens utveckling, dels för att höja attraktiviteten men framförallt att se till att det blir en förlängning av stadskärnan och inte en enklav. En av de viktigaste åtgärderna inom fysisk planering för att skapa social sammanhållning är attraktiva mötesplatser där det idag finns många positiva inslag som kan stärkas och utvecklas. 29

DELSTRATEGI 3 En självklar del av regionen År 2040 är arbetsmarknads-, utbildnings- och bostadsmarknader i regionen integrerade på ett helt nytt sätt. Städer, orter och landsbygder har länkats samman genom en utbyggd infrastruktur och ett utökat utbyte av kunskap och idéer. Söderhamn har nu tillgång till en bred arbetsmarknad både inom Gävleborg och i ett nord-sydligt stråk längs Ostkustbanan som binder samman Stockholmsregionen ända upp till Sundsvall. Centrala Söderhamn har utvecklats till en delregional kärna men är även en del av ett internationellt nätverk av städer i och med närheten till Arlanda flygplats. Arbete och näringsliv Genom dubbelspår på Ostkustbanan har Söderhamn tillgång till helt nya arbetsmarknader. Daglig pendling sker i nordlig riktning mot Hudiksvall och Sundsvall, i västlig riktning mot Bollnäs och Ovanåker och i sydlig riktning mot Gävle, Uppsala och Stockholm. Regionaltåget tar oss till den nya tågstationen Gävle Västra och länets största arbetsgivare inom 20 minuter. Det är möjligt att ta sig till Arlanda och Stockholm på omkring 90 minuter, vilket ökar attraktiviteten för näringslivet och potentiella nya invånare. Den digitala utvecklingen har gett nya möjligheter att arbeta hemifrån vilket stärker hela kommunen som bostadsort. Infrastruktur och transport För att företagen i regionen ska vara konkurrenskraftiga krävs en effektiv godsinfrastruktur för tåg, lastbil och sjöfart. Effektiva godsstråk förutsätter även ändamålsenliga platser där gods kan lastas över mellan trafikslagen. Detta innebär att järnvägsväxlar, industrispår och hamnanläggningar får stor betydelse för att stråken ska fungera. Vår region med Gävle och Gävle hamn i spetsen, är väl rustad för att ta en position som ledande logistiknav och att konkurrera globalt. 2040 har Söderhamn stärkt sin roll som strategiskt viktig nod för hållbara transporter såväl till havs som på land. Kultur och service Resecentrum har utvecklats till en del av stadskärnan som en väl fungerande kollektivtrafiknod och mötesplats. Förutom bostäder, finns här kontor, verksamheter och vackra grönstråk som gör det enkelt att ta sig till centrala delen av stadskärnan och E-center. En liten kommun kan dock inte erbjuda sina medborgare ett heltäckande behov av kultur och service. Istället kan söderhamnarna år 2040 på ett naturligt sätt ta del av olika typer av kultur och service utanför kommunens gränser. Den stärkta regionala tillgängligheten gör att söderhamnarna på ett bekvämt sätt exempelvis kan besöka sjukhuset i Bollnäs, ta en shoppingrunda i Hudiksvall eller gå på teater i Gävle. Kollektivtrafik År 2040 har kollektivtrafiken bidragit till att bebyggelse koncentrerats främst till centrala Söderhamn och till våra kommundelscentrum. Söderhamnsporten är ett nav för kollektivtrafiken och det är lätt att cykla och gå dit. Här kan den som kör bil tanka koldioxidneutralt och tryggt parkera bilen. Nu är det även möjligt att bo på landsbygden och pendla regionalt. Bussarna går tätare längs med de utpekade stråken och pendlarparkeringar med laddinfrastruktur finns vid varje kommundelscentrum. Kommunikationerna till Bollnäs och Ovanåker har förstärkts ytterligare och det finns goda förutsättningar att binda samman kommunerna ytterligare genom spårbunden kollektivtrafik längs Kilaforsspåret. 30

Ida Larsson, White arkitekter Hållbarhetsbedömning Mål 8: Tillväxt och jobb Om en hållbar utveckling skall uppnås är det viktigt att bryta sambandet mellan ekonomisk tillväxt och miljöförstöring. Genom att i den översiktliga planeringen peka ut strategiska områden för utveckling av hållbara energikällor ökar kommunen förutsättningarna för att arbetstillfällen skapas utan att det behöver belasta det ekologiska fotavtrycket nämnvärt. En satsning på hållbara arbetstillfällen tillsammans med den viktiga utbyggnaden av kommunens bredbandsnät kan locka även den yngre befolkningen som annars tenderar att flytta från kommunen. Dock är detta frågor som behöver utredas utöver arbetet med översiktsplaner och hållbarhetsbedömningar. För att Söderhamn fortsatt ska vara en attraktiv kommun är det även viktigt att skapa förutsättningar för näringsliv och arbetsgivare att etablera sig i kommunen. En satsning på hållbar turism kan generera många attraktiva arbetstillfällen. MÅL 9: INFRASTRUKTUR OCH INDUSTRI Många som bor i Söderhamn arbetspendlar till andra kommuner i regionen. Det är viktigt för framtiden att det finns bra förutsättningar att transportera sig fossilfritt inom regionen. Här spelar kollektivtrafiken en central roll och framförallt utvecklingen av Ostkustbanan. Söderhamn har på senare år haft en negativ befolkningsutveckling. Antalet medborgare har minskat. För att vara en attraktiv och livskraftig kommun behöver denna trend vända. Att tillgodose kommunens invånare med bostäder är en viktig del i detta. Att försörja befolkning med attraktiva arbetsplatser är en annan. Kommunen har en stor andel invånare som pendlar till arbete på annan ort men behöver också erbjuda en konkurrenskraftig arbetsmarknad på egen ort. Hur detta ser ut just för Söderhamn är svårt att sia om. Några nya arbetsplatser kanske inte kan förväntas tillkomma förrän befolkningsutvecklingen har vänt och blivit positiv. Vad som kan göras på översiktlig nivå är att, till dess, vara inbjudande och peka ut områden för etablering av nya (hållbara) företag. Kommunen har ett näringslivsprogram som bör revideras för att inneha samma aktualiseringsgrad som översiktsplanen. Gällande teknisk infrastruktur är utbyggnaden av bredband en viktig fråga för att skapa möjligheter för människor att helt eller delvis arbeta hemma. Söderhamn har goda förutsättningar för hållbar turism i och med de korta avstånden som inte minst kommer skapas när Ostkustbanan öppnar. 31

DELSTRATEGI 4 En sammankopplad grönstruktur med stora gröna och blå värden Söderhamns kommun har natur, grönområden och vatten med stora värden som skapar en sammanhängande grön infrastruktur. Områdena utformas, används och förvaltas så att biologisk mångfald och viktiga ekosystemtjänster stärks. Det betyder att isolerade områden med höga värden har kopplats samman, vilket även stärkt de regionala gröna sambanden och möjligheten till rekreation och friluftsliv. Vikten av naturens gratistjänster, det vill säga ekosystemtjänster, har förstärkts och förtydligats i samhällsplanerings- och beslutsprocess, angreppssätt och begrepp. Ekosystemtjänstbegreppet ger utrymme för system- och helhetssyn samt har överbryggat de gränser som tidigare fanns mellan natur- och miljövård och andra sektorer. Värden och nyttor av fungerande ekosystem har lyfts och kommunen arbetar målinriktat med skydd, restaurering och återskapande av livsmiljöer, det vill säga förvaltning av mark, vatten och luft utifrån en helhetssyn. Nu kan arter sprida och förflytta sig i landskapet och miljöer är motståndskraftiga för påfrestningar och samhället kan återhämta sig snabbare efter störningar. Samtidigt har vi klarat våra miljökvalitetsmål och krav på bättre vattenkvalitet. Ida Larsson, White arkitekter 32

Hållbarhetsbedömning Mål 3: Hälsa & välbefinnande Det är viktigt att bevara, förstärka och i den mån det bedöms nödvändigt, skydda kommunens gröna infrastruktur för att säkra en rik biologisk mångfald samt skapa förutsättningar för resilienta ekosystem eftersom detta kan ha en positiv påverkan på människors hälsa. Den största risken för människors hälsa i Söderhamn är, likt många andra kommuner, biltrafiken, som behöver reduceras. Den påverkar människors hälsa dels genom den direkta påverkan på luftkvalitet men även buller påverkar människors hälsa och livskvalitet. Det bedöms positivt att kommunen i den mån det är möjligt prioriterar färdmedel som genererar mindre utsläpp av växthusgaser. Mål 6: Rent vatten & sanitet Kommunen (likt stora delar av Sverige) har flera vattenområden med otillräcklig kemisk och/eller ekologisk status. Utöver arbetet med klimatanpassningsstrategin behöver kommunen säkerställa att åtaganden kring bevarandet av råvattenresurser, översikt av vattentäktsområden samt framtagandet av en dagvattenstrategi införlivas i samarbete med Länsstyrelsen. Detta mot bakgrund av att grund- och ytvattennivåer under 2017 befinner sig under eller mycket under det normala. Detta är problem som förväntas öka i och med de klimatförändringar som sker och kommer att ske i framtiden och är särskilt viktigt vid Ålsjön dricksvattentäkt. Viktigt att tillsätta arbetsgrupper som tilldelas ansvar för att ta fram relevanta handlingsplaner. En stor del av problematiken med ekologisk och kemisk status kan härledas till en påverkan som sker utanför kommunens gränser. Den problematik som finns inom kommunens gränser kan kopplas till påverkan från bland annat jord- och skogsbruk. Vattendirektivet är ett viktigt stöd i arbetet mot att förbättra statusen på kommunens vattenförekomster. Mål 14: Hav & Marina Resurser Kommunens ambition är att utveckla flera kustnära områden, dels för ny bebyggelse och dels för att utveckla turistnäringen. Detta bedöms i grunden positivt och är viktiga frågor för att göra kommunen attraktiv men medför också en risk för blan annat vattenkvaliteten i samma områden. En eventuell exploatering nära grundvattenförekomster bör undvikas för att skydda tillgången av dricksvatten. Kommunens 5 dricksvattentillgångar Ålsjön, Kinstaby, Stråtjära, Holmsveden och Järvsjön är samtliga vattenskyddsområden och skyddade enligt miljöbalken, vilket är positivt. Kommunens ämnar förtäta med ny bebyggelse främst kring stadsdelscentrum och/ eller i anslutning till befintlig bebyggelse vilket bedöms som gynnsamt för att minimera tillkomsten av nya hårdgjorda ytor. Extra hänsyn kan exempelvis vara relevant när Söderalas bebyggelse ska utökas inom cykelavstånd från centrala Söderhamn. Inom området finns en avrinning från Söderalaån och vidare mot vattenskyddsområde tillika dricksvattentäkt Ålsjön. För att säkerställa ett skydd av kommunens kust- och skärgårdsområden är det viktigt att innan ny exploatering ta fram underlagsmaterial som pekar ut strategiska områden, både vad gäller skydd av natur och eventuell exploatering. En ökad turism kan vara gynnsam för kommunens attraktionskraft men samtidigt ökas risken för att värdefulla häckningsområden reduceras samt att hotspots för biologisk mångfald påverkas negativt. Här rekommenderas ett gediget utredningsarbete för utpekandet av LIS-områden samt att all framtida exploatering tar hänsyn till förhöjda havsnivåer till följd av klimatförändringar. Det saknas idag en klimatanpassningsstrategi för kommunen, men det finns ett åtagande att det ska finnas innan 2020, denna bör färdigställas snarast möjligt för att kunna arbeta strategiskt och målinriktat med rätt kunskapsunderlag. Det blir särskilt viktigt att utnyttja naturliga lösningar för klimatanpassning. MÅL 15: ekosystem & biologisk mångfald Förlusten av biologisk mångfald är ett globalt problem men konsekvenserna och lösningarna är i hög grad regionala och lokala. Det är särskilt viktigt att kommunen redan i övergripande fysisk planering tar ett helhetsgrepp kring ekosystemtjänster med fokus på naturoch rekreationsvärden samt folkhälsa. Här spelar den framtida klimat- och energiplanen en ovärderlig roll och det bedöms positivt att kommunen avser ta fram en sådan. Även utredning och utvecklig av LIS-områden är ett viktigt arbete för att se vilka platser som är möjliga att utveckla utan att viktiga habitat för djurlivet reduceras. Söderhamn har flera områden inom kommunen med höga naturvärden men av olika karaktär. Det är viktigt att dessa karaktärer stärks samt att ekosystemtjänster belyses särskilt. Naturmiljöerna är viktiga, dels ur ett ekologiskt perspektiv men även för rekreation och turistnäringen. Ett samlat grepp behöver tas kring dessa frågor för att hitta synergieffekter mellan dessa värden. Tillgången till en väl fungerande teknisk infrastruktur är ett viktigt instrument i Söderhamn kommuns utveckling. 33

DELSTRATEGI 5 Tekniska försörjningssystem med integrerade och förnybara lösningar Hållbar teknisk infrastruktur År 2040 har Söderhamn en teknisk infrastruktur med integrerade och förnybara lösningar. Vatten, renhållning, värme, el, bredband och IT utvecklas med varandra och tillsammans med andra i en sammanlänkad och hållbar infrastruktur. Energinäten är anpassade för att kunna kopplas samman, både inom nätet och med andra tekniska försörjningssystem. Partnerskap och allianser är naturliga. Samverkan kring tekniska lösningar sker inom regionen och tillsammans med lokala aktörer. Decentraliserade förnybara lokala försörjningssystem är väl integrerade med storskalig förnybar produktion. Sol, vind och energilagring har stor betydelse. Söderhamn har en väl utbyggd infrastruktur för snabbladdning av fordon. Lämpliga markområden används för solenergiförsörjning samtidigt som småskaliga solenergianläggningar finns på tak och andra ytor. Klimatsmart Det klimatsmarta beteendet är naturligt och nya tekniska tjänster och flexibilitet gör att prosumenterna (producerande konsumenter) och konsumenterna är kunniga, intresserade och aktiva och väljer lokal förnybar energiproduktion. Det klimatsmarta beteendet bidrar även till att avfallet minimeras och återvinns allt effektivare och används i allt större grad för tillverkning av nya produkter och/eller till ny energi så som bränsle och drivmedel. God hushållning med resurser och energi är något som genomsyrar hela vår utveckling. Hänsyn tas till befintlig infrastruktur, såväl ovan som under mark, så att kapaciteten i näten tas tillvara på bästa sätt, genom samarbete med industri och andra aktörer. Ida Larsson, White arkitekter 34

Hållbarhetsbedömning Mål 6: Vatten och sanitet Frågor om enskilda avlopp, särskilt vid fritidsboenden, bör kartläggas. Föroreningar i dagvatten relevant och har i större utsträckning nationellt börjat diskuteras som källa till miljöproblem. Lokal och öppen dagvattenhantering relevant. Det är positivt att en kommuntäckande dagvattenstrategi är under framtagande i enlighet med överenskommelsen med Länsstyrelsen. Mål 7: Hållbar energi I arbetet med energi- och klimatplan för särskild vikt läggas på möjligheter till att etablera förnybara energikällor i kommunen. Det finns redan en tematisk fördjupad översiktsplan för vindkraft som kommer utgöra ett viktigt underlag i detta. Ett medborgarförslag om solpotentialstudie har även antagits som ska undersöka strategiska områden för upprättandet av solenergi vilket bedöms positivt. Att proaktivt satsa på förnybara energikällor och utbyggnaden av ex. sol- och vindkraft kan även skapa arbetstillfällen och bidra till att kommunen på sikt blir en attraktiv plats för företag. Utreda potential för vindkraft, solenergi och bioenergi. Sannolikt förnya/uppdatera kommunens klimatstrategi- och energiplan. Senast uppdaterad 2004. Arbete med överenskommelsen med Länsstyrelsen, ex. punkt 20, 23. Viktigt att klimatanpassningsstrategin behandlar teknisk infrastruktur. 35

5.1 SÖDERHAMNSMETODEN Fysisk planering behöver ta hänsyn till en mängd olika frågor som kräver ett helhetsperspektiv. Översiktsplanen ska fungera som ett stöd i arbetet och ge inriktning till hur hela kommunen ska utvecklas. Söderhamnsmetoden är formulerad för att hålla kursen i planarbeten, det vill säga lyfta blicken och få stöd i vad som är viktigt att ha med i en process. Bärande tankar är att skapa närhet och mervärden. Skapa NÄRHET samla, blanda och koppla samman Skapa närhet genom att samla värden till främst kommundelscentrum och centrala staden. Om aktiviteter, funktioner och andra värden samlas till ett antal utpekade platser, blir de tillgängliga för fler. Det kan handla om butiker, bebyggelse, parker och närnatur samt kollektivtrafik och annan infrastruktur. På så sätt möts också fler människor, vilket i sin tur kan ge dynamiska effekter. Skapa närhet genom att blanda och öka antalet värden på en och samma plats. Det kan handla om parker eller upplåtelseformer och hustyper. Utgå från människan och identifiera vilka behov som finns på platsen utifrån olika livsstilspreferenser. En blandning av olika bostäder bidrar till en blandning av olika människor. Ett varierat utbud av parker och natur ökar den biologiska mångfalden. Skapa närhet genom att koppla samman kommundelscentrum och centrala Söderhamn genom utpekade stråk. Stråk kan vara allt från bilvägar till gång- och cykelvägar och promenadstigar. Det ska vara lätt att ta sig dit man vill, särskilt till kommundelscentrum. Skapa MERVÄRDEN samverka, tänk långsiktigt och hållbart och utgå från platsen För att skapa mervärden, behöver vi samverka och skapa transparens i processer och roller. Kommunen har en särskild roll i att skapa tydlighet i samhällsplaneringen och involvera medborgare, näringsliv och föreningar. För en mindre kommun är det viktigt att utveckla planering och genomförande genom kunskap som baseras på vetenskaplig grund. Planeringen blir aldrig bättre än de underlag den bygger på. Samverkan regionalt är centralt samt ett uthålligt och systematiskt arbete. Skapa mervärden idag och på lång sikt. Alla förändringar får konsekvenser vissa omedelbart och andra på längre sikt. När ett problem ska lösas på kort sikt, ska vi också se till att det bidrar till en långsiktig lösning. Vi behöver höja blicken och se förändringar i ett större sammanhang. För att kommunen ska utvecklas demokratiskt och hållbart, behöver varje investering diskuteras utifrån var den ska lokaliseras och hur den bäst skapar mervärden. Definiera i varje projekt på vilket sätt lösningarna kan bidra till en lokal och regional hållbar utveckling. Skapa mervärden genom att ta tillvara på platsens egenskaper. Identifiera platsernas potential, identitet, läge och roll. Det kan handla om naturkvaliteter, platsens historia eller hur boende och brukare ser på platsen. 36

skapa NÄRHET koppla samman koncentrera tänk långsiktigt och hållbart fysisk struktur förhållningssätt samverka blanda utgå från platsen skapa MERVÄRDEN 37

38 Rådhuset

6 ALLMÄNNA INTRESSEN Detta kapitel tar upp allmänna intressen som är viktiga för kommunen och som inte kan knytas till enskilda områden på mark- och vattenanvändningskartan. De ska användas när de är relevanta i all fysisk planering och vid prövning. För varje intresse formuleras ställningstaganden. För att skapa hållbara lokala och regionala lösningar, behöver dessa ställningsaganden särskilt fångas in och prövas utifrån ett helhetsperspektiv. 6.1 Riksintressen Allmänna intressen som är av nationellt intresse kalllas riksintressen. Det är områden eller objekt som enligt miljöbalkens kapitel 3 och 4 ska skyddas mot åtgärder som kan medföra påtaglig skada. Det kan också vara objekt där något annat intresse inte får försvåra användandet av dem, till exempel vägar och järnvägar. Om ett område är av riksintresse för flera oförenliga anspråk ska företräde ges till det som långsiktigt bäst främjar hushållningen av mark och vatten. I del B av översiktsplan beskrivs riksintressen och andra hänsynsintressen såsom naturreservat, Natura 2000-områden, miljökvalitetsnormer för vatten och jordbruksmark samt kommunägd skogsbruksmark i Söderhamns kommun mer utförligt. Där framgår även kommunens förhållningssätt till dem. Hänsynskartorna i del B redovisar var riksintressen och andra hänsynsintressen finns i Söderhamns kommun. STÄLLNINGSTAGANDE: RIKSINTRESSEN I PLANERING Kommunen ska genom en god dialog med Länsstyrelsen arbeta för att bevara och utveckla riksintressenas värden. För att bevara och utveckla värden hos de riksintressen som delas med grannkommuner ska samarbete och kunskapsutbyte ske med berörda kommuner. Kommunen ska genom ett kreativt och lösningsorienterat synsätt i samhällsplaneringen verka för att riksintressena kan samverka med andra intressen och bidra till mångfunktionella miljöer med stora kvaliteter. 39

6.2 En grön och vattennära kommun Havet och kusten, stadsparkerna och skogarna, sjöarna och åarna, har stor betydelse för Söderhamns identitet, skönhet, hälsa och attraktionskraft. De bidrar till frisk luft, rening och temperaturreglering men även till möjligheter att producera mat. Djur och växters livsmiljöer stärks bäst genom en varierad och sammanhängande grön och blå struktur. Genom att systematisera och strukturera kunskapen om kommunens gröna och blå värden, kan den fysiska planeringen ta tillvara och stärka det system som omfattar allt från villaträdgården till de större naturområdena. Ekosystemtjänster Att tänka i ekosystemtjänster är en del i att utveckla kommunen som en attraktiv kommun. Den gröna infrastrukturen, det vill säga våra trädgårdar, parker och natur, utgör grunden för de ekosystemtjänster som en kommun behöver. Vår grönska skapar hälsosamma stadsmiljöer genom att rena vatten och luft, tar hand om översvämningar och jämnar temperaturer. Vatten förser oss med energiproduktion, transportleder, fiske, livsmedelsproduktion, bad- och friluftsliv. För att den gröna och blå strukturen långsiktigt ska kunna leverera ekosystemtjänster behöver den vara resilient, det vill säga klara av att anpassa sig till olika störningar och förändringar. Att stärka kommunens resiliens görs genom smarta gröna lösningar, till exempel genom att ge en yta flera funktioner. Det kan vara en damm som renar och fördröjer regnvatten, men som också blir ett attraktivt inslag i en miljö och berikar den biologiska mångfalden. Granskärs våtmark är ett bra exempel. Skogsand 2017 Ökad tillgänglighet till kommunens natur Söderhamn är en skogs- och skärgårdskommun med dalgångar bestående av odlingslandskap och vatten i form av åar, älvar, insjöar och hav. Grönområdena inom och i anslutning till Söderhamns tätort används främst till rekreation, friluftsliv, promenader, idrott och fågelskådning. De uppodlade öst-västliga dalgångarna, som i Norrala och Söderala, karaktäriseras av ett kulturhistoriskt jordbrukslandskap. Här är kulturella ekosystemtjänster relaterade till kulturminne och kulturhistoria. Trots kommunens stora naturutbud, kan naturen upplevas som avlägsen. E4 och järnvägen är exempel som skapar barriärer och som minskar tillgängligheten till dessa områden från centrala Söderhamn. Det handlar om att göra det enklare att nå ut till kust och skärgård, men även till kommunens skogar. Det handlar också om att göra den tätortsnära naturen mer nåbar, ibland även naturen nära orter på landsbygden. Exempelvis kan en grön bro över E4 fungera som korridor för människor, men även gynna spridning av arter. Kommunen behöver prioritera arbetet med att analysera tillgången till olika gröna och blåa kvaliteter och ringa in brister och behov så att fler söderhamnare och besökare får tillgång till bra parker och naturområden. 40

Rätt metoder stärker biologisk mångfald Samspelet mellan landskap och bebyggelse påverkar förutsättningarna för växt- och djurlivet. Fel investeringar i form av ianspråktagen natur, kan leda till minskad biologisk mångfald. Idag riskerar många arter och naturtyper att försvinna på sikt. En orsak är att brukningsmetoder inom jord- och skogsbruk som gynnar många arter har blivit sällsynta. Stor belastning av näringsämnen och kommersiellt fiske påverkar flera marina miljöer negativt. Att lyckas behålla en biologisk mångfald är avgörande för att ekosystem ska fungera och göra nytta för att rena vatten och luft, lagra kol och pollinera våra grödor. En stor variation av arter med skilda funktioner stärker ekosystemens förmåga att klara klimatförändringar och annan påverkan. Biologisk mångfald främjar även folkhälsan i form av attraktiva områden för rekreation och friluftsliv. Lokal matförsörjning Intresset för stadsodling har ökat starkt. Att kunna bruka egen mark eller handla närodlat värderas allt högre. Staden kan, genom parker, stadsodlingar, dagvattenhantering och gröna byggnader dra nytta av ekosystemtjänster. Landsbygdskommuner kan erbjuda odling i högre utsträckning än de större, mer expansiva kommunerna. Söderhamn har begränsade arealer jordbruksmark, varav viss del har omvandlats till barrskog eller växt igen. I framtiden kan den obrukbara åkermarken visa sig värdefull för lokal matförsörjning. Fiskeplanen Fiskeplan för biologisk återställning av vattensystem i Söderhamns kommun behandlar sjöar och vattendrag i kommunen, utom Ljusnan. Planen är en beskrivning av Söderhamns vattendrag med analys och åtgärdsförslag för att främja naturvården och en långsiktig förbättring av fisket. Planens grundtanke är att värna om den biologiska mångfalden samt att fisket ska vara uthålligt och bygga på naturliga förutsättningar. Ljusnan Ljusnan avvattnar i stort sett hela Härjedalen, nordvästra delen av Hälsingland samt större delen av södra Hälsingland. Generellt gäller för hela avrinningsområdet att befolkningen är koncentrerad till Ljusnans och de större biflödenas dalgångar. Ljusnan mynnar i Ljusne och vattenkvaliteten i älven påverkar vår skärgård och delar av södra Bottenhavet. Vattenkvaliteten har förbättrats avsevärt sedan slutet på 70-talet och i dagsläget är problemet de dammar som finns i Ljusnan ända ut i mynningen. Dammarna är effektiva hinder för fiskvandring. När det gäller havsvandrande fiskarter som till exempel lax och havsöring har kompensationsodling vid Ljusne strömmar ersatt naturlig reproduktion. Ål ska enligt vattendom fångas och transporteras upp i vattensystemen. Det är angeläget att vattendomarna inom Ljusnans avrinningsområde omprövas för att öka den biologiska mångfalden genom att säkerställa fiskvandring förbi konstgjorda vandringshinder och återskapa strömvattenmiljöer i torrlagda älvfåror. STÄLLNINGSTAGANDE: EN GRÖN OCH VATTENNÄRA KOMMUN I PLANERINGEN Åtagandena i överenskommelsen med Länsstyrelsen angående miljökvalitetsmålen till 2020 ska prioriteras och genomföras. Kommunen ska ta fram ett grönstrukturplan för att identifiera och stärka de gröna och blå värdena i den fysiska planeringen. Kommunens invånare ska ha god tillgänglighet till grönområden, natur och vatten med höga värden. En livskraftig grönstruktur med rik biologisk mångfald ska tryggas. Vattenfrågor ska prioriteras i samhällsplanering och myndighetsutövning. Potentiellt brukbar och befintlig jordbruksmark ska inte tas i anspråk för bebyggelse eller annan markanvändning. Kommunen ska som markägare vara en föregångare och bedriva ett hållbart skogsbruk. 41

6.3 Ett jämlikt Söderhamn Söderhamn ska vara en jämlik kommun som främjar god hälsa och där alla kan leva ett gott vardagsliv. I ortsdialogen framkom att boende utanför centrala Söderhamn saknar service, belysning, trottoarer och trygga, attraktiva orter samt inte minst ett större utbud av bostäder för att kunna bo kvar livet ut. Fysisk planering är ett bra redskap för att stärka Söderhamn som en jämlik kommun. Det görs med kunskap, involvering och med förbättrade metoder för att analysera en plans effekter utifrån ett jämställdhetsperspektiv. En sammanhållen kommun Skillnader i hälsa, trygghet och socialt kapital kan relateras till den byggda miljön. Bostadsområdets utformning och dess sammanhang, till exempel närheten till gemensamma mötesplatser, kollektivtrafik, service och andra målpunkter, kan möjliggöra eller förhindra skapandet av sociala kontakter, social kontroll och tillit. Det betyder att fysisk planering kan bidra genom att stärka befintliga miljöer och länka samman områden för att minska fysiska och mentala barriärer. En avgörande fråga är hur vi rör oss i den byggda miljön. Bilden visar tre typer av offentliga rum; kosmopolitiska offentligheter, samfälligheter och lokala offentligheter. Dessa olika typer av platser behövs i en stad och på en ort för att stärka social integration. I Söderhamns stadskärna är Strykjärnsparken eller Stadsparken den kosmopolitiska offentligheten, samfälligheten är till exempel Aktivitetsparken i Norra staden och lokala offentligheter är innegården i flerbostadshuset eller marken mellan husen. I centrala Söderhamn finns ett antal fysiska barriärer. För de som bor i bostadsområdena utanför stadskärnan kan avståndet till centrum upplevas som långt. Storskalig infrastruktur, oplanerade grönområden eller industriområden skapar barriärer. En effekt av att stadsbygden inte hänger ihop är att de som inte bor i de olika stadsdelarna naturligt besöker dem. Förutsättningarna för att integrera de olika stadsdelarna i centrala Söderhamns är goda, eftersom allt ligger inom promenadavstånd. Vikten av kollektivtrafik och gång- och cykelstråk är betydande för att stärka integration mellan de olika kommundelarna och centrala Söderhamn. 42

En jämställdhetsintegrerad samhällsplanering Jämställdhet i planeringen innebär att kvinnor, män, pojkar och flickor med olika bakgrund och erfarenheter ska kunna leva bra vardagsliv. Kvinnor utvecklar exempelvis ofta strategier för att anpassa vardagen till mannen och samhället i övrigt. När det gäller kommunikationer och transporter väljer kvinnor ofta en arbetsplats som ligger nära bostaden. Att kvinnor har sämre tillgång till bil än män, och ofta har hand om barnhämtning, resulterar i att kvinnor anpassar arbetsplatsen till hemmet. Det offentliga rummet, torg, parker och gator är ett annat exempel som behöver utformas tryggt och välkomnande för alla. En jämställdhetsintegrerad samhällsplanering behöver ha fokus på flickor och pojkars, kvinnor och mäns erfarenheter. Det kan bland annat ske genom en medveten dialog och rätt analysredskap. Barns perspektiv En del i barnets utveckling är att upptäcka sin närmiljö och omgivning. Planeringen behöver skapa möjligheter för denna upptäckarlust. Genom att involvera barn och ungdomar i planeringen av en plats, fångas inte enbart deras kunskap om sin närmiljö upp, unga får även en chans att delta i ett förändringsarbete som kan stärka deras tro på att det finns möjlighet att påverka. Särskilt viktigt är att barn har trygga och säkra skolvägar och inspirerande skolmiljöer. En fysiskt tillgänglig kommun Cirka tio procent av Sveriges befolkning har någon form av funktionsnedsättning. Många fler lever under perioder med till exempel ett benbrott, eller med småbarn i vagn, och har då också behov av en tillgänglig miljö. Med åldern upptäcker vi också att en väl fungerande utemiljö tillåter en större rörlighet och frihet. Delaktighet och sociala konsekvensanalyser som grund för kommunens fysiska planering och utveckling För att känna sig som en del i samhället, behöver människor ha möjlighet att påverka sina egna livsvillkor och samhället vi lever i. Därför är delaktighet och inflytande grundläggande för människan och hennes hälsa när fysisk planering bedrivs. För att planeringen ska skapa mervärden och baseras på kunskap, behöver även söderhamnarnas erfarenheter av hur olika områden upplevs och fungerar fångas upp. Därför är tidiga dialoger viktiga. Idag finns många olika beprövade dialogmetoder som används för i olika planeringssammanhang. Ett gott exempel är Göteborg stads arbete med sociala konsekvensanalyser (SKA) och barnkonsekvensanalyser (BKA). STÄLLNINGSTAGANDE: EN SOCIALT HÅLLBAR KOMMUN I PLANERINGEN Prioritera åtgärder som bidrar till en god livsmiljö, jämlika och sociala förhållanden i hela kommunen. Exempel är god samhällsservice, närhet till rekreation, kultur och mötesplatser. Lokalisera mötesplatser så att det främjar integration och minskar rumsliga barriärer mellan olika områden. Alla kommundelar ska ha ett bycentrum där det offentliga rummet präglas av omsorg. Analysera planförslag utifrån ett brett socialt perspektiv genom sociala konsekvensanalyser. Involvera människor av olika kön, åldrar och ursprung till att delta med sina erfarenheter och kunskaper i planeringsprocessen. Överhuvudtaget är en miljö som är bra för personer med funktionsnedsättningar också bra för alla andra. Alla som på något sätt är involverade i planering, byggande och förvalting har möjlighet och ansvar att bidra till en fysiskt tillgänglig miljö. Andelen äldre i Söderhamn förväntas öka under kommande år. Den fysiska tillgängligheten i kommunens bostadsbestånd är bristfällig. För personer med nedsatt syn och/eller begränsad rörelseförmåga betyder det en märkbar försämring av livskvaliteten. Viktiga uppgifter för kommunen och fastighetsägare i Söderhamn är att prioritera fysisk tillgänglighet i befintliga bostäder och bygga attraktiva bostäder för äldre. 43

Utmaningen, interkativ konst av Ragnhild Sandelius-Brodow 6.4 Kulturliv I en samtid och ett län som utmanas av nya och snabba samhällsförändringar behövs kulturverksamheter som kan ge perspektiv och insikter och som stärker människors förmåga att möta och tillvarata dessa förändringar. Att planera framtida mark- och vattenanvändning inom ett område som är väldigt rörligt och som snabbt förändras är en rejäl utmaning. Att tillgodose en åldrande befolknings behov av brett kulturutbud kontra viljan att ge den yngre och mer individualiserade befolkningen känslan av att Söderhamn är en öppen och kreativ kommun att utvecklas i är svårt. Här gäller det att hitta en balans mellan dessa två målgruppers behov. Självklart är Söderhamns medborgare som helhet en målgrupp för en översiktsplan, men via både nationella och regionala kulturplaner lyfts särskilt dessa målgrupper fram. Rikt kulturliv i Söderhamn Kulturutbudet i Söderhamn är brett och vänder sig till de flesta åldersgrupper. Grundskolans elever möter professionella kulturutövare, bjuds in till föreställningar riktade till skolan, och får ofta möjlighet att ta del av kommunens övriga kulturarrangemang. Många av kulturarrangemangen drar också till sig besökare från andra orter och Söderhamn blir därmed en kulturaktör på det regionala planet. Den äldre delen av befolkningen är de mest aktiva kulturkonsumenterna av det traditionella utbudet, exempelvis klassiska konserter, opera och teater. I likhet med nationell statistik är medelålders kvinnor överrepresenterade. Unga och unga vuxna upp till cirka 30 år, är de som i minst grad tar del av det traditionella kulturutbudet. Dessa grupper konsumerar kultur på andra sätt, främst tack vare den tekniska utvecklingen. Kulturföreningarna, studieförbunden, de enskilda kulturarbetarna samt sociala företag och informella nätverk runt om i Söderhamn utgör den viktigaste delen i Söderhamns kulturliv. Föreningslivet i Söderhamn är relativt starkt och aktivt i Söderhamn, men många av de traditionella kulturföreningarna tappar medlemmar och besökare till sina arrangemang. De informella nätverken som arrangerar konserter och andra kulturarrangemang växer i antal och styrka. Behovet hos dessa verkar vara friheten att skapa aktiviteter själva och viljan att påverka och göra skillnad i sitt eget och andras liv. Även Söderhamns krögare bidrar till den lokala kulturlivet genom konserter och evenemang av olika slag. Den kommunala kulturverksamheten går ut på att stötta och skapa goda förutsättningar för enskilda kulturaktörer, kulturföreningar, studieförbund med flera, samt att komplettera kulturutbudet där andra inte verkar eller räcker till organisatoriskt och ekonomiskt. De regionala kulturinstitutionerna är även de aktörer som bidrar till Söderhamns kulturliv genom olika typer av verksamhet runt om i kommunen. De mindre orternas styrka är att kunna erbjuda en motvikt till storstädernas mer heterogena och kommersialiserade kultur. 44

Trendspaning I dag kan människor snabbare och enklare få tillgång till hela världens kulturer och konstnärliga uttryck, samtidigt som de fysiska avstånden mellan människor verkar öka då vi i högre grad väljer att interagera på nätet. Ny teknik medför nya konsumtionsmönster, men också förändringar i kategoriseringar av kultur. Den tekniska utvecklingen har resulterat i att gränserna mellan produktion och konsumtion, arbete och fritid, proffs och amatörer på kulturområdet suddats ut något. Tack vare den tekniska utvecklingen förväntar vi oss att få vara med och påverka, eller åtminstone får en inblick i och en förhandsvisning av slutprodukten. Trots den ökade digitala aktiviteten, kvarstår vårt mänskliga behov av fysiska möten. Det sociala sammanhanget som en kulturupplevelse live har betydelse för människors välbefinnande. Söderhamns kulturpolitiska inriktning Kulturen har ett egenvärde, är inte en isolerad företeelse utan samverkar med det omgivande samhället. Kommunens ska tillhandahålla kompetens, vara uppdaterad på händelser och aktiviteter samt vilka aktörer som finns inom kultursektorn. Perspektivet är brett och sträcks utanför det traditionella kulturlivet. Att idén om konst och kultur som en motor för samhällsutveckling kan genomsyra all typ av samhällsplanering är önskvärt, framförallt ur ett hållbarhetsperspektiv. Offentliga rum och platser för kultur Den offentliga konsten är koncentrerad till stadskärnan med några få undantag. Söderhamns teater, Kulturens hus, Söderhamns stadsmuseum och Kvarnen är fastigheter där kulturverksamhet bedrivs både i kommunal, förenings- och privat regi. Verkstäderna, en kommunal fritidsgårdsverksamhet, bedriver skapande verksamhet och arrangerar kulturaktiviteter av skilda slag. Varje år arrangeras också en stor skolavslutning School s out i centrala Söderhamn. Gurkparken i stadskärnan, Östra Berget, Stenö Havsbad och Camping, Världsarvsgården Erik-Anders är några platser där kulturevenemang arrangeras. Kyrkor och församlingar runt om i kommunen är flitiga konsertarrangörer och skapare av kulturaktiviteter, precis som hembygdsgårdar och bygdegårdar. Sedan Hälsingegården Erik-Anders i Asta, Söderala år 2012 skrevs upp på Unescos Världsarvslista har det blivit en viktig plats för att profilera Söderhamn som ort. Världsarvet Hälsingegårdar bidrar till att kommunens besöksantal ökar, framförallt sommartid, men i vilken grad det påverkar det övriga lokala kulturlivet är oklart. Söderhamn saknar större arenor för kulturarrangemang, men omkringliggande kommuner som Bollnäs och Gävle, har lokaler som motsvarar större produktioners krav på yta och publikkapacitet. Söderhamns kommun är inte en spelare på den marknaden, men behöver kanske heller inte vara det. Med utbyggd infrastruktur och fler avgångar på buss och tåglinjer kan även Söderhamnarna ta del av det utbudet. Söderhamns kulturliv i de mindre lokalerna och platserna kan fylla ett behov av att uppleva kulturen på nära håll. Styrkan i oplanerade och flexibla platser De kanske största tillgångarna för kulturlivet i Söderhamns kommun är de platser som är tillsynes oplanerade. Platser och gamla industrilokaler som en gång inhyst en verksamhet, men som inte längre fyller sin ursprungliga funktion och som har fått nytt liv tack vare kreativa krafter. Ljusne och föreningen Konstkraft Ljusne är ett bra exempel på en kreativ process som startade för snart 10 år sedan. Tack vare Konstkrafts verksamhet, börjar fler konstnärer söka sig till kommunen. Här finns billiga boenden, relativt bra kommunikationer och inte minst lugn och ro. Här kan kommunen stötta det som växer fram utan att lägga till rätta mer än nödvändigt. Flexibla, interaktiva och trygga mötesplatser i det offentliga rummet är viktiga för ett rikt kulturliv i framtiden. Platser som lämnar utrymme för människors kreativitet och drivkraft och vilja att skapa. Stråket kring gamla järnvägsspåret och järnvägsviadukten med dess arkitetoniska konstruktion samt området kring inloppet från havet är ett exempel från stadskärnan. Aktivitetsparken på Norr med lagliga grafittiväggar ett annat. STÄLLNINGSTAGANDE: KULTURLIV I PLANERINGEN Var lyhörd i planeringen för spontana kulturyttringar och stötta där så behövs, för att skapa platser. Lämna mellanrum för det oplanerade och spontana i den fysiska planeringen. Platser där människor kan mötas, använda dem för nya och olika uttryck. Platser för kultur och konst ska planeras när områden utvecklas eller byggs nya. Offentlig konst ska finnas representerad i alla kommundelar. Här har kommunen en viktig roll att erbjuda ett utbud och mötesplatser som kompletterar det utbud som kulturföreningarna och det traditionella kulturlivet erbjuder. Tillgången till offentlig konst ska öka genom tilllämpningen av Söderhamns enprocentsregel: En procent av den totala bygginvesteringen vid ny-, om- och tillbyggnationer av kommunala fastigheter ska avsättas för konstnärlig gestaltning. Fler avgångar på bussar och tåg anpassat till de större omkringliggande städernas kulturutbud är viktigt och inte minst utbyggnad av it-infrastruktur. 45

6.5 En gestaltad livsmiljö Arkitekturens, formens och designens värde har betydelse för individen, livsmiljön och den hållbara samhällsutvecklingen. De fysiska spår som människan lämnar efter sig utgör vår historia och identitet. Vi har ett arv att förvalta och genom en medveten och inkluderande hantering, kan arkitektur, form och design bidra till en hållbar samhällsutveckling och till att överbrygga de ökande ekonomiska, sociala och geografiska klyftorna i samhället (SOU 2015:88 Gestaltad livsmiljö en ny politik för arkitektur, form och design). Hälsingland och inte minst Söderhamn bär på ett stolt kulturarv från enskilda byggnader till hela jordbruks-, fiske- och industrimiljöer. De speglar olika historiska, ekonomiska och sociala skeden i kommunens utveckling. Detta arv behöver tas om hand för att inte tappa platsers identitet och kollektiva minnen. Att förvalta den existerande bebyggelsen med respekt för kulturvärden är en klok resurshushållning. Ett hållbart byggande kan åstadkommas med hjälp av historisk byggkunskap och småskalig produktion med stor materialkunskap. Att forma framtidens livsmiljöer behöver utgå från människan. Idag, när service och inköp kan ske från hemmet, ökar risken för ensamhet, inte minst bland äldre. Då behövs ett större fokus på att planera de gemensamma miljöerna, men även bostadskvarter så det finns möjligheter till gemenskap. Offentliga rum ska gestaltas så de är öppna och tillgängliga för alla. Att forma en stad eller ett landskap, eller att bygga ett hus, behöver ses som en platsspecifik verksamhet där varje plats har unika villkor som sätter ramarna för utformningen. Det handlar mycket om att förstå och lyssna på de invånare som bor på platsen, analysera den befintliga bebyggelsen, de rumsliga sambanden och hur infrastruktur, transporter och service ser ut. Genom att utveckla ett sådant förhållningssätt, skapas attraktivitet och en fysisk upplevelse av staden som ger bättre förutsättningar för gemensamhet, delaktighet och integration. Även grönområden och parker är en del i arkitekturen, som kan koppla samman olika funktioner. Det är i dessa miljöer som människor rör sig och möts. STÄLLNINGSTAGANDE: EN GESTALTAD LIVSMILJÖ I PLANERINGEN Kommunen ska gå före i gestaltningen av livsmiljön, inte minst i utformningen av offentliga miljöer, som ska utvecklas som demokratiska, vackra, spännande och varaktiga livsmiljöer. Alla kommundelscentrum ska visa på en omsorg om den allmänna miljön. Ny bebyggelse och infrastruktur ska ta hänsyn till platsens karaktär och historia genom en medveten arkitektur och gestaltning. Involvera och ta tillvara kommunens invånare i utvecklingen av platser i kommunen. Prioritera framtagandet av ett gestaltningsprogram för centrala Söderhamn med fokus på gators utformning, hållplatser, skyltar, belysning, konst, möblering i parker och stråk. Kommunen ska verka för att respektera kulturmiljöers värden och se dem som positiva element för utveckling. Värdsarvet Hälsningegårdar är ett exempel på kulturmiljöer med stora värden. Kommunen ska ta fram ett kulturmiljövårdsprogram. Kulturmiljöernas potential för besöksnäringen ska framhävas. 46

Fiskarstadenh på Öster i Söderhamn 47

6.6 Folkhälsa, idrott och rekreation Det finns ett tydligt samband mellan fysisk aktivitet, hälsa och välbefinnande. Rörelse, träning och motion i vardagen gör att vi mår bättre och blir gladare. Trots att vi lever längre och mår bättre, ökar andelen hälsoproblem som orsakas av våra levnadsvanor. Dessutom ökar skillnaderna i hälsa mellan olika socioekonomiska grupper. Den byggda miljön ska göra det lätt att ställa bilen hemma när det finns alternativ. Ett profilområde i Söderhamn är idrott- och friluftsliv, som ska stärkas genom att satsa strategiskt på att utveckla arenaområden, men även andra funktioner för besöksnäringen. Att stärka vardagsrörligheten Sedan 1950-talet har städer och samhällen till stor del planerats för bilen. Det har påverkat människors levnadsvanor och beteenden, men också präglat en bebyggelseutveckling som glesats ut, med bilen som norm. Idag håller synen på att förändras, mycket på grund av ett förändrat klimat, men också insikten om att bilsamhället kan bidra till ökad ohälsa och ojämlikhet. Vi behöver ändra synsätt på hur vi rör oss. Samtidigt som kommunen utvecklar idrotts- och friluftsområden, behöver vi se det som en självklarhet att kunna röra sig till fots eller per cykel, att leka eller springa i närmiljön. Det handlar om att skapa miljöer som ökar trivseln och vistelsen utomhus och stimulerar till fysisk aktivitet. En kommun som Söderhamn behöver planera för aktiviteter under vinterhalvåret för att till exempel skapa förutsättningar att åka skidor och skridskor. En snöröjning som gör det möjligt att komma ut och röra på sig är en central fråga. 48

Personer med särskilda behov Barn Fysisk aktivitet har stor betydelse för barns kroppsuppfattning, psykosociala och motoriska utveckling samt kognitiva förmåga. Mycket tyder på att barnens fysiska aktivitet har minskat och deras stillasittande aktiviteter ökat. Barn får mycket av sin fysiska aktivitet genom att ta sig mellan målpunkter och att leka. Tillgängligheten för barn, deras förmåga att fatta egna beslut kring resande och fritid, är starkt förknippat med deras hälsa, välbefinnande och möjligheten att leva ett fysiskt aktivt liv. Barn som har tillgång till en grön och varierad utemiljö är mer fysiskt aktiva och har bättre koncentration än barn som vistas i mer torftiga miljöer. Äldre och personer med funktionsnedsättning Äldre är en växande grupp i Söderhamn. Regelbunden fysisk aktivitet leder till betydande hälsovinster och vinsterna är i stort sett lika för äldre som för övriga åldersgrupper. Det är mycket som tyder på att kroniska sjukdomar i samband med åldrande snarare beror på fysisk inaktivitet än på åldrandet i sig. Personer som förblir aktiva får fler år utan funktionshinder och aktiva äldre personer har också mindre risk för depression och högre livskvalitet än jämnåriga inaktiva. Andelen personer som är fysiskt inaktiva är större bland dem med funktionsnedsättning än i den övriga befolkningen, det gör att de förra behöver särskilt stöd. Personer med funktionsnedsättning är ingen enhetlig grupp. Det finns både personer med mycket stora nedsättningar i många funktioner och de med en mindre nedsättning av någon kroppslig eller psykisk funktion. Därför är det svårt att definiera gemensamma behov eller gemensamma svårigheter i gruppen. Arenaområdet Hällåsen Söder om Söderhamns stadskärna med närhet till Flygstaden och Tälje ligger arenaområdet Hällåsen. Hällåsen är tillsammans med Hällmyraområdet en modern idrottsanläggning för stora publika evenemang med bandyhall, modern friidrottsanläggning, fotbollsarena, tennishall. Hällmyra har banor för XC-cykling, både enkla och lite mer avancerade. Arenaområdet, med sin närhet till centrum, är strategiskt för framtiden och prioriterat för idrott och friluftsliv med potential för stora evenemang. STÄLLNINGSTAGANDE: FOLKHÄLSA, IDROTT OCH REKREATION I PLANERINGEN Kommunens tätortsnära skog ska förvaltas med fokus på tillgänglighet, rekreation och friluftsliv. Stor hänsyn ska tas till att göra rekreationsområden och leder tillgängliga för alla. Kommunen ska skapa tillgängliga och sammanhållande rekreationsstråk i centrala Söderhamn samt i och mellan utpekade kommundelscentrum, för alla grupper i samhället. Kommunen ska arbeta för att öka förutsättningarna för upplevelsebaserad turism, exempelvis paddling, fiske, jakt, mat och hantverk. Kommunen ska arbeta för att stärka allmänhetens tillgång till stränder genom att stärka strategiska noder längs med kusten. Kommunen ska arbeta för att i regional samverkan utveckla regionala leder för vandring och cykling. Motionsanläggningar och friluftsliv för alla Tillgång till motionsanläggningar är viktigt för att främja en fysiskt aktiv livsstil utöver vardagsrörligheten. Kommunen har en stark profil inom idrott och friluftsliv och det finns flera anläggningar för motion och idrott som är populära och välbesökta platser, exempelvis Hällåsens arenaområde. Samtliga kommundelar erbjuder områden med mycket god potential för friluftsliv. Det pågår ett arbete med att knyta ihop vandringsoch cykelleder till ett lednätverk, till exempel Sågverkstrampet. Det innebär cirka 4 8 mil uppmärkt led som binder samman många kommundelar. Kommunen genomför en inventering av äldre pilgrimsleder för att koppla samman befintliga vandringsleder till den regionala Helgonleden. 49

Fysisk planering ska utgå från kommunens besöksnäringsstrategi 6.7 Näringsliv och kompetensförsörjning Samhällsplanering och näringslivsutveckling går hand i hand. Planeringen går ut på att skapa de bästa förutsättningarna för näringslivet, som är en viktig motor för utvecklingen i Söderhamn. Kärnfrågor är rätt arbetskraft, tillgängliga bostäder, service och utbildning. Naturligtvis handlar det också om att det ska finnas tillgänglig mark, lokaler och effektiva transportsystem. Söderhamn är en skogskommun som under de senaste decennierna gått från en mer renodlad industriell näringslivsstruktur till en bredare bas i form av såväl skogs- och jordbruksnäringar som mindre företag inom främst byggbransch, handel och tjänsteföretag. En starkt ökande framtidsbransch är besöksnäringen. Näringslivets struktur i kommunen Söderhamns kommun arbetar aktivt för att skapa ett gott företagsklimat. En god framförhållning och planering har gjort det möjligt för kommunen att erbjuda intresserade företag markområden med bra kommunikationsmöjligheter lokalt och globalt för olika behov. Besöksnäringen växer i kommunen Turismen är idag en av världens största näringar. Den bidrar inte bara till att skapa större förståelse mellan olika kulturer, utan också till att skapa arbetstillfällen och ökade intäkter till länder och orter som besöks. I Söderhamn såväl som i övriga Sverige och ute i världen domineras besöksnäringen av små och medelstora företag. För att locka turister till en plats måste det finnas transporter, anpassad infrastruktur, service, intressanta aktiviteter och möjligheter att äta och övernatta. Idag är Hållåsen arena, skärgården, världsarvet Hälsingegårdar några av kommunens främsta turistmål. Hållbar turism Hållbar utveckling och hållbar turism går hand i hand. Turismen kan innebära stora påfrestningar på miljön, samtidigt som miljön är en del av attraktiviteten i näringen. Ett exempel är den motorburna trafikens påverkan på miljön. Därför behöver miljöfrågorna sättas i centrum när kommunen utvecklar besöksnäringen. Några aspekter som är viktiga att ta hänsyn till är: maximering av social och ekonomisk nytta för lokalsamhället, stöttande av det kulturhistoriska arvet, minimala klimatutsläpp och tillgänglighet för människor med funktionsnedsättning. På Söderhamns skärgårdsöar möts bofasta och turister. En positiv aspekt är att infrastrukturen kan utvecklas, men för att öbor ska kunna bo kvar, bör turismen utvecklas på ett småskaligt sätt. 50

Kultur- och naturturism starka inriktningar i Söderhamn För turismen är kulturarvet en särskild resurs sett till folkliga traditioner, olika former av kulturella evenemang och kunskapsförmedling. Naturturismen ökar och kan delas in i två delar, dels den som berör den orörda naturen, dels den tillrättalagda naturen som anpassats för aktiviteter. Naturturismen skiljer sig åt från annan turism genom att den ofta bedrivs på markområden som inte tillhör den person eller det företag som anordnar turismen. STÄLLNINGSTAGANDE: NÄRINGSLIV OCH KOMPETENSFÖRSÖRJNING I PLANERINGEN Den fysiska planeringen ska utgå från kommunens besöksnäringsstrategi och näringslivets behov ska beaktas i all planering. Kommunen ska samverka med lokala aktörer för att stärka näringslivet i kommundelscentrumen. Besöksnäring ska ses som en lokal utvecklingsfaktor. Kommunen ska samverka med lokala och regionala initiativ som stärker en lokal matproduktion. Areella näringar Förutsättningarna för att bedriva jordbruk i Söderhamns kommun är goda. Marken är god och bördig med ett gott odlingsklimat och tillgång till vatten. Av Söderhamns totala kommunareal består 5 750 hektar av jordbruksmark, vilket motsvarar 4,8 % av den totala ytan. Jordbruksmarken finns framförallt i dalgångarna i Norrala, Trönö och Söderala. Idag odlas främst havre, korn, vete och rybs inom kommunen. Spannmålet transporteras till spannmålsmottagningen i Stugsund och lagras i silon. Allt körs vidare till Västerås för torkning. Antalet verksamma minskar i antal inom näringen. 2017 finns det fyra verksamma mjölkbönder i Holmsveden och två mjölkproducenter är KRAV-bönder. I Trönö lade den sista mjölkbonden ner sin verksamhet 2016. En utmaning för branschen är bristen på föryngring i kommunen. En styrka är att ha utbildning inom regionen, och då blir till exempel gymnasieutbildningen i Nytorp i Arbrå viktig att värna om. Likaså lyfter branschen fram behovet av service och bostäder i närheten av produktionen. En intressant möjlighet är också grönsaksodling i mindre skala, en potential i Söderhamn där produktionen idag är marginell. Handelns framtida utveckling Som en konsekvens av att olika delar av Sverige har olika tillväxt växer handeln snabbare i vissa delar än i andra delar av landet. Andra drivkrafter som formar handelns regionala utveckling är förekomsten av nyetablering och nedläggning av handel. Aktivt förnyelsearbete av stadskärnor och andra handelsplatser kan också påverka handelns regionala utveckling. Kompetensförsörjning Utbildningsnivån i Söderhamns kommun är lägre jämfört med genomsnittet i landet. I Söderhamn har cirka 21 % universitets- eller högskoleutbildning, 25 % av de kvinnliga invånarna och 17 % av männen (SCB, kommuner i siffror, 2017-08-27). Cirka 33 % av landets invånare har en eftergymnasial utbildning. För att kunna attrahera företag att etablera sig i Söderhamn behöver rätt arbetskraft finnas. 51

6.8 Attraktiva bostäder och boendemiljöer Söderhamn ska vara en kommun där människor vill leva och utvecklas hela livet. För att nå dit ska kommunen erbjuda en mångfald av attraktiva bostäder. Det byggs bostäder i Söderhamn igen och det behövs bostäder för i stort sett alla grupper. Fram till 2026 bedömer kommunen att det finns ett behov av minst 500 nyproducerade bostäder. En attraktiv bostadsmarknad i hela kommunen Bostadsidealen och bostadsbyggandet förändras i takt med att samhället förändras. Att vandra runt bland bebyggelse kan liknas med en historisk uppslagsbok. I dag blir bostaden en allt viktigare del i en individs identitet, men i grunden handlar det om att kunna bo tryggt och kunna skapa sig ett eget hem. Hur kommer vi att bo i Söderhamn år 2040? Kanske inte så väldigt annorlunda mot idag, men miljötänkandet ökar i bostadsbyggandet och klimataspekten spelar allt större roll. Det påverkar både nyproduktion av bostäder, men också befintliga. I storstäderna ökar behovet av kompakta, flexibla lägenheter. Kanske vi också kommer att se fler kollektiva lösningar i flerbostadshus i framtiden samt en större frihet i byggandet som leder till bra, enkla basbostäder. Även i en kommun som Söderhamn är det viktigt att spänna bågen för att skapa såväl spännande arkitektur, men framförallt bostäder och boendemiljöer som är anpassade för barn, ungdomar och äldre. I det ligger attraktiviteten. I Söderhamn finns fler småhus än lägenheter. 2017 finns det cirka 13 000 bostäder i kommunen, varav cirka 7 400 är småhus. Ungefär 70 procent av lägenheterna är hyresrätter, nästan hälften av flerbostadshusen ägs av det allmännyttiga bostadsföretaget Faxeholmen AB, vilket är högt i en nationell jämförelse. Cirka hälften av bostäderna finns i centrala Söderhamn. I kommunen finns också cirka 3 600 fritidshus. Prägeln som friluftskommun är tydlig och antalet fritidshus har stadigt ökat under den senaste tioårsperioden. Däremot bedöms inte permanentningen av fritidshus vara så stor att den ökar bostadsbeståndet. Den största utmaningen med det befintliga bostadsbeståndet är att tillgängligheten är mycket bristfällig. Flertalet hus är relativt gamla och det saknas hiss och husen är inte anpassade för personer med nedsatt syn- eller rörelseförmåga. 52

Kvarteret Dallas under uppbyggnad 2017 Minst 500 nya bostäder fram till 2026 Bostadsutbudet i Söderhamn har stor betydelse för hur attraktiv kommunen är för näringsliv, ungdomars möjligheter att bo kvar eller flytta till kommunen eller för att erbjuda nyanlända ett bra boende under etableringstiden. I kommunens förslag till bostadsförsörjningsprogram konstateras behov av nyproduktion om 500 lägenheter fram till 2027, som ett basscenario. En positiv utveckling innebär sannolikt att det kan bli fler bostäder. Fler blir äldre och det är stor efterfrågan på moderna och tillgängliga lägenheter i centrala Söderhamn och i utpekade kommundelscentrum. Även andra grupper i samhället efterfrågar bostäder, till exempel ungdomar och stora barnfamiljer. Kommunen bygger inga bostäder, men har en viktig roll i att skapa goda förutsättningar genom en effektiv planprocess och en aktiv markpolitik. Omvänt har lokaliseringen av nya bostäder och boendemiljöer stor betydelse för en stadsdels eller bys utveckling genom nya invånare och ett förstärkt serviceunderlag. Ett fungerande bostadsbyggande kan även motverka segregation och bidra till ett samhälle som bättre håller ihop. Nya bostäder blir på ett verktyg i översiktsplanens utvecklingsstrategi. STÄLLNINGSTAGANDE: ATTRAKTIVA BOSTÄDER & BOENDEMILJÖER I PLANERINGEN Söderhamns bostadsförsörjningsprogram ska vara vägledande och aktuellt för att tillgodose attraktiva bostäder och boendemiljöer för alla invånare. Nyproduktion av bostäder ska i första hand ske i de områden som är planlagda i planprogram och översiktsplan. Kommunen ska skapa förutsättningar för en mångfald av bostadstyper och upplåtelseformer. Möjlighet att bo kvar i sin kommundel ska finnas även när behov och önskemål förändras. Kommunens invånare ska ha tillgång till goda boendemiljöer som skapar trygghet för människor i alla åldrar och som främjar möten mellan olika samhällsgrupper. Kommunen ska aktivt samverka med kommuner och delta i regionala nätverk för bostadsförsörjning. 53

6.9 Hållbara resor och transporter Trafiksystemet är en av flera komponenter som stöder och bidrar till utvecklingen av attraktiva städer och jämlika samhällen. Trafiken har stor inverkan på samhällsbyggandet genom att ge förutsättningar för lokalisering och annan fysisk planering. Klimatförändringarna ställer stora krav på att transportsystemet minskar sin påverkan. Det räcker inte med bättre teknik och energieffektivisering för att uppnå det långsiktigt hållbara samhället. Det krävs också ett förändrat beteende där fler människor väljer att gå, cykla, åka kollektivt och samåka. Samhällsplaneringens roll är att skapa dessa förutsättningar. Fysisk planering för hållbara resor och transporter Busscentralen vid Järnbron Kommunen, Region Gävleborg och Trafikverket har ansvar för att arbeta långsiktigt för attraktiva och hållbara resor och transporter. Det är en utmaning för en landsbygdskommun som Söderhamn att kunna erbjuda en attraktiv kollektivtrafik för invånarna, eftersom underlaget är begränsat. Det är dock en framtidsfråga för kommunen, eftersom bilen aldrig kan vara ett alternativ för alla. I en framtid kommer troligtvis bilens miljöpåverkan att minska betydligt, men bilens krav på utrymme kvarstår och det är i sig ett problem i staden, där bilarna idag tar upp värdefull mark, men även resulterar i stora investeringar. Attraktiv kollektivtrafik En väl fungerande kollektivtrafik är en motor för hållbar utveckling, genom att många kan ta sig till och från arbete, utbildning, nöjen, handel och besöksaktiviteter. Rätt lokaliserad, ökar kollektivtrafiken möjligheterna att bo i hela kommunen. 25 % av Söderhamns arbetande befolkning pendlar idag till annan kommun. Kommunen behöver ha ett kollektivtrafiksystem som binder ihop kommundelscentrum och centrala Söderhamn. Effektiva bytespunkter, ökad kapacitet och minskade restider i transportsystemet skapar förutsättningar för en attraktiv kollektivtrafik. Restiden med tåg och buss behöver vara konkurrenskraftig i förhållandet till resor med bil. Busstrafiken i Söderhamns kommun omfattas av trafik i centrala Söderhamn, på landsbygden och regionalt mellan kommunerna i Gävleborgs län. Stadstrafikens linjer 1, 2 och 3 går var 20:e minut. Hela resan-perspektivet Utifrån folkhälsa och fysisk aktivitet är det vardagliga resandet ett område där de allra enklaste och största hälsovinsterna kan göras. Infrastrukturen ska kunna fungera för aktiv transport att gå och cykla eller på annat sätt förflytta sig med muskelkraft. Ett sådant synsätt går hand i hand med en attraktiv kollektivtrafik. Genom att tillämpa ett hela resan-perspektiv från dörr till dörr i planeringen, kan alla delar av en resa synliggöras. Utgångspunkten är att resan inte blir mer attraktiv än sin minst prioriterade del. Om möjligheten att cykla från hemmet till bussen inte är attraktiv, trygg eller säker, blir resan som helhet inte attraktiv och bilen framstår som ett bekvämare färdsätt. Gång och cykel det självklara valet Att röra sig till fots ska vara ett naturligt sätt att ta sig fram kortare sträckor. Ambitionen är att skapa strategiska gångstråk med god tillgänglighet, kvalitet, hög trafiksäkerhet och trygghet. Många korta bilresor till och från skolan görs för att miljön upplevs osäker för barnen, men även på grund av ett vardagsliv som gör det till synes enklast att ta bilen. En säker närmiljö som skyddar barn från biltrafik kombinerat med säkra och effektiva gång- och cykelvägar ger förutsättningar för ett hållbart resande. Söderhamn har relativt bra förutsättningar för cykling, med drygt 10 mil cykelvägar. Det är viktigt att infrastrukturen byggs upp så att cykeln som färdmedel kan användas fullt ut. Det räcker inte med sammanhängande och säkra cykelvägar. Det måste också finnas väderskyddade parkeringsplatser, cykelvägvisning, belysning, jämn markbeläggning och god vinterväghållningsstandard för attraktiv cykling året om. Bil I en glest bebyggd kommun som Söderhamn är bilen ibland det enda alternativet för att vardagen ska fungera. Flera undersökningar visar idag att bilåkandet i industriländerna minskar. Sedan 2004, då peak car nåddes, minskar antalet kilometer som vi reser med bil. Mot detta finns en trend som visar att antalet korta resor med bil ökar. Framtidens bil är miljö- och klimatanpassad, men kräver trots det yta i form av parkeringsplatser, investeringar i vägar och underhåll. 54

Parkeringar Tillgängligheten till parkeringsplatser och utbud av kollektivtrafik påverkar benägenheten att välja bil. Genom utbud av parkeringsplatser och tidsparkering kan en kommun arbeta för ett hållbart resande. Pendlarparkeringar finns vid resecentrum. Fler pendlarparkeringar behövs på strategiska platser vid vägar med bra bussförbindelser. För att stärka attraktiviteten för bilister att delvis åka kollektivt, behöver parkeringarna utformas på ett tryggt sätt med motorvärmarplatser och laddstolpar för elbil. En struktur för laddstationer behövs i Söderhamn och i länet. Kommunens parkeringsnorm behöver uppdateras. Alla vägar möts i Söderhamn Söderhamn och regionens läge nära Mälardalen och Dalarna och ett välförsörjt transportnät för väg, järnväg, sjöfart och flyg gör kommunen till en utmärkt plats för etablering. Genom Söderhamns kommun sträcker sig tre järnvägslinjer. Ostkustbanan (OKB) mellan Stockholm och Sundsvall sammanstrålar med E4, väg 50 och Kilaforsspåret i Söderhamnsporten och har en station vid Söderhamns resecentrum och i Ljusne. I kommunens västra del längs Norra stambanan finns en station i Holmsveden. På Kilaforsspåret som binder samman Ostkustbanan med Norra stambanan går endast gods. Ostkustbanan har stor betydelse för kommunens och regionens dragningskraft och ett framtida dubbelspår är en viktig förutsättning för arbetsmarknad och utbildningssystem. Godstransporter Hamnarna Orrskär, Långrör och Stugsund är belägna söder om centrala Söderhamn. De är kommunägda och främst verksamma i hantering av skogsprodukter, cement, olja, kemiska produkter och andra godstyper. I ett öst-västligt stråk transporteras i huvudsak timmer till sågverk och cellulosaindustrin ute vid kusten. De sågade trävarorna transporteras vidare från på båt ut i Europa. Råtalloljan kommer på båt till Långrörshamnen och raffineras i Sandarne för att sen lastas på järnväg och transporteras söderut på Ostkustbanan till främst Tyskland. I ett nord-sydligt stråk transporteras gods som i första hand har start- och målpunkter utanför länet. Transporterna använder olika trafikslag, både järnväg på Ostkustbanan och Stambanan, väg på E4 och båt på farlederna längs östra Bottenhavskusten. Effektiva godsstråk förutsätter ändamålsenliga platser där gods kan lastas mellan trafikslagen. Det innebär att järnvägsväxlar, industrispår och hamnanläggningar får stor betydelse för att stråken ska fungera. Transporter i skärgården För att kunna vistas i vår långsträckta och attraktiva skärgård krävs antingen tillgång till båt eller fritidshus. I en kultur- och fritidsvaneundersökning konstaterades att trots att kommunen ägde stora delar av skärgården, var det en mindre andel söderhamnare som hade besökt den och än färre som besökt öarna. Det var en av anledningarna till att kommunens skärgårdsverksamhet byggdes upp. Skärgårdsverksamhetens ambition är att skapa tillgänglighet, med avgifter för olika tjänster på en sådan nivå att så många som möjligt ska ha råd att använda sig av dem. STÄLLNINGSTAGANDE: HÅLLBARA RESOR OCH TRANSPORTER I PLANERINGEN Kommunen ska ta fram en trafikstrategi som stöd för arbetet med hållbart resande och transporter. Aktiv samverkan med Region Gävleborg, Trafikverket och grannkommuner för att stärka hållbart resande. Dubbelspår på OKB, satsningar på länsvägar, regionala cykelvägar, attraktiv kollektivtrafik och pendlarparkeringar står i fokus. Stadens gator ska ha en attraktiv utformning med hög tillgänglighet. Gångvägar och cykelvägar ska ha hög kvalitet genom att vara trygga, säkra, framkomliga och tillgängliga. Kommunen vill att dubbelspår på OKB genomförs före 2030 och förordar det västliga alternativet för delen Kringlan Ljusne och det västliga alternativet för delen Gävle Central Kringlan inom Gävle kommun. Kommunen ska ha beredskap för fler hållplatser för regional tågtrafik. Kommunen ska verka för att E4 blir fyrfältsväg. Trafikverket bör i samverkan med kommunen initiera en utredning av persontransporter på Kilaforsbanan inklusive nordlig påfart i Kilafors från Norra stambanan. Resecentrum, bussomstigningsplatser och hållplatser är viktiga möteplatser i resesystemet och ska vara tillgängliga och trygga och ha tillgång till god informatik. Kommundelscentrum, lokalisering av viktiga målpunkter som skolor, vård, industri, handel, och annan service ska samplaneras med kollektivtrafikstråk. Även landsbygdens behov av kollektivtrafik ska tillgodoses i så stor utsträckning som möjligt. Fungerande logistik för godstrafik i form av vägar och spår ska säkras i strategiska lägen genom tillräckliga ytor, tillfartsvägar, uppställningsplatser. Söderhamns skärgård ska vara tillgänglig för kommuninvånare och besökare. 55

6.10 Klimat, miljö, hälsa och säkerhet Klimatförändringarna är en av vår tids största utmaningar. Miljö och säkerhet är frågor som kommunen ska hantera i den fysiska planeringen. Den nationella visionen är att Sverige år 2050 inte har några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. För Söderhamns kommun betyder det att ställa om samhällsstrukturer för att klara utmaningen. Det betyder också beteendeförändringar på individnivå, vilket den fysiska planeringen inte direkt kan påverka. Många förslag i översiktsplanen syftar till att minska utsläppen av växthusgaser, främst från transportsektorn. Det görs genom att det ska vara enkelt att gå, cykla och åka kollektivt. Samhällsplanering med nya klimatförutsättningar Klimatet håller på att förändras, vilket påverkar Söderhamn på olika sätt. Arbetet med att begränsa klimatförändringarnas effekter måste ske från två håll, dels att minska utsläppen av växthusgaser och dels att anpassa samhället till ett förändrat klimat. Den fysiska planeringen ger förutsättningar att se frågan utifrån en helhet och med ett långsiktigt perspektiv. Med klimatanpassning avses åtgärder som genomförs för att minska och minimera negativa effekter av klimatförändring. Ett ändrat klimat leder till ökad nederbörd, stigande havsnivåer och högre temperaturer. Andra effekter är ökade risker för översvämningar, ras, skred och erosion. Huvuddelen av den uppvärmning som skett sedan år 1950 beror på en ökad mängd växthusgaser i atmosfären. Vi vet idag inte till fullo hur uppvärmningen kommer att påverka klimatet och vilka följder vi kan räkna med. Det vi kan och bör göra, är att tillämpa försiktighetsprincipen. Vad sker i Söderhamn när klimatet ändras? Söderhamns kommun berörs främst av ökad värme, blötare och ibland torrare perioder med översvämningar som följd samt höjda havsnivåer. Årsmedeltemperaturen kommer att öka och vi får vänja oss vid perioder med högre temperatur med maxnivåer högre än idag. Nederbörden väntas öka under vintertid, vilket kan orsaka översvämningar. Sommartid väntas istället nederbörden minska, vilket gör somrarna torrare. Söderhamns kommun har redan påtagligt utsatts för effekten av klimatförändringar, genom häftiga skyfall med översvämningar som följd. En kommun med dess invånare, näringsliv och besökare kan genom rätt val bidra till att minska klimatbelastningen. Det är något som genomsyrar denna översiktsplan, genom att skapa förutsättningar för kollektiva transporter, cykling och gång, slutna kretslopp, hållbara godstransporter och mycket annat. 56

Höjning av havsnivån Den globala höjningen av medelvattennivån fram till 2100 beräknas till 1 meter. Detta kan innebära en höjd nivå med 50 60 centimeter i Gävleborg. Det finns idag ingenting som tyder på att den globala höjningen av medelvattennivån avstannar, utan tvärtom ökar efter 2100. Sannolikheten är stor att antalet översvämningar kommer att öka jämfört med idag. Eftersom bostadsbebyggelse normalt har en livslängd på minst 100 år, bör riskbedömningar vid planläggning och byggande ha minst samma tidsperspektiv. Undantag kan vara enklare byggnader som garage och uthus. När det gäller samhällsviktiga anläggningar som vatten, avlopp, elektricitet, med mera, bör högre krav ställas för att säkerställa dess funktion. Generellt bör planering av strandnära områden präglas av tillräckliga säkerhetsmarginaler och ett visst mått av flexibilitet som gör det möjligt att genomföra korrigeringar i efterhand. Vilka marginaler eller åtgärder som bör vidtas är beroende på områdets karaktär och vilka värden som står på spel, alltså vilka konsekvenser som ett eventuellt misstag medför. Ny bebyggelse bör inte uppföras på mark som riskerar att utsättas för översvämning eller andra konsekvenser av klimatförändringarna. Klimat- och energiplan På uppdrag av kommunfullmäktige arbetar kommunen fram en reviderad klimat- och energiplan. En del är ett förslag på dagvattenstrategi. I likhet med flera andra kommuners ambitioner, bör även Söderhamn ha som mål att bli en klimatneutral kommun senast 2040. Detta mål grundar sig på EU:s mål för 2020 och nationella mål. För att det ska uppnås, ska kommunens eget område ha minimala energibehov och i huvudsak försörjas av förnybara energikällor. Fysisk planering ska medverka till att öka självförsörjningsgraden av förnyelsebar energi. Solceller är ett bra exempel på energikälla som med fördel kan integreras i byggnader och utnyttjas som inslag i stadsbilden. Nya byggnader bör uppföras som kräver små mängder energi, företrädesvis förnybar som produceras på platsen eller i nära anslutning till bebyggelse. Ren luft och klimatreglering Söderhamns kommun har i jämförelse med tätare kommuner begränsade problem med utsläpp. En av de viktigaste utsläppskällorna är vägtrafiken. I dagsläget finns inga fullständiga trafikdata inom kommunen, utan endast sporadiska trafikmätningar för vissa gatuavsnitt som inte beskriver trafikflödet. Kungsgatan i centrum är den gata som har sämsta luftkvalitet inom Söderhamns tätort utifrån tidigare mätningar. De enskilt största vägarna i kommunen är E4 och väg 50. Halten av sotpartiklar i luften har visat starka samband med sjuklighet och dödlighet bland människor. I Söderhamn kan man anta att sotpartikelhalterna är som högst i större områden med småvillabebyggelse. Vatten Förvaltningen av vatten är en miljö- och resursfråga som berör hela samhället. Uppdraget att säkerställa en långsiktig och hållbar vattenförvaltning ligger först och främst på de myndigheter och kommuner som berörs av vattenförvaltningens åtgärdsprogram, men alla aktörer i samhället måste ta ansvar för och beakta vattenmiljöfrågorna i sin dagliga verksamhet för att vi ska nå de uppsatta målen. Buller I de största kommunerna (mer än 100 000 invånare) omfattar miljökvalitetsnormen omgivningsbuller från alla vägar, järnvägar, flygplatser och tillståndspliktiga hamnar. Därutöver omfattar miljökvalitetsnormen omgivningsbuller från större vägar, järnvägar och flygplatser i hela Sverige. Någon generell beskrivning av bullerkällor i kommunen finns inte, bullerutredningar genomförs inom ramen för enskilda detaljplaneärenden. De objekt som alstrar mest buller i Söderhamns kommun är Ostkustbanan, Kilaforsbanan, E4 samt andra större eller högbelastade vägar. Platser där transportberorende industrier är etablerade, alstrar också buller. Infarten till Vallviks bruk och Brädgårdsgatan är aktuella områden. I bullerutsatta områden ska så stor del av marken som möjligt mjukgöras och gröna väggar användas. Effektmål är att skydda ekosystemtjänst och eventuellt förstärka. Det innebär att det i områden med bullerproblematik etableras så stor mängd träd och annan växtlighet som platsens förutsättningar medger. Även relativt lite grönska minskar upplevelsen av buller. Tillräckligt stora/täta grönområden ger också mätbar minskning. STÄLLNINGSTAGANDE: KLIMAT, MILJÖ, HÄLSA OCH SÄKERHET I PLANERINGEN Söderhamns kommun är koldioxisneutral 2040. Öka energieffektiviteten i bostäder och lokaler. Bygg nytt på ett resurseffektivt och miljöanpassat sätt. Bidra till att ge kunskap och insikt till kommuninvånare och företagare för att ge möjligheter till kloka val för hållbara transporter och konsumtion. Dagvattenhantering ska utgå från kommunens dagvattenstrategi. Dagvatten är en resurs i tätortsnära miljöer samt vara värdeskapande, robust och klimatanpassad. 57

6.11 Teknisk försörjning För samhällsutvecklingen är det en mycket stor utmaning att utveckla de tekniska systemen för energi, vatten, avlopp och avfall så att vi har kretslopp mellan stad och land och att vi utnyttjar vatten-, mark- och materialresurserna på ett ansvarsfullt sätt. Planeringen av ny, och omdaning av befintlig bebyggelse ska åstadkomma miljöer som utvecklat resurseffektiva sätt att klara transporter, vatten- och energiförsörjning samt avlopps- och avfallshantering. Näring som tas ur trä, papper, mat och andra jordbruksvaror behöver återföras från staden till jord- och skogsbruk om vi ska åstadkomma ett kretsloppssamhälle, det vill säga ett hållbart samhälle. Infrastrukturen i kommunen är i grunden uppbyggd för att klara av en större befolkningsmängd än den nuvarande. Fram till 2017 har rivningar skett i huvudsak av kommunala bostäder. Det har påverkat den befintliga infrastrukturen i form av överkapacitet på vissa delar av ledningsnäten samt ökade underhållsbehov. Förätningar i redan befintlig bebyggelse är oftast det mest samhällsekonomiska alternativet när nya bostäder planeras. Norra staden är ett exempel på område där nya bostäder kan byggas utan att belasta ledningssystemen med några större investeringar. Produktion av förnybar energi EU:s mål är att andelen förnybar energi ska uppgå till 20 procent innan 2020. Minst tolv procent av den totala energin bör komma från vindkraft. Kommunen är positiv till vindkraft och har i en tematisk översiktsplan Söderhamns kommun tema vindkraft pekat ut områden för vindbruk. Den tematiska översiktsplan samt de allmänna regler och rekommendationer som finns i Vindkraftshandboken bör ligga till grund för den mer detaljerade landskapsbedömningen och påverkan på landskapsbilden. Befintliga försörjningssystem och anläggningar kommer att behöva ersättas eller byggas om för att klara förändrade krav och nya tekniska lösningar. God hushållning av miljö och energi innebär bland annat att kommunen enbart nyttjar lokalt tillverkad förnybar energi. Potentialen för vindkraft, solenergi och bioenergi är god. Söderhamns kommun är skogstät och restprodukter från skog, pappersbruk och sågverk används för fjärrvärme och elproduktion. Potentialen för solenergi är hög och kan ske i samarbete. Fjärrvärme ett långsiktigt hållbart val Centrala Söderhamn, Söderala, Vågbro, Stugsund, Sandarne och Ljusne är till betydande andel försörjt med fjärrvärme. Strategisk nyetablering av bostäder och verksamheter möjliggör sammankopplingar så att fler kan förses med värme från förnybar råvara. Det möjliggör även en ökad förnybar elproduktion. Fjärrvärme är därmed ett förstahandsval i dessa områden. Utbyggnad av lokala centrum öppnar möjlighet för närvärme med förnybar råvara. Långsiktig och säker dricksvattenförsörjning Dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel och det är avgörande att långsiktigt trygga dess kvalitet och kvantitet. Även om kvaliteten är hög och dricksvattentillgången i nuläget god kan klimat- och samhällsförändringar innebära utmaningar för dricksvattenförsörjningen. Vattenverken har idag tillräcklig kapacitet för att försörja kommunens invånare med dricksvatten. Dock behöver grundvattenskydden förstärkas för att säkerställa framtida vattenförsörjning. En uppdatering av både föreskrifter och utbredning av vattenskyddsområdena inom kommunen pågår. Ljusnanåsen är kommunens viktigaste grundvattentillgång, som försörjer stora delar av Söderhamns kommuns invånare med dricksvatten. Järvsjön är kommunens enda ytvattentäkt som används för kommunal dricksvattenförsörjning. Den levererar ett vatten av god kvalitet, men klimatförändringar kan komma att påverka dess kvalitet. Kommunens grundvatten är av mycket god kvalitet. Behandling pågår för att reducera halten av bekämpningsmedelsrester vid Ålsjöns vattentäkt med en positivt nedåtgående trend. 58

Avloppshantering För kommunens avloppsvattenrening finns sju avloppsanläggningar. Kommunalt avlopp finns främst utbyggt i anslutning till tätorterna. Avloppsreningen fungerar tillfredsställande och är tillräckligt dimensionerad för att klara ett visst utökat behov. För den största avloppsanläggningen, Granskärs avloppsreningsverk, finns en våtmark som utgör ett extra reningssteg för avloppsvatten som renats vid avloppsreningsverket. Granskärs våtmark är Sveriges nordligaste våtmark för rening av avloppsvatten. Klimatförändringar i form av större och intensivare nederbörd ställer höga krav på avledning och omhändertagande av dagvattenavlopp. Kommunens ledningsnät för dag- och avloppsvatten består idag till stor del av kombinerade ledningssystem. En dagvattenstrategi kommer att bidra till åtgärder för att förbättra miljön och minska vattenskador. Modern och effektiv avfallshantering Idag ses avfall mer och mer som en resurs. En långsiktigt god hushållning med råvaror och avfall är ett viktigt allmänintresse. Den fysiska planeringens uppgift är att se till att mark för effektiv avfallshantering tillgodoses genom plats för återvinningsstationer, miljöstationer och källsorteringsplatser. Avfallsaspekter behöver integreras i planering och utveckling av stadens fysiska miljö och i arbetet med att minska resursförbrukningen. Allt avfall måste tas om hand på ett effektivt sätt för att inte påverka miljö och folkhälsa. En söderhamnare producerar mer hushållsavfall per år än genomsnittet i Sverige men trenden är sjunkande. I Söderhamn har matavfallsinsamlingen ökat de senaste åren. Logistik och transporter sker i samverkan i regionen. Vissa avfallsfraktioner har visats sig olönsamma för återvinning vid för långa transporter. Ett logistiksystem med genomtänkta transportsystem och omhändertagande i regionen är på sikt ett måste för att bli klassat som miljöfrämjande. Ett bättre underlag för sortering behövs för renare fraktioner. Mat och biologiska ämnen behöver utsorteras i högre grad och återföras till jordbruket. Det fasta telenätet avvecklas successivt och behöver därför ersätts med fiber. Det kommunala ägandet av bredbandsinfrastrukturen ökar på grund av att kraven på digitalisering av vitala samhällsfunktioner. Bredbandsnäten skall vara robusta. Nya typer av samverkan behöver utvecklas mellan kommunen och privata aktörer. Nationella mål för bredbandsutbyggnad: 2020 ska 90 % av Sveriges befolkning ha tillgång till bredband. 2025 ska 100 % ha tillgång till snabbt bredband. Kommunaltekniska ytor för en fungerande kommun Renhållning, snöröjning, sandupptagning och funktionell hantering av massor som berg, grus och jord, så att transportbehov reduceras, ger en väl fungerande skötsel av kommunens mark med så liten miljöpåverkan som möjligt. STÄLLNINGSTAGANDE: TEKNISK FÖRSÖRJNING I PLANERINGEN Utveckling av miljövänligare energislag och lösningar ska stimuleras. Kommunkoncernen ska vara ett föredöme gällande förebyggande, återanvändning, källsortering och hantering av avfall. Teknisk infrastruktur ska finnas med tidigt i planeringen av ny bebyggelse, men även i omvandlingsområden. Befintliga system ska så långt möjligt återanvändas alternativt värnas för framtida användning. En mer utvecklad systemintegration och fler inslag av lokala produktionssystem ska prövas i planeringen. Befintliga vattentäkter ska långsiktigt skyddas. Nödvändiga klimatanpassningsåtgärder ska utredas vid nybyggnation. Lokalisering av vindkraftsanläggningar görs i områden utpekade i kommunens tematiska vindkraftsplan. Strategisk utbyggnad av bredband för att möjliggöra arbete hemifrån och stärka lokal näringslivsutveckling En smart och uppkopplad kommun Det pågår ett generationsskifte inom bredbandsområdet. Informations- och kommunikationsteknik är inte enbart hård infrastruktur utan handlar även om datalagring, informationsutbyte, analys och att möjliggöra nya tjänster inom områden som utbildning, vård och omsorg. 59

Skathamnen 6.12 Kust och hav Kusten har en stor attraktionskraft. Här går det att bo nära naturen och samtidigt inom rimligt avstånd från centrala Söderhamn. Andra söker sig hit för att bada, paddla, fiska, åka skridskor, köra skoter, fågelskåda, åka båt eller bara njuta av havet. Även skogsbruk är närvarande här. När staden fortsätter att utvecklas är kusten en del av allt det som skapar attraktionskraft för dem som vill bo i eller besöka mellersta Sverige. För en långsiktigt hållbar utveckling av kust och hav, behöver en avvägning mellan olika allmänna intressen göras. Hav Enligt EU:s ramdirektiv för havsplanering ska medlemsstaterna senast den 31 mars 2021 ha upprättat havsplaner. Den övergripande målsättningen är att skapa förutsättningar för god havsmiljö och hållbar tillväxt. Havsplaneringen har flera rumsliga dimensioner; utrymmet i och på havsbotten, i vattenpelaren samt på havsytan och utrymmet där ovanför. Det handlar om att utifrån ett helhetsperspektiv ge rumsliga förutsättningar för olika typer av verksamheter eller skydd i havet. Den 1 september 2014 infördes därför en bestämmelse i miljöbalken om statlig havsplanering i Sverige som innebär att det ska finnas tre statliga havsplaner; för Bottniska viken, Östersjön och Västerhavet. Havsplanerna ska omfatta Sveriges ekonomiska zon och svenskt territorialhav från en nautisk mil (1 852 meter) utanför den svenska baslinjen. Detta innebär att kommunerna och staten har överlappande planeringsansvar i större delen av territorialhavet. Eftersom havsplanerna, liksom kommunernas översiktsplaner ska vara vägledande är det angeläget att planerna stämmer överens när havsplanerna antas. Söderhamns kommun arbetar tillsammans med kustkommunerna i Gävleborgs och Uppsala län för att öka kustens attraktionskraft för besökare och boende. Åtgärderna innebär i ett första skede att kvalitetssäkra en inre farled och peka ut ett pärlband med intressanta platser med god tillgång till olika former av service och som är tillgängliga från land och hav. Platserna ska ha styrkor i form av natur, kombinerad med kultur och historia. Detta ger goda förutsättningar för upplevelser som stämmer in med marknadens efterfrågan. 60

Bebyggelse Fritidshus med inslag av permanenta hus, dominerar kommunens hela kuststräcka och stora delar av skärgården. Många fritidshus har byggts utanför detaljplan och en mycket stor del på arrenderad kommunägd mark. I många fall har stränderna tagits i anspråk. Strandlägen för bebyggelse är en exklusivitet idag som betingar höga fastighetspriser. För att skydda den oexploaterade kusten är det ett allmänt intresse att ny bebyggelse ansluter till befintliga bebyggelsegrupper. Genom att koncentrera bebyggelse finns möjlighet att utveckla och nyttja befintlig teknisk infrastruktur som vägar samt vatten och avlopp. En vatten- och avloppsplan utarbetas av kommunen för att tydliggöra i vilken utsträckning det kommunala vatten- och avloppsnätet ska styra mark- och vattenanvändning. LIS-områden och servicenoder Det är idag svårt att från land hitta obebyggda strandområden, vilket starkt begränsat det rörliga friluftslivet. Därför är det en angelägen uppgift att förbättra förutsättningarna för människors möjlighet att se och uppleva havet. STÄLLNINGSTAGANDE: KUST OCH HAV I FYSISK PLANERING Friluftsliv ska prioriteras framför fritidsbebyggelse och skogsbruk i kustnära läge. Fritidsbebyggelse i kustnära läge ska koncentreras till befintliga fritidshusområden och vara detaljplanelagd. För all ny bebyggelse gäller att båtplatser ska vara gemensamma. Utnyttja bebyggelsereserven i befintliga detaljplaner. Utveckla servicenoder och LIS-områden i Skärså, Centrala Söderhamn, Sandarne, Stenö havsbad, Ljusne och Trollharen för allmänhetens tillgänglighet till fritidsbåtshamnar och hav. Inom dessa områden kan besöksanläggningar prövas för att stärka turismen. Framtida rekreationsutbud ska ge alla, oavsett bostadsort och resurser, möjligheter till rekreation längs med kusten och i Söderhamns yttre skärgård. Behåll orörda strandsträckor intakta. Vattendomarna inom Ljusnans avrinningsområde ska omprövas med syfte att öka den biologiska mångfalden genom att säkerställa fiskvandring förbi konstgjorda vandringshinder och återskapa strömvattenmiljöer i torrlagda älvfåror. Det handlar främst om att stärka de funktioner som finns idag, det vill säga Skärså fiskeläge, hamnen i centrala Söderhamn, Sandarne båthamn, Stenö havsbad, Ljusne med Ljusnans mynning, Vallvik och Trollharen. Dessa områden föreslås även pekas ut som LIS-områden. Samtliga områden behöver utredas innan översiktsplanen antas. Skogsbruk Skogsbruket är den dominerande markanvändningen längs med kust och i skärgården. Med hänsyn till områdets stora betydelse för friluftsliv och naturvård är det angeläget att skogsbruket följer de krav och rekommendationer som anges i skogsvårdslagen om hänsynstagande till naturvårdens och friluftslivets intressen. Restriktioner mot skogsbruket utöver skogsvårdslagens krav kan förekomma inom naturreservaten men även på vissa andra begränsade områden. 61

Skärså 6.13 LIS-områden och strandskydd Strandskyddet ger människor möjlighet att promenera längs stränderna, bada, fiska, åka skridskor och göra strandhugg från en båt. Strandskyddet skyddar också djur och växter som lever på och i närheten av stränderna samt i vattnet. Kommunen kan i översiktsplan peka ut områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen, så kallade LIS-områden. Inom dessa områden kan det särskilda skälet för landsbygdsutveckling användas när man prövar dispenser och upphäver strandskyddet. Strandskydd Strandskyddet gäller samtliga stränder vid havet, insjöar och vattendrag oavsett storlek i tätort och i glesbygd. Det generella strandskyddet är 100 meter från strandkanten både på land och i vattenområdet även miljön under vattnet. På några platser, till exempel i en del tätorter, är strandskyddet borttaget. På vissa platser är strandskyddet utvidgat till upp till 300 meter från strandlinjen. I Söderhamns kommun är strandskyddet utvidgat till 300 meter på Klacksörarna, Prästgrundet, Stålnäset, Åsbacka, Stenö-Lilljungfrun-Enskär och Axmar naturreservat och Tupparna. Varför vi har ett strandskydd finns formulerat i miljöbalken. Särskilda skäl krävs för strandskyddsdispens eller upphävande av strandskydd För att kunna ta mark i anspråk för bebyggelse eller annan anordning inom ett strandskyddat område, behöver minst ett av sex särskilda skäl uppfyllas: 1. Områden är ianspråktaget, inom hemfridszon eller tomtplatsavgränsning, 2. Området är väl avskilt från stranden av till exempel en större väg eller järnväg, 3. Området behövs för en anläggning som måste ligga vid vatten, 4. Området behövs för att utvidga en pågående verksamhet, 5. Området behöver användas för att tillgodose ett angeläget allmänt intresse som inte kan tillgodoses utanför strandskyddsområdet, 6. Området behöver användas för att tillgodose ett annat mycket angeläget intresse. 62

Landsbygdsutveckling ytterligare skäl för att ta strandskyddat område i anspråk Ett utpekat LIS-område i antagen översiktsplan innebär ytterligare ett särskilt skäl till lättnad i förbudet att exploatera marken inom strandskyddsområde. Syftet med att redovisa områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen är att: Stimulera den lokala och regionala utvecklingen. Bidra till långsiktigt positiva sysselsättningseffekter. Bidra till att upprätthålla serviceunderlaget i landsbygden. Samtidigt ska en god allemansrättslig tillgång till strandområden säkras långsiktigt och goda livsvillkor för djur- och växtlivet på land och i vatten bevaras. Ytterligare ett krav är att LIS-områdena sammantaget inte bör omfatta mer än en begränsad del av de strandområden inom en kommun som omfattas av strandskydd. Exempel på LIS-områden En turistanläggning där tillgång till stränder och vatten är en förutsättning, eller avsevärd fördel. Livsmedelsförädling som behöver ligga vid vatten, till exempel fiskodling och fiskförädling. Verksamheter som behöver kombineras för att täcka upp säsongen och få bättre lönsamhet. Nya bostäder för att ge tillräckligt många boende i området så att kommersiell och offentlig service ska kunna finnas kvar. Förslag på mål och kriterier för LIS-områden Mål LIS-områdena ska öka kommunens attraktionskraft och främja landsbygden genom att möjliggöra för nya näringsverksamheter, boendemiljöer och turism- och friluftsanläggningar i attraktiva strandnära lägen. Kriterier Stimulera lokal och regional utveckling. Stärka utpekade kommundelscentrum Trönö, Bergvik, Ljusne och Holmsveden. Exploatering utan att strandskyddets syften åsidosätts. Åtgärder som kan antas ge positiva sysselsättningseffekter. Åtgärder som kan bidra till att stärka serviceunderlaget. Områden ska ha god tillgång till kollektivtrafik (buss eller tåg). Säkra en långsiktigt god allemansrättslig tillgång till strandområden. Bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet på land och i vatten. Förslag på LIS-områden På följande orter föreslås LIS-områden. I planförslaget har områdena inte avgränsats. Avsikten är att under samrådet fördjupa frågan och precisera var det kan vara lämpligt med LIS-områden. Skärså Trollharen Sandarne båtklubb Stenö havsbad Ljusne Vallvik Stråtjära Holmsveden Bergvik Trönö Skärgårdsöar med kommunens stugor Ur fastighetsägarens perspektiv ska utpekade LIS-områden ses som möjlighet till vidgat markutnyttjande, inte ett hot om intrång. Fastighetsägarna tar ställning till om den vidgade möjligheten ska utnyttjas eller inte. Prövning krävs även inom utpekat LIS-område Det är inte automatiskt tillåtet att bygga inom ett utpekat LIS-område. Slutlig prövning av lämpligheten av ett strandskyddsupphävande/dispens, sker alltid genom särskild ansökan i senare skede, där utpekade LIS-områden kan åberopas som ett av flera särskilda skäl. I den slutliga prövningen ska det kunna visas att strandskyddets syften tillgodoses långsiktigt och att det sökta området är lämpligt. Åtgärden ska kunna prövas mot de kriterier som ställs avseende landsbygdsutveckling i strandnära lägen. 7 PLANKARTA MARK- Länsstyrelsens karta över strandskyddsområden 63

7 MARK & VATTENANVÄNDNING Teckenförklaring! Kommungräns Kust- och Skärgårdslandskap Landskapskaraktärer Kommungräns 1:5 Q Kommundelscentrum Flackt skogslandskap Sjö- och älvlandskap Kommundelsgräns Centrala Söderhamn Småkuperat skogslandskap Öppet odlingslandskap i dalgångarna Söderhamns omland ((( ((( Landsbygd Järnvägstrafik Vägar (funktionell vägklass 0-5) Vatten Naturområden Vattenstråk!!!!!!!!!!!!!!!!! 64 Plankarta mark- och vattenanvändning 0 3 6 9 12 Kilometer ±! Hudiksvalls kommun Q Trönö!! Bollnäs kommun

!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! Ockelbo kommun Q Bergvik Q Holmsveden Söderhamn Q Ljusne Gävle kommun!!!!!! 65

Söderhamnsåns utlopp 7 MARK & VATTENANVÄNDNING Det här kapitlet är översiktsplanens kärna. Det beskriver hur mark, vatten och bebyggelse på ett mer detaljerat sätt bör användas, utvecklas och bevaras i ett långsiktigt perspektiv. Planeringsinriktningar och förslag på åtgärder för geografiska områden i kommunen ligger till grund för mer detaljerad planering och bygglov. Detta avsnitt ska läsas tillsammans med mark- och vattenanvändningskartan för Söderhamns kommun. Kartan tillsammans med detta kapitel, anger kommunens förslag på marken och vattnets huvudsakliga användning på kort och lång sikt, till år 2040. Det betyder att nuvarande markanvändning kan föreslås kvarstå eller förändras över tiden. Planeringsinriktningarna för kommunens mark- och vattenområden ska tolkas tillsammans med de övergripande utvecklingsstrategierna och ställningstagandena under Allmänna intressen. Kommunen är indelad i tre huvudområden: 1. Centrala Söderhamn 2. Söderhamns omland 3. Landsbygd Inom respektive huvudområde, beskrivs den huvudsakliga markanvändningen. Här anges planeringsinriktning samt förslag på åtgärder. I kapitel 8 listas förslag på utveckling sorterade i en grov tidsordning. 66

7.1 Centrala Söderhamn Område med bebyggelse av stads- eller tätortsmässig karaktär, där bostäder ingår eller kan ingå. Bebyggelsen är indelad i kvarter åtskiljda av gator, eller med kvartersliknande struktur. Stadsbebyggelse och stadsliknande bebyggelse används i huvudsak för bostäder, kontor, handel eller annan verksamhet som är förenlig med bostäder. Trafik- och parkeringsytor, parker och fritidsanläggningar kan ingå. Inom stadsbygdens gräns ingår stadskärna, stadsdelar och stadsstråk Stadskärnan: centrum och Söderhamnsporten. Stadsdelar: Vågbro, Norra och Västra staden, Faxeområdet, Broberg, Holmänge, Stugsund, Knektslätten, Igeltjärn och Hällåsen. Stadsstråk: intensivt utnyttjade gatustråk som länkar samman stadskärnan med Vågbro, Norra och Västra staden, Stugsund, Hällåsen och Söderhamnsporten. Övergripande planeringsinriktning Centrala Söderhamn ska: utvecklas till en rumslig helhet genom att stärka sambanden med tydliga gång- och cykelstråk, till vilken en koncentration av bebyggelse och offentliga rum främst lokaliseras. utvecklas till en funktionsblandad, kustnära småstad med olika värden, och i de större och mer trafikdominerade gatumiljöerna ges ett nytt innehåll och uttryck, anpassat till den gående människans upplevelser avseende innehåll och funktioner. Förslag på åtgärder 1. Ta fram ett gestaltningsprogram som innehåller principer för gestaltning av offentliga rum, dvs. konstnärlig gestaltning, gatumiljöer, torg, parker, skyltning och möblering 2. Se över gång- och cykelstråk inklusive säkra skolvägar inom ramen för en trafikstrategi. 7.1.1 Stadskärnan Stadskärnan omfattar de mest centrala delarna av Centrala Söderhamn samt Söderhamnsporten (resecentrum med närmaste omgivningar västerut mot E4 och österut fram till Rådhustorget). Övergripande planeringsinriktning Stadskärnan ska ha unika kvaliteter i form av kulturhistorisk bebyggelse, bostäder, verksamheter och vackra offentliga rum. Ett utbud av olika typer av parker, gång- och cykelstråk samt bebyggelse som utvecklas/tillkommer med hänsyn till stadskärnans identitet och kvaliteter. Stadsliv, tillgänglighet och kontaktintensiva verksamheter i fokus, där unika förutsättningar tas tillvara. En koncentration av kultur och konst, handel, kontor, utbildning, service och bostäder. En delregional knutpunkt. Hög tillgänglighet till lokal och regional infrastruktur. Stadskärnan har en speciell och överordnad roll i kommunen, och en särskild funktion i regionen. Den är för många människor den mest tillgängliga och aktivitetstäta miljön i kommunen, med regional tillgänglighet till Gävle, Bollnäs och Sundsvall, med flera städer. I stadskärnan finns det största förändringstrycket där flera vill etablera sig, bo och ordna aktiviteter. Samtidigt finns många värden och intressen som kräver hänsyn vid förändring. Stadskärnan är till stor del utpekad som riksintresse och kulturhistoriskt värdefull med unika och inspirerande miljöer. I stadskärnan finns också några av kommunens mest uppskattade och använda offentliga rum, inte minst stadens parker. Stadskärnan är en viktig del av kommunens historia och identitet. Sambanden med övriga delar av centrala Söderhamn är viktiga att utveckla och stärka. Söderhamnsporten planeras för att bli en levande och attraktiv del av stadskärnan. Stationsområdet ska stärkas som kollektivtrafiknod och mötesplats för såväl söderhamnsbor som besökare från regionen och andra delar av landet. Nya verksamheter och bostäder intill och i närheten av stationen skapar goda förutsättningar att kombinera ett attraktivt boende med studier eller arbete på annan ort. Prioriteringar i utvecklingen av området är att stärka ett hållbart resande, skapa stationsnära bostäder och verksamheter. Förslag på åtgärder För stadskärnan gäller Fördjupad översiktsplan för Söderhamns stadskärna (1998) och Planprogram för utveckling av Söderhamns centrum (2015). För utvecklingen av Söderhamnsporten, resecentrum med omnejd, gäller Planprogram för Söderhamnsporten (2017). Delstrategi 2 urbana kvaliteter i staden ger en övergripande inriktning för stadskärnan. Ta fram en parkeringspolicy inklusive revidering av befintliga parkeringsnormer. 67

7.1.2 Stadsdelar Stadsdelar och områden som är en del av centrala Söderhamn och som är kopplade till stadskärnan genom stadstrafik, vägar och bebyggelse. Övergripande planeringsinriktning Plats för basservice och det lokala livet. En blandning av bebyggelse, service och bostäder. Förtätning av bostäder koncentreras i första hand till stadsdelens centrum alternativt som komplement i befintliga bostadskvarter. Park- och naturmark ska undvikas för bostadsexploatering. Väl gestaltade offentliga rum inklusive konst kring stadsdelens centrum. God tillgänglighet till lekplatser och natur. Trygga och attraktiva gång- och cykelstråk, vilka binder samman stadsdelen med övriga centrala Söderhamn. Vid skolorna är tryggheten för barnen extra prioriterad. Befintlig och potentiell jordbruksmark bevaras som reserv för framtida behov av matproduktion. I varje stadsdel utformas och förvaltas offentliga platser med omsorg. Stadsdelarna har god tillgänglighet till kollektivtrafik och närhet till stadskärnan. Förslag på åtgärder i Vågbro 1. Campus Park utreds för trygghetsbostäder och/samt äldreboende. 2. Åtgärder vid och kring Styvjebäcken genomförs i syfte att förhindra framtida översvämningar. 3. Upprustning av miljön kring dagligvarubutiken vid Norralagatan/Hemmansvägen. Förslag på åtgärder i Norra och Västra staden 1. I samverkan mellan kommun, fastighetsägare och invånare ta fram ett planprogram för att utveckla Norra Staden till en omställningsstadsdel och stärka kopplingarna till stadskärnan. 2. Rusta upp Granskärsspåret från Granskär till resecentrum så att det blir tryggt och attraktivt för gående och cyklister. 3. Översyn av lucktomter för komplettering av ny bebyggelse. Förslag på åtgärder i Stugsund 1. Marknadsför detaljplaner som tillåter bostäder inklusive ej miljöstörande verksamheter. 2. Ta fram ett planprogram för utveckling av gamla Stugsund i vilket hamnen och Grundvik ingår. Syftet är att skapa förutsättningar för bostäder, verksamheter och utveckling av hamn och offentliga rum. Hällåsen Planeringsinriktning Hällåsens arena och Hällmyraområdet samt området mot Sandarne har en särställning hos söderhamnarna som idrott- och friluftsområde. Detta område ska utvecklas för fritid, idrott och motion och som en tävlings- och evenemangsplats för en växande besöksnäring. Området ska kunna stå värd för nationella tävlingar och evenemang med inriktning mot bollsporter, friidrotter och simning. Hällåsen är kommunens största arena- och evenemangsområde som idag innehåller fotbollsarena, friidrottsanläggning, tennishall, inomhusanläggning för bandy, ishockeyhall, elljusspår för längdskidåkning och löpträning samt Auquaarena simhall. Även områden i anslutning till Hällåsen är av intresse för friluftsliv och besöksnäring. Här ingår området från Tälje, där kommunens två ridhus finns med hagar och ridleder, samt från Ålsjön mot Hällåsen. Här finns goda förutsättningar för olika typer av upplevelser och utveckling. Där finns det mesta, även om det fortfarande kan utvecklas mycket mer. Förslag på åtgärder 1. Hällåsen ska stärkas i sin nuvarande funktion. Ett utvecklingsprogram tas fram för områdets långsiktiga utveckling i samverkan mellan föreningsliv, medborgare och kommunen. Faxeområdet Omfattar Inre hamnen fram till Stugsundsudden, samt område norr om Söderhamnsfjärden österut till Forsbackabron. Området ingår i Centrala Söderhamn och rymmer en rik sjöfarts-, industri- och järnvägshistoria. Delar av området är riksintresse för kulturmiljövården. Enligt fördjupad översiktsplan Faxeområdet 1. Söderhamns karaktär som sjöstad förstärks. Den gamla stadsstrukturen norr om ån får fortsätta på den södra sidan. 2. Området redovisas för centrumbebyggelse (kontor, utbildningsverksamhet, service, etctera) och bostäder. 3. Inom Faxe Östra och norr om ån får befintliga verksamheter som bedöms lämpliga inordnas i den nya strukturen. 4. En stadsmässig grönstruktur skapas inom området: Stor hänsyn tas till områdets kulturhistoriskt värdefulla miljön. En strävan är att ge hamnområdet en egen karaktär och järnvägsområdet sin. Dessa karaktärer bör stärkas i detaljutformningen. En återanvändning av befintlig bebyggelse bör vara ett förstahandsalternativ. En central bilfri torgbildning skapas med gång- och cykelstråk mellan stationshus och CFL men även till de östliga hamnmagasinen. 68

Förslag på åtgärder För att kunna få till stånd en utveckling inom Faxeområdet, behöver den gällande översiktsplanen förtydligas och kompletteras med fördjupade utredningar kring exempelvis markförhållanden, gestaltning, arkitektur. Ett planprogram bör tas fram som baseras på den fördjupade översiktsplanen och som syftar till att precisera den rumsliga strukturen. Sågverkstrampet är ett stråk på södra sidan av Söderhamnsfjärden, med promenad- och cykelstig och möjlighet för rörelsehindrade att ta sig fram. Stråket startar i Inre hamnen och föreslås förlängas från Stenö till Ljusne. Delar av Faxeområdet ingår även i Planprogram för utveckling av Söderhamns centrum. 7.1.3 Stadsstråk Planeringsinriktning Sammanlänkning av centrala Söderhamn genom utpekade stråk för komplettering av offentliga rum, bebyggelse, service och stadstrafik. Bebyggelse med främst bostäder, väl gestaltade offentliga rum och en kontinuitet av stadslivskvaliteter och verksamheter. Särskilt fokus kring hållplatser, trygghet, tillgänglighet och andra strategiska platser. Stadsstråk är gatustråk som binder samman stadskärnan och stadsdelarna så att Centrala Söderhamn upplevs som en helhet och det är lätt att gå, cykla eller ta bussen mellan olika delar. Stråken och hållplatslägena längs dessa syftar till att många får hög tillgänglighet och närhet till kollektivtrafik och olika viktiga funktioner i staden. Målet är att stråken ska ha en större täthet av trafikanter och med det en större potential att utveckla ett trygga, befolkade gator och bebyggelse. Några stråk eller delar av stråk saknar i utgångsläget förutsättningar för stadsliv och bebyggelse, men har en viktig sammanlänkande funktion för kollektivtrafiken. Stråken och deras delsträckor har olika förutsättningar och utveckling av stråken kommer att behöva ske successivt under perioder på lång sikt. Stråk Norralagatan fram till Södra Hamngatan. Tallvägen Nygatan. Kungsgatan - Brädgårdsgatan. Södra Hamngatan ut mot Stugsundsvägen alternativt det gamla järnvägsspåret. Järnvägsstråket. Trädgårdsgatan. Granskärsspåret. Sågverkstrampet. Förslag på åtgärder 1.En fördjupad studie kring stadsstråk, deras betydelse inklusive förslag på åtgärder tas fram. Utvecklingskarta för Söderhamns tätort 69

7.1.4 Hållbarhetsbedömning av principer för mark och vatten Centrala Söderhamn Kommunen tar ett helhetsgrepp kring den rumsliga utvecklingen för centrala Söderhamn och satsar på att vara en del av en regional infrastruktur. Biologisk mångfald, rekreation, kulturvärden och bilfria mobilitetslösningar prioriteras. Exempelvis i Faxeområdet planeras för ett bilfritt torg och på flera platser avses stadsbebyggelsen i huvudsak nyttjas för bostäder, kontor och/eller handel där den gående människans upplevelser står i fokus. Att prioritera genomförandet av redan utarbetade planer bedöms genomförbar och rotat. Här finns redan en utarbetad helhetsbild. Dock bör man vara uppmärksam på två saker. Dels att befintliga planer kan komma att behöva revideras när exempelvis klimatanpassningsplanen färdigställs och dels att exempelvis Fördjupad översiktsplan Söderhamns stadskärna relaterar gamla fakta och uttrycker bilen som ett överordnat transportmedel i staden. Något som står i motsatsförhållande till denna översiktsplans ambitioner. BERÖRDA MÅL MÅL 3: HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE Att fokusera på en tät bebyggelsestruktur med prioritet på gång- och cykelvägar ökar sannolikheten för att kommuninvånare tar en promenad eller cyklar istället för att ta bilen, framför allt kortare resor. Detta främjar möjligheterna till spontan fysisk aktivitet vilket kan skapa god hälsa. MÅL 6: RENT VATTEN OCH SANITET Söderhamns kommuns dricksvatten kommer i dagsläget i huvudsak från fem vattenverk (Ålsjön, Kinstaby, Stråtjära, Holmsveden och Järvsjöns vattenverk) och i dagsläget är dricksvattenmängden tillräcklig och av god kvalitét. Denna fråga kan dock komma att förändras, inte minst genom klimatförändringar som medför höjda vattennivåer. Därför är det av stor vikt att en VA-strategi utvecklas, gärna i samverkan och samband med att kommunen tar fram en klimatanpassningsplan. MÅL 7: HÅLLBAR ENERGI FÖR ALLA Norra staden utvecklas till en omställningsstadsdel. Det bedöms vara ett strategiskt tillfälle att, bland annat, utreda möjligheterna till miljövänliga uppvärmnings- och energialternativ. Positiva erfarenheter från Norra Staden kan sedan användas när övrig bebyggelse tillkommer i andra delar av kommunen. MÅL 10: MINSKAD OJÄMLIKHET Genom att eftersträva en rumslig helhet i stadskärnan och komplettera stadsdelar med det utbud som behövs av bostäder, kontor eller handel kan en större valfrihet över sin livssituation uppnås. Fler möjligheter att både bo, jobba och uppleva rekreation i flera stadsdelar kan medföra ett ökat antal människor som rör sig i stadsrummet vilket ökar tryggheten. Det är positivt att kommunen tagit fram ett bostadsförsörjningsprogram där det tydligt framgår vilken typ av bostäder kommunen behöver kompletteras med. Detta bör vara prioriterade frågor i det gestaltningsprogram som föreslås tas fram för centrala Söderhamn. Framtagandet av ett gestaltningsprogram för kommunens centrala delar bör även belysas ur ett genusperspektiv, barn och äldreperspektiv för att säkerställa att grupper som normalt inte kommer till tals har chans att påverka sina offentliga rum. Även vid framtagande av program för långsiktig utveckling i Hällåsen bör fokus riktas på exempelvis unga tjejer som oftast inte kommer till tals och nyttjar idrottsplatser i lika stor utsträckning som unga killar. 70

MÅL 11: HÅLLBARA STÄDER OCH SAMHÄLLEN Hur och var kommunen utvecklas ger konsekvenser för både boendemiljö, hälsa, trivsel och trygghet. Det bedöms strategiskt att betrakta centrala stadskärnan som en delregional knutpunkt och kollektivtrafiknod, mycket viktigt i utveckling av nya Söderhamnsporten. En ökad rörlighet gör Söderhamn till en mer attraktiv plats att både utveckla företag, turista och bo. Stadens identitet som den kustnära småstaden skärps, delvis i och med utveckling och komplettering med bostäder i Faxeområdet och Stugsund. Detta motsvarar också den förankrade delstrategin om urbana kvaliteter i staden. Kommunen har tidigare haft problem med en minskande befolkning och genom stationsnära boenden ökar den regionala attraktiviteten. Att fokusera på säkra skolvägar för gång och cykel visar att kommunen har sina medborgares önskemål i fokus, då det uppkommit i tidigare ortsdialoger. Centrala Söderhamns kultur- och parkområden bevaras och värnas vid eventuella nybyggnationer vilket både gynnar närboende och en potentiellt ökad andel turister. MÅL 13: BEKÄMPA KLIMATFÖRÄNDRINGEN Det är positivt att kommunen vill tilllämpa försiktighetsprincipen vad gäller klimatförändringar men kommunen bör vara bättre förberedd än så med tanke på att flera områden, exempelvis bebyggelse kring Norralaån, Ljusnan vid Ljusne, Askers och Söderala befinner sig i riskzon för översvämningshot vid 100-årsflöden som beräknas öka i ett förändrat klimat. Det blir extra viktigt att genomföra en klimatanpassningsstrategi som kan agera underlag. Kommunen skulle tydligare kunna peka på möjligheterna till ett bilfritt liv i kommunens centrala delar. Detta för att främja en aktiv och hälsosam befolkning, men inte minst för att leva upp till sina egna ambitioner om en fossilbränslefri kommun 2030 och även Sveriges nya klimatpolitiska ramverk. MÅL 15: EKOSYSTEM OCH BIOLOGISK MÅNGFALD När kommunen satsar på att stärka sitt varumärke som kustnära småstad blir det extra viktigt att både grönstrukturplan och fastställande av LIS-områden genomförs tidigt. Detta för att inte riskera att försvaga gröna eller blå samband och/eller små lokala habitat och de arter som bebor dessa. Vad som bedöms positivt är att Faxeområdet, som till stor del består av redan hårdgjord mark, utreds för utbyggnad och komplettering med bostäder. Att kommunen tar ställning emot exploatering i parkoch naturmarker bedöms som positivt och essentiellt för stadsdelarnas möjligheter till rekreationsmiljöer samt för den biologiska mångfalden i stadsmiljö. Bevarandet av all potentiell jordbruksmark som resurs för framtids behov bedöms som positivt för att vända den nationella trenden av minskande självförsörjningsgrad. Viktigaste hållbarhetsaspekterna I ett tidigt skede ta hänsyn till klimataspekterna i en framtida energi-, klimat- och trafikstrategi för att säkra kvaliteteten på ett dricksvatten av god kvalitet. Fundera i god tid på hur positiva erfarenheter från omställningsarbetet i Norra Staden kan gagna resten av kommunen. Ta ställning till behovet av blandad bebyggelse med varierade upplåtelseformer. Tydligt fokusera på ett jämlikhetsperspektiv i all framtida planering av staden för att minimera risken att grupper som normalt inte kommer till tals nedprioriteras. För att leva upp till sina egna ambitioner om en fossilbränslefri kommun 2030 tydligt peka på viljan att göra stadskärnan bilfri i så stor mån som möjligt. Prioriterade indikatorer för en fortsatt hållbar planering 6.5 Senast 2030 genomföra en integrerad förvaltning av vattenresurser på alla nivåer, när så är lämpligt genom gränsöverskridande samarbete. 11.1 Senast 2030 säkerställa tillgång för alla till fullgoda, säkra och ekonomiskt överkomliga bostäder och grundläggande tjänster samt rusta upp slumområden. 13.2 Integrera klimatåtgärder i politik, strategier och planering på nationell nivå. 15.9 Senast 2020 integrera ekosystemens och den biologiska mångfaldens värden i nationella och lokala planerings- och utvecklingsprocesser, strategier för fattigdomsminskning samt räkenskaper. 71

7.2 Söderhamns omland (Forsbacka Utviksvägen, E-Center, Söderala, Sandarne) Sandarne båtklubb Omlandet har en varierad bebyggelsestruktur och landskap. Närheten till Centrala Söderhamn och dess utbud är god, samtidigt som kommunens externa handelsplats E-Center är en del av omlandet. Natur- och grönområden ska förvaltas med särskild hänsyn till närheten till Centrala Söderhamn och behovet av tätortsnära rekreation. Söderhamns omland utgörs av tätortsnära landsbygd som inte omfattas av stadskärnan, stadsdelar och stadsstråk. I denna del ingår Forsbacka, ett stråk längs med Utviksvägen, Söderala, E-center och Sandarne samt tätortsnära grönområden inklusive jordbruksmark. Om E-center går att läsa mer under rubrik Verksamhetsområden. Övergripande planeringsinriktning Jordbruksmark, även sådan som ligger för fäfot, ska värnas för jordbrukets intressen. Den tätortsnära naturen utvecklas med hänsyn till det rörliga friluftslivet. Gränsen mot centrala Söderhamn och stadsbebyggelse ska vara tydlig. Bebyggelse främst inom cykelavstånd från centrala Söderhamn. Bebyggelseutveckling i anslutning till befintlig bebyggelse. Ny bebyggelse och förändringar ska ske i samklang med landskapet och varje områdes karaktär och bebyggelsemönster. Kompletterande bebyggelse ska bidra till ett bibehållande och helst stärkande av varje områdes karaktär avseende färg, form, material och detaljer. Moderna uttryck kan ske genom en medveten tolkning av platsens karaktär. Söderala, Sandarne och E-center ska ha inbjudande, tillgängliga och trygga allmänna platser. I de centrala delarna ska det finnas belysning och trottoarer, anpassade för personer med funktionsvariation. Del av stadsbusstrafiken. Vardaglig service i form av varor tillgodogörs främst i centrala Söderhamn och E-center. Återskapande av förlorade kvaliteter ska uppmuntras. Förändringar av vägsträckningar ska ske med hänsyn till landskap, bebyggelse och vägens karaktär. Förslag på åtgärder 1. Levandegör kommunens sågverkshistoria. Ett projekt som syftar till att öka kunskapen om epoken, stärka skyddet för att bevara de lämningar som finns idag och öka tillgängligheten till dessa platser. 72

Forsbacka och Utviksvägen Planeringsinriktning Prioriterad markanvändning är jordbruk. Forsbacka och Utviksvägen bibehåller och utvecklas utifrån nuvarande karaktär av lantlig kustbygd genomförsiktiga tillägg av bebyggelse med hög kvalitet. Naturvårdsinriktade skogsbruksplaner upprättas i samråd mellan skogsägare och kommun för dessa områden. Bebyggelse bör undvikas, även andra typer av verksamheter som torvbrytning, grus- eller bergstäkter. Ny bebyggelse kan genom kompletteringar inom befintliga byar, eller genom att nya byar byggs utifrån ovan principer. Befintliga samt rester av ångbåtsbryggor bör bevaras och exploateringar som förstör dessa minnen ska inte tillåtas. Upprustning ska baseras på en historisk kunskap. Sandarne Förslag på åtgärder 1. Utveckla Stenö havsbad som friluftsområde, camping och för konferens (LIS-område) 2. Stärk området kring Sandarne båtklubb som nod för båttrafik och boende (LIS-område) 3. Utveckla Sågverkstrampet och förläng mot Ljusne. Förslag på åtgärder 1. Öka allmänhetens tillgänglighet till stränder och hav. En för kusten övergripande utredning bör genomföras för att stärka söderhamnarnas och besökarnas möjligheter att enkelt nå kust och hav. 2. Gång- och cykelbanor byggs ut längs med Utviksvägen för att förbättra säkerheten för gående och cyklister. 3. Nät av enklare gångvägar för promenader och historiska och strandnära upplevelser. 73

7.2.1 Hållbarhetsbedömning mark- och vattenanvändning Söderhamns omland Det är positivt att omlandet lyfts fram eftersom det representerar andra delar än stadskärna, stadsdelar och stadsstråk som har en mer varierad bebyggelsestruktur och här är andra prioriteringar viktiga. Kommunen poängterar att gränsen skall vara visuellt tydlig, landskapet och friluftslivet ges en mer överordnad roll än bebyggelsen. Jordbruk, skogsbruk samt natur- och grönområden prioriteras och ny bebyggelse sker endast primärt genom komplettering, exempelvis längs Utviksvägen. Här finns mindre shopping och invånare i omlandet hänvisas istället till E-center. BERÖRDA MÅL MÅL 3: HÄLSA & VÄLBEFINNANDE Precis som i centrala Söderhamn prioriteras framför allt cykeln som transportmedel, genom att ny bebyggelse prioriteras där det bedöms vara cykelavstånd in till centrala Söderhamn. Grön- frilufts- och rekreationsområden prioriteras och sparas till stor del. Detta skapar möjligheter för olika människor med olika behov att nyttja omlandets gröna och blå värden. I Forsbacka och längs med Utviksvägen ökar allmänhetens tillgång till blå värden. Detta ger både invånare och besökare god tillgänglighet till rekreativa miljöer vilket är positivt ur ett hälsoperspektiv. Gång- och cykelvägar byggs ut för att förbättra säkerheten vilket främjar en ökad rörlighet och även tillgänglighet till andra delar av kommunen, exempelvis Hällåsens idrottsanläggningar, vilket skapar god hälsa. Det tätortsnära friluftslivet prioriteras vilket ökar chansen för spontana fysiska aktiviteter, även till vardags då vissa människor inte bedömer att tiden finns. Genom beslutet att jordbruksmark ska vara en prioriterad markanvändning ökar möjligheten för kommuninvånare att få tillgång till närproducerad mat. MÅL 6: RENT VATTEN OCH SANITET När kommunen sakta och försiktigt växer kring omlandet är det viktigt att se till att kompletterande och eventuell ny bebyggelse kan ansluta sig till det kommunala vatten- och avloppsnätet (VA). Det bör därför vara en prioriterad fråga att arbeta fram en kommunövergripande VA-plan som i dagsläget saknas. MÅL 8: ANSTÄNDIGA ARBETSVILL- KOR OCH EKONOMISK TILLVÄXT Bättre kommunikationer inom omlandet via gång- och cykelvägar ökar rörligheten. Kommunen bör prioritera att även omlandet blir en integrerad del av stadstrafiknätet för att stärka förutsättningarna för kollektivtrafikspendling inom en större del av kommunen. Detta bedöms på sikt öka kommunens attraktionskraft och kan i och med ökad regional rörlighet leda till en ökad inflyttning. Effekten av ökad inflyttning gör att kommunens skatteinkomster kan öka. MÅL 9: HÅLLBAR INDUSTRI, INNO- VATIONER OCH INFRASTRUKTUR Genom att komplettera med bebyggelse längs befintlig infrastruktur kan samhällsservice samordnas och nyttjas effektivt. Kostnaderna blir mindre än vid utbyggnader av nya kommundelar. MÅL 10: MINSKAD OJÄMLIKHET Det är positivt att kommunen tagit fram ett bostadsförsörjningsprogram som pekar ut de kommande årens behov av bostäder på olika platser. Prioritering av bebyggelse inom cykelavstånd förkortar avstånden inom kommunen och ger barn, unga, pensionärer och människor med funktionsvariation ökade möjligheter att röra sig fritt i större delar av kommunen. 74

MÅL 11: HÅLLBARA STÄDER OCH SAMHÄLLEN Hur och var Söderhamns kommun väljer att utveckla sitt omland ger konsekvenser av olika slag för människors boendemiljö. Nya bostäder ska upprättas i samklang med landskapet och inom cykelavstånd samtidigt som viktig samhällsservice och shopping tillhandahålls främst i E-center och i Söderhamns centrum. Vid upprättandet av ny bebyggelse är det viktigt att ha rätt kunskaper om vilka behov som finns i nuläge och framtid. Detta för att kunna skapa en varierad bostadsbebyggelse som skapar förutsättningar för människor i olika åldersgrupper och med olika bakgrund att mötas. Bevarandet av Ångbåtsbryggan och Utviksvägen sågverkshistoria rekommenderas att genomföras i samarbete med expertis på området. Kommunen rekommenderas att i ny grönstrukturplan även involvera kulturhistoriska värden för att få en översikt över de värden som innehar ett skydds- och/eller bevarandevärde. MÅL 13: BEKÄMPA KLIMATFÖRÄNDRINGEN En utveckling av säkra och attraktiva gång- och cykelvägar mellan Söderala och centrala Söderhamn samt längs Utviksvägen uppmuntrar fler att lämna bilen hemma vid kortare resor. Det är viktigt att visa hänsyn till risken för översvämningar när kommunen utvecklar Utviksvägens karaktär som lantlig kustbygd, då vissa områden kring exempelvis Forsbacka redan idag är utsatta vid 100-årsflöden, något som beräknas öka i framtiden. Här är den planerade klimatanpassningsstrategin av stor vikt för en hållbar framtida planering. MÅL 15: EKOSYSTEM OCH BIOLO- GISK MÅNGFALD Att prioritera både aktiv och inaktiv jordbruksmark värnar den biologiska mångfalden och bevarar gröna samband. Ett tillgängliggörande av omlandets kustområden kan leda till negativa konsekvenser för strandzonens växt- och djurliv, både genom fysisk påverkan och genom ett ökat flöde av människor som kan störa. Det är viktigt att utvecklingen av dessa områden föregås av ett noggrant utpekande av LIS-områden och att övriga områden skyddas och bevaras. Viktigaste hållbarhetsaspekterna Säkerställ att en eventuell utbyggnad av omlandet kan ansluta sig till det kommunala VA-nätet. Prioritera både kollektivtrafik samt gång- och cykelvägar för att möjliggöra hållbara pendlingsmönster inom en större del av kommunen för att öka attraktionskraften och möjligheterna till inflyttning utanför kommunens mest centrala delar. Tillkalla vid behov kulturhistorisk expertis för att säkerställa att miljöerna vid Ångbåtsbryggan och Utviksvägen bevaras på ett korrekt sätt. Var observant och utarbeta relevanta planer och strategier för utveckling av omlandets kustområden för att inte riskera att påverka strandzonens växt- och djurliv negativt. PRIORITERADE INDIKATORER FÖR EN FORTSATT HÅLLBAR PLANERING 10.2 Till 2030 möjliggöra och verka för att alla människor, oavsett ålder, kön, funktionsnedsättning, ras, etnicitet, ursprung, religion eller ekonomisk eller annan ställning, blir inkluderade i det sociala, ekonomiska och politiska livet. 11.2 Senast 2030 tillhandahålla tillgång till säkra, ekonomiskt överkomliga, tillgängliga och hållbara transportsystem för alla. Förbättra trafiksäkerheten, särskilt genom att bygga ut kollektivtrafiken, med särskild uppmärksamhet på behoven hos människor i utsatta situationer, kvinnor, barn, personer med funktionsnedsättning samt äldre personer. 11.4 Stärka insatserna för att skydda och trygga världens kultur- och naturarv. 13.1 Stärka motståndskraften mot och förmågan till anpassning till klimatrelaterade faror och naturkatastrofer i alla länder. 15.5 Vidta omedelbara och betydande åtgärder för att minska förstörelsen av naturliga livsmiljöer, hejda förlusten av biologisk mångfald och senast 2020 skydda och förebygga utrotning av hotade arter. 75

Emböle 2016 7.3 Landsbygd Syftet med att avgränsa landsbygden från staden är att säkra utvecklingsmöjligheterna för landsbygdsnäringarna, värna vissa rekreations- och landskapsvärden samt inte minst stärka förutsättningarna att bo och leva i hela kommunen. Till landskapsvärdena hör en tydlig gräns mellan den centrala staden och landsbygden. De olika landskapskaraktärerna ska vidmakthållas. Sammantaget innebär detta att ny bostadsbebyggelse främst bör koncentreras till utpekade kommundelscentrum. Genom en sådan strategi kan också förutsättningarna för kollektivtrafik förbättras. På Söderhamns landsbygd bor närmare hälften av kommunens befolkning. Landsbygden utgörs av ett gammalt kulturlandskap med bygder, byar och mindre tätorter, varierade landskapstyper och produktionsvärden kopplat till landsbygdsnäringen. Här återfinns fem karaktäristiska landskapstyper; öppet odlingslandskap i dalgångarna, sjöoch älvlandskap, småkuperat skogslandskap, flackt skogslandskap och kust- och skärgårdslandskap. Dessa karaktärer bjuder på olika förutsättningar och behöver behandlas på delvis olika sätt. Övergripande planeringsinriktning Utveckling i form av ny bebyggelse, verksamheter, koncentreras i första hand till kommundelscentrum. Kollektivtrafiken utvecklas mellan kommundelscentrum och Centrala Söderhamn. Goda utvecklingsmöjligheter för landsbygdsnäringar. Bygdernas olika identiteter värnas. Skogs- och jordbruksmark skyddas från annan markanvändning. Förslag på åtgärder 1. Ta fram en landsbygdsstrategi med syfte att tydliggöra landsbygdens förutsättningar och behov samt kommunens syn på lokal utveckling. Strategin ska ses som början på en process där medborgare, föreningsoch näringsliv runt om i kommunen på ett aktivt sätt ska göras delaktiga i såväl beslut som genomförande. Ett annat syfte är att stimulera samordning av kommunens egna verksamheter och samverkan mellan kommun och andra aktörer för att säkerställa service och utveckling av kommunens landsbygd. Strategin kan med fördel genomföras i regional samverkansform. 2. Utred i samverkan med Region Gävleborg förutsättningarna för att öka turtätheten mellan kommundelscentrum och centrala Söderhamn. 76

7.3.1 Landskapskaraktärer Öppet odlingslandskap i dalgångarna Trönö-, Norrala- och Söderaladalen samt Mobygden Längs med Norrala och Söderala dalgångar finns ett öppet jordbrukslandskap med obrutna arealer av högproduktiv åkermark. Områdena har stor betydelse för jordbruksproduktion, upplevelsevärden och för att behålla kommunens karaktär av levande landsbygd. Gränsen mellan den centrala Söderhamn och landsbygden är tydlig, inklusive viktiga siktlinjer. Odlingsbygderna i norr följer de av berg inramade dalgångarna från kustbygden genom Trönö- och Norraladalen. Trönödalen har en ålderdomlig struktur med bebyggelsen knuten till höjdlägen. Mitt i dalen rinner Trönöån med ett mer eller mindre meandrande lopp. Dalens sydöstra del är relativt flack, men blir högre i de nordvästra delarna och får en mer småkullig karaktär. De centrala delarna av Trönöbygden är av riksintresse för kulturminnesvården. Kring Norrala är centralbygden förhistorisk med spridda odlingslador. Gårdarna kantar dalgångarna mot den omgivande skogen. Genom odlingslandskapet rinner Norralaån i ett delvis rätat lopp. Merparten av Norraladalen utgör riksintresse för kulturmiljövården. Söderalabygden utgörs av en flack, låglänt jordbruksslätt omgiven av ett antal byar. Markerna är svåravvattnade och Söderalaån som korsar slätten är därför sedan långt tillbaka utgrävd och rätad. Byarna vid Söderalaslätten är av riksintresse för kulturminnesvården. I förlängningen av Söderaladalen västerut vid Mo, följer ett öppet jordbrukslandskap längs med Färgeriåns dalgång och Ljusnanåsens sträckning. Den kraftigt meandrande ån skär på ett par ställen genom åsen och bildar vackra raviner. Jordbruksbebyggelsen är i huvudsak koncentrerad till åsen, men spridda gårdar förekommer även på dalgångens sluttningar. Sjö- och älvlandskap Florsjön-Bergviken-Marmen-Ljusnans nedre lopp Sjölandskapet avser landskapet sydväst om staden, runt Bergviken, Marmen och Florsjön. Landskapet har stor betydelse för jordbruket och kulturmiljövården, friluftsliv och stora upplevelsevärden. Florsjön är av stort intresse för rörligt friluftsliv med möjligheter till framför allt bad och fiske. Bergviken är ett stort sel i älven Ljusnan och är också av mycket stort intresse för det rörliga friluftslivet. Äldre kyrkor är placerade på strategiska platser i närheten av sjöarna. Skog är kyrkbyn i Skogs socken och har en intressant kyrkohistoria, från hednatid till nutid och som kyrkoruinen Sankt Olofs kapell på Kyrkudden i sjön Bergviken vittnar om. Området kring sjön Marmen är en av Hälsinglands rikaste platser för lämningar efter lågteknisk järnframställning. Lämningarna består av slagg som indikerar bybildningar och kolningsgropar. Bygden kring främst Askesta och Marmaverken präglas även av tidigare träindustri, med sågverksbyggnader respektive samlad bruksbebyggelse runt den tidigare pappersmassafabriken. I sluttning ner mot Marmen vid Sunnanå ligger ett småbrutet odlingslandskap med vacker landskapsbild. Vid Höljebro där Marmen övergår i en smal älvfåra, fanns tidigare en av de största forsarna i Ljusnans nedre lopp. Efter tillkomsten av kraftverket vid Höljebro är strömfåran torrlagd vid normal vattenföring. Sluttningarna mot den forna forsen består av lövskog med en rik lundvegetation med stora naturvärden. Längre ner i strömfåran kommer en dalgång med för Hälsingland stor och hasselrik sumpskog. Småkuperat skogslandskap Trönö- och Norralaskogarna Landskapet utgörs av en vågig bergkulleterräng med en storskalig och sluten karaktär. Det småbrutna landskapet har utöver stora produktionsvärden för skogsbruket, även stora natur- och upplevelsevärden samt stor betydelse för friluftslivet. Landskapstypen är rik på sjöar. I den norra delen karaktäriseras landskapet av mindre sjöar blandat med större sammanhängande myrområden. I områdets centrala delar nordväst om Järsjön, breder ett omväxlande barrskogslandskap ut sig med delvis kraftigt kuperad, delvis småbruten terräng. Berg och höjdryggar med lavklädda hällmarker och lågvuxen hällmarkstallskog växlas av med små, delvis öppna myrmarker. De kulturmiljöintressanta fäbodarna Norrbodarna och Svarttjärnsbodarna ligger i närheten. Ytterligare områden av intresse för kulturmiljövård är Långbrosbodarna vid Långbrosbodsjön och Visbodarna vid Visbodsjön. Söder om Trönöåns dalgång ligger Tannåsen (110 meter över havet) som en uppstickare i landskapet. Vid foten i nordväst ligger en ensamliggande skogsgård med en genuin gårdsmiljö stärkt av ängslador och betesmark med lång hävd. 77

Holmsveden Stråtjära Skog Landskapstypen karaktäriseras av många sjöar insprängda i den kulliga bergsterrängen. Invid sjöarna Storsjön, Tönnångerssjön och Ljussjön finns detaljplanelagda fritidshusområden. I Holmsvedenbygden ingår byarna Henninge, Håkanbo, Hemstanäs, Långbo, Härnebo, Västby, Långviken, Tönnånger, Älgnäs och Småströmmarna. Långbo och Härnebo är mindre byar som utgör särskilt värdefulla bebyggelseområden, där gårdsmiljöer och odlad mark bildar öppet landskap med sjö, skog och berg i fonden. Sydost om Holmsveden reser sig brant Sagberg närmare 90 meter över omgärdande skogsmark och utgör ett värdefullt utflyktsmål. Samhället Stråtjära avgränsas som egen tätort enligt Statistiska Centralbyrån (SCB), men ingår i Skog socken och ligger öster om kyrkbyn Skog (ingår i sjölandskapet ). Tätorten omges av jordbruksmark och präglas av vägkorset för vägarna mellan Bergvik-Holmsveden och Tönnebro-Bollnäs. Flackt skogslandskap Kommunens sydöstra del Skogen dominerar marktäcket och landskapet är relativt storskaligt och slutet till sin karaktär. Lanskapskaraktären är rik på både myrar, sjöar och vattendrag. I den sydvästra delen ligger ett vackert sjölandskap benämnt Noran och som är det sammanfattande namnet på de tre sjöarna Böles-Noran-Varvs-Noran och Tönnebro-Noran i Skärjåns vattensystem. Området är värdefullt för turism och friluftsliv. Sjöarna avgränsas i väster av Gävleåsen och den urgamla vägen mot Norrland, idag E4, följer troget åsens sträckning. Sunnäsbruk lokaliserat vid Tvärån var tidigare ett järnbruk i drift från mitten av 1600-talet till slutet av 1800. Inom den sydvästra delen av lanskapstypen ligger fäbodar av intresse för kulturmiljövården; Hamnäsfjärdarna fäbodar, Bölesfäbodarna och Strand fäbodar. I Gullgruva finns bruksmiljö med rester av en parkanläggning. Kust- och skärgårdslandskap I kustområdet mellan Skärså och Humlegårdsstrand finns en kustnära skogszon som är av intresse för friluftslivet. Längs kustremsan är större fritidsbebyggelseområden belägna såsom Sikfjärden, Jonskär och Rexvågen, där fastboende idag är vanligt. Utanför fastlandet finns en större ögrupp benämnd Klackörarna, bestående av sex öar och många mindre skär. På öarna finns gammal fiskarbebyggelse bevuxet med karaktäristisk landhöjningsvegetation. Söderut följer Stålnäset som utgör en relativt orörd kustremsa av stort värde för friluftslivet. Öster om Stålnäset finns en liten koncentrerad skärgård av små öar - Stålnäshararna, som med något undantag helt saknar skog. I förlängningen åt nordost ligger Prästgrundet som är den yttersta av öarna i Söderhamns skärgård. Ön karaktäriseras av den välbevarade fiskelägesmiljön av riksintresse för kulturminnesvården. De större kustsamhällena Sandarne,Ljusne och Vallvik ingår i landskapstypen och utgör bruksorter som växte upp i och med industrialiseringen. Här återfinns kulturhistoriskt värdefulla objekt och miljöer i form av både industribyggnader och bostäder. Utanför Sandarne utgörs skärgården av en attraktiv övärld där Enskär, Sandskär, Grimskär och Lockskär är de största. Skärgården är viktig för friluftslivet och är därmed ett av kommunens mest frekventerade fritidsområden med en omfattande fritidshusbebyggelse på många av öarna. Inom den södra delen av kusten söder om Vallvik vidtar ett relativt obebyggt landskap där skärgården är mindre örik. Först vid Granön förekommer ett fritidhusbebyggelseområde, det angränsar till länets största naturreservat Axmar som samtidigt är det största sammanhängande oexploaterade skärgårdsområdet längs södra bottenhavskusten. Cirka 7 kilometer utanför fastlandet ligger även Söderhamnkustens största ö Storjungfrun, med stor betydelse för friluftslivet. Skärså-Humlegårdsstrand-Stålnäset- Sandarne-Ljusne-Vallvik-Granön Skärså fiskeläge är ett av Gävleborgs största och samtidigt bäst bevarade och välbesökta turistmål. Fritidshusbebyggelse ligger visuellt skilt från den ursprungliga bebyggelsen, varför den senares karaktär är mycket välbevarad. 78

7.3.2 Kommundelscentrum Bygdegård i Stråtjära-Skog Kommundelscentrum är orter med viss basservice och andra funktioner som ska fungera som omland för den omliggande landsbygden. De prioriterade orterna utgörs av Trönö, Bergvik, Ljusne och Holmsveden, vilka är geografiskt utspridda i kommunen. Orterna ska ha god tillgänglighet och turtäthet till det regionala kollektivtrafiksystemet. Ett kommundelscentrum har förutsättningar för funktioner som exempelvis förskola, skola, äldreomsorg, kyrka, idrottsplats, bygdegård och dagligvaruhandel. Kommundelscentrumets attraktionskraft och potential består även i lokala identiteter, överblickbara sociala sammanhang, en småskalig bebyggelse, inre små avstånd, närhet till omgivande natur och landsbygd samt goda pendlingsmöjligheter. Här finns ett visst utbud av lokala arbetstillfällen och möjligheter till etablering av verksamheter. Övergripande planeringsinriktning Plats för kommundelens basservice och mötesplatser. Koncentration av bebyggelse, service samt bostäder. Omsorg kring belysning, vägar, torg och gång- och cykelvägar. God kollektivtrafik med pendelparkering. Förslag på åtgärder i Kommundelscentrum Trönö 1. Ta fram ett program för utveckling av Trönö i dialog mellan medborgare, näringsliv, föreningar och kommun. Utgå från de tidigare processer och underlag som tagits fram lokalt. Förslag på åtgärder i Kommundelscentrum Ljusne med Vallvik 1. Ta fram ett program för utveckling av Ljusne och Vallvik i dialog mellan medborgare, näringsliv, föreningar och kommun. Centrala delar i programmet är att stärka kopplingen mellan stationsområdet och centrala Ljusne, planera för havsnära boende, bygga vidare på ortens kulturliv och säkra Orrskärshamnens intressen på lång sikt. Förslag på åtgärder i Kommundelscentrum Bergvik 1. Ta fram ett program för utveckling av Bergvik inklusive Mohed, Vannsätter och Marmaverken i dialog mellan medborgare, näringsliv, föreningar och kommun. Förslag på åtgärder i Kommundelscentrum Holmsveden 1. Ta fram ett program för utveckling av Holmsveden inklusive Stråtjära i dialog mellan medborgare, näringsliv, föreningar och kommun. 79

7.3.3 Natur, grönområden och vatten Översiktsplanen har som ambition att ta ställning till och redovisa den gröna och blå infrastrukturen med sikte på 2040. Här ingår natur- och vattenområden samt grönområden sammanbundna av vattenstråk respektive gröna stråk. Naturområden utgör resurser för naturvård och friluftsliv i ett nationellt och regionalt perspektiv utanför tätort, medan grönområden förekommer i tätortsmiljö. Plankartan redovisar kommunens utpekade naturo- och vattenmråden samt vattenstråk, medan grönområden och gröna stråk endast beskrivs och kommer att tas fram i underlagsrapporter till översiktsplanen. Utöver översiktsplanen finns styrande dokument så som dagvattenstrategi och vatten- och avloppsplan, som är under framtagande. Övergripande planeringsinriktning Natur- och landskapsvård bör vara överordnad annan mark- och vattenanvändning. Jord- och skogsbruk och andra näringar bör bedrivas på sätt som är förenliga med natur- och landskapsvårdens intressen. Natur- och grönområden ska förvaltas och nyttjas långsiktigt för att kunna upprätthålla ekosystemtjänster och i många fall även fungera som viktiga livsmiljöer och spridningssamband för växter och djur. I program- och detaljplaneskedet ska kommunerna visa att en betydande påverkan på vattenförekomster inte riskeras vid genomförande, så att miljökvalitetsnormerna för vatten kan följas och vattenkvaliteten förbättras. Sammanlänkande rörelse- och spridningsstråk. Natur Naturområden utgörs av större sammanhängande och av exploatering relativt opåverkade landskapsområden med befintliga eller potentiella höga natur- och rekreationsvärden av nationellt och regionalt intresse. Till grund för naturområdena ligger kommunens utpekade skyddsvärda områden i Naturatlas (1993), länsstyrelsens Värdefull natur i Gävleborg 1997 samt Skogsstyrelsens databas med naturvärdesklassade objekt såsom nyckelbiotoper. Planeringsinriktning Bevara områdenas relativt opåverkade karaktär. Områdena ska i stora drag värnas från tillkommande byggnader eller anläggningar som stör omgivningen, påverkar landskapet eller gör att det uppfattas som mer privat. Mindre kompletteringar i anslutning till befintlig bebyggelse kan ske under förutsättning att den opåverkade karaktären inte skadas. Byggnader och anläggningar för natur- och kulturturism ska placeras och utformas på ett varsamt sätt i förhållande till områdenas natur-, kultur och landskapsvärden. Skogsmark på kommunalägd mark ska, oavsett om den ingår i skogsbruksplanen eller inte, präglas av mångbruk, där virkesproduktionen tar stor hänsyn till biologiska värden och rekreationsvärden. Grönområde Grönområden förekommer i tätortsmiljö och utgörs av parker, parkliknande miljöer, naturmark, närrekreationsområden samt anlagda områden för kultur- och fritidsaktiviteter som främst äger rum utomhus. De fyller viktiga sociala, ekologiska och kulturella funktioner i tätorter och deras mångfunktionella betydelse för att uppnå hållbara tätorter blir allt viktigare. Gröna områden ger möjlighet till rekreation, avkoppling, upplevelser, sociala möten, lek, motion, rehabilitering och odling. Att ha nära till grönområden är framförallt viktigt för barn, äldre och personer med funktionsvariationer. Gröna områden har också betydelse för dagvattenhantering som är beroende av att det finns grönytor för infiltration och fördröjning av vattnet. Växtligheten tar upp vissa föroreningar och filtrerar luften från små partiklar, och hjälper också till att hålla en jämnare temperatur i staden. Utöver större grönområden finns inom staden och tätorterna många mindre parker och närrekreationsområden. De är ofta viktiga för närboende, skolor och förskolor samt i många fall även för ekosystemens funktion. Dessa områden ska i framtiden också beskrivas i mer detaljerade planeringsunderlag, bland annat i form av underlagsrapporter till översiktsplanen, grönstrukturplan och kommunens databaser med gröna och blå värden. 80

Storberget 2017 Planeringsinriktning Grönområden reserveras som befintliga eller framtida rekreationsresurser för kommunens invånare och besöksnäringen. I friluftsområden, närrekreationsområden och parker ska bostäder eller andra privatiserande byggnader, anläggningar eller verksamheter inte tillkomma. Allmänt tillgänglig byggnad, anläggning eller verksamhet som tillför vistelsevärden till området kan tillkomma. Behov av ytor för idrottsutövande ska beaktas och avvägas mot sociala och ekologiska värden. Vatten Inom EU-samarbetet antog alla länder år 2000 det så kallade Ramdirektivet för vatten. Målsättningen med direktivet är att till 2025 ha god ekologisk och vattenkemisk status i allt inland-, kust- och grundvatten. Målet är att minska övergödning, förebygga översvämningar, skydda grundvattnet och återställa vandringsvägar för fisk och andra organismer. Som en följd av vattendirektivet har vattenmyndigheterna beslutat om miljökvalitetsnormer för vatten och ett åtgärdsprogram som innebär åtaganden för kommunerna. Planeringsinriktning Planläggningen ska medverka till måluppfyllelse av vattendirektivet. Grön- och vattenstråk Gröna stråk byggs upp främst av befintliga och framtida parker och natur samt rörelsestråk mellan dessa. Stråken utgör viktiga ekologiska samband för växter och djur. Några av stråken är även huvudavrinningsstråk för dagvatten, det vill säga lågstråk i park- eller naturmark som avleder markvatten och dagvatten från större bebyggelseområden ofta med översvämningsbuffert. Stråken är viktiga gröna och blå samband i staden och dess närmaste omgivningar. De knyter samman stadens olika delar med grönområden och åar samt grönområden med varandra och med det omgivande landskapet. Stråkens läge på kartan anges i grova drag. I synnerhet gäller detta för framtida stråk, där läget i mer detaljerad skala fastläggs i framtida planeringsprocesser och i samarbete med markägare i de fall kommunen inte äger marken. Vattenstråk utgörs av vatten och strandområden vid sjöar och vattendrag som har stor potential för att utvecklas till rekreativa rörelsestråk eller är särskilt viktiga att uppmärksamma för att uppnå miljökvalitetsnormerna för vatten. I vattenstråken ingår kommunens utpekade skyddsvärda områden i Naturatlas (1993), länsstyrelsens Värdefull natur i Gävleborg samt Skogsstyrelsens databas med naturvärdesklassade objekt i de fall de ligger i anslutning till vattenförekomsterna. Stränder med vattenkontakt är viktigt för människors upplevelser och biologisk mångfald samt skapar naturliga rörelsestråk för både människor och djur. Park och naturmark längs vatten stärker förutsättningarna för sådana rörelsestråk och skyddar vattenkvaliteten både i vattendraget och nedströms i mottagande vattenområden. Planeringsinriktning Ta tillvara, utveckla, stärk och koppla samman sociala och ekologiska gröna kvaliteter, ekosystemtjänster och samband vid planläggning. I samband med detaljplaneläggning bör viktiga grönytor längs stråken planläggas som park eller natur. Förändringar i markanvändningen som berör grönt stråk eller vattenstråk får inte förstöra eller fragmentera viktiga sociala eller ekologiska samband. Uppmärksamma särskilt korsningspunkter med stadsstråk. Här krävs noggrann avvägning utifrån förutsättningarna i det enskilda fallet för att hitta lösningar som tillgodoser båda strukturerna. Se även Stadsstråk. Beakta behov av ytor för idrott och rörligt friluftsliv längs stråken och avväg mot stråkens sociala och ekologiska värden. Längs huvudavrinningsstråk ska dagvattenhantering, prioriteras framför andra parkkvaliteter i den mån man inte kan uppfylla båda syftena. 81

7.4 Hållbarhetsbedömning av mark- och vattenanvändning Landsbygd I kommunens landsbygd koncentreras både bebyggelse, verksamheter och service till de kommundelscentra som pekats ut. Tillgängligheten till dessa marker ökas genom utbyggd kollektivtrafik och skogs-, ängs-, hag- och jordbruksmark skyddas från annan markanvändning. Landsbygden avgränsas och både bygdernas, byarnas och de mindre tätorternas lokala identitet värnas och bevaras. BERÖRDA MÅL MÅL 8: ANSTÄNDIGA ARBETSVILL- KOR OCH EKONOMISK TILLVÄXT Trots att hälften av kommunens befolkning är bosatta på landsbygden är det vanskligt att tillgodose alla med ett lämpligt utbud av service då befolkningen är utspridd. Kommunen pekar ut ett antal kommundelscentrum (Trönö, Bergvik, Holmsveden och Ljusne) dit ny bebyggelse och verksamheter kan utvecklas. Detta ökar attraktiviteten på dessa platser och ökar möjligheterna för människor som vill bo lantligt. För att vara attraktiva kommundelscentra är det viktigt att både utreda, bibehålla och vid behov utveckla utbudet av förskola och skola för att underlätta vardagslivet för barnfamiljer. Stärkta förutsättningar för pendling innebär att kommunen på sikt kan locka till sig mindre företag och verksamheter och skapa förutsättningar för ett varierat näringsliv i stora delar av kommunen, även om en tydlig prioritering är på centrala Söderhamn. MÅL 9: HÅLLBAR INDUSTRI, INNO- VATIONER OCH INFRASTRUKTUR Genom att prioritera utveckling till kommundelscentra nyttjas och i vissa fall förstärks befintlig infrastruktur. Därmed kan viktig samhällsservice samordnas och utnyttjas effektivt. MÅL 10: MINSKAD OJÄMLIKHET Bostäder och service prioriteras i kollektivtrafiknära lägen vilket skapar en större valfrihet över var olika människor kan bosätta sig eller besöka kommunen. Eventuell torgbildning kan öka möjligheten för olika människor att mötas i vardagen. Möten skapar bryggor och förståelse mellan människor och stärker den lokala identiteten. En utveckling av Trönöåns åstig ger fler tillgång till välbehövliga rekreationsområden och äldreboenden möjliggör för den äldre befolkningen att bo kvar i sin hemort samtidigt som bostadsmarknaden öppnas upp för en yngre befolkning. MÅL 11: HÅLLBARA STÄDER OCH SAMHÄLLEN En utveckling av kommundelscentra på landsbygden tillsammans med en prioritering på såväl gång- och cykelnätet som kollektivtrafiken skapar goda förutsättningar för miljöer som inbjuder till möten. Avståndet till viktiga mötesplatser, serviceinrättningar och rekreationsområden minskar och sociala relationer får större möjligheter att skapas. Kommunens landsbygdsnäringar lyfts upp och prioriteras som viktiga vilket främjar positiva ekonomiska, sociala och miljömässiga kopplingar mellan stads- och landsbygdsområden. MÅL 13: BEKÄMPA KLIMATFÖR- ÄNDRINGEN En utveckling av Trönöåns åstig och ökad tillgänglighet till sjöarna Marmen och Bergviken behöver föregås av en klimatanpassningsstrategi. För vidare inriktningar på landsbygdens mark- och vattenanvändning, exempelvis genom en prioritering av rörligt friluftsliv samt fritids- och permanent boende i Ljusne och Vallvik betonas återigen vikten av att all vidare planering föregås av framtagna kunskapsunderlag som klimatanpassningsstragier, utpekade LIS-områden och grönstrukturplaner. 82

MÅL 14: HAV & MARINA RESURSER I och med att nederbörden förväntas öka i ett förändrat klimat förväntas även mängden dagvatten som behöver hanteras att öka. Flera kust- och skärgårdsmiljöer på landsbygden har i översiktsplanen pekats ut som intressanta områden för en ökad mänsklig tillgång. Bland annat som LIS-område (Stenö havsbad, Sandarne båtplats, Skärså, Marmaverken och Stråtjära) och som friluftsområde. I Skärså och Vallvik planeras det för utbyggnad av fritidshus och Sandarne båtbrygga utreds för båttrafik och boendemiljö. Det är av mycket stor vikt att både den planerade vatten- och avloppsplanen, klimatanpassningsplanen och dagvattenstrategin genomförs omgående för att kunna säkerställa en hållbar utveckling av bland annat dessa delar av landsbygden. Detta för att försäkra kvaliteten på kommunens dagvatten- och grundvatten, tillräckliga avrinningsmöjligheter vid bebyggelse samt skapa förutsättningar för EU:s ramdirektiv för vatten att lyckas med ekologiskt och kemiskt välmående vattenförekomster till år 2021. MÅL 15: EKOSYSTEM OCH BIOLO- GISK MÅNGFALD En potentiell utveckling av bostäder i Sandarne, Ljusne och Vallvik är i grunden positiv för kommunen, men det är viktigt att detta inte sker på bekostnad av kommunens gröna värden. PRIORITERADE INDIKATORER FÖR FORTSATT HÅLLBAR PLANERING 9.1 Bygga ut tillförlitlig, hållbar och motståndskraftig infrastruktur av hög kvalitet, inklusive regional och gränsöverskridande infrastruktur, för att stödja ekonomisk utveckling och människors välbefinnande, med fokus på ekonomiskt överkomlig och rättvis tillgång för alla. 11.4 Stärka insatserna för att skydda och trygga världens kultur- och naturarv. 13.1 Stärka motståndskraften mot och förmågan till anpassning till klimatrelaterade faror och naturkatastrofer i alla länder. 14.5 Senast 2020 skydda minst 10 procent av kustoch havsområdena, i överensstämmelse med nationell och internationell rätt och på grundval av bästa tillgängliga vetenskapliga rön. 15.5 Vidta omedelbara och betydande åtgärder för att minska förstörelsen av naturliga livsmiljöer, hejda förlusten av biologisk mångfald och senast 2020 skydda och förebygga utrotning av hotade arter. Den grönstrukturplan som ska upprättas behöver fungera som underlag till nya exploateringar så att inte kommunens idag starka gröna samband försvagas och påverkar spridningsmöjligheter för arter och växter negativt. Viktigaste hållbarhetsaspekterna: Den stora utmaningen för landsbygden är att minimera antalet bilresor. Sörj för att vardagslivet för kommunens landsbygdsbefolkning fungerar i de kommundelscentra som pekas ut, främst vad gäller förskola, skola och utbud av basservice. Vad väl medveten om sannolika konsekvenser av klimatförändringarna när kommunen pekar ut LIS-områden. Värna gröna och blå värden i tidigt skede vid eventuell utveckling av framförallt Sandarne, Ljusne och Vallvik för att inte riskera att gröna samband försvagas. 83

Långtå 2013 7.5 Verksamhetsområden Detta rör områden för verksamheter som inte bör blandas med bostäder. Det kan vara verksamheter som kan vara störande, miljöpåverkande, ytkrävande eller genererar tung eller stor mängd övrig trafik. Kan även vara områden som av andra skäl bör reserveras för enbart företag, exempelvis där det är stort tryck på bostadsmarknaden och det därför är angeläget att säkra näringslivets utvecklingsmöjligheter i särskilda områden. I områdestypen ingår såväl traditionella industriområden som stormarknadsområden, större mässområden och dylikt. Användbarheten hos planerade och befintliga industriområden begränsas av närheten till störningskänsliga miljöer. För att långsiktigt trygga verksamheterna inomkommunens industriområden bör kommunen i sin planering verka för att vederbörliga hänsyn tas. Övergripande planeringsinriktning Nya etableringar som avser industriell verksamhet eller handel i form av sällanköpshandel ska lokaliseras inom befintliga verksamhetsområden. Verksamhetsområdet ska endast utvidgas om verksamheten så kräver och andra värden inte påverkas negativt. Kollektivtrafikförsörjningen av arbetsområden ska särskilt beaktas. Viktiga samband för växt- och djurliv bör beaktas vid ny exploatering inom verksamhetsområdena. Verksamheter lokaliserade längs med kust och sjö, ska där det är möjligt stärka fri passage för allmänhetens tillgänglighet. 84

Sunds industriområde inklusive E-center Området är beläget väster om väg E4 söder om väg 50. Inom området fins stormarknaden E-center och mindre industri- och serviceverksamhet. Enstaka bostäder finns i närområdet. Söderalaån ligger i anslutning. Planeringsinriktning Östra delen av området är avsedd för handels-, industri- och serviceverksamhet. Nya etableringar av sällanköpshandel ska lokaliseras till E- center. En ambition är att successivt utvecklas genom att stärka den offentliga miljön genom exempelvis ökad grönska, trottoarer för gående och göra det attraktivare att åka kollektivt. Västra delen är avsedd för industri- och serviceverksamhet. Närheten till bostäder och Söderalaån bör beaktas vid lokalisering av nya verksamheter. Stugsunds hamn Östra delen av Stugsunds hamn utgör omlastningsplats av produkter mellan lastfartyg och lastbil. För närvarande omlastas reningsverkskemikalier, cement, konstgödsel och kalk. Hamnens verksamhet ger en viss barriäreffekt mot Söderhamnsfjärden. I hamnens västra del pågår en omvandling mot verksamheter som har besöksnäring och rörligt friluftsliv som utgångspunkt. Här finns bland annat en sjöräddningsstation, säte för kommunens skärgårdsverksamhet, uppställningsplats för husvagnar med mera. Planeringsinriktning Stugsunds hamn har fortfarande en viktig funktion för sjöfarten och kommunens näringsliv. Hamnens behov bör därför beaktas och bebyggelse och markanvändningsförändring som innebär inskränkningar i hamnverksamheten bör ej tillåtas. Hamnens västra del anpassas till pågående verksamhet. Maltfabriken bör rivas. Granskärs industriområde Området är beläget mellan Söderhamnsån, Lötån och Söderhamnsfjärden. Inom området finns Granskärs avloppsreningsverk, Granskärs värmeverk, småindustri, sällanköpshandel med mera. Befintliga verksamheters behov av skyddsavstånd gör att bostäder ej kan lokaliseras i anslutning till området. Angränsande naturområden har stor betydelse för rörligt friluftsliv genom närheten till staden. Transporter till området förutsätter passage genom stadens centrala delar. Planeringsinriktning Transportproblem, närheten till bostäder och störningskänsliga natur- och vattenområden i närområdet innebär att restriktivitet bör tillämpas vid lokalisering av nya verksamheter till detta område. Områdets närhet till stadskärnan och dess attraktiva läge vid Söderhamnsfjärden innebär att marken successivt bör användas för bostäder och verksamheter utan miljöstörningar. Förslag på åtgärder Utred förutsättningarna för att på lång sikt omvandla de vattennära delarna av Granskärs industriområde till stadsbebyggelse och del av stadskärnan. Värmlandsvägens industriområde Området är beläget mellan Flygvägen och Södra Tvärleden. Många företag inom området har anknytning till transport. Ur miljösynpunkt begränsas områdets användbarhet av närheten till Söderhamns sjukhus och bostäder. Området lämpar sig väl för industriell verksamhet under förutsättning att behovet av skyddsavstånd ej överstiger 200 meter. Planeringsinriktning Området kan utnyttjas effektivare genom fler verksamheter. För att ta sig till målpunkter som Hållåsen och Söderhamnsporten på ett hållbart sätt, ska stor hänsyn tas för att stärka gång- och cykelstråk genom området. Förslag på åtgärder Se Stugsund för program för hela stadsdelen. 85

Tälje industriområde Området är beläget mellan Västra Berget och Södra Tvärleden i anslutning till Söderhamnsporten. Inom området finns Söderhamns Verkstäder samt mindre serviceföretag med mera. I anslutning till området finns enstaka bostäder och koloniområdet samt Ostkustbanan och resecentrum. Planeringsinriktning Området öster om Västra Tullgatan lämpar sig för industriell verksamhet under förutsättning att behovet av skyddsavstånd ej överstiger 200 meter. Området ingår i sin västra del i planprogram för Söderhamnsporten och på sikt kan området bli en mer integrerad del med Resecentrum. Det betyder att området väster om Västra Tullgatan på sikt bör utvecklas med blandad markanvändning, bostäder och icke störande verksamheter. Långtå Industriområde Området är beläget söder om Södra Tvärleden och Tälje industriområde. Inom området finns Långtå avfallsanläggning, bildemontering med flera företag. Avfallsanläggningen påverkar miljön på olika sätt som kräver skyddsavstånd mot störningskänsliga miljöer på minst 500 meter. Avfallsbehandlingen har utvecklats mot sortering och återvinning varför deponeringsbehovet har minskat. Skyddsavstånd och andra skyddsåtgärder måste ändå upprätthållas. Sundbo industriområde Är ett ej exploaterat område nordväst om Sunds industriområde, strategiskt beläget nära E4 och riksväg 50 och lämpligt att exploatera även för industriändamål. Planeringsinriktning Området är av stor strategisk betydelse för transportlogistik mellan järnväg och väg. Värdet ökar dessutom om triangelspåret mellan Ostkustbanan och Kilaforsspåret samt en ny nordlig påfart från Kilaforsspåret till norra Stambanan tillkommer. Västra industriområdet/ Björnänge Är ett område för handel, industri- och serviceverksamhet. Inom området finns även bostäder och hotellverksamhet. Västra delarna är bullerpåverkade av väg E4. Störningskänsliga miljöer bör beaktas vid lokalisering av nya verksamheter till området. Vågbro industriområde Är ett mindre område vid Lötvägens slut i Vågbro. Närbelägna bostäder begränsar områdets användbarhet. Tillfartsväg störningskänslig på grund av passage i anslutning till skolområde och bostäder. Planeringsinriktning Ytterligare verksamhetsetableringar bör ej tillkomma. Förutsättningar för att bostadsändamål bör prövas vid intresse. Oljehamnen Långrör Inom området bedrivs normal hamnverksamhet med lastning och lossning av i första hand kemiska produkter. Större delen av området är obebyggt, bebyggelsen utgörs idag av ett större magasin och inom själva oljehamnen finns ett flertal cisterner med tillhörande pipeline, kontorsbyggnader, pumphus, etcetera. Området är en havsvik som under årens lopp fyllts ut med överskottsmassor till Duvön. Vattendjupet vid kajen är 7,8 meter men är i ifrågasatt på grund av landhöjning och vattendjupet i farleden in till Långrör. Sandarne Sammanhängande industriområde som utformades för pappersbruk samt hantering av fabrikens biprodukter. Hela området ägdes då av Bergvik och Ala AB. I dagsläget återstår talloljefabrik samt fabrik för mesaombränning samt diverse verksamheter. Området har egen kaj med vattendjup på 6,8 meter. Området avgränsas i öster av kommunens reningsverk som betjänar Sandarneområdet. Talloljefabriken behöver rejält skyddsavstånd mot störningskänsliga miljöer. Samtidigt blir omgivningarna alltmer intressant för boende och rörligt friluftsliv i olika former. Josef Lindberg Området används av ett transportföretag som specialiserat sig på tanktransporter bland annat av råvaror och produkter som transporteras till och från talloljefabriken. Mellan varje transport tvättas tankarna. Avancerad teknik för rening av tvättvatten har därför utvecklats av företaget. 86

Ala/Orrskär Området i Ljusnans mynning har en mycket lång tradition av trähantering. En stor del av det timmer som flottades i Ljusnan bearbetades på olika sätt i detta område. I dagsläget har flottningen ersatts av väg- och tågtransporter, men områdets verksamhet präglas fortfarande i högsta grad av sågade trävaror. Inom området finns Alasågen som är ett av Sveriges största sågverk och Orrskärshamnen som är en av Sveriges största hamnar för export av sågade trävaror. Genom utflödet från Ljusnan är issituationen vintertid mycket gynnsam vid Orrskärshamnen, detta i kombination med vattendjupet på 11 meter. Inom området har även Stora Enso en egen kaj med ett vattendjup på 7,3 meter norr om Orrskärshamnen Ljusne västra industriområde Ljusne industrihistoria startade 1670 då en masugn byggs på söder. Sin största betydelse hade Ljusne under det skogsindustriella skedet från 1850. Genom sitt läge vid Ljusnans mynning var Ljusne en logisk plats att placera tillverkningsindustri som använde vedråvara. I området har tidigare funnits en boardfabrik och en plywoodfabrik. Här fanns tidigare en fabrik för tillverkning av grov ankarkätting samt ortens brandkår mm. Många av byggnaderna finns kvar och en del innehåller även nya verksamheter. Vallvik I områdets östra del ligger Vallviks bruk med stora ytor och höga byggnader för hantering av vedråvara och tillverkning av pappersmassa enligt sulfatmetoden. I anslutning till fabriksområdet finns en industritipp för hantering av fabrikens olika restprodukter. Till fabriken går ett industrispår och man har även en egen hamn med ett vattendjup på 7,4 meter. I områdets västra del finns en detaljplan för industriområdet som bland annat anpassats för en latexfabrik. Fabriken är nedlagd sedan många år men ett stort industriområde med generösa bestämmelser finns kvar. (Vallvik Sörljusne 1:213) Området har under lång tid pekats ut som kommunens plats för lokalisering av tung och miljöstörande industri. En omvandling pågår i området närmast älven där den äldre kättingfabriken och en vattenkraftverksbyggnad används som utställningslokal och konstnärsverkstad. Marma Är ett område i Marma där tidigare Marmaverkens sulfatfabrik låg. I dagsläget finns här sågverket Rundvirke Skog AB. Norr om järnvägen finns rester av sulfatfabrikens industritipp som fortfarande innehåller förorenad mark. Området beläget i anslutning till sjön Marmen i söder och i norr avgränsar Kilaforsspåret. 87

88 Ljusne station

7.6 Transportsystem Kollektivtrafik Lokal och regional persontrafik bedrivs i huvudsak som linjetrafik med buss och tåg med många resenärer. På den kommunomfattande nivån preciseras regional pendeltågstrafik, stombusslinjer samt resecentra. Övergripande planeringsinriktning Prioritera kollektivtrafik utifrån översiktsplanens utvecklingsstrategi. Gång- och cykeltrafik Detta rör anläggningar särskilt avsedda för gående och trafik med cykel. I första hand redovisas huvudcykelleder, det vill säga cykelvägar med hög framkomlighet mellan ortens delområden och viktiga målpunkter. I fördjupningar för tätorter eller stadsdelar kan även andra cykelvägar, gågator och större cykelparkeringar tas med. Övergripande planeringsinriktning Regionala cykelleder ska prioriteras genom att identifiera viktiga regionala målpunkter och förankras i Länstransportplanen. Lokala cykelleder ska prioriteras utifrån översiktsplanens utvecklingsstrategi. Biltrafik Detta är vägar, gator och andra anläggningar avsedda för trafik med bil, buss och motorcykel. I plankartan redovisas kommunens vägar inom funktionell vägklass 0-5, d v s motsvarande Europaväg (0), Nationell stamväg som inte är europaväg (1), Riksväg som inte är nationell stamväg (2), Primär länsväg (3), Sekundär länsväg (4) och Tertiär länsväg (5). Planeringsinriktning Väg 50 byggs ut till 2+1-väg. E4 byggs ut till motorväg med dubbla filer. Järnvägstrafik Detta är anläggning för person- och godstransporter med tåg, samt omlastningsstationer. Planeringsinriktning Ostkustbanan byggs ut med dubbelspår i kommunen senast 2030. Resecentrum byggs om för att stärka hållbart resande och som en attraktiv enligt planprogram för Söderhamnsporten. Sjöfart Viktiga farleder och hamnar för fartygstrafik. 89

8 GENOMFÖRANDE Modell för effektiv översiktsplanering Kommunens översiktplan ger ledning för efterföljande fysisk planering som till exempel planprogram, detaljplaner och bygglov. För att hålla rätt kurs i den fysiska planeringen och kunna bedöma översiktsplanens roll som styrdokument, behöver arbetet följas upp med jämna mellanrum utifrån en gemensam metod och processrutin. På så sätt kan kommunen analysera hur mål, strategier och inriktningar uppnås. Uppföljning ska även lyfta och analysera den övergripande frågan om kommunen går mot en hållbar utveckling avseende mark-och vattenanvändning. Erfarenheter kring översiktsplanens förmåga att vägleda, samt identifiera behov som exempelvis nya planeringsunderlag, planeringsverktyg, ökad kunskap, samverkan, lokala anspråk och omvärldsperspektiv behöver också fångas in i uppföljningen. Årlig uppföljning Utvecklingsstrategin, planeringsinriktning samt ställningstagande bör följas upp minst en gång per år av tjänstemän för olika sakområden inom kommunen, till exempel genom att bostadsfrågor och stadsmiljöfrågor bedöms kvalitativt med en textframställning. Det görs inom ett gemensamt forum för samhällsplaneringen. Den geografiska aspekten följs upp av kommunen genom att titta på var planläggning har skett och var bygglov har getts, hur många bostäder som byggts, upplåtelseformer, hustyper med mera. Uppföljningen bör ske genom användandet av geografiska informationssystem (GIS). Även miljökvalitetsmålen bör följas upp på likartat sätt, exempelvis genom en miljömålsmatris. Uppföljningen ska sen sammanställas i en rapport som behandlas i berörda nämnder inklusive kommunstyrelsen. Översiktsplanens insatser kopplas till budget och verksamhetsplanering Den årliga rapporten ligger till grund för kommunens budget och verksamhetsplanering. Större planeringsinsatser i form av fördjupade och tematiska översiktsplaner, planprogram samt detaljplaner och planeringsunderlag, kan på så sätt lättare prioriteras med den årliga rapporten som underlag. Kontinuerliga uppföljningar underlättar aktualitetsprövningen Genom att bedriva den fysiska planeringen på ett samlat, målinriktat och effektivt sätt och genom årliga uppföljningar, underlättas den aktualitetsprövning som enligt PBL ska göras varje mandatperiod. Vart fjärde år bedöms översiktsplanens aktualitet utifrån såväl förändringar i omvärlden och mer lokala behov. Översiktsplanen revideras om den bedöms i delar eller i huvudsak inaktuell. Genom de årliga uppföljningarna bedöms en revidering inte leda till omfattande insatser. 90

Effektiv översiktsplanering Nytt planprogram Nytt planprogram tematiskt tillägg översiktsplan ÅR 0 1 2 3 4 Nytt planeringsunderlag Årlig uppföljning och dialog om fysisk planering översiktsplanen. Översiktsplanen samordnas med budget- och verksamhetsplanering. Prioriteringar av planeringsinsatser. Aktualitetsprövning vart fjärde år. Schematisk bild på hur översiktsplanen kan följas upp årligen och planeringsaktiviteter prioriteras. 91

Förslag till prioritering av planeringsinsatser 2018 2022 Översiktsplanen föreslår ett antal planeringsinsatser och framtagande av kunskaps- och planeringsunderlag. Dessa förslag behöver diskuteras under samrådstiden, men en etappindelning föreslås även här. I vilken takt dessa insatser kan göras, är en fråga som behöver beslutas inom ramen för kommunens budgetprocess. Den prioritering som föreslås här inbegriper ej detaljplaner, enbart geografiskt större planprogram samt planeringsunderlag. Detaljplaneringen är viktig och bör ges prioritering utifrån de planprogram som är framtagna. Marknadens behov av aktuella planer är viktiga att väga in i prioriteringen. Planprogrammens geografiska avgränsning preciseras först då ett politiskt beslut tas om att arbetet ska påbörjas. Planprogram och planeringsunderlag ska tas fram i dialog med berörda målgrupper i kommunen och där så är relevant med grannkommuner, region Gävleborg och Länsstyrelsen. Fas 1 Klimat- och energiplan (delprojekt Dagvattenstrategi) Trafikstrategi (inklusive gång- och cykelvägar, säkra skolvägar, parkeringspolicy och kollektivtrafik) Träbyggnadsstrategi Fas 2 Grönstrukturplan Gestaltningsprogram Övergripande fysisk planering Fas 3 Planprogram Ljusne kommundelscentrum inklusive Ljusnans mynning och Vallvik Planprogram Omställning Norra staden Fördjupning av planprogram för utveckling av Söderhamns centrum: Inre hamnen. Planprogram Holmsveden kommundelscentrum och Stråtjära. Planprogram för Faxeområdet och Stugsund Utvecklingsprogram för Hällåsen arena. Utred Campus Park för trygghetsbostäder och/samt äldrebostäder. Översyn av lucktomter för ny bebyggelse i centrala Söderhamn. Planprogram eller lämpligt planinstrument för Sandarne båtklubb. Planeringsunderlag Fas 3 Kartläggning och plan för gång- och cykelleder i kommunen (inkl. Sågverkstrampet, Utviksvägen) med regional koppling samt identifiering av framtida stråk. Plan för tillgänglig kust och hav för söderhamnare och besökare. Utredning om turtäthet mellan kommundelscentrum och centrala Söderhamn. Vatten- och avloppsplan (VA) Fas 4 Utredning om stadsstråk. Projekt Söderhamns Sågverksepok. Landsbygdsstrategi. Kulturmiljöprogram Fas 4 Planprogram Bergvik kommundelscentrum med Mohed, Vannsätter och Marmaverken. Planprogram Trönö kommundelscentrum. Se över cykel- och gångstråk samt platser för komplettering av bebyggelse i Söderala Omvandling av Granskärs industriområde till stadsbebyggelse och del av stadskärnan. 92

DEL B RIKSINTRESSEN OCH VÄRLDSARV HÄLSINGEGÅRDAR KOMMUNENS STÄLLNINGSTAGANDEN 93

!!! Hänsynskarta med riksintressen ± 0 2 4 8 12 16 Kilometer Trönö!!!!!!!! Söderhamn Bergvik Ljusne Holmsveden!!!!!!!! 94!!!!

Hänsynskarta med riksintressen Teckenförklaring! Kommungräns Kommungräns 1:5 Kommunförslag riksintresse Rörligt Friluftsliv Riksintresse Energidistribution Vindbruk 2013 Riksintresse Naturvård MB 3 kap 6 LST_Riksintresse_Rorligt_Friluftsliv_MB4kap_1plus2 Riksintresse Kulturmiljövård MB 3 kap 6 Riksintresse för yrkesfisket!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! 95

! ± Hänsynskarta med övriga hänsyn Naturreservat, Natura 2000, Brukad jordbruksmark, Kommunägd skogsmark Miljökvalitetsnormer (MKN) för vatten 0 2 4 8 12 16 Kilometer Trönö!!!!!!!! Söderhamn Bergvik Ljusne Holmsveden!!!!!!!!!!!!!! 96

skategorier Hänsynskarta med övriga hänsynskategorier Teckenförklaring MKN sjöar! Kommungräns Hög ekologisk status Kommungräns 1:5 Naturreservat Natura 2000 Habitatdirektivet Natura 2000 Fågeldirektivet Brukad jordbruksmark (jordbruksblock) Kommunal skogsmark i skogsbruksplan Måttlig ekologisk status Måttlig ekologisk status 2027 God ekologisk potential 2021 God ekologisk potential 2027 God ekologisk status God ekologisk status 2021!! Vatten MKN vattendrag Hög ekologisk status!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! God ekologisk status 2027 MKN kustvatten Hög ekologisk status God ekologisk potential 2021 God ekologisk potential 2027 God ekologisk status God ekologisk status 2021 God ekologisk status 2027 God ekologisk status God ekologisk status 2021 God ekologisk status 2027 Måttlig ekologisk status 2027 MKN grundvatten God kvantitativ status Måttlig ekologisk status Måttlig ekologisk status 2027!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! 97

Riksintressen I Söderhamns kommun finns ett flertal riksintressen. Riksintressen är geografiska områden som är av nationell betydelse för en rad olika samhällsintressen. Områdena kan vara viktiga av olika skäl. Det kan exempelvis vara områden med naturvärden eller kulturvärden som är så ovanliga att de gör områdena viktiga för hela landet. Men det kan också vara områden som är viktiga för att de ska användas till någon exploatering, exempelvis vägar, järnvägar eller någon energianläggning. Områdena kan också vara viktiga för någon näring som fisket till exempel. I Söderhamns kommun finns riksintressen för: Yrkesfiske Naturvård Friluftsliv Kulturmiljö Vindbruk Kommunikation Totalförsvarets militära del Riksintressena är markerade i översiktsplanens hänsynskarta som inleder del B. Bestämmelserna om riksintresse finns i miljöbalken (MB). Det är när markanvändningen ska ändras som det kan få någon betydelse att ett område är av riksintresse. Pågående markanvändning påverkas alltså inte. Om den ändrade markanvändningen skulle innebära påtaglig skada på ett riksintresse så är huvudregeln att ändringen inte ska tillåtas. Yrkesfiske 3:e kapitlet 5 STÄLLNINGSTAGANDE riksintresse yrkesfiske Förändrad mark- och vattenanvändning får ej stå i strid mot riksintresset. Samråd ska ske med länsstyrelsen om andra intressen konkurrerar. Ett område för yrkesfiske sträcker sig längs med hela kommunens kust, från Skärså i norr till Axmarfjärden och Iggön i Gävle kommun i söder. Riksintresse kulturmiljö - 3:e kapitlet 6 MB STÄLLNINGSTAGANDE riksintresse kulturmiljövård Riksintresset för kulturmiljö är viktigt för kommunen som grund för lokal identitet och som turistiskt värde. Förändrad mark- och vattenanvändning eller förändring av befintlig bebyggelse samt eventuell tillkommande bebyggelse får ej stå i strid mot riksintresset. Samråd ska ske med länsantikvarien om andra intressen konkurrerar. En anpassning av bebyggelsen skall ske till kulturmiljön. Vid Skärså fiskeläge gäller detta även till området angränsande bebyggelse. Marmen [X 608] Motivering: Ovanligt omfattande koncentration av lågtekniska järnframställningsplatser och kolningsgropar från yngre järnålder. Uttryck för riksintresset: Järnframställningsplatser med ett åttiotal slaggförekomster och ett stort antal kolningsgropar, belägna runt sjön Marmen. 98

Norrala centralbygd [X 606] Motivering: Odlingslandskap i förhistorisk centralbygd, under järnålder och medeltid kärnområde i den sydligaste av Hälsinglands bygder, Alir, med nuvarande bebyggelsestruktur och fornlämningar knutna till varandra. (Fornlämningsmiljö, Bymiljö). Uttryck för riksintresset: Odlingslandskap i dalgång, spridda gravanläggningar intill byarna, läge för medeltida kungsgård, byar i sluttningslägen med representativa hälsingegårdar, centralt belägen kyrkomiljö samt ladlandskap i dalbottnen. I området ingår även: Vid Kungsgården en vattendriven smedja samt ett Vasamonument. Prästgrundets fiskehamn [X 604] Motivering: En sedan vikingatid utnyttjad fiskehamn med olika hamnlägen och karaktäristisk 1800-talsbebyggelse. (Forn- och medeltida kustmiljö). Uttryck för riksintresset: Äldre hamnplats med bebyggelselämningar, gravrösen från vikingatid och labyrint. Nyare hamn med tätt sammanklungad bebyggelse, kapell från 1830 samt begravningsplats. Rönnskärs fiskehamn [X 610] Motivering: Lots- och tullstation samt liten fiskehamn som representerar det tidiga 1900-talets bebyggelsehistoria. (Farledsmiljö). Uttryck för riksintresset: Byggnader för lots- och tullstation, ett mindre antal sjöbodar och flera bostadshus från början av 1900-talet i panelarkitektur. Skärså fiskehamn [X 607] Motivering: Länets största fiskehamn med representativ 1800-talsbebyggelse. Uttryck för riksintresset: Bebyggelselämningar från äldre hamnläge. Omfattande fiskebebyggelse på rad vid den nuvarande hamnen. Söderhamns stad [X 603] Motivering: Stadsmiljö präglad av handel, tidig industri, sjöfart och fiske samt från 1800-talet träindustrin. Ett uttryck för centralmaktens stadspolitik under 1600-talet, med nygrundade städer vid Norrlands älvmynningar, och för den industriella expansionen vid 1800-talets slut. (Hamn- och sjöfartsstad). Uttryck för riksintresset: 1600-talets stadskärna i området kring Rådhustorget, som genom senare regleringar givits en regelbunden form. Korskyrka från 1600-talet, gevärsfaktori med byggnader från 1700-talet, trästadsbebyggelse. Fiskarstaden Öster med äldre bebyggelsemönster. Rymlig rutnätsplan med planteringar från tiden efter stadsbranden 1876 och påkostad 1800-talsbebyggelse. Stenskodda kajer, hamnmagasin, järnvägsstation samt järnvägsviadukt. Utsiktstorn från 1880-talet. I området ingår även: Ruinerna efter det medeltida fästet Faxehus. Trönö [X 601] Motivering: Odlingslandskap i dalgångsbygd med ålderdomlig struktur och med bebyggelsen knuten till höjdlägen. Uttryck för riksintresset: Inägomark, kyrkomiljö med kyrka, bogårdsmur och stigluckor från medeltiden, prästgård, bymiljöer med värdefull bebyggelse, utanvidsbebyggelse och ängslador. Vallvik [X 611] Motivering: Teknik- och arkitekturhistoriskt intressant industrimiljö med representativ bostadsbebyggelse från 1900-talets början. Uttryck för riksintresset: Massafabriksbyggnader från omkring 1910 samt samtida arkitektritade tjänstemanna- och arbetarbostäder ritade av Torben Grut. Söderala [X 600] Motivering: Odlingslandskap i förhistorisk centralbygd med ett rikt innehåll av fornlämningar och bebyggelse knutna till en ås. (Fornlämningsmiljö, Kyrkomiljö). Uttryck för riksintresset: Flack odlingsbygd, gravfält och storhög från yngre järnåldern, tidigmedeltida korskyrka, sockencentrum, bymiljöer med stora hälsingegårdar. 99

Riksintresse för naturvård 3:e kapitlet 6 MB STÄLLNINGSTAGANDE riksintresse naturvård Förändrad mark- och vattenanvändning eller tillkommande bebyggelse får ej stå i strid mot riksintresset. Samråd skall ske med länsstyrelsens miljöenhet om andra intressen konkurrerar. Riksintressen för naturvården jämlikt 3 kap. MB Myrarna mellan Skåssan och Havet (X 53) Värdeomdöme: Området mellan Skåssan och havet är ett utmärkt exempel på en landhöjningsbetingad succession av mossar med stora värden vetenskapligt och som studieobjekt. Myr vid Rosenvall har värdet av våtmarkskomplex och topogent kärr. Myr vid Tretjärnarna har värdet av limnogent strandkomplex. Svarttjärnsmyran har värdet av mytkomplex, topogent kärr och svagt välvd mosse. Skåssan har värdet av koncentrisk mosse. Lötån-Norralaån (N 67) Värdeomdöme: Norralabygden uppvisar en värdefull landskapsbild och känslig miljö med många välbevarade gårdar. Eventuell nybebyggelse kräver omsorgsfull inpassning i landskapet. Norralaån och Norrån är värdefulla som lekvatten för havsvandrande fisk. I Norralaån finns flodpärlmussla med nyrekrytering och ett värdefult bestånd av flodkräfta. Flaket är en viktig flyttfågellokal. Ålsjön med omgivningar (X 68) Värdeomdöme: Ålsjön är en av de främsta bland de begränsade antal grunda, näringsrika lerslätsjöar som står till buds för slättsjö- och sträckande fåglar längs norrlandskusten. I kombination med den, i sig värdefulla, länge orörda naturskogen alldeles intill, kan området inräkna ett osedvanligt högt antal häckande arter för en så pass liten area. Kombinationen naturskog, strandnära våtmarker, vass, säv och de kvarvarande fria vattenytorna är en förutsättning för naturvärdena. Områdets popularitet, landskapsbilden, historiken och läget intill en större tätort höjer dess status. Representativt odlingslandskap på Söderalaslätten, med lång kontinuitet och inslag av naturlig slåttermark. Stenöorn (X 71) Värdeomdöme: Ur ornitologisk synpunkt är Stenöorn av utomordentligt högt värde. Udden räknas till länets viktigaste rastlokaler för sträckande vadare och är tillika en förnämlig häckningsplats. Lilljungfrun (X 72) Värdeomdöme: Till skillnad från de flesta ögrupper och öar i Söderhamns skärgård är Lilljungfrun med omgivande öar oexploaterade. Öarna har en rikt varierad strandvegetation och exemplifierar väl en flack, naturligt utvecklad landhöjningskust. Skärjån (X 73) Värdeomdöme: Å kantad av lövrika, ofta sumpskogsartade strandskogar, med vacker landskapsbild och intressanta brukslämningar. Rikt fågelliv och intressant flora. Ån har ett ursprungligt bestånd av en kustnära havsöringsstam och ett gott bestånd av flodkräfta. Axmarkusten (X 74) Värdeomdömen: Axmarkusten är värdeful1 mest tack vare sin orördhet parad med botaniskt och zoologiskt betydelsefulla egenskaper. Storjungfrun är ett av våra bäst dokumenterade kustskogsområden och av stort vetenskapligt intresse, trots relativt trivial flora. Även geolitoral-dokumentationen är här en av de få längs Norrlandskusten. Kusten är också av stort intresse som bad- och utflyktsmål. Gåshällan hyser en viktig tobisgrisslekoloni, medan övriga arkipelagen utgör en fungerande fristad för ett stort antal sjöfåglar. Intressanta strandängar liknande de vid Norrfjärden påträffas närmast i Norduppland. Svartstensudden är en botaniskt, men också geologiskt märklig lokal. Fissjan-lunden har få motsvarigheter på denna breddgrad. Det gäller även lövskogen på Kalvhararna och Tupparna, där orsaken hittas i de mycket nära anstående kambrosilurbergarterna. Sagberg (X 123) Värdeomdöme: Isavsmältning, landhöjning och strandprocesser i inlandet. 100

Riksintresse friluftsliv - 3:e kapitlet 6 MB Kommunen har för närvarande inga riksintressen. Ljusnans mynning är föremål för att pekas ut som riksintresse i en nationell översyn. Ljusnan mellan Färila och Bergvik, inklusive Bergviken, är av riksintresse enligt 4 kapitlet 2 MB. STÄLLNINGSTAGANDE Riksintresse Rörligt friluftsliv Kommunens ställningstagande är att riksintresse enligt 4 kapitlet 2 utökas från Bergvik till Ljusnans mynning enligt kommunens förslag. Riksintresse kommunikation och infrastruktur 3:e kapitlet 8 MB STÄLLNINGSTAGANDE riksintresse vägar Inom ett avstånd av trettio meter från vägområde kommer prövning av bygglov och förhandsbesked ske med särskild hänsyn till trafiksäkerhet. Det gäller även för så kallade frisiktstrianglar på 75x75 meter vid korsning mellan allmän väg och annan allmän väg, enskild väg som i större utsträckning används för allmän trafik eller järnväg. Prövning av bygglov och förhandsbesked intill ett vägområde kommer att ske med särskild hänsyn till miljöstörningar samt till vägens bestånd, drift eller brukande. Prövning av bygglov och förhandsbesked sker efter samråd med väghållningsmyndighet. Vägvalsstyrning av farligt gods ska utredas. E4, i nord-sydlig riktning. Rv 83, från Noran genom Skog, längs Bergvikens södra strand mot Kilafors. I Söderhamns kommun är infrastruktur E 4, väg 50 samt delar av 83, 583, 629, 633 och 642 riksintressen. STÄLLNINGSTAGANDE riksintresse järnvägar Inom ett avstånd av minst 50 meter från järnvägen bör nya bebyggelselokaliseringar eller fastighetsbildningar prövas särskilt. Det bör säkerställas att sådan nyetablering inte kan komma att störa eller störas av järnvägstrafiken. Undantag är redan befintlig bebyggelse där kraven enligt fastighetsbildningslagen bedöms uppfyllda. Betydligt större avstånd kan dock erfordras med hänsyn till vibrationer och/eller buller. Det är därför angeläget vid planering av nybebyggelse eller verksamheter i anslutning till spårområden även utanför 50-metersgränsen att kommunen noga analyserar dessa problem. I det fall störningar förväntas bör kommunen tillsammans med Trafikverket samråda om vilka åtgärder som avses vidtagas. Exploateringsintressenter måste vara beredda att utföra och bekosta de åtgärder mot buller och/eller vibrationer som bedöms erforderliga efter den analys kommunen i samrådet med Trafikverket gjort av dessa problem och som därvid har beslutats att vidtagas för att eliminera dem. Industrietableringar får ej ske i sådan närhet av järnvägen att de genom risk för explosion, brand eller vid underhåll kan förorsaka inskränkning i järnvägsdriften. Eftersom förekomsten av plankorsningar utgör den största säkerhetsrisken är Trafikverkets målsättning att på sikt befria i första hand järnvägens stomnät från plankorsningar. Nybyggnadsärenden och därmed sammanhängande fastighetsbildning samt andra trafikalstrande verksamheter kommer därför att behandlas restriktivt om trafikförsörjningen förutsätts ske via väg, som i samma plan korsar järnvägen, om en lokalisering bedöms försvåra framtida borttagande av plankorsningen. Trafikverket kräver att korsning av järnväg för sammanhållen bebyggelse skall ske planskilt såväl för enbart gång- och cykeltrafik som för motorfordonstrafik. Kostnaderna för erforderliga planskildheter måste, enligt Banverket, ingå som en del av exploateringskostnaderna för området. Planering av verksamheter bör alltid ske i samråd med Trafikverket. Ostkustbanan, Norra Stambanan, Järnvägsanslutningen mellan Söderhamn och Kilafors och ett markreservat för mötesstationer och triangelspår samt stationer för resande och bangårdar ingår i riksintresset infrastruktur. 101

Riksintresse energiproduktion 3:e kapitlet 8 MB STÄLLNINGSTAGANDE riksintresse vindkraft Kommunens ställningstagande och riktlinjer anges i Översiktsplan Söderhamns kommun, tema vindkraft, antagen 2014. Kommunen är positiv till vindkraft inom riksintresseområdena X 169 och X 604, men vidareutredning krävs innan slutligt ställningstagande. Riksintresse försvarets militära del 3:e kapitlet 9 MB STÄLLNINGSTAGANDE riksintresse försvaret och totalförsvaret Försvarsmakten ska kontaktas i tidigt skede i planoch lovärenden som berör höga objekt. Objekt högre än 20 meter utanför tätort och högre än 45 meter inom sammanhållen bebyggelse måste skickas på remiss till Försvarsmakten. Väderradarsstation Hudiksvall - omgivningspåverkan Väderradarstationen har ett influensområde som Hudiksvalls, Bollnäs, Söderhamns och Ljusdals kommuner berörs av. Förkortad värdebeskrivning: Samtliga Väderradarsystem PV-883/EWR(vrr) ingår i ett svenskt väderradarnät (SWERAD) med uppgift att ge Sveriges metrologiska och hydrologiska institut (SMHI) och Försvarsmakten tillgång till väderradarinformation. Denna information är viktig för det utbud av prognoser som SMHI framställer för samhället i stort och för Försvarsmaktens prognosverksamhet bland annat inför flygningar. SWERAD består av väderradarsystem, ägda av SMHI respektive Försvarsmakten. Vid varje väderradarstation registreras mätdata. Världsarv Hälsingegårdar STÄLLNINGSTAGANDE VÄRLDSARVSGÅRDEN ERIK-ANDERS Kommunen ska verka för att världsarvsgården Erik- Anders ska bevaras i kommunen. Utgångspunkten är att världssarvet är en del av ett kulturlandskap med en mångfald av välbevarade gårdar. Att vårda, utforska och marknadsföra Hälsingland som helhet är viktigt för att vår byggnadstradition ska försvara sin plats på världsarvslistan. Möjligheten att ta fram ett kommunalt kulturmiljöprogram ska utredas för att stärka denna ambition. Ett världsarv är en miljö som anses vara helt unik i världen och därmed ha betydelse för hela mänskligheten. För att skydda, bevara och informera om de mest värdefulla kultur- och naturmiljöerna antog Unesco 1972 en konvention om skydd för världens natur- och kulturarv (världsarvskonventionen). Den har undertecknats av cirka 200 länder och är Unescos mest kända redskap för internationellt samarbete. De sju utvalda Hälsingegårdarna representerar en världsunik samling av mer än 1000 gårdar och cirka 400 dekorerade rum på ursprunglig plats. Koncentrationen av välbevarade interiörer saknar motsvarighet. Gårdarna visar hur oberoende bönder inom ett geografiskt begränsat område kunde kombinera en högt utvecklad byggnadstradition med en rik folklig konst i form av dekorativt målade interiörer speciellt för fest. Gårdarna vittnar om en kultur som har försvunnit idag, men vars byggnader och interiörer med sina variationer, rikedom och kvalitet är exceptionellt väl bevarade och av enastående universellt värde. UNESCO:s motivering till utnämning av världsarvet Hälsingegårdar: Världsarvsgården Erik-Anders i byn Asta i Söderala socken är den hälsingegård som är belägen i Söderhamns kommun. Den har en herrgårdslik arkitektur med interiörer som inspirerats av de högre ständerna. Inne i huset ligger rummen i fil och här finns en pampig festsal på övervåningen med motsvarande imponerande bredd. Det är den flitigt anlitade familjen Knutes som har satt prägel på mangårdsbyggnadens återhållsamma dekorationer. 102

Interiörbild, Erik-Anders 103